Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändrad lagstiftning om skilnad i trolofning och äktenskap.

1899-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:90, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändrad lagstiftning om skilnad i trolofning och äktenskap.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

3

W:o 90.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 maj 1899.

— — — — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående

ändrad lagstiftning om skilnad i trolofning och äktenskap.

(Lagutskottets utlåtande n:o 7.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag hafva enskilde motionärer väckt fråga om

ändrad lagstiftning angående skilnad i trolofning och äktenskap.

Till stöd för de afgifna framställningarna har anförts bland annat:

Sedan Riksdagen i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t den 17 maj

1879 anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta gällande stadganden

om skilnad i trolofning och äktenskap undergå granskning och till Riksdagen

afgifva de förslag, hvartill denna granskning kunde föranleda, hade

Eders Kongl. Maj:t till 1898 års riksdag aflåtit proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse af 13 kap. 4 § giftermålsbalken.

I sitt utlåtande med anledning af denna proposition yttrade lagutskottet,

att utskottet väl funne förslaget så till vida innebära en förbättring,

som det uteslöte den med skäl öfverklagade tillämpningen af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

stadgandet i nämnda lagrum, men utskottet ansåg sig likväl ej kunna

tillstyrka förslaget, då det icke syntes lämpligt, att endast en af bestämmelserna

rörande skilnad i äktenskap underkastades ändring, utan

alla dithörande stadganden borde genomgå samtidig revision. Enligt

utskottets hemställan hade den kongl. propositionen af Riksdagen afslagits.

Hvad sålunda i denna fråga förekommit utvisade alltså, att någon

tvekan om behöfligheten af ett ingripande på detta område från lagstiftarens

sida icke på något håll förefunnits, ehuru meningarna skiftat

derom, huruvida det vore lämpligast att på en gång gripa sig an med

frågan i hela dess vidd eller tills vidare inskränka sig till en partiel

reform. Då nu genom Riksdagens nyss omförmälda beslut sistnämnda

utväg syntes afskuren, torde det endast återstå att anlita den förra.

Utan tvifvel vore en sådan uppgift förenad med betydande svårigheter,

men då behofvet vore erkändt och trängande, torde svårigheterna icke

utgöra tillräcklig anledning för lagstiftaren att draga sig undan uppgiften.

En annan betydande del af äktenskapslagstiftningen hade ju

nyss undergått en genomgående omdaning, hvilket må hända i någon

mån minskat svårigheterna vid nu ifrågaställda lagstiftningsarbete.

I sitt ofvan åberopade utlåtande hade lagutskottet utgått från det antagande,

att, derest den föreslagna lagförändringen icke af Riksdagen godkändes,

Eders Kongl. Maj:t redan deruti skulle finna tillräcklig anledning

att underkasta den af Riksdagen uti dess skrifvelse år 1879 hänskjutna

frågan ytterligare utredning och ompröfning. Men af det yttrande, som

vid ärendets behandling i Första Kammaren afgifvits af statsrådet och

chefen för justitiedepartementet, och hvaruti uttryckligen uttalades, att,

derest Riksdagen ville hafva frågan om lagstiftning rörande äktenskapsskilnad

fortfarande under behandling, det vore skäl att besluta en ny

skrifvelse i ämnet, torde emellertid lagutskottets berörda antagande få

anses hafva förfallit; och det torde derför vara nödigt att för denna

behjertansvärda sak å nyo påkalla Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

och åtgärd. Kändt och vitsordadt, såsom behofvet vore, torde detta icke

behöfva vidare framhäfvas, och ett närmare angifvande af den rigtning,

i hvilken omarbetningen borde gå, syntes på frågans nuvarande stadium

icke vara lämpligt.

Då Riksdagen, i likhet med motionärerna, anser, att det numera icke

kan antagas, att Eders Kongl. Maj:t, åtminstone under den närmaste framtiden,

kommer att, utan särskild framställning från Riksdagens sida, egna

den af Riksdagen i skrifvelse den 17 maj 1879 hänskjutna frågan om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

5

revision af lagstiftningen angående skilnad i trolofning och äktenskap

ytterligare utredning och ompröfning och då behofvet af en sådan revision

synes Riksdagen synnerligen angeläget, får Riksdagen anhålla, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes låta gällande stadganden om skilnad i trolofning

och äktenskap undergå granskning samt till Riksdagen afgifva de förslag

till ny lagstiftning härutinnan, hvartill denna granskning kan föranleda.

Stockholm den 10 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.