Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl, Maj:ts proposition angående ändrade vilkor för lån från odlingslånefonden.

1901-05-31 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1901:116, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl, Maj:ts proposition angående ändrade vilkor för lån från odlingslånefonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

1

N:o 116.

Uppläst och godkänt! i Första Kammaren den 31 maj 1901.

— — — — Andra Kammaren — 31 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl, Maj:ts

proposition angående ändrade vilkor för lån från odlingslånefonden.

(Statsutskottets utlåtande n:o 88.)

Till Konungen.

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksfonden för den 1 april 1901 har Eders Kongl. Maj:t i en till

Riksdagen samma dag aflåten proposition (n:o 80) föreslagit Riksdagen

medgifva

att följande ändrade allmänna vilkor och bestämmelser finge tillämpas

å de lån, som hädanefter intill utgången af år 1903 från odlingslånefonden

utlemnades, och, hvad anginge bestämmelserna i mom. 13 här nedan, jemväl

å sådana derifrån förut beviljade lån, angående hvilkas fördelning å

vederbörande hemman och anteckning i jordeboken utslag icke meddelats:

Bill. till Riksd. Prot. 1901. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. (N:o 116). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

■»Mom. 1. För hvarje företag, till hvilket lån från odlingshinefonden

sökes, skall fullständig, af utredning angående jordens naturliga beskaffenhet

och större eller mindre lämplighet för odling samt uppskattning af

beräknadt jordförbättringsvärde åtföljd plan till arbetets utförande jemte

beräkning öfver de såväl med vattenafledningen och afdikningen som oek

med odlingen, der sådan förekommer, förenade kostnader vara af sakkunnig

person uppgjord och underställas Kongl. Maj:ts pröfning.

Mom. 2. Lån från odlingslånefonden beviljas ej med mindre vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda, att, så vidt

de kunna finna, laga hinder mot företagets utförande ej förefinnes.

Mom. 3. Vederbörande, som erhåller lån från fonden, är underkastad

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga.

Mom. 4. Lånet kan af Kongl. Maj:t bestämmas till hela det belopp,

hvartill enligt den faststälda arbetsplanen kostnaden för vattenafledningen

och afdikningen beräknas komma alt uppgå beträffande lånesökandenas

andelar i företaget, dock med iakttagande, dels att kostnaden för s. k. tegdikning

eller täckdikning härvid ej må inräknas, dels ock att lånet ej må

öfverstiga åttio procent af det jordförbättringsvärde, som, enligt hvad vägoch

vatten byggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda, belöper å

lånesökandenas mark; skolande låntagaren genom kontant tillskott, materialier

eller annat bidrag bestrida hvad till hela odlingsföretagets fullbordande

kan erfordras utöfver det lemnade lånebidraget.

Mom. 5. Med den, som mot åtnjutande af statslån åtager sig ett

odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig ordning afslutas samt af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen godkännas. Kontraktet skall innefatta förbindelse

för låntagaren dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den

faststälda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastad

vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda såväl vattenafledningen och

afdikningen som äfven odlingsarbetet, inom viss bestämd tid, utan att

vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels

att genom egna tillskott utgöra hvad som utöfver statslånet kan erfordras.

Mom. 6. För fullgörande af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade

statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, skall ställas sådan

säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes; skolande

denna säkerhet upphöra att gälla, så snart vattenaflednings- och afdiknings

samt odlingsarbetet blifvit afsynadt och godkändt.

Mom. 7. Sedan det i mom. 5 omförmälda kontrakt afslutats och

säkerhet derför enligt mom. 6 blifvit stäld, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att derom underrätta statskontoret; hvarefter det åligger stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

kontoret att ofördröjligen lata dels i allmänna tidningarna tre gånger,

dels ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande i länskungörelserna

en gång införa kungörelse om odlingslånets beviljande, i

hvilken kungörelse de hemman eller hemmansdelar, å hvilkas egor odlingsförctaget

kommer att utföras, skola uppgifvas.

Mom. 8. Lånet må ej till någon del utbekomma^ förr, än arbetsföretaget

blifvit börjadt, men derefter få lånemedlen efter hand och i

mån af arbetets fortgång lyftas vid de tider, som i kontraktet finnas

utsatta eller särskildt blifvit bestämda; dock med skyldighet för vederbörande

att efter utfående af den del af lånet, som enligt bestämmelse

i hvarje särskildt fall får lyftas pa grund deraf att arbetet blifvit börjadt,

vid hvarje af de följande lyftningstiderna, innan ytterligare lånemedel

må utbekominas, hos statskontoret förete intyg af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att, enligt hvad derstädes nöjaktigt styrkts, så mycket

af arbetet blifvit utfördt, som skäligen kan anses motsvara hvad i förhållande

till det beviljade låneunderstödet belöper å hvad af lånet redan

utbekommits; börande, såvida icke Kongl. Maj:t med afseende å särskilda

förhållanden pröfvar skäligt annorlunda förordna, någon del af lånet i

statskontoret innestå-, intill dess vattenaflednings- och afdikningsarbetet är

afsynadt och godkändt.

Mom. 9. Lånen skola af statskontoret utbetalas antingen omedelbart

eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande;

börande, innan större eller mindre del af beviljadt lån utbetalas, hos

statskontoret företes:

a) om arbetets utförande, i enlighet med mom. 5, afslutadt och godkändt

kontrakt;

b) godkänd, i mom. 6 omförmäld, säkerhetshandling för samma kontrakts

fullgörande eller medlens återbäring;

c) behörigt intyg, att arbetet är börjadt;

d) en till statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd

skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes åtagande att

för lånets betalning ansvara, intill dess lånet, jemlikt kongl. kungörelserna

af den 13 juni 1845 och deri 3 november 1848, blifvit fördeladt på de

hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit

laga kraft samt uti jordebokcn på föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den

afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. 10. De låne- och säkerhetshandlingar, som för låneunderstöds

utbekommande till statskontoret aflemnats, förblifva uti statskontorets

vård, dock skola sådana handlingar, som vederbörande embets
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

myndigheter kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition

utlemnas.

Mom. 11. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,

skett från den faststälda arbetsplanen,

eller arbetet, utan att anstånd med detsamma» utförande blifvit af

Kong]. Maj:t medgifvet, icke inom derför bestämd tid fullbordats,

eller om, innan vattenaflednings-, afdiknings- och odlingsarbetet bliivit

fullbordadt, afsynadt och godkändt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom. fi blifvit för kontraktets

fullgörande stöld, icke vidare vara nöjaktig, eller om, innan lånet blifvit

genom laga kraft egande beslut fördeladt på de hemman, hvilka för

återbetalningen skola ansvara, statskontoret skulle finna den säkerhet, som

jemlikt inom. 9 e) blifvit för lånet stöld, icke vidare vara nöjaktig, och

ny säkerhet, som af vederbörande myndighet godkännes, icke varder inom

bestämd tid aflemnad,

eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,

ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning

af statslånet samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller

efter hand till statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl. lVlaj:t

bestämmes.

Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i vederbörlig ordning

ingår; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och återburna

medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen,

till dess återbetalning sker.

Mom. 12. Alla med låneunderstöd från fonden utförda arbeten skola,

så länge någon del af lånet återstår ogulden, vederbörligen underhållas

af den eller dem det åligger.

Mom. 13. Å den af Kongl. Maj:t bestämda lånesumman erlägges

de första sex åren från första lyftningsdagen icke någon ränta eller

kapitalafbetalning. Vid beviljande af odlingslån eger Kongl. Maj:t derjemte

att för hvarje särskildt företag bestämma viss tid, ej öfverstigande

fem år från första lyftningsdagen, under hvilken icke någon ränta för

lånet beräknas.

Under tiden mellan utgången af den tid, för hvilken räntefrihet af

Kongl. Maj:t beviljats, och de sex årens slut beräknas å lyftade belopp

tre och sex tiondedels procent årlig ränta, hvilken vid sistnämnda tidpunkt

lägges till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet

erlägges, från och med sjunde året, till dess lånet blifvit slutbetaldt,

en annuitet af sex procent, deraf såsom ränta räknas tre och sex tiondedels

procent å det oguldna kapitalbeloppet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

Sedan odlingslån blifvit på vederbörande hemman fördeladt och i

jordebok antecknadt, eger jordegare, som sådant önskar, att, oberoende

af det här ofvan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden,

sex månader efter hos statskontoret gjord uppsägning, inbetala

hela det på hans hemman belöpande skuldbelopp, jemte all derå upplupen

ogulden ränta.

Mom. 14. 1 afseende på sättet och ansvarigheten för de i näst
förestående

moment omförmälda inbetalningars verkställande böra ofvan

åberopade kongl. kungörelser af den 13 juni 1845 och deri 3 november

1848 lända till efterrättelse.

Mom. 15. Alla kostnader af hvad namn de vara må, som i följd

af erhållna lån föranledts för statskontoret, skola utan undantag bestridas

eller godtgöras af låntagaren.

Mom. 16. Intressenter i företag, hvartill lån från fonden erhållits,

åligger att, vid afslutandet af kontrakt om arbetets utförande, öfverlemna

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för att i dess arkiv förvaras,

bestyrkt kopia af de gillade ritningarna för arbetet, äfvensom bestyrkta

afskrifter af dertill hörande godkända betänkande och kostnadsförslag.»

Enligt kungörelsen angående vilkoren för lån från odlingslånefonden den

27 maj 1898 kan sådant lån af Eders Kongl. Maj:t bestämmas till hela det

belopp, hvartill, enligt den faststälda arbetsplanen, kostnaden för vattenaflednirigen

och afdikningen beräknas komma att uppgå, dock att lån till utförande

af sådana vattenafledningsföretag, hvilka afse förbättring af förut

odlad åker eller äng eller vinnande af ny äng, endast kunna beviljas tillbelopp,

som motsvarar 50 procent af jordförbättringens af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt landtbruksstyrelsen vitsordade värde. I dessa bestämmelser

har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit den förändring, att alla lån,

som från fonden beviljas, må utgå till hela det belopp, hvartill kostnaden

för vattenafledningen och afdikningen beräknas komma att uppgå, men

icke öfverstiga 80 procent af jordförbättringsvärdet, på förenämnda sätt

vitsordadt. I vissa fall innebär alltså Eders Kongl. Maj:ts förslag en

utsträckt lånerätt från fonden. Då emellertid de från fonden utlemnade

lånen förbehålles en tyst förmånsrätt framför inteckningar i fastigheterna,

torde böra noga tillses, att inteckningshafvares rätt i möjligaste mån

skyddas. 1 detta syfte synes odlingstvång böra förefinnas; men derjemte

torde minskning böra ega rum i lånens af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

storlek och densamma lämpligen böra bestämmas till endast 70 procent

af jordförbättringsvärdet. Vigten ligger dock förnämligast deruppå, att så

stor jordförbättring, som blifvit förespeglad och vitsordad, verkligen vinnes,

ty i sådant fall varder inteckningshafvares säkerhet icke försämrad, utan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

fastmer förbättrad. Härvid måste dock vanskligheten af att på förhand

kunna rätt bedöma, hvilken fördel må kunna genom vattenafledning och

afdikning viss jord beredas, tagas i betraktande. Och i detta afseende

hyser Riksdagen betänkligheter. Riksdagen har emellertid icke velat afslå

Eders Kongl. Majås förslag i denna del, men dock ansett sig böra uttala,

att ett bifall till förslaget måste innebära förutsättning, att såväl vid uppskattning

af beräknadt jordförbättringsvårde på grund af ifrågavarande

slags företag som ock vid derefter skeende pröfning af denna uppskattning

den största försigtighet iakttages.

Hvad härefter beträffar de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna lindringar

i vilkoren för åtnjutande af lån från odlingslånefonden, har Riksdagen,

som icke haft något att erinra emot att annuiteterna nedsättas från sju

till sex procent, ansett sig jemväl böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag

om att den tid, under hvilken ränta eller kapitalafbetalning å lånen icke

erlägges, må utsträckas från de första fem till de första sex åren från

första lyftningsdagen. En sådan tidsförlängning för befrielse från annuiteternas

utgörande torde i främsta rummet vara af vigt för lån till vattenafledningsföretag.

af mera betydande omfattning, hvilkas utförande kräfver

lång tid och för hvilka alltså vinsten först efter tidsutdrägt kan påräknas.

Men om ock uppskof med ränta och amorterings erläggande för odlingslån,

som afse större företag, må vara af förhållandena påkalladt, finner

Riksdagen deremot fullgiltiga skäl icke hafva blifvit förebragta för beredande

af lindring beträffande sådana lån genom utsträckning i tiden för

räntefrihets åtnjutande. Företagets rentabilitet torde nemligen icke vara

beroende på dess större eller mindre omfattning, utan på helt andra omständigheter;

och vid sådant förhållande har Riksdagen icke kunnat bifalla

Eders Kongl. Majås förslag om att Eders Kongl. Majå vid beviljande af

odlingslån skulle ega att vid hvarje särskildt företag bestämma viss tid,

ej Överskjutande fem år från första lyftningsdagen, under hvilken icke

någon ränta å lånet beräknas, utan anser Riksdagen, att enahanda tid för

räntefrihets åtnjutande bör beviljas för samtliga från ifrågavarande fond

utgående lån, hvilken tid Riksdagen, i anslutning till statskontorets i ämnet

uttalade mening, anser böra bestämmas till tre år.

De lindringar, som enligt Riksdagens åsigt böra medgifvas i afseende

å ifrågavarande lån, skulle alltså bestå deri, att ränta icke beräknas för

de första tre åren från första lyftningsdagen och att under de tre nästderpåföljande

åren ränta väl beräknas, men icke erlägges, så att först från

och med sjunde året från första lyftningsdagen ränta och kapitalafbetalning

med tillsammans sex procent erlägges å det då förefintliga skuldbeloppet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kong]. Maj:ts ifrågavarande

framställning, att Riksdagen medgifvit, att följande ändrade allmänna vilkor

och bestämmelser må tillämpas å de lån, som hädanefter intill utgången

af år 1903 från odlingslånefonden ntlemnas, och, hvad angår bestämmelserna

i mom. 13 här nedan, jemväl å sådana derifrån förut beviljade

lån, angående livilkas fördelning å vederbörande hemman och

anteckning i jordeboken utslag icke meddelats:

Mom. 1. För hvarje företag, till hvilket lån från odlingslånefonden

sökes, skall fullständig, af utredning angående jordens naturliga beskaffenhet

och större eller mindre lämplighet för odling samt uppskattning af

beräknadt jordförbättringsvärde åtföljd plan till arbetets utförande jemte

beräkning öfver de såväl med vattenafledningen och afdikningen som ock

med odlingen, der sådan förekommer, förenade kostnader vara af sakkunnig

person uppgjord och underställas Kongl. Maj:ts pröfning.

Mom. 2. Lån från odlingslånefonden beviljas ej med mindre vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda, att, så vidt

de kunna finna, laga hinder mot företagets utförande ej förefinnes.

Mom. 3. Vederbörande, som erhåller län från fonden, är underkastad

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga.

Mom. 4. Lånet kan af Kongl. Maj:t bestämmas till hela det belopp,

hvartill, enligt den faststälda arbetsplanen, kostnaden för vattenafledningen

och afdikningen beräknas komma att uppgå, dock med iakttagande, dels

att kostnaden för s. k. tegdiknmg eller täckdikning härvid ej må inräknas,

dels ock att lånet ej må öfverstiga sjuttio procent af det jordförbättringsvärde,

. som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

anse sig kunna vitsorda; skolande låntagaren genom kontant tillskott,

materialier eller annat bidrag bestrida hvad till hela odlingsföretagets fullbordande

kan erfordras utöfver det lemnade lånebidraget.

Mom. 5. Med den, som mot åtnjutande af statslån åtager sig ett

odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig ordning afslutas samt af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen godkännas. Kontraktet skall innefatta förbindelse

för låntagaren dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den

faststälda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastad

vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda såväl vattenafledningen och

afdikningen som äfven odlingsarbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare

väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att

genom egna tillskott utgöra hvad som utöfver statslånet kan erfordras.

Mom. 6. För fullgörande af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade

statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet bry tes, skall ställas så
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

clan säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes; skolande

denna säkerhet upphöra att gälla, så snart vattenaflednings- och afdiknings-

samt odlingsarbetet blifvit afsynadt och godkändt.

Mom. 7. Sedan det i mom. 5 omförmälda kontrakt afslutats och

säkerhet derför enligt mom. 6 blifvit st ald, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att derom underrätta statskontoret; hvarefter det åligger statskontoret

att ofördröjligen låta dels i allmänna tidningarna tre gånger,

dels ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande i länskungörelserna

en gång införa kungörelse om ocllingslånets beviljande, i

hvilken kungörelse de hemman eller hemmansdelar, å hvilkas egor odlingsföretaget

kommer att utföras, skola uppgifvas.

Mom. 8. Lånet må ej till någon del utbekommas förr, än arbetsföretaget

blifvit börjadt, men derefter få lånemedlen, efter hand och i mån

af arbetets fortgång, lyftas vid de tider, som i kontraktet finnas utsatta

eller särskildt blifvit bestämda; dock med skyldighet för vederbörande att

efter utfående af den del af lånet, som enligt bestämmelse i hvarje särskildt

fall får lyftas pa grund deraf att arbetet blifvit börjadt, vid hvarje

af de följande lyftningstiderna, innan ytterligare lånemedel må utbekommas,

hos statskontoret förete intyg af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att,

enligt hvad derstädes nöjaktigt styrkts, så mycket af arbetet blifvit utfördt,

som skäligen kan anses motsvara hvad i förhållande till det beviljade

låneunderstödet belöper å hvad af lånet redan uthekommits; börande,

så vida icke Kongl. Majrt, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar

skäligt annorlunda förordna, någon del af lånet i statskontoret innestå,

intill dess vattenaflednings- och afdikningsarbetet är afsynadt och godkändt.

Mom. 9. Lånen skola af statskontoret utbetalas antingen omedelbart

eller ock genom Kongl. Maj-.ts vederbörande befallningshafvande; börande,

innan större eller mindre del af beviljadt lån utbetalas, hos statskontoret

företes: .

a) om arbetets utförande, i enlighet med mom. 5, afslutadt och godkändt

kontrakt;

b) godkänd, i mom. G omförmäld, säkerhetsliandling för samma kontrakts

fullgörande eller medlens återbäring;

c) behörigt intyg, att arbetet är börjadt;

d) en till statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd

skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes åtagande att för lånets

betalning ansvara, intill dess lånet, jemlikt kongl. kungörelserna af den 13

juni 1845 och den 3 november 1848, blifvit fördeladt på de hemman,

hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga

kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

e) af statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den

afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. 10. De låne- och säkerbetshandlingar, som för låneunderstöds

utbekommande till statskontoret aflemnats, förblifva uti statskontorets vård;

dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna

blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas.

Mom. 11. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tilllåtelse,

skett från den faststälda arbetsplanen,

eller arbetet, utan att anstånd med detsammas utförande blifvit af

Kongl. Maj:t medgifvet, icke inom derför bestämd tid fullbordats,

eller om, innan vattenaflednings-, afdiknings- och odlingsarbetet blifvit

fullbordadt, afsynadt och godkändt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle

finna den säkerhet, som jemlikt mom. 6 blifvit för kontraktets fullgörande

stäld, icke vidare vara nöjaktig, eller om, innan lånet blifvit genom laga

kraft egancle beslut fördeladt på de hemman, livilka för återbetalningen

skola ansvara, statskontoret skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom.

9 e) blifvit för lånet stäld, icke vidare nöjaktig, och ny säkerhet, som af

vederbörande myndighet godkännes, icke varder inom bestämd tid aflemnad,

eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,

ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af

statslånet samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller efter

hand till statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl. Maj:t bestämmes.

Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i vederbörlig ordning

ingår; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och återburna

medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen,

till dess återbetalning sker.

Mom. 12. Alla med låneunderstöd från fonden utförda arbeten skola,

så länge någon del af lånet återstår ogulden, vederbörligen underhållas af

den eller dem det åligger.

Mom. 13. Å den af Kongl. Maj:t bestämda lånesumman beräknas de

första tre åren från första lyftningsdagen icke någon ränta.

Under näst derpå följande tre år erlägges icke någon ränta eller kapitalafbetalning

å lånet, men för dessa tre år beräknas å lyftade belopp tre

och sex tiondedels procent årlig ränta, hvilken vid tidsperiodens slut lägges

till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet

erlägges från och med sjunde året efter första lyftningsdagen, till dess lånet

blifvit slutbetaldt, en annuitet af sex procent, deraf såsom ränta räknas

tre och sex tiondedels procent å det oguldna kapitalbeloppet.

Sedan odlingslån blifvit på vederbörande hemman fördeladt och i

Bih. till Riksd Prat. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 116.

jordebok antecknadt, eger jordegare, som sådant önskar, att, oberoende af

det här ofvan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden,

sex månader efter hos statskontoret gjord uppsägning, inbetala hela det

på hans hemman belöpande skuldbelopp, jemte all derå upplupen ogulden

ränta.

Mom. 14. I afseende på sättet och ansvarigheten för de i nästförestående

moment omförmälda inbetalningars verkställande böra ofvan åberopade

kongl. kungörelser af den 13 juni 1845 och den 3 november 1848

lända till efterrättelse.

Mom. 15. Alla kostnader af hvad namn de vara må, som i följd af

erhållna lån föranledts för statskontoret, skola utan undantag bestridas

eller godtgöras af låntagaren.

Mom. 16. Intressenter i företag, hvartill lån från fonden erhållits,

åligger att, vid afslutandet af kontrakt om arbetets utförande, öfverlemna

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för att i dess arkiv förvaras, bestyrkt

kopia af de gillade ritningarna för arbetet, äfvensom bestyrkta afskrifter

af dertill hörande godkända betänkande och kostnadsförslag.

Stockholm den 31 maj 1901.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1901,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.