Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tillägg till 11 kap. strafflagen.

1900-05-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1900:65, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tillägg till 11 kap. strafflagen.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

N:0 65.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1900.

— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

angående tillägg till 11 kap. strafflagen.

(Lagutskottets utlåtande n:o 38.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag har enskild motionär väckt förslag om sådant

tillägg till 11 kap. strafflagen, att fridsbrott vid möten för behandling af

gemensamma angelägenheter måtte med straff beläggas.

Riksdagen har funnit denna framställning vara förtjent af beaktande.

Riksdagen hyser nemligen den uppfattningen, att gällande lagstiftning, i

hvad densamma stadgar straffrättsligt skydd mot störande eller förargelseväckande

uppträdande vid sådana tillfällen, då ett flertal personer kommit

tillsammans för någon gemensam angelägenhets skull, eger allt för ringa

räckvidd och ej kan anses motsvara de kraf, som rättmätigt böra uti ifrågavarande

afseende ställas på densamma.

För närvarande är det egentligen endast sammankomster för gemensam

andaktsöfning och sammankomster, der allmänt ärende förehafves, som

äro omhägnade med särskildt fridsskydd. Denna begränsning är, efter Riksdagens

mening, alldeles för snäf under nutida förhållanden, sedan föreningslifvet

tagit ett mägtigt uppsving och blifvit en framträdande faktor i vårt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65. 7

sociala lif och tendenserna till sammanslutning på olika områden och för

skiftande ändamål äfven i öfrigt väsentligen stegrats emot hvad förr var

fallet.

Lösningen af frågan, i hvad mån en utvidgning af fridsskyddet bör

genomföras och till hvilka arter af sammankomster detta skydd lämpligen

må utsträckas, är emellertid förenad med åtskilliga svårigheter. A ena

sidan gäller det att undvika, att fridsskyddet utsträckes till andra sammankomster

än sådana, hvilkas syfte har det sedliga berättigande, som måste

utgöra vilkoret för statens bistånd till dess uppnående; å andra sidan måste

tillses, att fridsskyddet gifves så allmän affattning, att ej någon olikhet

kommer att i fråga om fridsskydd förefinnas mellan sammankomster för i

sedligt hänseende lika berättigade syften.

Då frågan sålunda kräfver en ingående utredning, får Riksdagen anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, i hvad mån

det skydd mot störande och förargelseväckande uppträdande, som uti 11

kap. strafflagen tillerkänts sammankomster för gemensam andaktöfning,

äfvensom möten, der allmänt ärende förehafves, må till andra möten och

sammankomster utsträckas, samt för Riksdagen framlägga det förslag till

lagändring, hvartill förhållandena kunna gifva anledning.

Stockholm den 8 maj 1900.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.