Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående åtgärder till befrämjande af frånstyckad hemmansdels eller af söndrad jordlägenhets frigörande från viss intecknad gäld.

1900-05-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1900:66, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående åtgärder till befrämjande af frånstyckad hemmansdels eller af söndrad jordlägenhets frigörande från viss intecknad gäld.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

N o 66.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1900.

— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta

motioner angående åtgärder till befrämjande af frånstyckad

hemmansdels eller af söndrad jordlägenhets frigörande

från viss intecknad gäld.

(Lagutskottets utlåtande n:o 39.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag hafva enskilde motionärer väckt förslag om

lagstiftning i syfte att bereda egare af frånstyckad hemmansdel eller afsöndrad

lägenhet möjlighet att utan medgifvande af inteckningshafvare få sin

fastighet frigjord från inteckningar, som gemensamt besvära denna och den

fastighet, från hvilken styckningen eller afsöndringen skett.

Riksdagen har funnit dessa framställningars syfte vara förtjent af synnerligt

beaktande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Det lärer nemligen ej kunna förnekas, att de i nu gällande lagstiftning

stadgade bestämmelser om vilkoren för dödning af inteckningar uti

frånstyckad eller afsöndrad lägenhet kunna föranleda till oskäliga och ytterst

känbara förluster för lägenhetens egare, och det kan — såsom erfarenheten

allt för ofta bestyrker — inträffa, att egaren af en dylik mindre

jordlott i följd af det sammanhang i fråga om inteckningar, som förefinnes

mellan lägenheten och den fastighet, från hvilken styckningen eller

afsöndringen skett, rent af går utan ersättning förlustig denna sin välfångna

egendom.

Väl må medgifvas, att detta förhållande i åtskilliga fall kan sägas bero

på lägenhetsegarens egen försumlighet att för lägenhetens frigörande från

de stamhemmanet vidlådande inteckningar anlita den redan nu befintliga

utvägen att förskaffa sig samtycke af alla inteckningshafvare, men å andra

sidan bör det bemärkas, att afsevärda svårigheter oftast äro med denna

utväg förenade, och att det i många fall är rent af omöjligt att förskaffa

sig det erforderliga samtycket. För den, som önskar köpa ett jordstycke

i afsigt att derå uppföra ett eget hem, kan det alltså mången gång ej vara

annat val än att antingen helt och hållet afstå från sin önskan eller ock

mottaga lägenheten med derå hvilande inteckningar.

Då så är förhållandet, säger det sig sjelft, att ett bibehållande af gällande

lagstiftning oförändrad är skadligt ur tvenne skilda synpunkter. Antingen

kommer nemligen detsamma att i och med skärpt uppfattning om

risken att köpa en jordlott, utan att stamhemmanets inteckningar deri lossas,

verka afskräckande för aftal om dylika köp — och häri skulle ligga ett

mägtigt hinder emot framgången af det numera så allmänt omhuldade sträfvandet:

egna hems bildande — eller ock skola, derest längtan efter det

egna hemmet visar sig besitta större magt än nu antydda risk och inköp

af intecknade jordlotter allt fortfarande som hittills kommer att i stor omfattning

ega rum, de ofvan antydda olägenheterna för de smärre jordlotternas

egare att allt oftare och skarpare framträda.

I hvilketdera fallet som helst synes det derför .Riksdagen högeligen

angeläget att söka genom underlättande af de frånstyckade eller afsöndrade

jordlotternas frigörande från stamhemmanets inteckningar råda bot å det

nuvarande otillfredsställande tillståndet.

Hvad beträffar frågan, huruledes en förändring till det bättre må kunna

åstadkommas, har Riksdagen ingalunda förbisett de afsevärda svårigheter,

som äro med dess lösning förbundna, särskildt med hänsyn till faran för

rubbning af fastighetskrediten, men Riksdagen vågar likvisst hålla före, att

Bill. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afd. I Band. 9 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

målet skall kunna nås, utan att inteckningskafvarnes intressen i nämnvärd

mån åsidosättas.

Ganska mycket skulle vara vunnet redan derigenom, att formerna för

dödning af inteckningar i lägenheter förenklades. I sådant afseende skulle

möjligen kunna tänkas, att, vid väckt fråga om dödning af inteckningar i

lägenhet, någon myndighet, exempelvis Konungens befallningshafvande,

skulle på begäran af lägenhetsegaren ega att utfärda kallelser å vederbörande

inteckningshafvare att inom viss tid yttra sig i ämnet, samt

att, under förutsättning att inteckningshafvare tilldelades hvad i förhållande

till lägenhetens värde på inteckningarne skäligen kunde anses belöpa,

dödning derefter skulle få ske af de inteckningar, hvilkas innehafvare

antingen dertill lemnat samtycke eller på grund af sin underlåtenhet

att inkomma med yttrande kunde antagas icke hafva någonting att

deremot erinra.

Svårare ställer sig saken, derest man vill bereda lägenhetsegare möjlighet

att få inteckning dödad, fastän inteckningshafvaren motsätter sig

sådan åtgärd. Hvarje lagändring i detta syfte måste nemligen i någon mån

föranleda till ingrepp i den rätt, som enligt gällande åskådning tillkommer

inteckningshafvaren. Med iakttagande af nödig försigtighet lärer emellertid

ej heller denna utvägs anlitande behöfva föranleda några större olägenheter

för inteckningshafvarne. Dessas rätt bör anses tillbörligen tillgodosedd derigenom,

att de beredas ersättning för den minskning af inteckningssäkerbeten,

som blir en följd af lägenhetens frånskiljande. Uppställes alltså

såsom vilkor för rätten att utan inteckningshafvares medgifvande få

inteckning i lägenhet dödad den fordran, att lägenhetsegaren till inteckningshafvaren

erlägger eller för hans räkning deponerar den summa,

som motsvarar hvad af inteckningen belöper på lägenheten, böra från

inteckningshafvarnes sida ej kunna mot dödningen göras några befogade

erinringar.

För fastställande af det belopp, som sålunda skulle af lägenhetsegaren

gäldas, kunna tänkas olika former. Sålunda skulle fastställandet kunna

ske med användande af det förfarande, som föreskrifves i förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april

1866, eller ock, derest berörda förfarande anses allt för tungt och

dyrbart, åstadkommas på det sätt, att gode män anstälde värdering å

marken samt ärendet derefter öfverlemnades till pröfning af vederbörande

domstol.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kongl. Maj:t taga under öfvervägande, i hvad mån, utan skada för

fastiglietskrediten, egare af frånstyckad hemmansdel eller afsöndrad lägenhet

må kunna beredas lättnad att frigöra sin fastighet från inteckningar,

som gemensamt besvära denna och den fastighet, från hvilken styckningen

eller afsöndringen skett, samt förelägga Riksdagen det förslag till lagändring,

hvartill förhållandena kunna gifva anledning.

Stockholm den 8 maj 1900.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.