Skrifvelse till Konungen med anhållan om förslag till taratariff att gälla vid varors förtullning efter bruttovigt.
1901-03-06 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1901:24, Skrifvelse till Konungen med anhållan om förslag till taratariff att gälla vid varors förtullning efter bruttovigt.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 24.
1
N:o 24.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 mars 1001.
— — — — Andra Kammaren den 6 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen med anhållan om förslag till
taratariff att gälla vid varors förtullning efter bruttovigt.
(Bevillningsutskottets betänkande n:o 6.)
Till Konungen.
De tullsatser, som af Riksdagen beslutas att utgå efter vigt, äro
i allmänhet beräknade i förhållande till de införda varornas nettovigt.
Yissa slag af dessa varor äro^dock af den beskaffenhet, att större besvär
eller svårighet kan möta att vid vägning skilja dem från det kärl eller
omslag, hvari de förvaras. I fråga om sådana varor bestämmes enligt
nu gällande praxis af Eders Kongl. Maj:t genom en så kallad taratariff,
att bruttovigten skall läggas till grund för beräkning af tullafgiften samt
att från nämnda vigt må afräknas viss procent för taran, hvilken procent
bestämmes genom att, efter bruttovägning af flere kolly af samma slag
och likartadt innehåll men af olika storlek samt vägning af emballagen,
beräkna procenten för hvarje kolly, hvarefter en generel taraprocent efter
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 3 Eiift. (N:is 24—28). 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Riksdagens Skrifvelse N:o 24.
medelprocenten fastställes. Det är emellertid möjligt, att genom en af
Eders Kongl. Maj:t utfärdad taratariff af Riksdagen beslutade tullsatser
kunna faktiskt ökas eller minskas och en inskränkning på sådant sätt
ega rum i den enligt 57 och 60 §§ regeringsformen Riksdagen ensam
tillkommande rätten att besluta om tullafgifternas storlek.
Enär genom det förfaringssätt, som hittills användts för bestämmande
af hvilka varor skola förtullas efter bruttovigt och huru stort
taraafdrag dervid må beviljas, möjlighet sålunda förefinnes, att Riksdagens
beslut varder tillämpadt på sådant sätt, att en faktisk förändring af
beslutet eger rum, har Riksdagen, sedan dess uppmärksamhet härå blifvit
fäst genom en inom Riksdagen väckt motion, ansett sig icke kunna
underlåta att förbehålla sig sin grundlagsenliga rätt oinskränkt. För
vinnande af detta ändamål måste Riksdagen i hvarje fall bestämma,
huruvida varans bruttovigt skall läggas till grund för beräkningen af
tullafgiften, samt, om så skall ske, tillika bestämma, huru stort afdrag
för tara må beviljas.
Om Riksdagen tager i sin hand att besluta om taratariffen, torde
detta vara till fördel äfven ur praktisk synpunkt. Inom Riksdagen finnas
nemligen representanter för handeln och näringarna; och tydligt är, att,
sedan Eders Kongl. Maj:t uppgjort förslag, förberedt genom de organ,
Eders Kongl. Maj:t eger till sitt förfogande, än större trygghet för ett
rigtigt resultat vinnes, om förslaget underkastas ytterligare granskning
af Riksdagen, hvarigenom den sakkunskap, som inom Riksdagen förefinnes,
men som icke varit för vederbörande statsmyndigheter tillgänglig,
kan tillgodogöras. Intresset för denna för ett stort antal näringar vigtiga
fråga kommer ock helt visst att ökas och vidmagthållas vida mer, derest
den varder föremål för handläggning af Riksdagen; och det kommer i
sådan händelse att falla sig lättare för näringarnas representanter att
framlägga förslag till de ändringar, som de på grund af sin erfarenhet
och sakkunskap finna vara behöfliga.
Huruvida en förändrad uppställning af tulltaxan för sakens genomförande
erfordras eller om, såsom hittills, taran bör bestämmas i särskildt
utfärdad tariff, kan vara föremål för olika meningar, men Riksdagen
håller före, att saken lämpligast ordnas derigenom, att en taratariff
fogas såsom bilaga till tulltaxan. I följd häraf får Riksdagen — med
uttalande af sin åsigt, att det tillkommer Riksdagen såväl att afgöra
hvilka varor må med medgifvande af visst taraafdrag förtullas brutto
samt den taraprocent, som dervid må beräknas, som ock att besluta de
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 24. d
föreskrifter i öfrigt, som kunna vara erforderliga — anhålla, att Eders
Kongl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga förslag till taratarilf antingen
såsom en bilaga till tulltaxan eller ock på annat sätt, som må anses
lämpligare.
Stockholm den 6 mars 1901.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.