Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl, Maj:ts proposition angående ändrade vilkor för lån från odlingslånefonden.
1901-05-31 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1901:116, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl, Maj:ts proposition angående ändrade vilkor för lån från odlingslånefonden.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
1
N:o 116.
Uppläst och godkänt! i Första Kammaren den 31 maj 1901.
— — — — Andra Kammaren — 31 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl, Maj:ts
proposition angående ändrade vilkor för lån från odlingslånefonden.
(Statsutskottets utlåtande n:o 88.)
Till Konungen.
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksfonden för den 1 april 1901 har Eders Kongl. Maj:t i en till
Riksdagen samma dag aflåten proposition (n:o 80) föreslagit Riksdagen
medgifva
att följande ändrade allmänna vilkor och bestämmelser finge tillämpas
å de lån, som hädanefter intill utgången af år 1903 från odlingslånefonden
utlemnades, och, hvad anginge bestämmelserna i mom. 13 här nedan, jemväl
å sådana derifrån förut beviljade lån, angående hvilkas fördelning å
vederbörande hemman och anteckning i jordeboken utslag icke meddelats:
Bill. till Riksd. Prot. 1901. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. (N:o 116). 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
■»Mom. 1. För hvarje företag, till hvilket lån från odlingshinefonden
sökes, skall fullständig, af utredning angående jordens naturliga beskaffenhet
och större eller mindre lämplighet för odling samt uppskattning af
beräknadt jordförbättringsvärde åtföljd plan till arbetets utförande jemte
beräkning öfver de såväl med vattenafledningen och afdikningen som oek
med odlingen, der sådan förekommer, förenade kostnader vara af sakkunnig
person uppgjord och underställas Kongl. Maj:ts pröfning.
Mom. 2. Lån från odlingslånefonden beviljas ej med mindre vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda, att, så vidt
de kunna finna, laga hinder mot företagets utförande ej förefinnes.
Mom. 3. Vederbörande, som erhåller lån från fonden, är underkastad
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga.
Mom. 4. Lånet kan af Kongl. Maj:t bestämmas till hela det belopp,
hvartill enligt den faststälda arbetsplanen kostnaden för vattenafledningen
och afdikningen beräknas komma alt uppgå beträffande lånesökandenas
andelar i företaget, dock med iakttagande, dels att kostnaden för s. k. tegdikning
eller täckdikning härvid ej må inräknas, dels ock att lånet ej må
öfverstiga åttio procent af det jordförbättringsvärde, som, enligt hvad vägoch
vatten byggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda, belöper å
lånesökandenas mark; skolande låntagaren genom kontant tillskott, materialier
eller annat bidrag bestrida hvad till hela odlingsföretagets fullbordande
kan erfordras utöfver det lemnade lånebidraget.
Mom. 5. Med den, som mot åtnjutande af statslån åtager sig ett
odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig ordning afslutas samt af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen godkännas. Kontraktet skall innefatta förbindelse
för låntagaren dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den
faststälda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastad
vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda såväl vattenafledningen och
afdikningen som äfven odlingsarbetet, inom viss bestämd tid, utan att
vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att genom egna tillskott utgöra hvad som utöfver statslånet kan erfordras.
Mom. 6. För fullgörande af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade
statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, skall ställas sådan
säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes; skolande
denna säkerhet upphöra att gälla, så snart vattenaflednings- och afdiknings
samt odlingsarbetet blifvit afsynadt och godkändt.
Mom. 7. Sedan det i mom. 5 omförmälda kontrakt afslutats och
säkerhet derför enligt mom. 6 blifvit stäld, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att derom underrätta statskontoret; hvarefter det åligger stats
-
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
kontoret att ofördröjligen lata dels i allmänna tidningarna tre gånger,
dels ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande i länskungörelserna
en gång införa kungörelse om odlingslånets beviljande, i
hvilken kungörelse de hemman eller hemmansdelar, å hvilkas egor odlingsförctaget
kommer att utföras, skola uppgifvas.
Mom. 8. Lånet må ej till någon del utbekomma^ förr, än arbetsföretaget
blifvit börjadt, men derefter få lånemedlen efter hand och i
mån af arbetets fortgång lyftas vid de tider, som i kontraktet finnas
utsatta eller särskildt blifvit bestämda; dock med skyldighet för vederbörande
att efter utfående af den del af lånet, som enligt bestämmelse
i hvarje särskildt fall får lyftas pa grund deraf att arbetet blifvit börjadt,
vid hvarje af de följande lyftningstiderna, innan ytterligare lånemedel
må utbekominas, hos statskontoret förete intyg af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att, enligt hvad derstädes nöjaktigt styrkts, så mycket
af arbetet blifvit utfördt, som skäligen kan anses motsvara hvad i förhållande
till det beviljade låneunderstödet belöper å hvad af lånet redan
utbekommits; börande, såvida icke Kongl. Maj:t med afseende å särskilda
förhållanden pröfvar skäligt annorlunda förordna, någon del af lånet i
statskontoret innestå-, intill dess vattenaflednings- och afdikningsarbetet är
afsynadt och godkändt.
Mom. 9. Lånen skola af statskontoret utbetalas antingen omedelbart
eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande;
börande, innan större eller mindre del af beviljadt lån utbetalas, hos
statskontoret företes:
a) om arbetets utförande, i enlighet med mom. 5, afslutadt och godkändt
kontrakt;
b) godkänd, i mom. 6 omförmäld, säkerhetshandling för samma kontrakts
fullgörande eller medlens återbäring;
c) behörigt intyg, att arbetet är börjadt;
d) en till statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd
skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes åtagande att
för lånets betalning ansvara, intill dess lånet, jemlikt kongl. kungörelserna
af den 13 juni 1845 och deri 3 november 1848, blifvit fördeladt på de
hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit
laga kraft samt uti jordebokcn på föreskrifvet sätt antecknats; och
e) af statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den
afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.
Mom. 10. De låne- och säkerhetshandlingar, som för låneunderstöds
utbekommande till statskontoret aflemnats, förblifva uti statskontorets
vård, dock skola sådana handlingar, som vederbörande embets
-
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
myndigheter kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition
utlemnas.
Mom. 11. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,
skett från den faststälda arbetsplanen,
eller arbetet, utan att anstånd med detsamma» utförande blifvit af
Kong]. Maj:t medgifvet, icke inom derför bestämd tid fullbordats,
eller om, innan vattenaflednings-, afdiknings- och odlingsarbetet bliivit
fullbordadt, afsynadt och godkändt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom. fi blifvit för kontraktets
fullgörande stöld, icke vidare vara nöjaktig, eller om, innan lånet blifvit
genom laga kraft egande beslut fördeladt på de hemman, hvilka för
återbetalningen skola ansvara, statskontoret skulle finna den säkerhet, som
jemlikt inom. 9 e) blifvit för lånet stöld, icke vidare vara nöjaktig, och
ny säkerhet, som af vederbörande myndighet godkännes, icke varder inom
bestämd tid aflemnad,
eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,
ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning
af statslånet samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller
efter hand till statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl. lVlaj:t
bestämmes.
Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i vederbörlig ordning
ingår; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och återburna
medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen,
till dess återbetalning sker.
Mom. 12. Alla med låneunderstöd från fonden utförda arbeten skola,
så länge någon del af lånet återstår ogulden, vederbörligen underhållas
af den eller dem det åligger.
Mom. 13. Å den af Kongl. Maj:t bestämda lånesumman erlägges
de första sex åren från första lyftningsdagen icke någon ränta eller
kapitalafbetalning. Vid beviljande af odlingslån eger Kongl. Maj:t derjemte
att för hvarje särskildt företag bestämma viss tid, ej öfverstigande
fem år från första lyftningsdagen, under hvilken icke någon ränta för
lånet beräknas.
Under tiden mellan utgången af den tid, för hvilken räntefrihet af
Kongl. Maj:t beviljats, och de sex årens slut beräknas å lyftade belopp
tre och sex tiondedels procent årlig ränta, hvilken vid sistnämnda tidpunkt
lägges till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet
erlägges, från och med sjunde året, till dess lånet blifvit slutbetaldt,
en annuitet af sex procent, deraf såsom ränta räknas tre och sex tiondedels
procent å det oguldna kapitalbeloppet.
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
Sedan odlingslån blifvit på vederbörande hemman fördeladt och i
jordebok antecknadt, eger jordegare, som sådant önskar, att, oberoende
af det här ofvan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden,
sex månader efter hos statskontoret gjord uppsägning, inbetala
hela det på hans hemman belöpande skuldbelopp, jemte all derå upplupen
ogulden ränta.
Mom. 14. 1 afseende på sättet och ansvarigheten för de i näst
förestående
moment omförmälda inbetalningars verkställande böra ofvan
åberopade kongl. kungörelser af den 13 juni 1845 och deri 3 november
1848 lända till efterrättelse.
Mom. 15. Alla kostnader af hvad namn de vara må, som i följd
af erhållna lån föranledts för statskontoret, skola utan undantag bestridas
eller godtgöras af låntagaren.
Mom. 16. Intressenter i företag, hvartill lån från fonden erhållits,
åligger att, vid afslutandet af kontrakt om arbetets utförande, öfverlemna
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för att i dess arkiv förvaras,
bestyrkt kopia af de gillade ritningarna för arbetet, äfvensom bestyrkta
afskrifter af dertill hörande godkända betänkande och kostnadsförslag.»
Enligt kungörelsen angående vilkoren för lån från odlingslånefonden den
27 maj 1898 kan sådant lån af Eders Kongl. Maj:t bestämmas till hela det
belopp, hvartill, enligt den faststälda arbetsplanen, kostnaden för vattenaflednirigen
och afdikningen beräknas komma att uppgå, dock att lån till utförande
af sådana vattenafledningsföretag, hvilka afse förbättring af förut
odlad åker eller äng eller vinnande af ny äng, endast kunna beviljas tillbelopp,
som motsvarar 50 procent af jordförbättringens af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt landtbruksstyrelsen vitsordade värde. I dessa bestämmelser
har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit den förändring, att alla lån,
som från fonden beviljas, må utgå till hela det belopp, hvartill kostnaden
för vattenafledningen och afdikningen beräknas komma att uppgå, men
icke öfverstiga 80 procent af jordförbättringsvärdet, på förenämnda sätt
vitsordadt. I vissa fall innebär alltså Eders Kongl. Maj:ts förslag en
utsträckt lånerätt från fonden. Då emellertid de från fonden utlemnade
lånen förbehålles en tyst förmånsrätt framför inteckningar i fastigheterna,
torde böra noga tillses, att inteckningshafvares rätt i möjligaste mån
skyddas. 1 detta syfte synes odlingstvång böra förefinnas; men derjemte
torde minskning böra ega rum i lånens af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
storlek och densamma lämpligen böra bestämmas till endast 70 procent
af jordförbättringsvärdet. Vigten ligger dock förnämligast deruppå, att så
stor jordförbättring, som blifvit förespeglad och vitsordad, verkligen vinnes,
ty i sådant fall varder inteckningshafvares säkerhet icke försämrad, utan
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
fastmer förbättrad. Härvid måste dock vanskligheten af att på förhand
kunna rätt bedöma, hvilken fördel må kunna genom vattenafledning och
afdikning viss jord beredas, tagas i betraktande. Och i detta afseende
hyser Riksdagen betänkligheter. Riksdagen har emellertid icke velat afslå
Eders Kongl. Majås förslag i denna del, men dock ansett sig böra uttala,
att ett bifall till förslaget måste innebära förutsättning, att såväl vid uppskattning
af beräknadt jordförbättringsvårde på grund af ifrågavarande
slags företag som ock vid derefter skeende pröfning af denna uppskattning
den största försigtighet iakttages.
Hvad härefter beträffar de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna lindringar
i vilkoren för åtnjutande af lån från odlingslånefonden, har Riksdagen,
som icke haft något att erinra emot att annuiteterna nedsättas från sju
till sex procent, ansett sig jemväl böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag
om att den tid, under hvilken ränta eller kapitalafbetalning å lånen icke
erlägges, må utsträckas från de första fem till de första sex åren från
första lyftningsdagen. En sådan tidsförlängning för befrielse från annuiteternas
utgörande torde i främsta rummet vara af vigt för lån till vattenafledningsföretag.
af mera betydande omfattning, hvilkas utförande kräfver
lång tid och för hvilka alltså vinsten först efter tidsutdrägt kan påräknas.
Men om ock uppskof med ränta och amorterings erläggande för odlingslån,
som afse större företag, må vara af förhållandena påkalladt, finner
Riksdagen deremot fullgiltiga skäl icke hafva blifvit förebragta för beredande
af lindring beträffande sådana lån genom utsträckning i tiden för
räntefrihets åtnjutande. Företagets rentabilitet torde nemligen icke vara
beroende på dess större eller mindre omfattning, utan på helt andra omständigheter;
och vid sådant förhållande har Riksdagen icke kunnat bifalla
Eders Kongl. Majås förslag om att Eders Kongl. Majå vid beviljande af
odlingslån skulle ega att vid hvarje särskildt företag bestämma viss tid,
ej Överskjutande fem år från första lyftningsdagen, under hvilken icke
någon ränta å lånet beräknas, utan anser Riksdagen, att enahanda tid för
räntefrihets åtnjutande bör beviljas för samtliga från ifrågavarande fond
utgående lån, hvilken tid Riksdagen, i anslutning till statskontorets i ämnet
uttalade mening, anser böra bestämmas till tre år.
De lindringar, som enligt Riksdagens åsigt böra medgifvas i afseende
å ifrågavarande lån, skulle alltså bestå deri, att ränta icke beräknas för
de första tre åren från första lyftningsdagen och att under de tre nästderpåföljande
åren ränta väl beräknas, men icke erlägges, så att först från
och med sjunde året från första lyftningsdagen ränta och kapitalafbetalning
med tillsammans sex procent erlägges å det då förefintliga skuldbeloppet.
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kong]. Maj:ts ifrågavarande
framställning, att Riksdagen medgifvit, att följande ändrade allmänna vilkor
och bestämmelser må tillämpas å de lån, som hädanefter intill utgången
af år 1903 från odlingslånefonden ntlemnas, och, hvad angår bestämmelserna
i mom. 13 här nedan, jemväl å sådana derifrån förut beviljade
lån, angående livilkas fördelning å vederbörande hemman och
anteckning i jordeboken utslag icke meddelats:
Mom. 1. För hvarje företag, till hvilket lån från odlingslånefonden
sökes, skall fullständig, af utredning angående jordens naturliga beskaffenhet
och större eller mindre lämplighet för odling samt uppskattning af
beräknadt jordförbättringsvärde åtföljd plan till arbetets utförande jemte
beräkning öfver de såväl med vattenafledningen och afdikningen som ock
med odlingen, der sådan förekommer, förenade kostnader vara af sakkunnig
person uppgjord och underställas Kongl. Maj:ts pröfning.
Mom. 2. Lån från odlingslånefonden beviljas ej med mindre vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda, att, så vidt
de kunna finna, laga hinder mot företagets utförande ej förefinnes.
Mom. 3. Vederbörande, som erhåller län från fonden, är underkastad
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga.
Mom. 4. Lånet kan af Kongl. Maj:t bestämmas till hela det belopp,
hvartill, enligt den faststälda arbetsplanen, kostnaden för vattenafledningen
och afdikningen beräknas komma att uppgå, dock med iakttagande, dels
att kostnaden för s. k. tegdiknmg eller täckdikning härvid ej må inräknas,
dels ock att lånet ej må öfverstiga sjuttio procent af det jordförbättringsvärde,
. som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen
anse sig kunna vitsorda; skolande låntagaren genom kontant tillskott,
materialier eller annat bidrag bestrida hvad till hela odlingsföretagets fullbordande
kan erfordras utöfver det lemnade lånebidraget.
Mom. 5. Med den, som mot åtnjutande af statslån åtager sig ett
odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig ordning afslutas samt af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen godkännas. Kontraktet skall innefatta förbindelse
för låntagaren dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den
faststälda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastad
vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda såväl vattenafledningen och
afdikningen som äfven odlingsarbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare
väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att
genom egna tillskott utgöra hvad som utöfver statslånet kan erfordras.
Mom. 6. För fullgörande af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade
statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet bry tes, skall ställas så
-
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
clan säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes; skolande
denna säkerhet upphöra att gälla, så snart vattenaflednings- och afdiknings-
samt odlingsarbetet blifvit afsynadt och godkändt.
Mom. 7. Sedan det i mom. 5 omförmälda kontrakt afslutats och
säkerhet derför enligt mom. 6 blifvit st ald, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att derom underrätta statskontoret; hvarefter det åligger statskontoret
att ofördröjligen låta dels i allmänna tidningarna tre gånger,
dels ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande i länskungörelserna
en gång införa kungörelse om ocllingslånets beviljande, i
hvilken kungörelse de hemman eller hemmansdelar, å hvilkas egor odlingsföretaget
kommer att utföras, skola uppgifvas.
Mom. 8. Lånet må ej till någon del utbekommas förr, än arbetsföretaget
blifvit börjadt, men derefter få lånemedlen, efter hand och i mån
af arbetets fortgång, lyftas vid de tider, som i kontraktet finnas utsatta
eller särskildt blifvit bestämda; dock med skyldighet för vederbörande att
efter utfående af den del af lånet, som enligt bestämmelse i hvarje särskildt
fall får lyftas pa grund deraf att arbetet blifvit börjadt, vid hvarje
af de följande lyftningstiderna, innan ytterligare lånemedel må utbekommas,
hos statskontoret förete intyg af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att,
enligt hvad derstädes nöjaktigt styrkts, så mycket af arbetet blifvit utfördt,
som skäligen kan anses motsvara hvad i förhållande till det beviljade
låneunderstödet belöper å hvad af lånet redan uthekommits; börande,
så vida icke Kongl. Majrt, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar
skäligt annorlunda förordna, någon del af lånet i statskontoret innestå,
intill dess vattenaflednings- och afdikningsarbetet är afsynadt och godkändt.
Mom. 9. Lånen skola af statskontoret utbetalas antingen omedelbart
eller ock genom Kongl. Maj-.ts vederbörande befallningshafvande; börande,
innan större eller mindre del af beviljadt lån utbetalas, hos statskontoret
företes: .
a) om arbetets utförande, i enlighet med mom. 5, afslutadt och godkändt
kontrakt;
b) godkänd, i mom. G omförmäld, säkerhetsliandling för samma kontrakts
fullgörande eller medlens återbäring;
c) behörigt intyg, att arbetet är börjadt;
d) en till statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd
skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes åtagande att för lånets
betalning ansvara, intill dess lånet, jemlikt kongl. kungörelserna af den 13
juni 1845 och den 3 november 1848, blifvit fördeladt på de hemman,
hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga
kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
e) af statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den
afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.
Mom. 10. De låne- och säkerbetshandlingar, som för låneunderstöds
utbekommande till statskontoret aflemnats, förblifva uti statskontorets vård;
dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna
blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas.
Mom. 11. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tilllåtelse,
skett från den faststälda arbetsplanen,
eller arbetet, utan att anstånd med detsammas utförande blifvit af
Kongl. Maj:t medgifvet, icke inom derför bestämd tid fullbordats,
eller om, innan vattenaflednings-, afdiknings- och odlingsarbetet blifvit
fullbordadt, afsynadt och godkändt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle
finna den säkerhet, som jemlikt mom. 6 blifvit för kontraktets fullgörande
stäld, icke vidare vara nöjaktig, eller om, innan lånet blifvit genom laga
kraft egancle beslut fördeladt på de hemman, livilka för återbetalningen
skola ansvara, statskontoret skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom.
9 e) blifvit för lånet stäld, icke vidare nöjaktig, och ny säkerhet, som af
vederbörande myndighet godkännes, icke varder inom bestämd tid aflemnad,
eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,
ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af
statslånet samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller efter
hand till statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl. Maj:t bestämmes.
Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i vederbörlig ordning
ingår; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och återburna
medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen,
till dess återbetalning sker.
Mom. 12. Alla med låneunderstöd från fonden utförda arbeten skola,
så länge någon del af lånet återstår ogulden, vederbörligen underhållas af
den eller dem det åligger.
Mom. 13. Å den af Kongl. Maj:t bestämda lånesumman beräknas de
första tre åren från första lyftningsdagen icke någon ränta.
Under näst derpå följande tre år erlägges icke någon ränta eller kapitalafbetalning
å lånet, men för dessa tre år beräknas å lyftade belopp tre
och sex tiondedels procent årlig ränta, hvilken vid tidsperiodens slut lägges
till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet
erlägges från och med sjunde året efter första lyftningsdagen, till dess lånet
blifvit slutbetaldt, en annuitet af sex procent, deraf såsom ränta räknas
tre och sex tiondedels procent å det oguldna kapitalbeloppet.
Sedan odlingslån blifvit på vederbörande hemman fördeladt och i
Bih. till Riksd Prat. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 116.
jordebok antecknadt, eger jordegare, som sådant önskar, att, oberoende af
det här ofvan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden,
sex månader efter hos statskontoret gjord uppsägning, inbetala hela det
på hans hemman belöpande skuldbelopp, jemte all derå upplupen ogulden
ränta.
Mom. 14. I afseende på sättet och ansvarigheten för de i nästförestående
moment omförmälda inbetalningars verkställande böra ofvan åberopade
kongl. kungörelser af den 13 juni 1845 och den 3 november 1848
lända till efterrättelse.
Mom. 15. Alla kostnader af hvad namn de vara må, som i följd af
erhållna lån föranledts för statskontoret, skola utan undantag bestridas
eller godtgöras af låntagaren.
Mom. 16. Intressenter i företag, hvartill lån från fonden erhållits,
åligger att, vid afslutandet af kontrakt om arbetets utförande, öfverlemna
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för att i dess arkiv förvaras, bestyrkt
kopia af de gillade ritningarna för arbetet, äfvensom bestyrkta afskrifter
af dertill hörande godkända betänkande och kostnadsförslag.
Stockholm den 31 maj 1901.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1901,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.