Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående förändrad upp. ställning af den s. k. lilla almanackan och införande i almanackan af ny namnlängd. •

1899-05-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:86, Skrifvelse till Konungen angående förändrad upp. ställning af den s. k. lilla almanackan och införande i almanackan af ny namnlängd. •

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 86.

5

N:o 86.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1899.

— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående förändrad upp.

ställning af den s. k. lilla almanackan och införande i

almanackan af ny namnlängd.

•

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 9.)

(Andra Kammarens tilltalliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 12.)

Till Konungen.

Uti två inom riksdagen väckta motioner hafva framställningar

gjorts rörande almanackan.

I den ena af dessa framställningar har uttalats, att den s. k.

lilla almanackan borde uppställas på ett enklare, begripligare och således

ändamålsenligare sätt, än hvad nu vore fallet; i afseende hvarå

vissa önskemål angifvits af motionären.

I den senare af de båda motionerna har väckts förslag om införande

i almanackan af en ny namnlängd. Beträffande denna fråga

erinras af vederbörande förslagsställare, hurusom almanackans namnlängd

ledde sitt ursprung från medeltidens helgonkalender, innehållande

idel namn å kyrkofäder, biskopar, martyrer samt andra heliga män och

qvinnor. Den katolska namnlängden hade upptagits i almanackan och

derigenom, äfven sedan den förlorat sin religiösa innebörd, fått stor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N;o 86.

betydelse, icke minst efter det almanackan från och med år 1600 börjat

årligen ntgifvas. Då det nemligen ofta händt, att man gifvit barnen

namn efter den dag, å hvilken de blifvit födda, både namnlängden i

almanackan långt efter reformationens införande, ja ända till våra

dagar, bidragit att hos vårt folk undantränga de gamla svenska namnen

och gifva förherskande inflytande åt namn af utländskt ursprung. Genom

en verkstäld undersökning hade konstaterats, att af 133 de vanligaste

qvinliga förnamn endast 12 °/0 vore af svenskt ursprung samt att af

158 de vanligaste förnamn å män endast närmare 20 °/0 vore svensk

härkomst.

Till skada för en mera fosterländsk namngifning hade den svenska

almanackans namnlängd alltså fått bibehålla sin numera alldeles föråldrade,

i väsentliga drag katolskt medeltidsartade karakter. Endast

då och då hade med anledning af tilldragelser inom konungahuset ett

latinskt helgonnamn utbytts mot ett mera tidsenligt namn.

Flera beaktansvärda förslag hade redan framträdt att i nu antydd

rigtning omskapa almanackans namnlängd. Ingen af dessa på privat

väg tillkomna namnlängder kunde dock göra anspråk på att läggas till

grund för en omarbetning af dqn i almanackan nu förekommande namnlängden.

Hvad först angår frågan om en förbättrad uppställning af den

s. k. lilla almanackan, finner Riksdagen yrkandet härpå, ehuru ej berörande

någon fråga af större vigt, dock vara förtjent af beaktande.

Att djurkretsens tecken saklöst kunna borttagas ur en almanacka,

som närmast är afsedd för menige man, torde vara påtagligt. Härigenom

kunde lämplig plats beredas för införande af en fullständig

tabell öfver månens upp- och nedgång, hvilket lärer få anses önskvärdt.

Vid en dylik förändring torde äfven böra tagas i öfvervägande, huruvida

icke beteckningssättet för tidsbestämningarna, särskildt i fråga om

för- och eftermiddag, skulle kunna förenklas och möjligen bringas i

öfvensstämmelse med det beteckuingssätt, som numera användes i tidtabellen

för jernvägarne.

Det synes äfven vara lämpligt att i en bok, som torde ega större

spridning än de flesta andra publikationer i vårt land, korta lättfattliga

uppsatser i större antal än hittills införas och att dervid företrädesvis

sådana ämnen väljas, som kunna vara den stora allmänheten till

verkligt gagn. Särskildt skulle införandet af enklare statistiska tabeller

rörande landets folkmängd och ekonomiska förhållanden, uppgifter angående

fridlysningstiden af vildt o. d. vara egnadt att öka almanackans

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 86.

användbarhet och allmännyttiga beskaffenhet. I detta likasom i flera

andra afseenden torde det sätt, hvarpå de norska och danska almanackorna

äro uppstälda och redigerade, förtjena att uppmärksammas.

Vid en granskning af den s. k. lilla almanackan kan man vidare

icke undgå att anmärka, att den nu använda frakturstilen är mindre

lämplig och bör utbytas mot en tidsenligare och redigare samt att det

gällande priset, 14 öre för häftadt och skuret exemplar, torde få anses

ganska högt i förhållande till almanackans nuvarande omfång och

utstyrsel.

Vidkommande härefter den senare af de båda framställningarna,

synes redan det förhållandet, att almanackans nuvarande namnlängd

innehåller en stor del mindre bekanta och numera betydelselösa helgonnamn

från den katolska tiden af den beskaffenhet, att de vid namngifning

svårligen kunna användas, tala för att tiden borde vara inne

att utbyta dessa mot andra af svensk härkomst, hvilka i allt för ringa

antal förekomma i almanackans föråldrade namnlängd.

Att en temligen allmän önskan förefinnes derom, att denna namnlängd

^ må göras mera tidsenlig och svensk, synes också framgå af

åtskilliga omständigheter. Förutom de försök till åstadkommande af en

sådan namnlängd, som finnas antydda i motionen, samt det af P. M. A.

Säve redan år 1874 framstapla förslaget, må erinras om det intresse,

hvarmed saken omfattats i pressen, samt om två nya förslag, utarbetade

af den kände slägtforskaren G. Anrep och utaf en af de aderton i

svenska akademien, f. kanslirådet N. F. Sander.

Om sålunda intresset för att en ny, tidsenlig namnlängd må

komma till stånd med skäl kan anses ganska utbredt, synes det likväl

vara af vigt, att man vid re form eu s genomförande går tillväga med all

varsamhet, så att icke några beteckningar i den nuvarande namnlängden

rubbas, som kunna anses ega värde för den historiska traditionen.

Garantien härför torde säkrast vinnas derigenom, att namnlängdens omredigering

öfverlemnas åt vetenskapsakademien.

Till grund för omredigeringen synes böra väsentligen läggas dels

fastställandet af vissa bemärkelsedagar för att i folkets minne bevara

namnen på stora, i fosterlandets utveckling på ett betydelsefullt sätt

ingripande personligheter dels ock införandet i större antal än hittills

af allmänt brukliga namn af svenskt ursprung. Tillika borde uppmärksammas,

att somliga namn förekomma två gånger och att vissa andra

namn lämpligen kunde försvenskas. Beträffande tidpunkten för reformens

genomförande anser Riksdagen, att det vore önskvärdt, att den

nya namnlängden kunde blifva färdig att införas i 1901 års almanacka.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 86.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Riksdagen anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att dels

almanackans namnlängd måtte göras mera tidsenlig och svensk, dels

ock den s. k. lilla almanackan måtte erhålla en förenklad och förbättrad

uppställning samt utan förhöjning af det nuvarande priset göras mera

innehållsrik.

Stockholm den 8 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.