Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående ändring af gällande bestämmelser i afseende å mått och vigt.

1900-05-10 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1900:90, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående ändring af gällande bestämmelser i afseende å mått och vigt.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

5

N:o 90.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 maj 1900.

— — — — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds

proposition angående ändring af gällande bestämmelser

i afseende å mått och vigt.

(Lagutskottets utlåtande n:o 4.)

Till Konungen.

Genom proposition den 8 december 1899 har Eders Kongl. Maj;t

föreslagit Riksdagen att antaga följande ändrade bestämmelser i afseende

å mått och vigt, nemligen att längdmått skola omjusteras hvart sjette år,

samt att vågar skola omjusteras hvart tredje år, dock att precisionsvågar,

inrättade för maximibelastning af fem hektogram eller derunder, må vara

fritagna från sådan omjustering; skolande i stället sådana vågar, när de

nyttjas å apotek, vid apoteksvisitationerna pröfvas af vederbörande läkare.

Hvad förstnämnda förslag vidkommer eller att längdmått skola omjusteras

hvart sjette år, har Riksdagen intet att mot detsamma erinra.

Beträffande åter de ifrågasatta föreskrifterna om vågars omjustering

hvart tredje år, har, såvidt Riksdagen har sig bekant, ej visat sig något

verkligt behof af förändring uti gällande bestämmelser härutinnan, enligt

hvilka någon periodisk omjustering ej erfordras, utan skyldigheten att låta

verkställa omjustering af vågar inträder först vid erhållen kännedom om

vågens origtighet. Polismyndigheten har ju sig ålagdt att hålla tillsyn å

Eib. till Riksd. Prot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 23 Häft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

efterlefnaden af denna föreskrift, och härtill kommer, att ett användande

i handel och rörelse af en medvetet origtig våg är uti allmänna strafflagen

belagdt med ansvar.

Dessutom skulle en periodisk omjustering af vågar enligt Riksdagens

uppfattning ej bereda någon nämnvärd säkerhet för vågarnes rigtighet. Mot

afsigtligt åstadkommen origtighet hos en våg vore omjusteringen lika litet

som den nu före vågens första användning anbefalda justering af någon

betydelse, och, hvad anginge felaktigheter, som uppstode utan särskildt

förvållande, kunde desamma, om ock i någon mån, dock ej fullständigt

genom omjusteringen förekommas. Sannolikheten af sådana felaktigheter

blefve, särdeles hvad vidkommer decimal- och andra större vågar, snarare

ökad i följd af den transport från omjusteringsstället, som i många fall

måste ega rum. Det kunde till och med inträffa, att eu våg, som vid omjusteringen

befunnes rigtig och beträffande hvilken omjustering alltså ej

varit erforderlig, just i följd af den med omjusteringen förenade transporten

blefve för sitt ändamål otillförlitlig.

Slutligen befarar Riksdagen, att ett stadgande om periodisk omjustering

af vågar skulle vara egnadt att slappa allmänhetens vaksamhet vid

vågars användning, invagga i säkerhet rörande vågars rigtighet samt sålunda

i viss mån motverka det ändamål man med föreskriften afsåge att ernå:

ökad garanti för allmänheten mot origtiga vågars användning i den allmänna

rörelsen.

Härtill kommer, att en föreskrift om periodisk omjustering af vågar

skulle åsamka den, som af en dylik föreskrift träffades, afsevärdt besvär

och ej ringa kostnader.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förenämnda

proposition, i hvad densamma afser meddelande af föreskrift om längdmåtts

omjustering hvart sjette år, funnit sig ej kunna godkänna de uti

propositionen föreslagna bestämmelserna om periodisk omjustering af vågar;

hvilket Riksdagen härmed får för Eders Kongl. Maj:t tillkännagifva.

Stockholm den 10 maj 1900.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIBOLAGET EKMAN & CO, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.