Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkning af statsverkets inkomster.

1900-05-14 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1900:108, Skrifvelse till Konungen, angående beräkning af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 108

1

N:o 108.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1900.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkning af statsverkets

inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 87, bevillningsutskottets betänkande n:o 37 och bankoutskottets

utlåtande n:o 13.)

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 15 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,

nästa statsreglering omfattar, eller år 1901 och intill dess ny statsreglering

vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie

inkomsterna böra beräknas till 21,901,000 kronor och de extra ordinarie

inkomsterna eller bevillningarna till 96,440,000 kronor.

Jernvägstrafikmedel. I enlighet med det af jernvägsstyrelsen afgifna

förslag till beräkning af den behållna inkomst af statens jernvägar, som

kunde upptagas i riksstaten för år 1901, har Eders Kong]. Maj:t beräknat

jernvägstrafikmedlen för nämnda år till 10,000,000 kronor.

Då emellertid med afseende å de betydligt höjda stenkolsprisen och

äfven andra under senaste tiden inträffade prisstegringar, hvilka måste

inverka på drift- och underhållskostnaderna vid statens jernvägar, det

syntes kunna ifrågasättas, huruvida jernvägstrafikmedlen fortfarande kunde

beräknas komma att under år 1901 med ofvannämnda belopp inflyta, har

Riksdagen förskaffat sig upplysningar i detta hänseende.

Af hvad Riksdagen sålunda inhemtat framgår, att det sannolika,

mindre tillfredsställande resultatet af jernvägsdriften innevarande år till

väsentlig del har sin grund i den oväntadt stora ökning i priset på stenkol,

som under detta år inträffat, samt att, ehuruväl det visserligen vore

Bill. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 28 Häft. (N:o 108).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

omöjligt att förutsäga, huruvida kolprisen komrne att falla år 1901, det

dock enligt meddelande från England ej vore antagligt, att så komme att

ske, åtminstone i någon högre grad.

På grund af hvad sålunda förekommit anser Riksdagen den af Eders

Kongl. Maj:t framlagda beräkningen af jernvägstrafikmedlen för år 1901

skäligen böra minskas med 2,000,000 kronor, och har denna inkomsttitel

följaktligen i riksstaten för år 1901 uppförts till 8,000,000 kronor.

Emot hvad Eders Kongl. Maj:t i öfrigt föreslagit i fråga om beräkningen

af de ordinarie inkomsterna har Riksdagen icke haft något att erinra.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 45,200,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1896

» 1897

» 1898

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1899 ..............................

kronor 42,201,218: —

» 43,537,911: —

» 52,012,881: —

» 45,917,337: —

» 60,366,953: —

Eders Kongl. Magt har föreslagit, att ifrågavarande inkomsttitel måtte

för år 1901 beräknas till 49,000,000 kronor.

På de af chefen för finansdepartementet till det statsrådsprotokoll

öfver finansärenden, som finnes bifogadt Eders Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda

proposition, anförda skäl, och då i gällande tulltaxa icke af innevarande

Riksdag beslutits någon förändring, som kan vid förevarande

beräkning vara af någon betydelse, anser Riksdagen sig böra bifalla Eders

Kongl. Maj:ts förslag, och har alltså beräknat tullmedlen för år 1901 till

49,000,000 kronor.

Postmedlen. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 10,800,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1896.............. kronor 9,035,371: —

» 1897............................................................................ » 9,704,637: —

» 1898............................................................................ » 10,310,473: —

eller i medeltal för dessa tre år ............... » 9,683,494: —

samt belöpte sig år 1899 till........................................ » 11,121,372: —

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i skrifvelse till Eders

Kongl. Maj:t den 9 december 1899 angående beräkning af statsverkets

inkomster vid nu föreliggande statsreglering uppgifvit, för år 1901 af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

generalpoststyrelsen beräknade till 11,590,000 kronor och jemväl af statskontoret

med samma belopp upptagna. I denna beräkning har Eders

Kongl. Maj:t icke vidtagit någon förändring; och då icke heller Riksdagen

har något att dervid erinra, har Riksdagen beräknat postmedlen för år 1901

till 11,590,000 kronor.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter

hafva utgjort:

år 1896 ..........................................

v 1897 .........................................

» 1898........................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1899.................................

kronor 934,722: —

» 990,409: —

» 1,066,073: —

» 997,068: —

» 1,105,608: —

Eders Kongl. Maj:t, har, i enlighet med statskontorets hemställan,

upptagit bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för

år 1901 med nyssnämnda belopp, 850,000 kronor.

Då Riksdagen icke har något att mot denna beräkning erinra, har

Riksdagen beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter

för år 1901 till 850,000 kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 4,700,000 kronor,

hafva utgjort:

år 1896 .................................................................... kronor 5,240,923: —

» 1897........................................................................... » 5,957,170: —

» 1898................ » 6,845.553: —

eller i medeltal för dessa tre år ............................. » 6,014,549: —

samt år 1899 ................................................................ » 8,217,894: —

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1896, 1897 och

1898 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått

till följande belopp:

handlingar till lagfartsprotokoll ...

dito till inteckningsprotokoll__________

dito till äktenskapsiörordsprotokoll

dito till bouppteckningsprotokoll . .

år 1896

år 1897

år 1898

1,616,653

269,287

4,645

1,107,903

30

27

90

1,787,031

329,896

4,411

1,400,414

95

78

65

2,446,043

435,752

3,981

1,524,124

10

36

20

65

summa kronor

2,998,489

47

3,521,754

38 | 4,409,901

31

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

Bevillningsafgiften för spelkort, som före den 1 juli 1896 utgått med

1 krona 50 öre och derefter med 50 öre för hvarje kortlek, har inbragt:

år 1896..........................................._.................................. kronor 83,661: —

» 1897................................................................................. » 111,832: —

» 1898................................................................................ » 128,422: —

Efter erinran, att Eders Kong]. Maj:t den 2 sistlidne juni utfärdat

ny förordning angående stämpelafgiften, hvilken förordning likväl icke

innefattade någon förändring, som kunde för beräkningen af denna inkomsttitel

vara af betydelse, har statskontoret i sin ofvanberörda skrifvelse, då

den stegring, ifrågavarande inkomst under senare år utvisade, syntes påkalla

en höjning i inkomsttitelns beräkning, men den väsentligaste delen

af skattetiteln vore af vexlande natur, ansett större förhöjning icke böra

vidtagas, än att stämpelmedlen i riksstaten för år 1901 upptoges med ett

belopp af 5,000,000 kronor; och har Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse

härmed föreslagit beräkningen af nämnda statsinkomst till omförmälda

belopp.

Riksdagen har, med bifall till detta förslag, beräknat stämpelmedlen

för år 1901 till 5,000,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatten. Bränvinstillverkningen i riket har enligt

uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af

den 9 december 1899 utgjort:

år 1894................................................................................... liter 33,068,884

» 1895................................................................................... » 34,886,895

» 1896....................................................... » 32,804,168

» 1897........................................................................... » 36,295,172

» 1898...................... » 38,654,829

utgörande medeltalet för femårsperioden............................ » 35,141,990.

Medeltalet för femårsperioden 1893—1897 utgjorde enligt uppgift

i samma skrifvelse 33,755,239 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat från finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå har tillverkningen uppgått under år 1899 till 46,217,620

liter och under de tre första månaderna af innevarande år till 19,803,399 liter.

Under år 1899 belöpte sig tillverkningsskatten till 20,870,375 kronor,

och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatueradt

bränvin med 1,093,738 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst

af denna skattetitel under år 1899 utgjort 19,776,637 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse A:o 108.

5

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret anfört, att den starka

stegringen i denna statsinkomst, hvilken för innevarande år beräknats till

17.000. 000 kronor, torde böra föranleda eu höjning i beräkningen till

18.000. 000 kronor.

Med sistnämnda belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl blifvit

uppförd i Eders Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1901; och

har Riksdagen i öfverensstämmelse härmed beräknat bränvinstillverkningsskatten

för år 1901 till 18,000,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel har

utgjort:

år 1896 ................ kronor 7,726,386: —

> 1897 ....... » 11,008,906: —

» 1898 ........................................................................ » 6,317,671: —

» 1899 ........................................................................ » 7,483,948: —

Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga fabriker inom

landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

år 1895—1896

» 1896—1897

» 1897—1898

» 1898—1899

» 1899—1900

538,709 ton

890,240 »

716,141 »

480,932 »

622,047 >

Denna statsinkomst är i 1900 års riksstat upptagen till 9,000,000

kronor och af Eders Kong]. Maj:t, på statskontorets hemställan, i förslaget

till statsreglering för år 1901 uppförd med enahanda belopp.

Då den förmån af nedsättning i utbytesberäkningen, som förut varit

medgifven för åtskilliga sockerfabriker, numera endast åtnjutes af fabriken

i Karlshamn, och jemväl denna fabriks förmån upphör den 1 september

innevarande år, har man sålunda vid beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel

för år 1901 icke vidare att taga hänsyn till omförmälda undantagsställning

för vissa fabriker; och torde i följd häraf hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1901 kunna beräknas fullt uppgå till det belopp,

hvarmed den i 1900 års statsreglering uppförts.

Riksdagen har fördenskull upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1901 till 9,000,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse Ar:o 108.

I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslagit, har Riksdagen, på sätt i skrifvelsen

angående statsregleringen för år 1901 anmäles, såsom tillgång vid

förevarande statsreglering beräknat och användt dels öfverskott å statsregleringarna

för år 1898 och föregående år 24,340,000 kronor, dels ock

af öfverskottet å 1899 års statsreglering 3,000,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Kongl. Maj:t beträffande användandet

af riksbankens vinst för sistförflutna år 1899, hvilken vinst

uppgår till kronor 4,355,078: 99, föreslagit, att af densamma 2,000,000

kronor måtte för statsverkets behof anvisas att utbetalas de tider under

år 1901, Riksdagen bestämde.

Inom Riksdagen hafva deremot framstälts förslag om vinstens bibehållande

i sin helhet åt riksbanken.

I ämnet hörda, hafva fullmägtige i riksbanken i skrifvelse den 8 sistlidne

februari yttrat:

»Såsom kändt är, blef bankovinsten för 1898 i sin helhet bevarad

åt riksbanken. Fullmägtige hade förra året tillfälle att framhålla de behof,

som förefunnos dels af medel till tomtinköp och nybyggnader för

afdelningskontoren i orterna, dels ock af förlag för det alltjemt sig ökande

antalet dylika kontor, hvilka erfordrade nödiga medel för rörelsen.

»Äfven nu göra sig enahanda förhållanden gällande. Nybyggnader

pågå å flera orter, nemligen i Kalmar, Halmstad, Kristianstad och Falun.

För Luleå är entreprenad utlyst; tomter äro, under förbehåll af Riksdagens

godkännande, inköpta i städerna Nyköping, Venersborg och Vesterås, och

för Linköpings- och Umeåkontoren äro ritningar till nybyggnad under utarbetande.

»Hvad beträffar riksbankens lånerörelse, har den under 1899 varit i

allmänhet mycket liflig. Förlagen för denna rörelse vid riksbankens afdelningskontor

uppgingo vid slutet af 1899 till 68,300,000 kronor mot

51,725,000 år 1897 och vid hufvudkontoret till 45,950,000 mot 31,200,000

eller tillsammans 114,250,000 mot 82,925,000.

»Med afseende å de behof, som .sålunda synas för det närvarande

och den närmaste framtiden föreligga, skulle det enligt fullmägtiges åsigt

vara för riksbanken önskvärdt, om 1899 års bankovinst kunde, utan att

derigenom berättigade statsintressen lida intrång, blifva för riksbanken

behållen.»

Då vid 1899 års riksdag bankoutskottet yttrade sig om användandet

af bankovinsten för nästförutgångna år, afstyrkte utskottet, i öfverensstämmelse

med bankofullmägtiges mening, att någon del af samma vinst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

7

skulle frånhändas riksbanken och öfverlemnas till statsverket, och detta

med afseende dels på de förestående betydliga utgifterna för nybyggnader

åt riksbankens kontor i orterna och dels på statsverkets ekonomiska ställning,

hvilken syntes utskottet vara så god, att detsamma kunde undvara

det tillskott af 1 million kronor af bankovinsten, som då af Eders Kongl.

Maj:t, ifrågasattes. Utskottets förslag, att hela 1898 års bankovinst skulle

bibehållas åt riksbanken, vann Riksdagens godkännande.

Hvad angår frågan om användandet af 1899 års bankovinst, synes

det Riksdagen, att hänsyn bör tagas särskilt till följande förhållanden.

Såsom fullmägtige framhållit, stegrades de under 1899 i riksbankens lånerörelse

använda förlagsmedlen betydligt, och hvad förhållandena under den

gångna delen af innevarande år beträffar, gifva de härutinnan tillgängliga

uppgifterna vid handen, att de i lånerörelsen använda medlen, som vid

1899 års slut voro kr. 114,250,000, nu utgöra kr. 121,300,000, således en

ökning med mer än 7 millioner kronor på 31/2 månader. Härtill kommer,

att icke obetydliga medel måste bindas i nybyggnader för riksbankens

räkning. Oberäknadt nemligen de anslag, som redan lemnats för inköp

af byggnadstomter åt vissa afdelningskontor samt beviljade tillökningar i

förut gifna nybyggnadsanslag åt sådana kontor, förekomma byggnadsanslag

för tre riksbankskontor å tillhopa 570,000 kronor. Och hvad slutligen

statsverkets ekonomiska ställning angår, vill det synas, att statsverket

från andra håll beredts sä betydliga tillgångar, att någon tillökning

i dessa från riksbankens vinstmedel icke kan anses behöflig.

Med hänsyn härtill anser Riksdagen, att någon del af bankovinsten för

år 1899 icke må, såsom Eders Kongl. Maj:t begärt, till statsverket öfverlemnas.

Enligt §§ 25 och 26 i lagen för Sveriges riksbank skall af bankens

årsvinst till reservfonden, hvilken för -närvarande uppgår till 5 millioner

kronor, årligen afsättas minst 10 procent, intill dess nämnda fond uppnått

en fjerdedel af grundfonden eller sålunda ökats till I2V2 millioner kronor.

När detta skett, kan afsättningen upphöra och behöfver ej å nyo vidtaga

i annat fall, än att reservfonden skulle nedgå under nyss angifna belopp,

till hvilket den då bör åter uppbringas. Beträffande reservfonden är slutligen

i lagen stadgadt, att riksbanken skall innehafva i lätt säljbara utländska

statspapper minst ett belopp, som motsvarar samma fond.

Af den berättelse, som afgifvits af fullmägtige beträffande riksbankens

rörelse och förvaltning år 1899, inhemtas, att riksbankens tillgångar i utländska

statspapper vid 1899 års slut beräknades motsvara ett värde i

kronor af 10,042,749: 67, samt att fullmägtige tillika uttalat, att af bestämmelsen

derom, att riksbanken skall i dylika valutor innehafva minst

ett belopp, motsvarande reservfonden, hinder icke mötte för fondens ökande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

utöfver det såsom minimum för densammas höjande bestämda belopp (10

procent af årsvinsten).

Med afseende å ena sidan derpå, att 1897 års lag för Sveriges riksbank

skall fullständigt genomföras vid början af 1904 och riksbanken

senast vid den tidpunkten ensam öfvertaga sedelutgifningen i landet med

dermed följande särskilda förpligtelser, samt å andra sidan, att riksbankens

reservfond för närvarande icke ens uppgår till hälften af hvad den enligt

ofvannämnda lag minst bör utgöra, har Riksdagen, med anslutning till

fullmägtiges yttrande i årsberättelsen för 1899, begärt och erhållit särskild!,

uttalande från fullmägtige, huru mycket af riksbankens öfverskottsmedel

nu lämpligen skulle kunna, enligt fullmägtiges mening, öfverföras till

reservfonden utöfver de 10 procent, eller kronor 435,507: 89, som enligt

gällande bestämmelser minst böra tillgodoföras fonden.

Fullmägtiges svar härå är afgifvet den 4 i denna månad och är af

följande lydelse:

»Vid 1899 års slut uppgingo riksbankens reserverade medel till

13,117,120: 32 kronor, medan reservfonden utgjorde 5,000,000 kronor.

Enligt föreskriften i 26 § af den ofvan omförmälda lagen skola minst 10

procent af årsvinsten eller 435,508 kronor till reservfonden öfverföras.

Denna skulle således genom tillägget af det ifrågavarande beloppet komma

att uppgå till 5,435,508 kronor.

»Då riksbanken vid årets slut innehade i lätt säljbara utländska statspapper

ett belopp af 10,042,749: 67 kronor, möter, på sätt fullmägtige

erinrat i sin till utskottet vid innevarande riksdags början afgifna berättelse,

intet hinder för reservfondens ökande utöfver minimum. Dock torde vid

bestämmandet af det belopp, som utöfver det lagbestämda minimum må

tilläggas reservfonden, erforderlig hänsyn böra tagas dertill, att riksbanken

fortfarande må utöfver reservfonden ega obligationer af nu angifvet slag

till skäligt belopp. Enligt den nyss åberopade § af banklagen åligger det

nemligen fullmägtige att, i händelse banken tillhöriga utländska statspapper

någon gång till förstärkning af kassatillgångarna behöfva afyttras, så att

behållningen af desamma kommer att understiga reservfonden, å nyo så

fort sig göra låter uppbringa ifrågavarande statspappersbehållning till ett

mot samma fond svarande belopp. Uppenbart är, att om reservfonden

slutligen ökas i sådan grad, att tillgångarna i utländska statspapper skulle

komma att föga öfverskjuta sagda fond, behof kan uppstå att realisera så

pass mycket, att reservfonden derigenom för tillfället något nedbringas,

utan att visshet finnes, att återköp af dylika papper i''den närmaste tiden

lämpligen kan ske. Med afseende härpå synes det vara tryggast att, under

nuvarande förhållanden, och innan rörelsens utveckling kan sätta riks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

banken i stånd att utan svårighet förvärfva ytterligare belopp af goda

utländska statspapper, icke höja reservfonden så mycket, att ej utöfver

denna erforderlig tillgång må finnas på främmande statspapper, som kunna

fritt realiseras.^ Försigtigheten torde således bjuda att till reservfonden,

utöfver stadgadtfminimum, nu afsätta ett''belopp, som icke i någon väsentlig

mån minskar behållningen af utländska statspapper till obehindrad

disposition, och synes det fullmägtige, som om den ifrågavarande afsättningen,

inberäkna^, den i lagen föreskrifna, icke borde gå utöfver en

million kronor.»

Med stöd af detta fullmägtiges yttrande finner Riksdagen afsättningen

till reservfonden böra bestämmas till det af fullmägtige angifna belopp,

och har sålunda beslutat, att, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts proposition

om öfverlemnande till statsverket af 2 millioner kronor af riksbankens

vinst för 1899, samma vinst i sin helhet, eller kronor 4,355,078: 99,

skall för riksbankens räkning bibehållas, samt att af förenämnda årsvinst

öka riksbankens reservfond, nu utgörande 5 millioner kronor, med en

million kronor.

Stockholm den 14 maj 1900.

Med'' undersåtlig vördnad.

/i• i

Bill. till Riksd. Prat. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 28 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

Statsverkets inkomster.

Kronor.

Ordinarie inkomster.

-

Grundskatt ...........................................................................

960,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål............................

270,000

__f

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet....

49,000

—

Trosspassevolansafgift ...........................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter ..............................................

19,000

—

175,000

Soldat vakansafgift .................................................''............

38,000

—

Båtsmansvakansafgift ..........................................................

150,000

—

Arrendemedel .......................................................................

2,200,000

—

Mantalspenningar....................................................................

700,000

—

Bötesmedel ............................................................................

290,000

—

Kontrollstämpelmedel ............................................................

40,000

—j

Fyr- och båkmedel ................................................................

1,500,000

—

Telegrafmedel ........................................................................

1,610,000

—

Jernvägstrafikmedel..............................................................

8,000,000

—

Skogsmedel .......... ...............................................................

5,800,000

—

Extra uppbörd........................................................................

100,000

—

Säger

21,901,000

—

Bevillningar.

Tullmedel ........ ..........................................

49,000,000

11,590,000

__

Postmedel.......... ................................................

—

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

850,000

—

Stämpelmedel . ...................................

5,000,000

—

Bränvinstillverkningsskatt ....................................................

18,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift............................................

9,000,000

—

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ....................

3,000,000

—

Säger

96,440,000

—

Summa

118,341,000

Stockholm 1800. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.