Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående förbättradt sätt för sjöfolks pensionering. [Första Kammarens tillfälliga utskotts

1900-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1900:96, Skrifvelse till Konungen, angående förbättradt sätt för sjöfolks pensionering. [Första Kammarens tillfälliga utskotts

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 96.

N:o 96.

Uppläst och godkändt hos Första Kammaren den 11 maj 1900.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående förbättradt sätt för

sjöfolks pensionering.

[Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 7.]

[Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 10.]

Till Konungen.

I särskilda inom Riksdagen väckta motioner liar framhållits önskvärdheten

af ett förbättradt sätt för sjöfolks pensionering. Man har dervid

erinrat, hurusom osäkerheten och farorna i sjömannens näring gjorde

det önskvärdt att draga försorg om honom, då han på grund af ålder,

sjuklighet eller med yrket förenade olycksfall blifvit urståndsatt att sjelf

försörja sig.

Enligt hvad af vederbörande motionärer anförts, funnes för närvarande

två slag af institutioner, från hvilka understöd till sjöfolket utginge,

nemligen sjömanshusen och handelsflottans pensionsanstalt.

Beträffande sjömanshusen, hvilka enligt numera gällande bestämmelser

skulle finnas i hvarje stapelstad, hade desamma, vid sidan af sitt

humanitära ändamål, från början afsett att genom större ordning och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 96.

ökade förmåner för sjöfolket göra yrket mera lockande. Omsider kade

de ock utvecklats till ett slags embetsverk med hvarjehanda administrativa

uppgifter.

Sjömanshusinstitutionen hade ända till senaste tid hufvudsakligen

underhållits genom afgifter, erlagda af de sjöfartsidkande sjelfva, såväl

rederierna som sjömännen. De förnämsta af dessa afgifter vore s. k.

tonafgift och kyresafgift. De årsunderstöd, som från sjömanshusen utdelades,

uppginge enligt uppgift i den s. k. arbetareförsäkringskomiténs

betänkande till i medeltal 29 kronor, och öfver hälften af årsunderstöden

utgjordes enligt samma komités utredning af småsummor om högst 20

kronor. Oaktadt den sammanlagda summan af de belopp, som utdelades

från sjömanshusen, icke vore ringa, kunde man dock knappast påstå, att

deras understödsverksamket vore af någon större betydelse. Länge och

ofta hade klagomål hörts dels öfver understödens ringa belopp, dels och

framför allt öfver att de ej hade pensionens form, utan mer eller mindre

godtyckligt afmättes efter råd och lägenhet, för att ej säga efter sjömanshusdirektionernas

godtfinnande.

Hvad derefter vidkomme handelsflottans pensionsanstalt, vore ändamålet

med densamma i första rummet att vara till hjelp för ålderstigne

sjömän; vidare att befordra handelssjöfarten genom att tillföra densamma

dugligt folk, hvarigenom ock, i händelse af krig, nödig förstärkning åt

krigsflottans manskap kunde vinnas.

Pensionsanstaltens inkomster bestode till största delen af statsanslag,

under de fyra senaste åren vexlande mellan 89,000 kronor och

95,000 kronor.

De pensionstagande, Indika utgjordes af sjöfolk, som varit anstalt

på i utrikes fart använda fartyg, vore indelade i fyra klasser.

Eedan under anstaltens första verksamhetsår hade antalet pensionsrum

visat sig otillräckligt i de två första klasserna, något senare äfven i

den tredje.

Olika åtgärder hade under årens lopp vidtagits för att råda bot

på nämnda olägenhet. Förhållandena hade likväl efter hand blifvit allt

mera ohållbara. Vid 1899 års slut hade antalet väntande — d. v. s.

antalet af dem, som enligt reglementet vore berättigade till pension, men

på grund af bristande tillgångar ej kunde erhålla sådan — stigit till

545. Den tid de pensionssökande år 1895 i medeltal haft att vänta,

innan de kunde erhålla pension, hade varit 5 år. Denna väntetid hade

nu ökats till 8—9 år; och äfven den fjerde klassen, som ännu år 1895

Bill. till Rik sd Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 96.

haft många lediga pensionsrum, vore nu fyld, så att bland de vid 1899

års slut väntande 36 tillhört denna af menige man bestående klass.

Af hvad sålunda anförts finna motionärerna det framgå, att handelsflottans

nuvarande understöds- och pensionsväsende är af sådan art, att

det ingalunda kan sägas fylla någon af de uppgifter, för hvilka det är

afsedt. De framhålla dervid särskild^ att sjöfolket, som i följd af sitt

yrke hade lätt att förflytta sig, dragés bort från fosterlandet, då det derstädes

hade sämre vilkor än i utlandet.

Motionärerna omförmäla vidare vissa åtgärder, som från olika håll

föreslagits till afhjelpande af de olägenheter, hvilka nu vidlåda sjöfolkets

pensioneringsväsende, samt erinra derjemte, att, då Eders Kongl. Maj:t i

nådig skrifvelse den 15 november 1897 åt utsedde personer med sakkunniga

biträden uppdrog att verkställa utredning rörande vissa sjöfartsnäringen

berörande frågor, sjömännens pensionsfråga undantogs.

Då motionärernas framställning synes Riksdagen beaktansvärd, får

Riksdagen, som förmenar, att för det åsyftade ändamålets vinnande kraftigare

åtgärder än hittills böra vidtagas och en fullständig utredning af

dertill särskild! förordnade personer verkställas, härigenom anhålla,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta, så snart ske kan, utreda

frågan om ett förbättradt pensioneringssätt af sjömän och derom framlägga

förslag vid en blifvande riksdag.

Stockholm den 11 maj 1900.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.