Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde och åttonde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1900 åt en del tjenstemän och betjente.

1900-04-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1900:29, Skrifvelse till Konungen, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde och åttonde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1900 åt en del tjenstemän och betjente.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

1

N:o 29.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 april 1900.

— — — — Andra Kammaren —12 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående Kongl. Maj:ts i

statsverkspropositionen under andra, tredje, fjerde, femte,

sjette, sjunde och åttonde hufvudtitlarne gjorda framställningar

om anslag för beredande af dyrtidstillägg

för år 1900 åt en del tjenstemän och betjente.

(Statsutskottets utlåtande n-.o 11.)

Till Konungen.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till beredande, i enlighet med de

grunder, som angifvits i det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll

öfver finansärenden den 8 sistlidne januari, af dyrtidstillägg för innevarande

år åt en del tjenstemän och'' betjente i statsdepartementen samt

till desamma hörande embetsverk, kårer och stater för år 1901 såsom

förslagsanslag anvisa under:

andra

hufvudtiteln

(punkt 12:o)............

108,000 kronor

tredje

(

»

12:o)..........

....................... 3,850

fjerde

»

(

»

38:o)............

...................... 985,000

femte

»

(

»

.........

............... 198,000

sjette

»

(

»

54:o) ..........

................. 1,654,000

sjunde

»

(

»

25:o) ..........

.......................... 1,172,000

åttonde »

(

»

126:o)............

......................... 522,000

Bill.

till Rilcsd. Prot.

1900.

10 Samt. 1 Afd.

/ Band. .7 Hdft. (N:is 2.9-34.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

hvaremot Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med äskande af nyssberörda

anslag å femte hufvudtiteln, under punkt 24 begärt, att Riksdagen ville

medgifva^ att dyrtidstillägg enligt förenämnda grunder måtte för innevarande

år af flottans pensionskassas medel utgå till tjensteman och vaktmästare

vid samma kassa.

För bedömandet af Eders Kongl. Majrts föreliggande framställning har

Riksdagen först tillsett, huruvida en höjning af lefnadskostnaderna i allmänhet

kan anses hafva inträdt efter den lönereglering, som för flertalet

af statens civila och militära tjensteman och betjente egde rum i medlet

och slutet af 1870-talet och början af 1880-talet. Dervid har Riksdagen

funnit, att prisen å en del lifsförnödenheter, såsom råg- och hvetemjöl,

mjölk, socker och kaffe, fallit och att någon afsevärdare förhöjning å öfriga

mera oundgängliga lifsmedel, såsom kött, fläsk, potatis, smör och ägg, ej

skett. Prisen å samtliga förenämnda lifsmedel, med undantag af kaffe

och socker, äro emellertid beräknade för det fall, att fråga är om uppköp

Irån säljare i första hand, och kunna derför ej tillmätas afgörande betydelse

för dem, Indika äro hänvisade att anlita mellanhänder. Derjemte

har Riksdagen funnit, att en prisstegring inträdt å tjenstefolkslöner, liksom

öfver hufvud å allt arbete, å bostadshyror, särskilt i Stockholm och de

norrländska städerna, samt å kol och ved. Att rätt angifva stegringens

storlek är emellertid svårt. Den statistiska utredning, som bifogats den

af tjensteman vid statsdepartementen och de centrala embetsverken m. fl.

gjorda framställning om dyrtidstillägg, visar en stegring af lefnadskostnaderna

i Stockholm sedan 1879 med omkring 25 procent. Eders Kongl.

Maj:t synes hafva uppskattat stegringen till 20 procent, och Stockholms

stadsfullmägtige torde, då frågan om beviljande af dyrtidstillägg åt stadens

tjensteman i slutet af nästlidna år var föremål för behandling hos fullmägtige,

hafva ansett densamma i hufvudstaden uppgå till omkring 15

procent. För egen del kan Riksdagen, i brist på tillförlitlig utredning

rörande alla på förevarande fråga inverkande omständigheter, ej uttala

någon bestämd åsigt om stegringens storlek. Att den siffra, Eders Kongl.

Maj:t angifvit för betecknande af lefnadskostnadernas höjning, är för hög,

och att stegringen i landsorten i allmänhet är mindre än i hufvudstaden,

lärer emellertid enligt Riksdagens förmenande vara otvifvelaktigt.

Innan Riksdagen går att yttra sig öfver huruvida den inträdda stegringen

lämpligen bör, på sätt Eders Kongl. Maj:t ifrågasatt, föranleda beviljande

af dyrtidstillägg åt statens tjenare, har Riksdagen, utöfver den

anmärkning mot Eders Kongl. Maj:ts förslag i fråga om procentsatsen af

dyrtidstillägget, som framgår af Riksdagens nyss uttalade åsigt härutinnan,

ansett sig böra framställa de hufvudsakliga erinringar, Riksdagen haft att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

göra mot de utaf Eders Kong!. Maj:t för medgifvandet af dyrtidstilUigget

i öfrigt föreslagna grunder.

Eders Kongl. Maj:t har i sådant hänseende föreslagit, bland annat,

att dyrtidstillägg skulle tillkomma, förutom tjensteinnehafvare med aflöning,

som bestämts genom af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen faststäld stat,

jemväl amanuenser med fast arfvode, hvarmed, enligt hvad de till grund

för Eders Kongl. Maj:ts anslagsbegäran liggande uträkningar synas utvisa,

torde hafva afsetts de inom statsdepartementen och vissa embetsverk tills

vidare eller för viss tid antagna amanuenser och dermed jemförliga mera

tillfälliga befattningshafvande hos andra statsmyndigheter, exempelvis de

vid länsstyrelserna anstälda extra biträden. För beredandet af arfvoden

åt dessa senare finnes under rubriken landsstaterna i länen uppfördt ett

särskildt reservationsanslag, hvilket är stäldt till Eders Kongl. Maj:ts

disposition och hvarifrån Eders Kongl. Maj:t för ändamålet dels anvisat

åt de olika länsstyrelserna vissa belopp, att tills vidare årligen utgå, och

dels derutöfver för hvarje år åt länsstyrelser, som derom göra framställning,

beviljar medel i mån af behof så långt anslaget räcker. Då beloppen

af de till extra biträdena utgående arfvoden med vissa af Eders Kongl.

Maj:t gjorda inskränkningar bestämmas af länsstyrelserna inom de dem

anvisade anslagen, synes det ej lämpligt, att Riksdagen under form af

dyrtidstillägg beviljar medel för att användas till höjande af arfvoden,

hvilka till'' äfventyra redan af vederbörande länsstyrelse med afseende å

den inträdda prisstegringen höjts till belopp, som länsstyrelsen anser till

fyllest, utan håller Riksdagen före, att, i händelse grundade anspråk af

länsstyrelserna på förhöjningar i utgående anslagsbeloppen ej kunna från

sagda reservationsanslag beredas, framställning om detta anslags ökning,

på sätt förut under liknande förhållanden egt rum, bör hos Riksdagen

göras. Enahanda erinringar kunna rigtas mot förslaget om beviljande af

dyrtidstillägg åt sådana amanuenser, hvarom nu är fråga. Vid fastställandet

af stater för de olika verken har Riksdagen i allmänhet å staten

uppfört ett gemensamt anslag till arfvoden åt amanuenser, till vikariatsersättning,

renskrifning m. m., hvilket anslag för ändamålet stälts till förfogande

af vederbörande embetsverk, som fördenskull är obetaget att, blott

anslaget ej öfverskrides, förordna ett större eller mindre antal amanuenser

äfvensom bestämma arfvodenas belopp, hvilka derför ej blott hos olika

embetsverk, utan jemväl inom samma verk äro mycket vexlande; och har

Riksdagen sig bekant, att flera embetsverk med bifall till derom gjorda

framställningar för innevarande år höjt arfvodena åt sina amanuenser.

Eu annan anmärkning mot Eders Kongl. Maj:ts förslag har föranledts

deraf, att enligt detsamma rätten till dyrtidstillägg begränsats till tjenste
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

innehafvare med en aflöning understigande 3,600 kronor. Utom det att

Riksdagen håller före, att de högre aflönade, i allmänhet äldre tjensteman,

hvilka oftast bildat familj och på grund deraf måste vidkännas

drygare utgifter än de lägre aflönade, i ungefär lika hög grad som de

senare beröras af stegrade lefnadskostnader, skulle genom bifall till Eders

Kongl. Maj:ts förslag i förevarande del en förryckning i de en gång faststälda

lönestaterna uppkomma derigenom, att tjensteman, hvilka af Eders

Kongl. Maj:t och Riksdagen ansetts med afseende på tjensternas olika vigt

och beskaffenhet eller med hänsyn till de dermed förenade göromalens

större eller mindre mängd böra hänföras till olika grader eller löneklasser,

skulle komma att uppbära lika aflöning. Så skulle, vid beräknandet af

dyrtidstillägget efter den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna procentsats,

blifva förhållandet exempelvis

med registrator i medicinalstyrelsen med en aflöning af 3,200 kronor

och notarie eller kassör derstädes med 3,000 kronor,

med byråingeniör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med 3,500

kronor och registrator eller revisor i samma styrelse med 3,000 kronor,

med direktörer vid fångvårdsstaten med 3,500 och 3,000 kronor,

med postmästare af andra och tredje klass med respektive 3,600 och

3,000 kronor,

med postkontrollörer med 3,600 och 3,000 kronor,

med tullförvaltare med 3,500 och 3,000 kronor,

med tullkontrollörer med 3,500 och 3,000 kronor, samtliga dessa

tjenstemäns aflöningar upptagna utan inräknande af ålderstillägg, samt

med jägmästare med aflöningar efter första ålderstilläggets intjenande

å respektive 3,475, 3,275 och 3,075 kronor.

Föranleder emellertid förslaget oegentligheter derigenom, att enligt

detsamma rätten till dyrtidstillägg begränsats till tjensteinnehafvai''e med

aflöning, understigande 3,600 kronor, kunna å andra sidan äfven göras

erinringar mot detsamma såsom vidtomfattande i så måtto, att det afser

alla tjensteinnehafvare inom nämnda aflöningsgräns och således jemväl ej

mindre tjensteman och betjente inom sådana verk, som på senare tiden

reglerats enligt grunder, afvikande från dem, som i allmänhet faststälts

vid de äldre löneregleringarna, än äfven åtskilliga statstjenare, såsom aktuarier

i hofrätterna, landtbruksingeniörer, förste landtmätare, länsveterinärer

m. fl., hvilka, utöfver sin ordinarie aflöning, å tjensten hafva afsevärda

extra inkomster, men emellertid, vid det förhållande att för afgörande,

huruvida dyrtidstillägg borde ifrågakomma, hänsyn finge tagas endast till

de ordinarie inkomsterna, skulle i afseende å rätt till dyrtidstillägg komma

i samma kategori som de tjensteman, med hvilkas fenster följde lika

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

5

ordinarie, men deremot inga extra inkomster. Äfven i det hänseendet är

förslaget för vidtomfattande, att det inom den angifna gränsen medgifver

dyrtidstilläggs beräknande å hvarje tillfällig löneförbättring, oberoende af

när denna tillkommit, ty härigenom skulle tjensteman och betjente, åt

hvilka under senaste åren beviljats en tillfällig löneförbättring, jemväl a

denna få räkna sig dyrtidstillägg till godo.

Dessa äro de hufvudsakliga anmärkningar Riksdagen haft att göra

mot de föreslagna grunderna för dyrtidstilläggs medgifvande; och torde af

Riksdagens ofvan uttalade åsigt, särskildt i fråga, om den för dyrtidstilläggs

beviljande föreslagna aflöningsgränsen, följa, att Riksdagen ej

kunnat vidtaga sådana jemkningar i förslaget, att detsamma kunnat af

Riksdagen godkännas. . . . o

Den inträdda prisstegringen är i öfrigt ej så stor och bar ej heller

fortvarit så lång tid, att tillräcklig, anledning synes föreligga för staten

att för sina tjenare nu genom dyrtidstilläggs beviljande träda hjelpande

emellan, i synnerhet som nu gällande aflöningar gifvetvis bestämts med

tillbörlig hänsyn till tillfälliga, vexlande prisförhallanden. Om deremot

prisstegringen är beroende på en i följd af manga samverkande omständigheter

uppkommen höjning af den allmänna prisnivån, anser Riksdagen

lämpligare, att, derest Eders Kongl. Maj:t, efter förutgången utredning,

skulle finna vissa statens tjenare, eller vissa grupper af statstjenare, hvilkas

aflöningar bestämts enligt äldre stater eller enligt stater uppgjorda, enligt

samma grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i behof

af någon förbättring i aflöningsvilkoren, en revision af dessa statstjenares

aflöningsförhållanden verkställes. Härigenom vinnes jemväl den fördel,

att Riksdagen kommer i tillfälle att, der löneförbättring ifragasättes, taga

under ompröfning, om och till hvilket belopp sådan kan anses vara af

förhållandena i hvarje särskildt fall betingad.

Beviljandet af ett dyrtidstillägg kan dessutom skapa svårigheter vid

pröfning af frågan om lönereglering för de stater, rörande hvilka utredning

för sådant ändamål nu pågår.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen icke bifallit hvad

Eders Kongl. Maj:t för beredande af dyrtidstillägg åt en del tjensteman

och betjente föreslagit:

under andra hufvudtiteln

» punkterna 23 och 24

» punkt 54

12

38

» tredje

» fjerde

» femte

» sjette

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

i punkt 25 under sjunde hufvudtiteln samt

* * 126 » åttonde »

hvilket Riksdagen härigenom skolat för Eders Kong!. Maj:t anmäla.

Stockholm den 12 april 1900.

Med undersåtlig vördnad.

I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.