Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Iiongl. Majds proposition angående upplåtelse till Eskilstuna stad af mark från Eskilstuna kungsladugård i Södermanlands län.

1900-05-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1900:101, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Iiongl. Majds proposition angående upplåtelse till Eskilstuna stad af mark från Eskilstuna kungsladugård i Södermanlands län.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagms Skrifvelse N:o 101.

7

N:o 101.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1900.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Iiongl. Majds

proposition angående upplåtelse till Eskilstuna stad af

mark från Eskilstuna kungsladugård i Södermanlands län.

(Statsutskottets utlåtande n:o 78.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 2 sistlidne mars aflåten proposition har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, att från Eskilstuna

kungsladugård finge afsöndras och till Eskilstuna stad för stadens utvidgning

försäljas, med tillträdesrätt den 14 mars 1902, de delar af kungsladugården,

som å en af förste landtmätaren A. W. Loden år 1898 upprättade

karta vore upptagna dels under egofigurerna n:is 1—40 och 42—44 med

en areal af tillsammans 59,974 hektar, dels ock vester om Norra Södermanlands

jernväg under egofigurerna n:is 62, 63, 64, 65, 67 och 67 a

samt delar af n:is 66 och 68 med en sammanlagd areal af 2,210 hektar,

allt mot eu köpeskilling af 59,250 kronor samt under vilkor i öfrigt:

att köpeskillingen skulle af staden till Södermanlands läns ränteri

inbetalas senast å den för områdenas tillträdande bestämda dag;

att staden skulle på egen bekostnad låta uppgöra plan till områdenas

bebyggande och underställa densamma Eders Kong!. Maj:ts pröfning så

tidigt, att den före tillträdesdagen kunde till efterrättelse fastställas;

att i afseende å de byggnadstomter, som af staden blefve å områdena

upplåtna, skulle gälla hvad i § 20 af Eders Kongl. Maj:ts förnyade

reglemente för staden Eskilstuna den 28 mars 1879 vore stadgadt; och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 101.

att staden skulle låta uppföra och för all framtid underhålla stängsel

mot kungsladugårdens till den upplåtna marken gränsande egor;

och har Eders Kongl. Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva,

att köpeskillingen för ifrågavarande jordområden finge tilläggas fonden för

anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden och för sådant

ändamål till statskontoret inlevereras.

Af hvad i ärendet förekommit framgår, så väl att staden Eskilstuna

är i behof af mark för stadens nödvändiga utvidgning som ock att, då

staden på alla sidor, med undantag af ett par korta afbrott, der staden

gränsar till enskilda egor, omgifves af kronojord, stadens utvidgning måste

ske å sådan jord. Häri, likasom möjligen äfven i den omständigheten, att

Eskilstuna icke såsom andra städer blifvit hugnad med donationsjord, torde

anledningen vara att söka till det af Rikets Ständer år 1829 lemnade medgifvandet,

att mark finge från Eskilstuna kungsladugårds egor utan afgift

upplåtas till stadens utvidgning. Härvid är dock att märka, att jorden endast

successive i förhållande till dess bebyggande skulle få till staden upplåtas.

Att derför vid upplåtelse af mark till staden i större utsträckning och för

framtida behof ersättning, på sätt i den föreliggande propositionen föreslagits,

alfordras staden, finner Riksdagen vara af förhållandena påkalladt.

Riksdagen har emellertid icke ansett sig kunna bifalla Eders Kongl. Majds

ifrågavarande förslag, såsom det nu föreligger. Om än, enligt hvad i ärendet

meddelats, stadens behof af utrymme för den närmaste tiden skulle

blifva fullt tillgodosedt genom upplåtelse af den egovidd, som i propositionen

afses, qvarstår nemligen det förhållande, att staden kan på grund

af Rikets Ständers berörda medgifvande och kongl. brefvet den 28 augusti

1829 framdeles göra anspråk på ytterligare mark för stadens utvidgning;

och derför synes det vara både med det allmännas och staden Eskilstunas

fördel föreniigt, om dessa angelägenheter kunde en gång för alla ordnas.

För Eskilstuna stad, som redan nu framstält önskan om förvärfvande af

en större jordrymd än den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, torde det

vara af vigt att på en gång erhålla ett så stort område, att å detsamma

kan utläggas en för framtida behof betryggande stadsplan, och för statsverket

synes det vara angeläget, att ifrågavarande kronodomän, äfven med

afhändande derifrån af ett större område än det nu ifrågasatta, varder

befriad från nuvarande intrång i dispositionsrätten, hvilket gifvetvis måste

nedsätta dess arrendevärde. Att staden skall vara villig att utgifva tillfredsställande

ersättning för hela detta område, torde vara så mycket antagligare,

som vid ett sådant köp några särskilda bestämmelser beträffande

de avgifter eller köpeskillingar, staden vid tomternas utlemnande till enskilde

kan komma att betinga sig, icke torde böra ifrågakomma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 101. 9

I sammanhang med en dylik uppgörelse emellan kronan och staden

Eskilstuna torde äfven böra tillses, ej allenast att vid den jordöfverlåtelse,

som skulle komma att ega rum, den vattenrätt, som erfordras för kronans

verk i Eskilstunaån, bibehålies oförkränkt, utan äfven att i öfrigt rättsförhållandena

emellan kronan och staden i afseende å vattenfallen i ån

varda fullständigt reglerade.

Då Riksdagen sålunda anser, att en öfverenskommelse emellan kronan

och Eskilstuna stad angående upplåtelse en gång för alla till staden

af mark från Eskilstuna kungsladugård bör åvägabringas, har Riksdagen

icke bifallit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Stockholm den 14 maj 1900.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Riksd. Prot. 1900

10 Samt.

I Afd. / Band. 26 Håft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.