Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde hufvudtitél, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

1901-05-31 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1901:105, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde hufvudtitél, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

1

N:o 105.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 31 maj 1901

— — — — Andra Kammaren den 31 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens tionde hufvudtitél, innefattande

anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

(Statsutskottets utlåtanden nås 11 och Ila) samt memorial n:o 50.)

Till K onungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens tionde

hufvudtitél, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna,

får Riksdagen för Eders Kong!. Maj:t anmäla följande beslut.

Pensionsstaten.

_ Iso) Uti en den 15 sistlidne februari till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 43) har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva

sådan ändring i den för flottans pensionskassa gällande stat, att kammarskrifvarens

lön, som, enligt nu gällande bestämmelser, efter 5 års tjenstgöring

i samma grad ökades med 500 kronor, måtte efter 10 års väl

vitsordad tjenstgöring i denna grad ökas med }riterligare 500 kronor,

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band 25 Höft. (N:o 105). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

att utgå och beräknas på samma sätt som det första ålderstillägget,

eller från och med året näst efter det. under livilket den för ålderstilläggets

erhållande föreskrifna tjenstetid blifvit uppnådd.

Hvad i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

sjöförsvarsärenden för ofvannämnda dag till stöd för ifrågavarande

framställning åberopats och anförts har Riksdagen funnit utgöra fullt

skäl för medgifvande, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, af ett andra

ålderstillägg åt ifrågavarande tjensteman, och har derför Eders Kongl.

Maj:ts nu ifrågavarande framställning vunnit Riksdagens bifall.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har i den till Riksdagen den 14 januari

innevarande år aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof under tionde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen, att

för beredande af bidrag till sjuksköterskors pensionering måtte från

och med år 1902 å riksstat ens tionde hufvudtitel anvisas ett årligt

förslagsanslag af 8,000 kronor, att användas under följande vilkor,

nemligen:

att statsbidrag endast tillkomme teoretiskt och praktiskt utbildad

sjuksköterska, som vore delegare i någon för ifrågavarande ändamål inrättad

pensionsanstalt, för hvilken Eders Kongl. Maj:t fastslält reglemente;

att statsbidrag måtte för hvarje sköterska, äfven om hon vore

delegare i mera än en dylik anstalt, utgå med högst 30 kronor årligen,

dock icke med belopp, öfverstigande hvad som för näst föregående år

af eller för sköterskan blifvit i pensionsanstalt insatt;

att styrelsen för sådan pensionsanstalt skulle, då densamma önskade

komma i åtnjutande af statsbidrag för de i anstalten delaktiga sjuksköterskor,

till Eders Kongl. Maj:t ingifva ansökning derom, åtföljd af

den öfver anstaltens förvaltning och räkenskaper senast afgifna revisionsberättelse

samt förteckning öfver de i anstalten delaktiga sjuksköterskor,

upptagande beloppet af de insatser, som för det år, revisionsberättelsen

afsåge, blifvit af eller för en hvar af dem gjorda, äfvensom uppgift

om hvilka af sjuksköterskorna vore delaktiga äfven i annan dylik pensionsanstalt;

samt

att sjuksköterska, som utfinge af eller för henne insatt belopp,

dervid icke finge utbekomma jemväl do bidrag af statsmedel, som för

henne utbetalts, utan att dessa borde, på sätt Eders Kongl. Maj:t bestämde,

komma öfriga delegare i pensionsanstalten till godo.

Med hänsyn till den stora betydelse i den allmänna helsovårdens

intresse, som måste tillmätas sjuksköterskornas verksamhet, samt på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

grund af öfriga i statsrådsprotokollet öfver civildepartementsäronden

den 21 december 1900 anförda skäl anser Riksdagen anledning förefinnas,

att staten i någon mån bidrager till beredande åt dem af lämpligen

afvägda pensioner, och har Riksdagen, i betraktande af denna

pensionsfrågas nuvarande läge, ansett detta böra ske på det af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna sättet, att staten under vissa vilkor lemnar

tillskott till särskilda för ändamålet upprättade pensionsanstalter. Två

dylika anstalter äro redan bildade, och den ena af dom, svenska sjuksköterskornas

allmänna pensionsförening, är så organiserad, att den kan

i sig upptaga hvilka sjuksköterskor som helst. Emellertid håller Riksdagen

före, att statens bidrag icke bör utgå för alla de sjuksköterskor,

som äro delegare i dylika kassor, utan att sagda bidrag bör begränsas

att gälla endast dem, som äro anstälda hos landsting eller kommun

eller å allmän sjukvårdsinrättning mot åtnjutande af lön eller rätt till

ersättning enligt viss taxa. Dessa sjuksköterskors verksamhet torde

nemligen i högre grad än de rent privata sjuksköterskornas få anses

representera ett allmänt intresse. Riksdagen har derför i de för statsbidragets

utgående fästade vilkor insatt bestämmelse härom.

Hvad derefter vidkommer storleken af statens bidrag, har detsamma

synts kunna lämpligen sättas till 25 kronor, hvilket belopp

styrelsen för svenska sjuksköterskornas allmänna pensionsförening också

föreslagit. Då, enligt departementschefens meddelande, en premie å

31,4 8 erlagd från och med fylda 24 år till och med fylda 49 år anses

kunna bereda en årlig pension från 50 års ålder af 100 kronor,

lärer äfven om statens fyllnad sbidrag bestämmes till blott 25 kronor,

pensionernas belopp, med hänsyn till den tidiga pensionsåldern, få

anses blifva tillfredsställande. Då Riksdagen alltså vidtagit nedsättning,

i förhållande till Eders Kongl. Maj:ts förslag, med V6 af årsbidraget

för hvarje sjuksköterska, har Riksdagen ansett deraf följa, att

förslagsanslagets totalbelopp äfven bör med Ve minskas eller, i jemnadt

tal, till G,700 kronor.

I afseende å vilkoren för statsbidragets åtnjutande, har Riksdagen

ansett nödigt tillfoga den bestämmelsen, att statsbidrag icke bör utgå

för något år, hvarunder sjuksköterskan icke varit i tjenst anstäld. Om

nemligen en sjuksköterska, sedan hon under det för rätt till pensions

erhållande stadgade antal år, exempelvis 12, haft sådan anställning,

som Riksdagen, enligt hvad ofvan anförts, ansett höra medföra rätt

till statsbidrag för hennes pensionering, lemnar sin anställning och under

den tid, som återstår, till dess hon vid 50 års ålder blifver pensionsmessig,

egnar sig åt annan sysselsättning, synes det icke lämpligt, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

staten utgifver bidrag under sistnämnda tidsperiod, då hon icke längre

på det sätt, som nu är i fråga, tjenar ett allmänt ändamål. Deremot

iärer hon vara oförhindrad att genom egna insättningar fortsätta att

öka sitt tillgodohafvande i pensionshänseende.

Enär de nu för ifrågavarande båda pensionsföreningar gällande

reglementen stadga olika lång tjenstetid, nemligen resp. 8 och 12 år,

för rätt till erhållande af pension, vill Riksdagen uttala önskvärdheten

af att den tid, under hvilken sjuksköterska, för att blifva berättigad

till det pensionsbelopp, som kan vara grundadt på statsbidraget, måste

hafva varit anstäld i sådan tjenst, som Riksdagen ofvan omförmält,

blifver vid alla hithörande pensionsinrättningar bestämd till lika längd,

dock minst 12 år.

Emot förslaget i öfriga delar har Riksdagen icke funnit anledning

till anmärkning.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har alltså

af Riksdagen på det sätt bifallits, att för beredande af bidrag till sjuksköterskors

pensionering från och med år 1902 å riksstatens tionde

hufvudlitel anvisats ett årligt förslagsanslag af 6,700 kronor, att användas

under följande vilkor, nemligen:

att statsbidrag endast tillkommer teoretiskt och praktiskt utbildad

sjuksköterska, som är hos staten, landsting eller kommun eller å allmän

sjukvårdsanstalt eller enskild stiftelse tillhörande sjukvårdsinrättning

anstäld mot åtnjutande af lön eller rätt till ersättning enligt taxa

och som tillika är delegare i någon för ifrågavarande ändamål inrättad

pensionsanstalt, för hvilken Eders Kongl. Maj:t faststält reglemente;

att statsbidrag må för hvarje sköterska, äfven om hon är delogare

i mera än en dylik anstalt, utgå med högst 25 kronor årligen,

dock icke med belopp, öfverstigande hvad som för näst föregående år

af eller för sköterskan blifvit i pensionsanstalt insatt, och icke för något

år, hvarunder hon icke varit anstäld i sådan tjenst, som ofvan sagts;

att styrelsen för sådan pensionsanstalt skall, då densamma önskar

komma i åtnjutande af statsbidrag för i anstalten delaktiga sjuksköterskor,

till Eders Kong!. Maj:t ingifva ansökning derom, åtföljd af den öfver

anstaltens förvaltning och räkenskaper senast afgifna revisionsberättelse

samt förteckning öfver de i anstalten delaktiga sjuksköterskor, upptagande

beloppet af de insatser, som för det år, revisionsberättelsen

af ser, blifvit af eller för en hvar af dem gjorda, äfvensom uppgift om

hvilka af sjuksköterskorna äro delaktiga äfven i annan dylik pensionsanstalt;

samt

att sjuksköterska, som uttager af eller för henne insatt belopp,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 10S.

dervid icke må utbekomma jemväl de bidrag af statsmedel, som för

henne utbetalts, utan att dessa böra, på sätt Eders Kongl. Maj:t bestämmer,

komma öfriga delegare i pensionsanstalten till godo.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen under tionde

hufvudtiteln i punkten 4 föreslagit, att Riksdagen måtte, för beredande

af delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa

åt innehafvarne af 15 nya lektors- och 65 nya adjunktsbefattningar vid

de allmänna läroverken samt 1 rektors- och 3 lektorsbefattningar vid

tekniska elementarskolan i ITernösand, bevilja ett belopp af 9,965

kronor till höjning af det såsom bidrag till pensionering af enkor och

barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m.

för närvarande utgående belopp 69,851 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts i statsverkpropositionen under åttonde hufvudtiteln

gjorda framställningar dels i punkten 18 om beviljande af ett

ordinarie anslag å 195,000 kronor för inrättande af 15 nya lektorsbefattningar

och 65 nya adjunktsbefattningar vid de allmänna läroverken

och dels i punkten 29 om beviljande å ordinarie stat af ett anslag å

22,600 kronor för tillämpning vid tekniska elementarskolan i Hernösand

af en stat, upptagande en föreståndare- och 3 lektorsbefattningar, hafva

af Riksdagen bifallits.

Då Riksdagen ansett häraf följa, att delaktighet uti ifrågavarande

enke- och pupillkassa bör beredas de nya lärarebefattningarnas innehafvare,

har Riksdagen med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande

framställning, för beredande af delaktighet i lärarnes vid

elementarläroverken enke- och pupillkassa åt innehafvarne af 15 nya

lektors- och 65 nya adjunktsbefattningar vid de allmänna läroverken

samt 1 rektors- och 3 lektorsbefattningar vid tekniska elementarskolan

i Hernösand, beviljat ett belopp af 9,965 kronor till höjning af det

såsom bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna

läroverk, pedagogier, seminarier m. m. för närvarande utgående

belopp 69,851 kronor.

Med anledning häraf kommer nämnda bidrag att uppgå till

79,816 kronor.

4:o) Uti en till Riksdagen den 1 mars detta år aflåten proposition

(n:o 60) har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, det

barn efter afliden delegare i folkskolelärarees enke- och pupillkassa,

måtte blifva berättigade till åtnjutande af pension ur kassan, till dess

de fy It 21 år, dock att pensionsrätten för dotter måtte upphöra vid ingående

af äktenskap före nämnda ålder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N;o 105.

Riksdagen har väl funnit, att den åldersgräns, intill hvilken barn

efter afliden delegare i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa för närvarande

äro berättigade att åtnjuta pension ur kassan, eller 16 år,

torde vara väl låg. Å andra sidan anser emellertid Riksdagen, att en

viss försigtighet bör iakttagas vid afgörande af en fråga, som innebär

rubbning af kassans ekonomiska ställning, hvilken, ehuru den för närvarande

synes vara god, likväl är underkastad möjligheten af försämring.

Med anledning häraf synes ifrågavarande åldersgräns icke lämpligen

böra sättas högre än till 18 år. En sådan åldersgräns är nu

stadgad för åtnjutande af motsvarande pensioner från telegrafverkets

enke- och pupillkassa samt från statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa

och har jemväl plägat bestämmas för åtnjutande af pension, som

i särskilda fall af Riksdagen beviljats åt löntagares efterlefvande barn.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har derför

på det sätt bifallits, att Riksdagen medgifvit, att barn efter afliden delegare

i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa må blifva berättigade

till åtnjutande af pension ur kassan, till dess de fylt 18 år, dock att

pensionsrätten för dotter må upphöra vid ingående af äktenskap före

nämnda ålder.

5:6) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts under punkt 2 af tionde

hufvudtiteln gjorda framställning har Riksdagen, i afseende å kostnaderna

för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning

och verksamhet under år 1902, medgifvit:

att Eders Kongl. Maj:t må för nämnda år bestämma de belopp,

som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga;

samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i

öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kongl. Maj:t,

i den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas af tillgängliga

statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i

den mån de under året ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året

befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

6:o) Uti punkten 8 under förevarande hufvudtitel har Eders Kongl.

Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att medgifva,

att småskolelärare och småskolelärarinnor, hvilka anstäldes vid af

landsting eller stad, som ej i landsting deltoge, anordnadt seminarium

för bildande af lärare och lärarinnor vid småskolor m. m. och till

hvilkas aflönande bidrag af allmänna medel utginge, måtte erhålla rätt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

till understöd från stnåskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

under iakttagande uti tillämpliga delar af det för anstalten gällande

reglemente och med vilkor att vederbörande seminariestyrelse erlade

de afgifter till anstalten, som enligt reglementet borde för lärarne och

lärarinnorna utgå; samt

att lärarne och lärarinnorna måtte få räkna tjenstgöringen vid

landstingsseminariernas öfningsskolor sig till godo för rätten till uppflyttning

i högre lönegrad.

Vid det förhållande, att, genom den i öfverensstämmelse med

Riksdagens år 1898 fattade beslut af Eders Kongl. Maj:t den 27 maj

samma år utfärdade kungörelse angående statsbidrag till aflönande af

lärare eller lärarinnor vid nu ifrågavarande seminarier, det förnämsta

hinder, som Riksdagen år 1897 ansåg föreligga mot bifall till en motion

i liknande syfte som Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag, torde

hafva blifvit undanröjdt, har Riksdagen, med hänsyn jemväl till hvad i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 2 i december 1900

blifvit i öfrigt till stöd för framställningen anfördt, funnit sig böra

bifalla densamma.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag har derför vunnit

Riksdagens bifall.

7:o) I afseende å öfriga anslag under pensionsstatcn har någon

förändring icke af Eders Kongl. Maj:t föreslagits; och hafva samtliga

de anslag under pensionsstaten, i afseende å hvilka förändring icke

blifvit härofvan anmäld, i riksstaten för år 1902 upptagits med oförändrade

belopp.

Allmänna indragningsstaten.

8:o) Uti två inom Riksdagen väckta, lika lydande motioner har

föreslagits, att Riksdagen måtte bevilja förre godsegaren Frithiof Sandberg,

nu boende i Helsingborg, skadestånd för mot honom den 14 juni

1877 af benådad lifstidsfånge begånget våld, antingen en ersättning en

gång för alla af 10,000 kronor eller ock en årlig pension under hans

återstående lifstid af 1,000 kronor.

Riksdagen har beviljat förre godsegaren Frithiof Sandberg till följd

af mot honom den 14 juni 1877 af benådad lifstidsfånge begånget våld

en ersättning en gång för alla af 1,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

9:o) Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver utrlkesdepartementsärenden den 8 nästlidne mars har Eders

Kongl. Maj;t i en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 62) af samma

dag föreslagit Riksdagen att medgifva, att vaktmästaren i utrikesdepartementet

Johan Edvard Ohlson måtte från och med månaden näst

efter den, i hvilken afsked blefve honom beviljadt, för sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en hans lön jemte ålderstillägg

motsvarande årlig pension af sexhundra kronor.

Af handlingarna i ärendet inhemtas, att Ohlson, som är född den

24 augusti 1842, antogs till extra vaktmästare i utrikesdepartementet den

1 augusti 1874 samt till ordinarie vaktmästare derstädes den 30 maj

1879 och alltså icke synes hafva under längre tid än omkring 26Y2 år

varit i statens tjenst austäld. Hvarken i afseende å lefnads- eller

tjenstår uppfyller alltså Ohlson de beträffande civile embets- och tjenstemän

samt betjente stadgade fordringarne för erhållande af pension å

allmänna indragningsstaten. Med Ohlsons befattning är förenad lön

jemte ålderstillägg å tillhopa 600 kronor äfvensom tjenstgörmgspenningar.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle förstnämnda summa utgå

såsom pension. För Ohlson sjelf torde det vara likgiltigt, under hvilken

titel beloppet utgår, och någon förbättring i hans ställning genom öfverflyttande

på indragningsstat skulle icke enligt Eders Kong]. Maj:ts

förslag ega rum. Anledningen till en sådan åtgärd skulle då, såsom

ock statsrådsprotokollet gifver vid handen, vara utrikesdepartementets

eget intresse. Riksdagen kan emellertid icke finna det ur dylik synpunkt

nödigt att nu pensionera ifrågavarande vaktmästare, hvilken endast

under något mer än två år varit till följd af sin sjukdom urståndsatt

att tjenstgöra och hvilkens befattning det icke torde blifva svårt att få

upprätthållen genom lämplig person mot åtnjutande af tjenstgöringspenningarna

och med utsigt till befordran. Med anledning häraf och

då Riksdagen anser, alt endast i särskilda undantagsfall, för livilka

förutsättningarna här saknas, pension må af Riksdagen åt till följd af

sjukdom otjenstbara personer beviljas före uppnådd pensionsålder, har

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning icke af Riksdagen

bifallits.

10:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 5 under ifrågavarande

hufvudtitel i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen måtto

medgifva, att vid Oscar-Fredriksborgs fästningsbyggnad såsom bergssprängare

förut anstälde arbetaren Johan Richard Bjurström måtte under

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension af 200 kronor att utgå från och med början af år 1900.

Enär Riksdagen ansett pension af statsmedel böra beredas ifrågavarande

under arbete i statens tjenst genom olyckshändelse svårt

skadade arbetare och icke haft något att emot pensionens föreslagna

belopp erinra, har Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning

vunnit Riksdagens bifall.

ll:o) Uli punkten G under denna hufvudtitel har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, att smedsmästaren, föreståndaren

för Svea ingeniörbataljons smides-, til- och plåtslagareverkstäder Johannes

Jonsson Lundberg måtte från och med månaden näst efter den, då han

blefve från sin befattning entledigad, under sin återstående lifstid åtnjula

pension från allmänna indragningsstaten till belopp af 750 kronor

årligen.

Ehuruväl Lundberg hvarken i afseende på lefnadsålder eller antal

tjenstår torde kunna anses hafva till fullo uppfyldt betingelserna för

erhållande af pension, har likväl Riksdagen i betraktande af hans väl

vitsordade tjenstgöring samt med hänsyn dertill, att han numera är

otjenstbar, och detta förhållande, enligt hvad chefen för fortifikationen

upplyst, föranledts genom menligt inflytande på lians helsa af hans

verksamhet i statens tjenst, ansett sig böra medgifva, att pension måtte

med det af Eders Kongl. RIaj:t föreslagna belopp Lundberg beredas.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har derför af

Riksdagen bifallits.

12:o) Uti en till Riksdagen den 22 nästlidne mars aflåten proposition

(n:o 74) har Eders Kongl. Maj:t under åberopande af bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsäronden för samma dag

töreslagit Riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja f. d. musikanföraren

vid Vermlands regemente, musikdirektören m. in. Axel Adam

Svensson en årlig pension af femhundratio kronor att utgå från och med

1901 års iugång.

Riksdagen har inhemta!, att ifrågavarande musikanförare varit i

berörda egenskap anstäld vid Vermlands regemente enligt ett mellan

regementschefen och honom uppgjordt kontrakt. Någon befattning på

stat vid armén har han sedan 1867 icke innehaft. Då regementstrumslagarebeställningen

vid regementet år 1876 skulle tillsättas, fann

sig Svensson icke böra ingå på de vilkor, som uppstäldes för att han

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 25 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

skulle blifva utnämnd till sagda befattning och derigenom blifva pensionsberättigad,

nemligen att lian skulle sköta de med samma tjenst förenade

åligganden, utan blef annan person till regementstrumslagare utnämnd.

Svensson bär alltså under hela sin tjenstetid såsom musikanförare endast

åtnjutit arfvode af de till musikens underhåll anslagna medel, och någon

pensionsrätt synes icke kunna vara derigenom grundad. Riksdagen har

icke heller kunnat finna tillfyllestgörande skäl vara anförda för att Riksdagen

skulle i allt fall anse billigheten kräfva, att pension af statsmedel

beredes Svensson. Visserligen har han i mer än femtio år varit anstäld

vid armén, men befattningen såsom musikanförare, hvilken han innehaft

sedan 1867, har uppenbarligen för honom endast varit en bisyssla,

hvilken han skött under ledigheten från sin hufvudsakliga tjenst i hofkapellet.

På grund af sin anställning såsom musikanförare har han

dock från regementets musikkårs enskilda pensionskassa erhållit en

pension af 550 kronor. Då han derjemte eger uppbära en pension å

1,200 kronor från hofkapellets pensionskassa, synas icke heller några

ömmande omständigheter föreligga. På grund af hvad sålunda anförts

och då ett bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning torde kunna

innebära ett prejudikat i afseende på pensionering af dylika musikanförare,

hvilka till ett icke obetydligt antal synas vara vid armén

anstälda utan att samtidigt innehafva tjenst på stat, har Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning icke af Riksdagen bifallits.

13:o) Eders Kongl. Maj:t har i en till Riksdagen den 22 nästlidne

mars aflåten proposition (n:o 75) föreslagit Riksdagen att å allmänna

indragningsstaten bevilja f. d. förrådsdrängen vid arméns utredningsförråd

i Stockholm Olaus Petterson och bagaregesällen vid Stockholms

kronobageri Johan Bernclt Sydoiv en årlig pension under deras återstående

lifstid af 300 kronor för den förre och 500 kronor för den

senare, att utgå för Pettersson från och med innevarande års början

samt för Sydow från och med månaden näst efter den, i hvilken han

erhölle entledigande från sin beställning vid kronobageriet.

Med stöd af hvad i det vid propositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 22 mars innevarande år i

dessa ärenden upplysts, har Riksdagen ansett pension af statsmedel icke

böra förvägras ifrågavarande till hög ålder komne och af sjuklighet

lidande personer, som under mycket lång tid haft stadig anställning vid

staten tillhöriga inrättningar och för sin dervid utöfvade verksamhet

blifvit väl vitsordade samt synas befinna sig i behöfvande omständigheter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställningar hafva derför

vunnit Riksdagens bifall.

14:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 7 under förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen medgifva, att länsmannen i Daga härad

af Södermanlands län Erik Adolf Ncesström måtte för sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 900

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han

erhölle afsked.

Enär det, på sätt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande framhållit,

torde vara synnerligen olämpligt, att en länsmans tjenstebefattning-

varder under den långa tid af ej mindre än åtta år, som återstår

innan Naesslröm kan blifva berättigad till pension, uppehållen af tillfälliga

vikarier, har Riksdagen ansett pension böra redan nu Nmsström

beredas. Visserligen är han, enligt hvad Riksdagen inhemta!, nu berättigad

att från civilstatens pensionsinrättning erhålla afkortad pension

med 450 kronor, men då, jemlikt § 11 af det för pensionsinrättningen

den 9 juni 1899 utfärdade förnyade reglemente, sagda pension icke

kommer aft utgå, ifall något underhåll af statsmedel beredes honom,

har Riksdagen funnit det icke kunna undvikas, att åt Nmsström måste

i sin helhet å indragningsstaten anvisas en pension till det belopp, att

han må finna med sin fördel förenligt att afgå ur tjensten.

_ Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har derför

vunnit Riksdagens bifall.

15:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare under donna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen, uti punkten 8, att medgifva, att förre ombudsmannen

vid statens jernvägsbyggnader, vice häradshöfdingen Johan Olof Emil

Gustaf Olai’ enka Selma Petronella Olai, född Lindwall, och deras dotter

Ingrid Vifva Gustava mål te från allmänna indragningsstaten från början

af år 1901 åtnjuta, den förra, så länge hon förblefve enka, en årlig

pension af 500 kronor, och den senare, till dess hon uppnådde aderton

år eller, om hon dessförinnan trädde i gifte, till dess sådant skedde,

ett årligt understöd af 100 kronor.

Riksdagen har af den i ärendet lemnade utredning funnit sig ega

anledning medgifva beviljande af en pension å 500 kronor till enlcan

Olai, hvaremot, i betraktande af att dottern Ingrid Vifva Gustafva Olai

under nästkommande juni månad uppnår en ålder af 17 år och alltså

torde kunna i väsentlig mån bidraga till sin egen försörjning, någon

pension — hvilken Eders Kongl. Maj:t ifrågasatt skola efter 100 kronor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

om året under högst ett och ett hälft år till henne utgå — icke synts

skäligen höra henne beviljas.

Eders ICongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har derför på

det sätt bifallits, att Riksdagen medgifvit, att förre ombudsmannen vid

statens jernvägsbyggnader, vice häradsliöfdingen Johan Olof Emil

Gustaf Olai’ enka Selma Petronella Olai, född Lindvall, må från allmänna

indragningsstaten från början af 1901 åtnjuta, så länge hon

förblifver enka, en årlig pension af 500 kronor.

16:o). Uti en till Riksdagen den 22 februari 1901 aflåten proposition

(n:o 55) har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva,

att landskanslisten i Stockholms län Ferdinand Kjerrman måtte för sin

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

af 1,000 kronor att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder

han erhölle afsked.

Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning har vunnit

Riksdagens bifall.

17:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att

Riksdagen ville åt yrkesinspektören Gustaf TJlir bevilja en pension att,

under Uhrs återstående lifstid, mod ett årligt belopp af 2,000 kronor

utgå på allmän indragningsstat från och med månaden efter den, hvarunder

Uhr blefve från yrkesinspektörsbefattningen entledigad.

Till stöd för denna framställning har anförts följande.

Som bekant, hade för sin dol 1889 års Riksdag antagit förslag

till lag angående skydd mot yrkesfara. Lagen, som utkom den 10 maj

samma år, hade trädt i kraft den 1 juli 1890. Dessförinnan skulle

emellertid de tre yrkesinspektörer tillsättas, som skulle tillhandagå

industriidkare med råd och upplysningar till främjande af lagens syfte

samt äfven eljest öfvervaka lagens efterlefnad. Desse män, hvilkas

aflöning Riksdagen bestämt till 5,000 kronor för år jemte rese- och

traktamentsersättning efter reglementets 4 klass, måste naturligen ega

ej blott goda teoretiska kunskaper, utan äfven en omfattande praktisk

erfarenhet, derest de skulle kunna ernå det inflytande, som vederborde.

Bland dem, som anmält sig till erhållande af förordnande å yrkesinspektörstjenst,

hade äfven varit ingeniör Gustaf Uhr.

Af de sakkunnige, som på uppdrag af dåvarande statsrådet och

chefen för civildepartementet haft att upprätta förslag till yrkesinspektörstjensternas

besäthande, hade Uhr enhälligt ansetts böra i första

rummet förekomma och placeras i Stockholm, der svårigheterna vid in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

spektionens utöfvande ansetts vara störst. Uhr hade vid denna tidpunkt

arbetat som konsulterande ingeniör och hade i Lindesberg inrättat en

af landets industriidkare mycket anlitad konstruktionsbyrå, som helt

säkert jemte den verksamhet Uhr i öfrigt utöfvade såsom ledare af anläggningar

af fabriker, valsverk, hyttor m. m. hade inbragt honom en

större inkomst än don lön, han såsom yrkesinspektör fått uppbära. Uhr

hade emellertid varit besjälad af ett ovanligt lifligt intresse just för den

sak, han såsom yrkesinspektör skulle tjena, och hade derför satt de

stöi re inkomsterna i andra rummet.

Den 12 oktober 1889 hade Uhr förordnats att vara yrkesinspektör

med placering i Stockholm och hade derefter, med undantag af den

tid han måste för sjukdom derifrån afstå, alltjemt utöfvat sitt kall med

allra största intresse och nit.

_ På senare tid hade emellertid den nitiske och skicklige mannen

angripits af sjukdom, som för framtiden gjorde honom i det närmaste

oförmögen till arbete. Uhr hade nemligen till följd af tuberkulos inflammation.

blifvit stel i högra knäleden och venstra höftleden, enligt

hvad ett vid motionen fogadt läkarebetyg närmare utvisade, hvadan han

endast, kunde ligga eller, stödd mot kryckor, stå och något litet gå,

men sitta kunde han icke. Det vore sålunda faktiskt omöjligt för honom

att fullgöra en yrkesinspektörs tjensteåligganden, och jemväl utsigterna

för honom att på annat sätt förvärfva uppehälle för sig och

sin familj vore väsentligen afstängda. Han hade derför hos Eders

Kongl. Maj:t anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville vidtaga åtgärd för

beredande åt honom under hans återstående lifstid af årlig pension, att

utgå, sedan han erhållit entledigande från sin innehafvande yrkesinspektörsbofattning.

Kommerskollegium och statskontoret, häröfver

hörda, hade båda tillstyrkt Uhrs begäran, hvarvid statskontoret, i betraktande

af den relativt korta tid, Uhr tjenat staten, föreslagit ett

belopp af 2,000 kronor i stället för hvad kommerskollegium "ansett

lämpligt, nemligen två tredjedelar af hans årsarfvode eller 3,333 kronor

33 öre. Eders Kongl. Maj:t hade emellertid enligt beslut don 31 december

1900 funnit Uhrs framställning icke till någon Eders Kongl.

Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Uhr vore lödd den 21 november 1845, och enligt vid don ofvanberörda

ansökningen fogadt intyg, innehade Uhr en personlig förmögenhet,

som under de senaste åren i medeltal lemnat en årsavkastning

af 2,187 kronor. Hans familj utgjordes af hustru och fyra döttrar,

den äldsta 18 och den yngsta 1 år.

Ehuru icke kundo sägas, att absolut nöd vore för Uhr och hans

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

familj för handen, vid det förhållande, att han egde ofvanberörda inkomst,

hvilken dock icke vore alldeles gifvet säker, enär den, såsom

härflytande från aktier i industriella företag, vore af konjunkturer beroende,

syntes dock med fog kunna sägas, att Uhr vore i fullt behof

af något understöd i form af pension.

Dessutom syntes det ur statens egen synpunkt och med fästadt

afseende å vigten deraf, att yrkesinspektörstjonsterna med full sakkunskap,

nit och oväld upprätthöllcs, vara fullt lämpligt och rigtigt

att nu, då första gången fråga om pension åt en yrkesinspektör förelåge,

bevilja sådan.

Yrkesinspektörernas aflöning vore visserligen anvisad på extra

stat, men dock borde dessa tjensteman kunna ega grundad förhoppning

att, der de sig väl förhållit, kunna erhålla pension, då de för ålder

eller sjukdom måste afgå från sin befattning. Funnes ej sådan förhoppning,

torde allt större och större svårighet uppstå att till yrkesinspektöror

erhålla fullt lämpliga personer, helst den med befattningen

förenade aflöning måste anses vara ganska låg i förhållande till de krat

på tekniska insigter och erfarenhet, som måste ställas på befattningens

innehafvare. Yrkesinspektörerna måste vidare redan vid antagandet

vara erfarne män. Denna egenskap måste i regel förvärfvas inom den

privata praktiken, hvaraf följde, att de först vid mognare år kunde

komma i statens tjenst; och då deras sysselsättning kräfde större rörlighet

än de flesta andra civila statstjenarcs, borde deras tjenstetid icke

kunna utsträckas till en lika hög ålder som de flesta andra civila

tjenstemäns.

På grund således ej blott af de ömmande förhållanden, som, beträffande

Uhr, måste anses förefinnas, utan äfven med hänsyn till statens

eget intresse, framstäldes ifrågavarande förslag.

På de skäl, som i motionen anförts, har Riksdagen funnit sig

böra medgifva att åt Uhr må, såsom jemväl kommerskollegium och

statskontoret förordat, beredas pension å allmänna indragniugsstaten. I

afseende på pensionens belopp har, i betraktande af, å ena sidan, Uln s

korta tjenstetid, och å den andra, dels de föreliggande synnerligen

ömmande omständigheterna, dels ock Ulirs nitiska och skickliga verksamhet

i yrkesinspektionens tjenst under de första för denna institutions

framtida utveckling betydelsefulla åren närmast efter dess införande i

vårt land, detsamma synts lämpligen kunna bestämmas till 1,500 kronor.

Riksdagen har derför åt yrkesinspektören Gustaf Uhr beviljat en

pension att, under Uhrs återstående lifstid, med ett årligt belopp af

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 105. 15

1,500 kronor utgå från allmänna indragningsstaten från och med månaden

efter den, hvarunder Uhr varder från yrkesinspektörsbefattningen

entledigad.

18:o) Eders Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna

liufvudtitel uti punkten 0 föreslagit Riksdagen,att notarien hos domkapitlet

i Upsala Erik Rudolf Henschen måtte från och med månaden

näst efter den, i hvilken afsked från konsistorienotariebefattningen

blefve honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till belopp af 4,000 kronor.

Riksdagen har afslagit Eders Kongl. Maj:ts i detta ämne gjorda

framställning.

19:o). I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen medgifvit, att läraren i musik vid högre allmänna

läroverket i Kristianstad Pehr Henrik Kemncr må från och med

månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom beviljadt från

befattningen. såsom lärare i musik vid nämnda läroverk, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig; pension t ill

belopp af 1,000 kronor.

20:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 11 af denna liufvudtitel

föreslagit Riksdagen, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i

Vesterås (Jarl Johan Johansson måtte från och med månaden näst efter

den, i hvilken han komme att frånträda befattningen såsom vaktmästare

vid nämnda läroverk, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till belopp af 600 kronor årligen.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har af Riksdagen

pa det sätt bifallits, att Riksdagen medgifvit, att vaktmästaren

vid högre allmänna läroverket i Vesterås Carl Johan Johansson må

från och med månaden näst efter den, i hvilken han frånträder befattningen

såsom vaktmästare vid nämnda läroverk, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 500

kronor årligen.

21:o) I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

har Eders Kongl. Maj:t under denna hufvudtitel uti punkten 12 föreslagit

Riksdagen medgifva, att lärarinnan vid statens normalskola för

flickor Catarina Adéle Hortence Westman måtte från och med månaden

näst efter den, hvari hon erhölle entledigande från sin anställning vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

läroverket, under sin återstående lifstid a allmänna, indragningsstaten

uppbära årlig pension till belopp af 1,650 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen ansett,

att pension af statsmedel bör lärarinnan Westman beredas. Men med

hänsyn dertill, att hon endast är 61 år gammal samt, innehar blott, 34

års tjenstetid, och sålunda i intetdera afseendet fyllt de betingelser,

som skulle för henne medfört pensionsrätt, derest hon varit anstäld å

ordinarie stat, har pensionens belopp synts kunna för henne skäligen

bestämmas till 1,500 kronor.

Eders Kongl. Majds ifrågavarande framställning har derför på det

sätt bifallits, att Riksdagen medgifvit, att lärarinnan vid statens normalskola

för flickor Catarina Adele Hortence Westman må från och med

månaden näst efter den, hvari hon erhåller entledigande från sin anställning

vid läroverket, under sin återstående lifstid a allmänna iudiagningsstaten

uppbära årlig pension till belopp af 1,500 kronor.

22:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att öfverlärarne vid tekniska

skolan i Stockholm Fredrik Theodor IAljeblaä och Henrik Ner pin

måtte hvardera från och med månaden näst efter don, under hvilken

han entledigades från sin nuvarande befattning såsom öfverlärare vid

nämnda skola, under sin återstående lifstid å allmänna iudragningsstaten

uppbära årliga pensioner, Liljeblad till belopp af 2,400 kronor

och Nerpin till belopp af 2,000 kronor.

I afseende på Eders Ivongl. Maj:ts förevarande framställning har

Riksdagen icke haft annat att erinra, än att, då Liljeblad och Nerpin

såväl i afseende å lefnadsålder och tjenstetid vid skolan som ock med

hänsyn till den af dem utöfvade lärareverksamhet synas vara ungefär

likstälda, om man frånser de extra uppdrag, hvilka Liljeblad. mot särskild

ersättning innehaft, och på hvilka pensionsberäkning icke torde

böra grundas, pensionens belopp synts böra bestämmas lika för begge

ifrågavarande öfverlärare.

Riksdagen har derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Majds nu

ifrågavarande framställning, att Riksdagen medgifvit, att öfverlärarne

vid tekniska skolan i Stockholm Fredrik Theodor Liljeblad och Henrik

Nerpin må, hvardera från och med månaden näst efter don, under hvilken

han entledigas från sin nuvarande befattning såsom öfverlärare vid

nämnda skola, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till belopp af 2,000 kronor.

23:o) Uti en till Riksdagen den 15 nästlidne mars aflåten proposition

(n:o 70) har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att med
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

gifva, att rektorn vid tekniska elementarskolan i Borås, lektorn derstädes

August Vilhelm Tidblom måtte från och med månaden näst efter

den, hvari han erhölle afsked från befattningarna såsom rektor och

lektor vid skolan, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära årlig pension till belopp af 3,000 kronor.

Enär det, på sätt i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 15 mars innevarande år framhållits, synes vara af stor vigt för

undervisningen vid ifrågavarande läroanstalt, att befattningarna såsom

lektor i de vigtiga läroämnena matematik och fysik och såsom rektor

för läroverket, hvilka befattningar under den långa tiden af nära 23

år, hvarunder Tidblom till följd af sjukdom varit förhindrad att sköta

desamma, uppehållits af tillfälliga vikarier, som härför allenast uppburit

ett jemförelsevis lågt arfvode, blifva besatta med ordinarie innehafvare,

hvilka kunna på ett mera stadigvarande sätt egna sin verksamhet åt

läroverket, har Riksdagen ansett, att, oaktadt Tidblom ännu icke i afseende

å lefnads- och tjenstår uppfylt fordringarne för erhållande af

pension, sådan redan nu bör tilldelas honom till sådant belopp, att han

kan finna det vara med sin fördel icke alltför oförenligt att afgå från

sina befattningar.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har derför

vunnit Riksdagens bifall.

24:o) I öfverensstämmelse med Eders Kong]. Maj:ts i punkt 14

under tionde hufvudtiteln gjorda framställning och med hänsyn särskildt

dertill, att don tjenst, på hvars innehafvande den ifrågavarande pensionen

grundas, skall med utgången af vårterminen 1901 indragas,

har Riksdagen medgifvit, att andra lärarinnan vid läroanstalten i Vadstena

för öfveråriga döfstumma Elfrida Ernestina Charlotta Franke må

från och med månaden näst efter den, under hvilken hon varder från

sin nuvarande befattning entledigad, för sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension af 600 kronor, med

vdkor dock att, derest hon framdeles skulle erhålla anställning mot

aflöning af statsmedel eller vid någon af de med statsbidrag understödda

läroanstalter för döfstumma, pensionen skall för den tid, sålunda

vunnen anställning varar, minskas i den mån den nya aflöningen tillhopa

med pensionen öfverskjuter det nu till henne utgående årsarfvodet.

25:o) I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen å allmänna indragningsstaten för år 1902 anvisat

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

ett anslag å 10,000 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser Eders

Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas till understöd af hög-st,

350 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligt

skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

26:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att å allmänna

iudragningsstaten måtte för år 1902 anvisas och till Eders Kongl.

Maj:ts disposition ställas ett anslag af 22,200 kronor för beredande af

ålderdomsunderstöd åt sådana lärare och lärarinnor vid småskola eller

mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare och

lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter att hafva i minst 15 års tid

oförvitligen tjenstgjort, afgått från tjensten utan att erhålla understöd

enligt reglementet den 22 juni 1892, samt under följande vilkor och

bestämmelser i öfrigt:

att lärares eller lärarinnas tjenstgöring afslutats så tidigt, att

ålderdomsunderstöd enligt nyssnämnda reglemente icke kunnat honom

eller henne beviljas, eller före utgången af år 1891;

att sådan från tjensten afgången lärare eller lärarinna uppnått

en lefnadsålder af minst 50 år;

att han eller hon styrktes befinna 8ig i behöfvande omständigheter

;

att det belopp, hvartill understöd högst finge meddelas, bestämdes

till 100 kronor årligen; samt

att Eders Kongl. Maj:t skulle ega att meddela de närmare föreskrifter

i ämnet, hvilka kunde befinnas erforderliga.

Emot Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande, af Riksdagens

skrifvelse i ämnet föranledda framställning har Riksdagen icke haft

något annat att erinra, än att den lefnadsålder, vid hvilken Eders Kongl.

Maj:t föreslagit att rätten till understöd skulle inträda, eller 50 år,

förefallit Riksdagen alltför låg, eu åsigt, som Riksdagen funnit bestyrkt

af statskontorets på anstälda jemförelser grundade uttalande härom.

Sagda ålder synes böra, såsom statskontoret föreslagit, bestämmas till

55 år. Genom en dylik skärpning af vilkoren skulle för ifrågavarande

förre småskolelärare och småskolelärarinnor ej uppstå annan menlig

följd, än att de finge några år senare än eljest komma i åtnjutande

af understödet. Enligt hvad tillgängliga handlingar utvisa, utgör bland

de 261 personer, som af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatts till understöds

erhållande, antalet af dem, som befinna sig i en ålder af 50—54 år,

33 personer. Efter beräkning i öfverensstämmelse med det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollets öfver ecklesiastikärenden

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

don 21 december 1900 uppgifter af ett medelunderstödsbelopp å 85

kronor skulle för dessa 33 personer åtgå ett belopp af 2,805 kronor.

Afdrages detta från det af Eders Kongl. Maj:t äskade anslagsbeloppet,

återstå i rundt tal 19,400 kronor, hvilken siffra alltså betecknar den

kostnad för statsverket, som skulle genom ett sådant beslut förorsakas.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har alltså

på det sätt bifallits, att Riksdagen å allmänna indragningsstaten för år

1902 anvisat och till Eders Kongl. Maj:ts disposition stält ett anslag

af 19,400 kronor för beredande af dlderdomsunderstöd åt sådana lärare

och lärarinnor vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande

och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter

att hafva i minst 15 års tid oförvitligen tjenstgjort, afgått från tjensten

utan att erhålla understöd enligt reglementet den 22 juni 1892, samt

under följande vilkor och bestämmelser i öfrigt:

att lärares eller lärarinnas tjenstgöring afslutats så tidigt, att

ålderdomsunderstöd enligt nyssnämnda reglemente icke kunnat honom

eller henne beviljas, eller före utgången af år 1891;

att sådan från tjensten afgången lärare eller lärarinna uppnått

en lefnadsålder af minst 55 år;

att han eller hon styrkes befinna sig i behöfvande omständigheter;

att det belopp, hvartill understöd högst må meddelas, bestämmes

till 100 kronor årligen; samt

att Eders Kongl. Maj:t må ega att meddela do närmare föreskrifter

i ämnet, hvilka befinnas erforderliga.

27:o) Eders Kong]. Maj:t har i puukten 17 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen medgifva, att musikläraren vid treklassiga

allmänna läroverket i Arvika Magnus Pehrson måtte från och med månaden

näst efter den, i hvilken afsked blefve honom beviljadt från

musiklärarebefattningen vid nämnda läroverk, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af

300 kronor årligen.

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har af Riksdagen

bifallits.

2S:o) Eders Kongl. Maj:t har uti en till Riksdagen den 15 nästlidue

mars aflåteu proposition (n:o G9), under åberopande af bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag,

föreslagit Riksdagen att medgifva, att telegrafisten och vaktmästaren

vid statens meteorologiska ceutralanstalt Vilhelm Zacharias Lindgren

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

måtte från och med månaden näst efter den, hvari han erhöllo entledigande

från sin befattning vid anstalten, under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp af 800

kronor.

Af det ansökningshandlingarne bifogade läkarebetyg framgår, att

Lindgren till följd af sedan flera år tillbaka bestående och genom öfveransträngande

arbete i tjensten förvärrad kronisk, obotlig njurinflammation

samt ögonlidande är för framtiden till tjenstgöring oförmögen.

Under sådana förhållanden och med hänsyn till öfriga i statsrådsprotokollet

anförda omständigheter bar Riksdagen ansett, att pension bör

Lindgren beviljas vid afskedstagande!. Då emellertid Lindgren hvarken

i afseende å lefuadsålder eller tjenstetid uppfylt de vilkor, som gälla

för erhållande af pension för jemförliga, pensionsrätt medförande befattningar,

har Riksdagen funnit pensionen för Lindgren icke böra

sättas till högre belopp, än som af Riksdagen förut beviljats åt förste

vaktmästare vid vissa statsinstitutioner, eller 600 kronor.

Riksdagen bar derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts nu

ifrågavarande framställning, att Riksdagen medgifvit, att telegrafisten

och vaktmästaren vid statens meteorologiska centralanstalt Vilhelm

Zacharias Lindgren må från och mod månaden näst efter den, hvari

han erhåller entledigande från sin befattning vid anstalten, under sin

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension

till belopp af 600 kronor.

29:o) Eders Kongl. Maj:t har uti punkten 18 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen, att aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning

Mats Johan Stolpe måtte från och med månaden näst efter den,

hvarunder han från sin befattning vid Sveriges geologiska undersökning

afginge, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 3,600 kronor.

Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

den 7 december 1900 anförts angående Stolpes lefnads- och tjenstålder,

hans embetsställning och åtnjutna aflöning samt öfriga på frågan om

pension inverkande omständigheter, har Riksdagen ansett sig böra medgifva,

att pension till det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna belopp må

honom efter afskedstagande! tillförsäkras.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har derför vunnit

Riksdagens bifall.

30:o) Uti en don 30 nästlidne mars aflåteu proposition (n:o 71)

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att f. d. chefen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 105. 21

för Sveriges geologiska undersökning O. M. Torells enka Anna Elvira

Beata Torell, född Strömberg, må, så länge hon förblifver enka, å allmänna

indragniDgsetalen åtnjuta eu årlig pension af 800 kronor att

utgå från och med början af år 1901.

•i ^som statskontoret antydt, har den omständighet, att personalen

vid Sveriges geologiska undersökning icke är uppförd på af Eders

Kong], Maj:t och Riksdagen godkänd staf, utgjort hinder för framlidne

piolessor Torell att i civilstatens enke- och pupillkassa vinna delaktighet

och derigenom bereda sin enka pension. Häruti ligger, enligt Riksdagens

mening, ett talande skäl att nu bevilja fru Torell pension. Ytterligare

anledning dertill har Riksdagen funnit uti hennes mans såväl för

landet i ovanligt hög grad gagneliga som af den vetenskapliga verlden

både i Sverige och utlandet högt skattade verksamhet. Då dertill

kommer, att de ekonomiska förhållanden, hvari fru Torell befinner sig,

synas vara synnerligen bekymmersamma, enär bouppteckningen efter

hennes man utvisade eu betydlig brist, har Riksdagen ansett sig böra

bifalla Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

_ 31:o) Uti punkten 19 under denna hufvud titel har Eders Kong],

Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att kommissionslandtmätaren i

Uotlands län Johan Victor Schyl måtte från och med månaden näst efter

den, hvarunder han erhölle afsked från sin kommissionslandtmätarebefattning,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,200 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har af Riksdagen

bifallits.

32:o) Sedan Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under

denna hufvudtitel i punkten 20 föreslagit Riksdagen, att läraren i hästskötsel

och hofbeslag vid landtbruksinstifutet vid Aluarp Olof Persson

Bendz måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder han

erhölle afsked från sin anställning vid nämnda institut, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

af 2,800 kronor, har till Riksdagens statsutskott från jordbruksdepartementet

öfverlemnats utdrag af Lomma sockens död- och begrafningsbok,

utvisande, att Bendz den 3 sistlidne mars aflidit.

Under sådana förhållanden har Riksdagen ansett frågan om beviljande

af den föreslagna pensionen hafva förfallit; hvilket Riksdagen

skolat för Eders Kongl. Maj:t anmäla.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o t05.

33:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen uti punkten 21, att kartografen vid rikets allmänna

kartverk Brynte Lindegren måtte från och med månaden näst efter deri,

hvarunder han afgingo från sin befattning såsom kartograf, under sin

återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten en årlig

pension af 2,000 kronor.

Riksdagen har väl funnit att, på grund af hvad i statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden den 31 december 1900 i ärendet upplysts,

pension bör Lindegren af statsmedel beredas, men da Riksdagen

förut för åtskilliga kartografer och med dom likstälde tjensteman —

exempelvis år 1897 för kartografen Arnell — under hänvisande till

de pensioner, som tillkomma kommissionslandtmätare, bestämt pensionsbeloppet

till 1,600 kronor, har Riksdagen ansett anledning saknas att

nu bevilja högre pension än till sistnämnda belopp.

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har derför på

det sätt bifallits, att Riksdagen medgifvit, att kartografen vid rikets

allmänna kartverk Brynte Lindegren må från och med månaden näst

efter den, hvarunder han afgår från sin befattning såsom kartograf,

under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

en årlig pension af 1,600 kronor.

34:o) Uti punkten 22 af denna hufvudtitel har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen medgifva, att f. d. kartografen C. E. Dahlmaus

enka Johanna Aurora Elisabeth Dahlman, född Tingwall, må, så länge

hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

af 300 kronor, att utgå från och med ingången af år 1901.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har vunnit

Riksdagens bifall.

35:o) Med åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden

den 15 nästlidne februari har Eders Kongl. Maj:t i en

nämnda dag till Riksdagen aflåten proposition (n:o 52) föreslagit Riksdagen

medgifva, att förre sergeanten, förre beridaren vid Flyinge bingstdepot

Bengt Knutsson Rudolfs enka Matilda Rudolf, född Giese, måtte,

så länge hon förblefve enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en

årlig pension af 400 kronor, att utgå från och med den 1 mars 1900.

Riksdagen, som mot Eders Kong]. Maj:ts framställning icke haft

annat att erinra, än att den pension, som må enkan Rudolf beviljas,

synes, i likhet med hvad här ofvan föreslagits i afseende å pension

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

till tvenne andra enkor, böra bestämmas att utgå från den 1 januari

1901, har medgifvit, att förre sergeanten, förre beridaren vid Flyinge

bingstdepot Bengt Knutsson Rudolfs enka Mathilda Rudolf, född Giese,

må, så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningS6taten åtnjuta

en årlig pension af 400 kronor, att utgå från och med den 1 januari

1901.

36:o) Beträffande slutsumman af förslagsanslaget, till allmänna

indragningsstaten har Eders Kongl. Haj:t ej föreslagit annan ändring,

än att, då, efter tillgodoseende af öfriga statsutgifter, återstode

ett disponibelt belopp af 15,215 kronor, anslaget till allmänna

indragningsstaten, å hvilket uppkommit brist, måtte höjas med nyssnämnda

belopp, 15,215 kronor, eller från 1,800,652 kronor till 1,815,867

kronor.

Riksdagen har uti riksstaten för år 1902 uppfört anslaget til

allmänna indragningsstaten med oförändrad! bolopp af 1,800,652

kronor.

Extra anslag.

37:o) I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i likhet med hvad under en följd af år egt rum, har Riksdagen

å extra stat för år 1902 anvisat ett förslagsanslag af 1,540,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande vederlag

för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner

i enlighet med do af Riksdagen godkända grunder för sådana

pensioners utgående.

Stockholm den 31 maj 1901.

Med undersåtlig vördnad.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Bil. Litt. A.

Allmänna indragningsstaten.

Ny anvisning.

f. Godsegaren Frithiof Sandberg, skadeersättning ................................

f. Arbetaren vid Oscar—Fredriksborgs fästningsbyggnad Johan Richard

Bjurström, pension ................................................................................

Smedsmästaren, föreståndaren för Svea ingeniörbataljons smides-, iiloch

plåtslagare verkstäder Johannes Jonsson Lundberg, pension ....

f. Förrådsdrängen Olaus Pettersson, pension ........................................

Bagaregesällen vid Stockholms kronobageri Johan Berndt Sydow,

pension ................................................................................................

Länsmannen Erik Adolf Nsesström, pension.........................................

f. Ombudsmannen vid statens jemvägsbyggnader, v. häradshöfdingen

J• O. E. G. Olai’ enka Selma Petronella Olai, född Lindwall, pension

Landskanslisten Ferdinand Kjerrman, pension.....................................

Yrkesinspektören Gustaf Uhr, pension .................................................

Musikläraren vid högre allmänna läroverket i Kristianstad Pehr Henrik

Kemner, pension ...............................................................................

Vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Yesterås Carl Johan

Johansson, pension ............................................................................

Lärarinnan vid statens normalskola för flickor Catarina Adéle Hortence

Westman, pension...................................................................................!

Öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm Fredrik Theodor Lilje
blad,

pension..........................................................................................I

Öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm Henrik Nerpin, pension

Rektorn vid tekniska elementarskolan i Borås, lektorn August Wilhelm

Tidblom, pension............................................................................

Andra lärarinnan vid läroanstalten i Vadstena för öfveråriga döfstumma

Elfrida Ernestina Charlotta Franke, pension ....................................

Understöd åt f. d. folkskolelärare, som tagit afsked före 1867 ........

Alderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre

folkskola samt biträdande och e. o. lärare och lärarinnor vid folkskola,

hvilka efter minst 15 års oförvitlig tjenstgöring afgått från

tjensten utan understöd ........................................................................

Kronor.

1,000

200

750

800

500

900

500

1,000

1,500

1,000

500

1,500

2,000

2,000

3,000

600

10,000

19,400

Transport) 46,650 |—

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

25

Kronor.

,

46,650

—

300

600

3,600

800

_

1,200

_

1,600

—

300

—

400

—

55,450

—

Transport

Musikläraren vid allmänna läroverket i Arvika Magnus Pehrson, pension

Telegrafisten och vaktmästaren vid meteorologiska centralanstalten

Wilhelm Zacharias Lindgren, pension ................................................

Aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning Mats Johan Stolpe,

pension ..................................................................................................

f. Chefen för Sveriges geologiska undersökning O. M. Torells enka

Anna Elvira Beata Torell, född Strömberg, pension ........................

Kommissionslandtmätaren Johan Victor Schyl, pension........................

Kartografen vid rikets allmänna kartverk Brynte Lindegren, pension

f. Kartografen C. E. Dahlmans enka Johanna Aurora Elisabeth Dahlman,

född Tingwall, pension ................................................................

f. Beridaren B. Knutson Rudolfs enka Mathilda Rudolf, född Giese,

pension ....................................................................................................

Summa

Bih. till Riksd. Prot. 1901.

10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Pensions- och

A) Pensions
Civilstatens

pensionskassa:

Pensionsstaten för civile embets- och tjensteman ........................................................................

Dito för deras enkor och omyndiga barn ....................................................................................

Ersättning för mistade löneinnehållningar ..................................................................................

Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar.....................................................................

För pensionering af kommissionslandtmätare jemte deras enkor och barn ............................

För dito af tjensteman och betjente vid skogsstaten och skogsskolorna ................................

För dito af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska högskolan ....................................

För dito af embets- och tjensteman samt betjente vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

och barn ......................................................................................................................................

I Arméns pensionskassa:

Ersättning för mistade löneinnehållningar .............................................,.....................................

| Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar.......................................................................

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar........

Vadstena krigsmanshuskassa ................................................................................................................

Förhöjning i gratialen åt afskedadt indelt manskap ........................................................................

Flottans pensionskassa:

Ersättning för mistade inkomster:

Till pensionsfonden .......................................................................................................................

„ gratialfonden............................................................................................................................

Till pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, förslagsanslag................

Till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap (deraf högst 9,030 kronor till den

invalidstat), förslagsanslag...........................................................................................................

i Invalidhusfonden ....................................................................................................................................

| För blesserade öfver- och underofficerare, reservationsanslag........................................................

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

27

Litt. B.

riksstatens Tionde hufvudtitel.

indragningsstaterna.

Anvisning

kontant.

staten.

37,500: —

45,000: —

2,246: —

6,540: —

7,200: —

9,000: —

3,500: —

1,300: —

Kronor.

Ö.

hvilka uppbära lön på ordinarie stat, äfvensom af deras enkor

112,286

4,640: —

28,080: —

67.708: —

100,428

243,640

83,000

_

............................................................................................ 36,320: —

.......................................................................................... 16,650: —

52,970: —

270,000: —

66,500: —

för daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna inrättade

389,470

60,350

2,400

—

Transport

991,574

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag (nytt) ..................................................

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt att af tullmedlen direkt utgå, förslagsanslag ........

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

Ökas med ...........................................................................................................................................

Bidrag till folkskolelärares pensionering ......................................................................................

Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa..........................................................................

Bidrag till kongl. teaterns pensionskassor ........................................................................................

B) Allmänna

Till diverse föremål, förslagsanslag

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

29

Anvisning i

kontant.

Kronor. ö.

seminarier m. ro. Nuvarande belopp

Transport

991,574

6,700

78,000

69,851: —

9,965: —

Säger 1

79,816

622,878

68,500

6,000

,848,463

indragningsstaten.

Summa

1,800,652

3,649,115

Bih. till Riksd. Prot. 1901,

10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Höft.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

ao

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Bil. Litt. C.

Extra ordinarie anslag under riksstatens Tionde hufvudtitel.

Kronor.

ö.

Pensionsstaten

För upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering samt

till fyllnadspensioner, förslagsanslag..................................................

1,540,000

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.