Skrifvelse till Konungen, i anledning af Iiongl. Majds proposition angående upplåtelse till Eskilstuna stad af mark från Eskilstuna kungsladugård i Södermanlands län.
1900-05-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1900:101, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Iiongl. Majds proposition angående upplåtelse till Eskilstuna stad af mark från Eskilstuna kungsladugård i Södermanlands län.
Dokumentets text
Riksdagms Skrifvelse N:o 101.
7
N:o 101.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1900.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Iiongl. Majds
proposition angående upplåtelse till Eskilstuna stad af
mark från Eskilstuna kungsladugård i Södermanlands län.
(Statsutskottets utlåtande n:o 78.)
Till Konungen.
I en till Riksdagen den 2 sistlidne mars aflåten proposition har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, att från Eskilstuna
kungsladugård finge afsöndras och till Eskilstuna stad för stadens utvidgning
försäljas, med tillträdesrätt den 14 mars 1902, de delar af kungsladugården,
som å en af förste landtmätaren A. W. Loden år 1898 upprättade
karta vore upptagna dels under egofigurerna n:is 1—40 och 42—44 med
en areal af tillsammans 59,974 hektar, dels ock vester om Norra Södermanlands
jernväg under egofigurerna n:is 62, 63, 64, 65, 67 och 67 a
samt delar af n:is 66 och 68 med en sammanlagd areal af 2,210 hektar,
allt mot eu köpeskilling af 59,250 kronor samt under vilkor i öfrigt:
att köpeskillingen skulle af staden till Södermanlands läns ränteri
inbetalas senast å den för områdenas tillträdande bestämda dag;
att staden skulle på egen bekostnad låta uppgöra plan till områdenas
bebyggande och underställa densamma Eders Kong!. Maj:ts pröfning så
tidigt, att den före tillträdesdagen kunde till efterrättelse fastställas;
att i afseende å de byggnadstomter, som af staden blefve å områdena
upplåtna, skulle gälla hvad i § 20 af Eders Kongl. Maj:ts förnyade
reglemente för staden Eskilstuna den 28 mars 1879 vore stadgadt; och
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 101.
att staden skulle låta uppföra och för all framtid underhålla stängsel
mot kungsladugårdens till den upplåtna marken gränsande egor;
och har Eders Kongl. Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva,
att köpeskillingen för ifrågavarande jordområden finge tilläggas fonden för
anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden och för sådant
ändamål till statskontoret inlevereras.
Af hvad i ärendet förekommit framgår, så väl att staden Eskilstuna
är i behof af mark för stadens nödvändiga utvidgning som ock att, då
staden på alla sidor, med undantag af ett par korta afbrott, der staden
gränsar till enskilda egor, omgifves af kronojord, stadens utvidgning måste
ske å sådan jord. Häri, likasom möjligen äfven i den omständigheten, att
Eskilstuna icke såsom andra städer blifvit hugnad med donationsjord, torde
anledningen vara att söka till det af Rikets Ständer år 1829 lemnade medgifvandet,
att mark finge från Eskilstuna kungsladugårds egor utan afgift
upplåtas till stadens utvidgning. Härvid är dock att märka, att jorden endast
successive i förhållande till dess bebyggande skulle få till staden upplåtas.
Att derför vid upplåtelse af mark till staden i större utsträckning och för
framtida behof ersättning, på sätt i den föreliggande propositionen föreslagits,
alfordras staden, finner Riksdagen vara af förhållandena påkalladt.
Riksdagen har emellertid icke ansett sig kunna bifalla Eders Kongl. Majds
ifrågavarande förslag, såsom det nu föreligger. Om än, enligt hvad i ärendet
meddelats, stadens behof af utrymme för den närmaste tiden skulle
blifva fullt tillgodosedt genom upplåtelse af den egovidd, som i propositionen
afses, qvarstår nemligen det förhållande, att staden kan på grund
af Rikets Ständers berörda medgifvande och kongl. brefvet den 28 augusti
1829 framdeles göra anspråk på ytterligare mark för stadens utvidgning;
och derför synes det vara både med det allmännas och staden Eskilstunas
fördel föreniigt, om dessa angelägenheter kunde en gång för alla ordnas.
För Eskilstuna stad, som redan nu framstält önskan om förvärfvande af
en större jordrymd än den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, torde det
vara af vigt att på en gång erhålla ett så stort område, att å detsamma
kan utläggas en för framtida behof betryggande stadsplan, och för statsverket
synes det vara angeläget, att ifrågavarande kronodomän, äfven med
afhändande derifrån af ett större område än det nu ifrågasatta, varder
befriad från nuvarande intrång i dispositionsrätten, hvilket gifvetvis måste
nedsätta dess arrendevärde. Att staden skall vara villig att utgifva tillfredsställande
ersättning för hela detta område, torde vara så mycket antagligare,
som vid ett sådant köp några särskilda bestämmelser beträffande
de avgifter eller köpeskillingar, staden vid tomternas utlemnande till enskilde
kan komma att betinga sig, icke torde böra ifrågakomma.
Riksdagens Skrifvelse N:o 101. 9
I sammanhang med en dylik uppgörelse emellan kronan och staden
Eskilstuna torde äfven böra tillses, ej allenast att vid den jordöfverlåtelse,
som skulle komma att ega rum, den vattenrätt, som erfordras för kronans
verk i Eskilstunaån, bibehålies oförkränkt, utan äfven att i öfrigt rättsförhållandena
emellan kronan och staden i afseende å vattenfallen i ån
varda fullständigt reglerade.
Då Riksdagen sålunda anser, att en öfverenskommelse emellan kronan
och Eskilstuna stad angående upplåtelse en gång för alla till staden
af mark från Eskilstuna kungsladugård bör åvägabringas, har Riksdagen
icke bifallit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
Stockholm den 14 maj 1900.
Med undersåtlig vördnad.
Bill. till Riksd. Prot. 1900
10 Samt.
I Afd. / Band. 26 Håft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.