Skrifvelse till Konungen i fråga om reform af valrätten till Riksdagens Andra Kammare.
1900-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1900:86, Skrifvelse till Konungen i fråga om reform af valrätten till Riksdagens Andra Kammare.
Dokumentets text
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 86.
N:o 86,
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 maj 1900.
— — — — — Andra Kammaren den 10 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i fråga om reform af valrätten
till Riksdagens Andra Kammare.
(Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 8).
Till Konungen.
Frågan om förändrade bestämmelser i afseende å den politiska
valrätten har vid flera föregående tillfällen utgjort föremål för
behandling inom riksdagen. Jemväl innevarande år har detta vigtiga
spörsmål, med anledning af särskilda motioner i ämnet, påkallat
Riksdagens uppmärksamhet.
Denna fråga är, enligt Riksdagens uppfattning, för hela vårt
konstitutionella lif af alltför genomgripande betydelse för att kunna
lösas utan en föregående allsidig och fullständig utredning. För en
mogen pröfning från Riksdagens sida af denna fråga måste det vara
en oeftergiflig förutsättning, att Riksdagen blifvit satt i tillfälle att
öfverskåda olika spörsmål, som med densamma ega samband och
som äro att beakta, då en sådan omdaning af den politiska valrätten
ifrågasättes, att denna valrätt skulle ställas på väsentligt bredare
grund än hittills. I en så vigtig fråga kan det icke vara förenligt
med statens välfärd, att beslut fattas, som skulle innebära steg ut
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 86.
i det obekanta, och allra minst kan det begäras af dem, hvilka för
närvarande ställa sig tveksamma i fråga om bebofvet och gagneligheten
af en rösträttsutvidgning, att de skola medverka till någon
förändring i det bestående, så länge de icke genom en utredning
satts i tillfälle att bedöma dess verkningar. En allsidig utredning
skall göra det möjligt för vederbörande att sinsemellan jemföra olika
förslag och mot hvarandra väga deras företräden och brister. Dessförutan
kan icke en tillfredsställande och varaktig rösträttsreform
komma till stånd.
Vid den utredning, som Riksdagen sålunda anser vara oundgängligen
af nöden, om rösträttsfrågan skall kunna vinna en tillfredsställande
lösning, bör, enligt Riksdagens åsigt, frågan upptagas
till pröfning i sådan omfattning, att dervid hänsyn tages till åtskilliga
olika spörsmål med afseende å vilkoren för valrättens åtnjutande
och utöfning.
Sålunda borde, enligt Riksdagens åsigt, särskildt tagas under
ompröfning, huruvida icke för valrätten annan grund borde bestämmas
än kommunal rösträtt, t. ex. erläggande af en viss direkt skatt
till staten. Skulle åter fortfarande den kommunala rösträtten anses
böra blifva förutsättning för den politiska, borde undersökas, huruvida
icke grunderna äfven för den kommunala rösträtten borde i
grundlag bestämmas.
Vidare borde pröfvas, om icke med en väsentlig utsträckning
af valrätten borde förbindas åtskilliga garantier utom högre ålder,
såsom bofasthet inom valkretsen, fullgjorda skyldigheter mot samhället
genom utskylders ordentliga betalande under viss tid, afskräde
ordinarie värnpligtsöfningar i fredstid, derest ej uppskof eller befrielse
vunnits, m. m., äfvensom om valrättssystemet, i händelse af utsträckt
rösträtt,’ fortfarande skulle vara bygdt på grundsatsen om lika rösträtt,
eller om någon gradering af valrätten deri borde upptagas.
Pröfvas borde äfven, om med utsträckning af valrätten skilnaden
med afseende å representationsrätt mellan land och stad borde
bibehållas, jemkas eller upphäfvas, samt om köpingar och municipalsamhällen
fortfarande borde hänföras till landsbygden.
Derest det under frågans närmare behandling visade sig, att
äfven andra spörsmål vore förtjenta att tagas under ompröfning,
borde naturligtvis äfven åt dem skänkas tillbörlig uppmärksamhet.
Först om på detta sätt en allsidig utredning kommit till stånd,
skall det, enligt Riksdagens åsigt, blifva möjligt att uppgöra ett
Bill. till Biksd. Prat. 1900. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 22 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse Ko 86.
förslag till valrättsreform, som bäst tillfredsställer samhällets behof
och derjemte är på lämpligt sätt afpassadt efter öfriga bestämmelser
i vårt statsskick.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen hos Eders
Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa
en i möjligaste mån fullständig och allsidig utredning rörande de
förutsättningar och vilkor, under hvilka valrätten till Riksdagens
Andra Kammare må kunna utsträckas, samt för Riksdagen framlägga
förslag, hvartill denna utredning kan föranleda.
Stockholm den 10 maj 1900.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Oskär Eklunds boktryckeri, 1900.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.