Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående nedsättning af jernvägsfrakten för bränntorf m. m. samt om tillgodogörande af bränsletillgången i landets torfmossar. [Första Kammarens tillfälliga utskotts

1900-05-11 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1900:97, Skrifvelse till Konungen, angående nedsättning af jernvägsfrakten för bränntorf m. m. samt om tillgodogörande af bränsletillgången i landets torfmossar. [Första Kammarens tillfälliga utskotts

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

11

N:o 97.

Uppläst och godkänd lios Första Kammaren den 11 maj 1900.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående nedsättning af jernvägsfrakten

för bränntorf m. m. samt om tillgodogörande

af bränsletillgången i landets torfmossar.

[Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 6],

[Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtanden n:is 11 och 20].

Till Konungen.

I särskilda inom Riksdagen väckta motioner hafva olika förslag

framstälts, afseende att underlätta tillgodogörandet af landets torfmossar.

Beträffande denna fråga har till en början föreslagits, att fraktsatserna

vid statens jernvägar borde sänkas: för bränntorf och torfbriketter

till en tredjedel af nuvarande belopp, för torfkol och torfkolsbriketter

till hälften mot stenkol, samt för torfströ och torfmull till hälften

af nuvarande fraktsats.

Till grund för dessa förslag har anförts, bland annat, hurusom brytningen

af svenska stenkol, hvilka i brännvärde vore underlägsna de engelska,

år 1897 uppgått till 224,343 ton samt att denna qvantitet vore

i det närmaste konstant år efter år. Importen af engelska stenkol deremot

ökades år från år och hade utgjort, koks inberäknad, år 1890

1,530,437 ton, år 1898 2,457,807 ton och år 1899 omkring 3,200,000

ton. Efter nu gängse pris motsvarade sistnämnda myckenhet kol och koks

den ofantliga summan af omkring 60,000,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

Om man besinnade, att i händelse af krig, då kol gälde som

kontraband, vårt försvar, våra jernvägar och våra näringar kunde råka

i största trångmål till följd af brist på bränsle, kunde med skäl en stor

fara sägas hota landets sjelfständighet och ekonomi.

Härtill komme ytterligare, att ur landets skogar, hvilka hårdt anlitades

för utförsel af virke — år 1898 hade denna utgjort 6,688,371

kubikmeter — fortfarande, trots den betydande stenkolsimporten, hemtades

det hufvudsakliga behofvet af bränsle för husbehof. Enligt den s. k.

torfkolskomiténs uppgifter uppginge den egentliga vedförbrukningen till

20,000,000 kubikmeter för år, hvarjemte till kolning för metallurgiska

ändamål förbrukades 4,900,000 kubikmeter ved årligen.

Det vore tvifvelsutan af stor vigt för landet, att detsamma blefve,

så vidt möjligt, oberoende af importeradt bränsle samt att dess skogar

användes på ett för landet fördelaktigare sätt än för uppvärmning.

För detta ändamål borde våra för bränslebehof brytvärda torfmossar

komma till användning. Dessa mossar hade uppskattats till en areal af

omkring 4,000,000 hektar och skulle enligt motionärernas beräkningar

kunna anses innehålla 8 milliarder ton bränsle, i brännvärde motsvarande

4 milliarder ton stenkol.

Beträffande användbarheten af torfbränsle kunde hänvisas såväl

till erfarenheten inom landet på olika industriella områden som till det

vidsträckta bruket af dylikt bränsle i utlandet.

Torftillverkningen skulle alltså kunna blifva af stor betydelse både

inom vår industri och för den enskilda hushållningen. Förnämsta förutsättningen

derför vore, att varan kunde säljas billigt; och härför vore ej

mindre den billiga tillverkningskostnad, som man nu kunde ernå, utan

äfven billig jernvägsfrakt för torf ett nödvändigt vilkor. Nu kostade

likväl på statens jernvägar torf i frakt lika mycket som stenkol, under

det att torfvens brännvärde kunde antagas vara blott hälften mot stenkolets.

Utom de förslag om åtgärder för höjande af vår torfindustri, som

sålunda framstälts, hafva yrkanden i samma syfte af mera allmän beskaffenhet

gjorts af andra motionärer. Dessa hafva föreslagit vidtagande af

vissa åtgärder, som enligt deras mening vore af nöden för att landets

rika tillgång på bränslematerial i dess torfmossar skulle kunna komma

till allmän användning och göra landet mindre beroende af stenkolsimport.

Efter att i likket med förutnämnde motionärer hafva erinrat om

den växande stenkolsimporten och vedförbrukningen samt om den ofant
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IB

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

liga tillgång på godt bränslematerial, landet egde i torfmossarne, framhålla

nu ifrågavarande motionärer, att det gälde att utfinna en enkel och

i förhållande till stenkolspriset billig metod för mossarnes tillgodogörande

vare sig genom tillverkning af bränntorf eller stenkolsliknande fabrikat.

Omtanken om det allmänna bästa syntes bjuda, att staten med allvar

toge denna synnerligen vigtiga angelägenhet om hand. Många och höga

pris samt bidrag för experiment borde stå att vinna för den eller dem,

hvilka kunde angifva rätta sättet att för landet tillgodogöra torfmossarnes

bränslem aterial.

Riksdagen, som fått del af åtskilliga utaf jernkontorets torfingeniör

uti ifrågavarande ämne lemnade upplysningar, finner derigenom vara

ådagalagdt, att eu lättnad i fraktsatserna skulle kunna medföra en betydlig

utveckling i torfindustrien och för Sverige göra torfven samt deraf

framstälda kol och briketter lika värdefulla som stenkolet är för England,

Belgien m. fl. länder och brunkolet för Tyskland. Den väckta frågan om

en fraktnedsättning är derför enligt Riksdagens mening af största vigt

både ur nationalekonomisk synpunkt och med hänsyn till det fosterländska

försvaret. Riksdagen har dock ej funnit lämpligt att ifrågasätta minskning

i fraktsatserna med viss bestämd del af nu gällande tariff, utan

ansett nedsättningens storlek böra bero på en blifvande fullständig utredning.

På grund af hvad nu beträffande fraktnedsättningen anförts och

då Riksdagen lika med vederbörande motionärer äfven funnit önskligt,

att utvägar i öfrigt söktes, som kunde lända till torfmossarnes tillgodogörande,

får Riksdagen härigenom anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande,

dels huruvida icke nu gällande frakter såväl för bränntorf, torfbriketter,

torfkol och torf kolsbriketter som ock för torfströ och torfmull

kunde i betydligare mån nedsättas,

dels om och i hvad mån åtgärder lämpligen må vidtagas för att befrämja

tillgodogörandet af den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång.

Stockholm den 11 maj 1900.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 25 Raft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.