Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1900-02-14 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1900:3, Skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Biktdagens Skrifvelse N:o 3.

N:o 3.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 februari 1900.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial n:o 1.)

Till Konungen.

Vid numera företagen pröfning af här nedan omförmälda, till slutligt

afgörande vid innevarande riksdag lagligen beredda förslag till ändringar

i rikets grundlagar har Riksdagen för sin del godkänt och antagit

följande förslag, nemligen:

l:o) om ändrad lydelse af §§ 5, 6 och 42 regeringsformen;

2:o) om ändrad lydelse af §§ 10, 20, 32, 33, 34, 37 och 45

riksdagsordningen;

3:o) om ändrad lydelse af § 15 riksdagsordningen;

4:o) om ändrad lydelse af §§ 16, 18 och 25 riksdagsordningen;

5:o) om ändrad lydelse af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen;

6:o) om ändrad lydelse af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen;

7:o) om ändrad lydelse af 3 § 13:o tryckfrihetsförordningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

5

Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda

grundlagsparagrafer i nedanskrifna delar erhålla följande lydelse:

l:o) §§ 5, 6 och 42 regeringsformen:

Regeringsformen.

§ 5.

Statsrådet skall bestå af elfva ledamöter, bland hvilka Konungen

utnämne en att vara statsminister och statsrådets främste ledamot. Dessa

ega att alla i statsrådet förekommande ärenden öfvervara. Ej må fader

och son eller bröder på en gång vara ledamöter af statsrådet.

§ 6-

Af statsrådets ledamöter skola åtta vara chefer och föredragande,

hvar för sitt departement, nemligen:

ministern för utrikes ärendena för utrikes departementet;

en chef för justitiedepartementet;

en för landtförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens

rådgifvare i kommandomål för armén;

en för sjöförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens

rådgifvare i kommandomål för flotttan;

en för civildepartementet;

en för jordbruks departementet;

en för finans departementet; samt

en för ecklesiastikdepartementet.

Den närmare fördelningen af ärendena, departementen emellan,

bestämmes af Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen kungjord

stadga.

Bland de tre statsråden utan departement böra minst två hafva

förvaltat civil beställning.

§ 42.

Skulle den olycka tima, att hela Konungahuset, inom hvilket arfsrätten

till riket räknas, på manliga sidan utginge, då förvalte äfven stats
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

rådet regeringen med den magt, 39 § stadgar, intill dess Riksdagen

hinner sammankomma och ett nytt Konungahus utkora, samt den valde

Konungen regeringen tillträdt.

2:oj §§ 10, 20, 32, 33, 34, 37 och 45 riksdagsordningen:

I.

Riksdagsordningen.

§ io.

För den, som blifvit till ledamot i Första Kammaren utsedd, utfärdas

vid valförrättningens slut fullmagt i två exemplar, af hvilka det

ena öfverlemnas åt den valde och det andra insändes till Justitie-departementet.

Fullmagterne, som, när valet verkstälts af landsting, underskrifvas

af dess ordförande, med kontrasignation af landstingets sekreterare,

och, då valet skett af stad, undertecknas af stadsfullmägtiges ordförande

jemte två af desse fullmägtige, böra hafva följande lydelse:

»I kraft af det riksdagsmannaval, som af K. N. landsting (stadsfullmägtige

i K. K. stad) blifvit den — — förrättadt, varder K. K.

härigenom befullmägtigad att för en tid af nio år från nämnde dag vara

ledamot af Riksdagens Första Kammare.» Ort och tid.

§ 20.

För den, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren,

utfärdas ofördröjligen fullmagt i två exemplar, underskrifna för valkrets

å landet af domhafvanden, för stad, som ensam sänder riksdagsman, af

stadens magistrat, och för valkrets, som består af flera städer, af den

magistrat, som valet slutligen handlagt; och skall det ena exemplaret

öfverlemnas åt den valde och det andra insändas till Justitie-departementet.

Fullmagterne böra hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den — — hållits i N. N. domsaga»

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

(»X. X. valdistrikt af X. K", domsaga») eller »i X. X. stad» (»städer»),

»har X. X. blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra Kammare

för en tid af tre år, räknade från och med den 1 januari nästkommande

år» (eller om valet hållits efter treårsperiodens början: »för tiden till

den 1 januari år — —»), hvarom detta länder till bevis och fullmagt.»

Ort och tid.

§ 32.

1. Innan Riksdagen sammanträder, företages inför chefen för

Justitie-departementet, eller den Konungen i hans ställe förordnar, i

närvaro af tre bland de af Riksdagen valde Fullmägtige i Riksbanken

och tre bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret granskning af de till

Justitie-departementet inkomna, för Riksdagens ledamöter utfärdade fullmagter.

Denna granskning, som har till föremål att undersöka, huruvida

fullmagterne blifvit i föreskrifven form utfärdade, skall vara fulländad

sist å dagen före riksdagens början. Inkommer fullmagt efter riksdagens

början, skall sådan granskning, som nyss är sagd, genast verkställas.

2. Hvardera Kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten

till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana

dess medlemmar, hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för

dem, emot Indika eljest, till följd af denna grundlag, anmärkning förekommer.

Den, om hvars riksdagsmannarätt fråga är hos Kammare väckt,

bibehåller emellertid sin befattning såsom ledamot i Kammaren, intill

dess han blifvit dertill obehörig förklarad.

II.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart Riksdagen sammanträdt och berättelse om förloppet

af den i nästföregående paragraf mom. 1 föreskrifna granskning blifvit

af chefen för Justitie-departementet, eller den i lians ställe förordnad är,

meddelad Kamrarna, hvar i hvad dess ledamöter angår, läte Konungen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

för hvardera Kammaren tillkännagifva, hvilken bland dess ledamöter

förordnats till talman och hvilken till vice talman.

2. Då i något af de fall, som i 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen

omförmälas, Riksdagen på de i samma grundlags 95 § nämnde

vederbörandes kallelse sammanträder, eger hvardera Kammaren att, inom

sig, välja talman och vice talman.

3. Innan sådant tillkännagifvande, hvarom i mom. 1 förmäles,

eller val enligt mom. 2 egt rum, föres i hvardera Kammaren ordet af

den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat, och,

der två eller flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den af

dem, som är till lefnadsåren äldst.

4. Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmannen

i någon af Riksdagens Kamrar utses under enahanda ordförandeskap,

som nyss är nämndt, en af Kammarens öfriga ledamöter att tjenstgöra

såsom talman, till dess förfallet upphört.

III.

Riksdagsordningen.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den af Honom för riksdags

öppnande bestämda tid, som ej må utsättas senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På den tid skola riksdagsmännen, sedan

gudstjenst med dem hållen är, sammankomma på rikssalen, der Konungen

eller, då Han så för godt finner, statsministern eller annan statsrådsledamot

förer ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen meddela lagtima

Riksdag berättelse om hvad i rikets styrelse sedan nästföregående lagtima

riksdags sammanträde sig tilldragit, äfvensom till Riksdagen i två exemplar,

deraf ett tillställes hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof, innefattande äfven förslag rörande sättet

att genom bevillningar fylla hvad staten utöfver de ordinarie inkomsterna

erfordrar; men om Riksdagen urtima är, kungöres för densamma anledningen

till dess sammankallande och aflemnas de förslag och framställningar,

hvilka skola blifva föremål för Kamrarnas öfverläggningar;

Konungen dock obetaget att sedermera äfven andra förslag framställa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 3. y

Då Konungen, på sätt nu är sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid

samma tillfälle, Kamrarnas talmän till Konungen, i Kamrarnas namn,

deras undersåtliga vördnad.

IY.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga

utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo, statsutskottet af tjugofyra,

bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskottet af sexton och lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera Kammaren till halfva antalet inom

sig väljer antingen omedelbart eller, om Kammaren så beslutar, genom

elektorer; ankommande på Kamrarnas sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott föi upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att, derest utskott

anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren eger ock inom sig utse suppleanter, att,

vid inträffa dt förfall för utskottsleda möter, i deras ställe inträda.

3. Derest i någondera Kammaren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande deröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många ledamöter, som Kammaren nödigt aktar,

inom Kammaren tillsättas.

4. Ä urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de dervid, ''enligt 2 g, förekommande ärenden.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit utsedde,

sammanträda. De böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden,

som på dem ankomma.

Bill. till Rik sd Prat. 1900. W Sami. 1 Afd. 1 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N-.o 3.

2. Hav ledamot af utskott tre gånger å rad, utan laga förfall,

från utskottets sammanträden sig afhållit, bör ordföranden hos vederböiande

Kammare sådant anmäla, på det annan ledamot i utskottet må i

föreskrifven ordning inväljas.

* *

*

3: o) § 15 riksdagsordningen:

Riksdagsordningen.

§. 15.

1. Val af riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september

månad året näst före början af de tre år, för Indika valen gälla.

2. Förordnar Konungen nya val eller afgår eljest riksdagsman

för Andra Kammaren innan den tid, för hvilken han blifvit vald, tilländalupit,

verkställes ofördröjligen inom den valkrets, som utsett den afgänga,

nytt val för den återstående tiden.

*

4;0) §§ 15, 18 och 25 riksdagsordningen:

I.

Riksdagsordningen.

§ 16.

1. A landet väljes — — — — — — — — _ _ ____

— _____ — ___ —. — största folkmängden eger.

2. I de valkretsar — — — — — — — _ ______

— — — — — — — största folkmängden eger.

3. Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet, derest af de röstberättigade så

beslutas. Då förslag härom af de röstberättigade i en kommun väckes

medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat,

varder sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande, som från

öfriga till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

11

röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter thy som de flesta

afgifna rösterna varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan

frågan icke förr, än en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas.

Beslutas åter förändringen, träder den i kraft vid det val, som

näst efter en månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller

för en tid af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan på

lika sätt som om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna, särskildt för hvarje

kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola

för rösternas sammanräknande och fullmagts utfärdande åt den, som de

flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas, för kommunerna å landet

till domhafvanden och för städerna till magistraten i den stad, som

största folkmängden eger.

4. I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad

särskildt tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med

riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör

magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän,

förrättas valen omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar.

II.

Riksdagsordningen.

§ 16-

1. Å landet väljes — -— — — — — — — — — —--—

— — — — — — — — — — — — — största folkmängden eger.

2. I de valkretsar — — — — — — — — — —---

— — — — — —- — — — — — — — största folkmängden eger.

3. Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade

så beslutar. Då förslag härom af de röstberättigade i eu kommun väckes

medelst beslut, fattadt inför kommanalstämmas ordförande eller magistrat,

varder sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande, som från öfriga

till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades röster och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

Utfärdar kungörelse om utgången, efter tliy som de flesta afgifna rösterna

varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr, än

en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid det val, som näst efter en månad från

kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för en tid af minst fem år,

hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt som om dess införande

fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna, särskildt för hvarje

kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola

för rösternas sammanräknande och fullmagts utfärdande åt den, som de

flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas, för kommunerna å landet

till domhafvanden och för städerna till magistraten i den stad, som

största folkmängden eger. Vid dessa protokolls affattande böra till ledning

tjena formulär, som af Konungen fastställas.

4 I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad

särskildt tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med

riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör

magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän,

förrättas valen omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras, derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort för valet i kyrkorna kungöra, med

särskild föreskrift att elektorsval, der det eger rum, skall hållas minst

åtta dagar före riksdagsmannaAralet. Skulle i någon församling offentlig

gudstjenst ej förrättas å söndag, då kungörelsen bör uppläsas, skall, på

presterskapets anmodan, vederbörande kronobetjent kungörelsen skyndsamt

kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall ordföranden i kommunalstämma

eller i magistrat, som valet förrättat, åt den eller dem, som fått elektors
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

befattning sig uppdragen, såsom fullmagt meddela till rigtigbeten bestyrkt

utdrag af valprotokollet. Vid detta protokolls affattande bör till ledning

tjena formulär, som af Konungen fastställes.

in.

Riksdagsordningen.

§ 18-

Konungens Befallningshafvande åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras, derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort för valet i kyrkorna kungöra, med särskild

föreskrift att elektorsval, der det eger rum, skall hållas minst åtta dagar

före riksdagsmannavalet. Skulle i någon församling offentlig gudstjenst

ej förrättas å söndag, då kungörelsen bör uppläsas, skall, på presterskapets

anmodan, vederbörande kronobetjent kungörelsen skyndsamt kringsända.

I kungörelse om omedelbart val i valkrets, som utgöres af två eller flera

kommuner, erinras om valprotokollens ofördröjliga insändande till valförrättaren

och om dagen för rösternas sammanräknande.

För kallelse till elektorsval gäller i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall ordföranden i kommunalstämma

eller i magistrat, som valet förrättat, åt den eller dem, som fått elektorsbefattning

sig uppdragen, såsom fullmagt meddela till rigtigheten bestyrkt

utdrag af valprotokollet.

IV.

Riksdagsordningen.

§ 25.

Befinnes vid riksdagmannaval, hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre,

än som vid valtillfället böra väljas, eller innefattar valsedel någon tve
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

lydighet i anseende till den eller de valdes namn, skall samma sedel

anses ogild.

Äro valsedlar till större antal än hälften ogilda och finnes det inverka

på valets utgång, varde nytt val anstäldt,

Valsedlar, som vid elektors- eller riksdagsmannaval afgifvits, skola

af valets förrättare inläggas under försegling och förvaras, till dess riksdagsmannavalets

giltighet vederbörligen afgjorts.

# sf:

❖

, ^ händelse Eders Kongl. Maj:t täckes godkänna ofvanstående

särskilda förslag till ändrad lydelse af §§ 16 och 18 riksdagsordningen,

böra dessa paragrafer erhålla följande affattning:

Riksdagsordningen.

§ 16.

1. Å ländes väljes — — — — _ _ _ _ _____

~~ — — — — — största folkmängden eger.

2. I de valkretsar — — — — — _ _ _ _ __ ___

— — — — största folkmängden eger.

3. Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet, derest af de röstberättigade så

beslutas. Då förslag härom af de röstberättigade i en kommun väckes

medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat,

varder sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande, som från öfriga

till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades röster

och utfärdar kungörelse om utgången, efter thy som de flesta afgifna

rösterna vant för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke

öir, än en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas

åter förändringen, träder den i kraft vid det val, som näst efter en

månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för eu tid af

minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt

som om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifva^ rösterna, särskilt för hvarje

kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola

för rösternas sammanräknande och fullmagts utfärdande åt den, som de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 3. 15

flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas, för kommunerna å landet

till domkafvanden och för städerna till magistraten i den stad, som största

folkmängden eger. Vid dessa protokolls affattande böra till ledning tjena

formulär, som af Konungen fastställas.

4. I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskilt

tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med

riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör

magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän,

förrättas valen omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras, derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort för valet i kyrkorna kungöra, med särskild

föreskrift att elektorsval, der det eger rum, skall hållas minst åtta

dagar före riksdagsmannavalet. Skulle i någon församling offentlig gudstjenst

ej förrättas å söndag, då kungörelsen bör uppläsas, skall, på presterskapets

anmodan, vederbörande kronobetjent kungörelsen skyndsamt kringsända.

I kungörelse om omedelbart val i valkrets, som utgöres af två

eller flera kommuner, erinras om valprotokollens ofördröjliga insändande

till valförrättaren och om dagen för rösternas sammanräknande.

För kallelse till elektorsval gäller i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall ordföranden i kommunalstämma

eller i magistrat, som valet förrättat, åt den eller dem, som fått elektorsbefattning

sig uppdragen, såsom fullmagt meddela till rigtigheten bestyrkt

utdrag af valprotokollet. Vid detta protokolls affattande bör till ledning

tjena formulär, som af Konungen fastställes.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

5:o) §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen:

Tryckfrihetsförordningen.

§ 1.

5:o. Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hvar

och en fritt att, utan binder af någon särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente, samt utan att vara underkastad

någon skråordning, anlägga sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet eller

vidd honom tjenligt synes, uti stad eller inom ett afstånd derifrån af

högst eu half mil eller uti köping.

Då boktryckeri anlägges å ort, som lyder under landsrätt, skola

i alla mål, som boktryckningen röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet

samt der tryckta skrifters författare och utgifvare lyda under rådstufvurätten

i den stad, der länets styrelse bär sitt säte.

Den nytt boktryckeri inrättar, åligger att sist fjorton dagar, innan

någon skrift derifrån utgifves, så väl hos magistraten i den stad, hvaruti

boktryckeriet anlägges, eller under hvars domsrätt han såsom boktryckare

skall lyda, som ock hos Konungens Befallningshafvande i länet skriftligen

tillkännagifva, att och hvarest han boktryckeri anlagt. Der boktryckeri

ombyter egare, åligge den nye egaren att, innan någon skrift utgifves,

göra så beskaffad anmälan, som nu sagd är. I båda fallen åligger det

Konungens Befallningshafvande, sedan behörig anmälan hos honom blifvit

gjord, att genast eller med först omgående post derom underrätta chefen

för Justitiedepartementet. Anlägges eller öfvertages boktryckeri utan

föreskrifven anmälan, plikte boktryckaren etthundra riksdaler. Utgifves

från ett icke behörigen anmäldt tryckeri någon brottslig skrift, vare boktryckaren,

jemte författaren, underkastad lika straff och ansvar för skriftens

innehåll och skrifart.

§ 5-

2:o. Derefter ega parterna välja hvar sina fyra och domstolen

fem, tillsammans tretton, i staden eller inom länet boende, för medborgen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

lig dygd väl kända personer, af kvilka, sedan de efter lag blifvit af

domstolen ojäfviga förklarade, en ibland de af vederparten och en ibland

de af domstolen nämnda personer, bör af hvardera parten utan anförda

skäl uteslutas.

6:o. Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstufvurätten i

den stad, der skrift, som föranledt åtal, blifvit tryckt, eller, om den blifvit

tryckt å ort, som lyder under landsrätt, vid rådstufvurätten i deu stad,

der länets styrelse har sitt säte. Stämningstid vare åtta dagar. Uppstår

fråga om boktryckares eller författares af en tryckt skrift tilltalande eller

hörande, böra han eller de vid rätten personligen till svar stånda, men

åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt allmän lag och särskilda

författningar, uti allt hvad genom detta förordnande icke uttryckligen

annorlunda stadgadt är.

8:o. Finner chefen för Justitie departementet eller hans ombud

sig befogad att, på de grunder för qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska, det någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad att sådan qvarstad erhålla medelst

skyndsam handräckning, som ej får vägras af Konungens Befallningshafvande,

magistrat eller kronobetjent; börande öfver förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill, samt i afseende på den åklagade

skriften, om och huru många exemplar då ännu finnas uti boktryckarens

värjo, anteckning tiofaldt författas, hvaraf den ena tillställes chefen för

Justitiedepartementet eller hans ombud, den andra magistraten i den stad,

under hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet, enligt § 1, lyder, och den

tredje boktryckaren. Magistraten vare pligtig att, vid ansvar såsom för

embetsförsummelse, med näst afgående post, en afskrift af denna anteckning

till Justitiekansleren insända. T Stockholm varde samma anteckning,

genast eller sist inom nästföljande dags utgång, till Justitiekansleren aflemnad.

Justitiekansleren må sedermera, i Stockholm, inom åtta dagar,

och i landsorterna, allra sist inom trenne veckor, efter det qvarstaden

lagd blifvit, hafva hän vist målet till vederbörlig domstol och aktor förordnat,

då domstolen, sist inom åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden

skall ega bestånd. Sker det ej, och är icke qvarstad inom eu månad

häfven, ege boktryckare rätt i enahanda ordning, som handräckning till

qvarstadens beläggande meddelad blifvit, att fordra dess brytande, livilket

icke vägras må, vid ansvar af embetets förlust.

Bill. till Riksd. Prut. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 1 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 3

Chefen för Justitie-departementet — — — -------erhållas.

12:o. I frågor om qvarstad böra, i sådant fall, Konungens Befallningshafvande,

magistrat eller kronobetjent ovägerligen och vid ansvar

biträda; dock må — — —- — —- inlemnad.

£ *

*

6:o) 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen:

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund af — — — — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen

iakttagas:

Att protokoll — — — — icke uppenbara.

Att ej några — — — ■— böte femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — — — skriften konfiskeras.

Att, i hvad rättegångsmål — — —- -— böte femtio riksdaler.

Det skall ock — — — — — sexton skillingar.

Att protokoll — — — — — sexton skillingar.

Att ingen må — — — — — sexton skillingar.

Att ansökning om patent äfvensom öfriga handlingar i ärende angående

sådan ansökning samt patentmyndighetens protokoll och beslut

deri icke må, i hvad de angå uppfinning, derå ej patent beviljats, utan

sökandens medgifvande utlemnas i vidsträcktare mån än som föranledes

af gällande förordning angående patent och de ytterligare föreskrifter,

som kunna, i den ordning 87 § regeringsformen stadgar, varda meddelade.

Den häremot bryter, böte femtio riksdaler.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 3. 19

7:o) 3 § 13:o tryckfrihetsförordningen:

Tryckfrihetsförordningen.

§ 3.

Under de förutsatta vilkor, att, vid pröfningen af en skrift eller

ansvaret för densamma, de, på hvilka en sådan pröfning ankomma kan,

i fall, som tvetydiga synas, hellre fria än fälla, alltid mera må fästa sin

uppmärksamhet på ämnets och tankens, än på uttryckets lagstridighet,

på skriftens åsyftning, än på framställningssättet, och alltid utan rättighet

att, i hvilket fall som helst, draga obestämda slutföljder af uttrycken,

skola såsom missbruk af tryckfriheten anses:

13:o. Framställning, som sårar tukt och sedlighet; brottet skall

straffas enligt allmän lag, och skriften konfiskeras.

Såsom allmän regel —-----— — — — icke för brottsligt

ansett.

Stockholm den 14 februari 1900.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.