Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen med anhållan om förslag till taratariff att gälla vid varors förtullning efter bruttovigt.

1901-03-06 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1901:24, Skrifvelse till Konungen med anhållan om förslag till taratariff att gälla vid varors förtullning efter bruttovigt.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 24.

1

N:o 24.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 mars 1001.

— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen med anhållan om förslag till

taratariff att gälla vid varors förtullning efter bruttovigt.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 6.)

Till Konungen.

De tullsatser, som af Riksdagen beslutas att utgå efter vigt, äro

i allmänhet beräknade i förhållande till de införda varornas nettovigt.

Yissa slag af dessa varor äro^dock af den beskaffenhet, att större besvär

eller svårighet kan möta att vid vägning skilja dem från det kärl eller

omslag, hvari de förvaras. I fråga om sådana varor bestämmes enligt

nu gällande praxis af Eders Kongl. Maj:t genom en så kallad taratariff,

att bruttovigten skall läggas till grund för beräkning af tullafgiften samt

att från nämnda vigt må afräknas viss procent för taran, hvilken procent

bestämmes genom att, efter bruttovägning af flere kolly af samma slag

och likartadt innehåll men af olika storlek samt vägning af emballagen,

beräkna procenten för hvarje kolly, hvarefter en generel taraprocent efter

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 3 Eiift. (N:is 24—28). 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 24.

medelprocenten fastställes. Det är emellertid möjligt, att genom en af

Eders Kongl. Maj:t utfärdad taratariff af Riksdagen beslutade tullsatser

kunna faktiskt ökas eller minskas och en inskränkning på sådant sätt

ega rum i den enligt 57 och 60 §§ regeringsformen Riksdagen ensam

tillkommande rätten att besluta om tullafgifternas storlek.

Enär genom det förfaringssätt, som hittills användts för bestämmande

af hvilka varor skola förtullas efter bruttovigt och huru stort

taraafdrag dervid må beviljas, möjlighet sålunda förefinnes, att Riksdagens

beslut varder tillämpadt på sådant sätt, att en faktisk förändring af

beslutet eger rum, har Riksdagen, sedan dess uppmärksamhet härå blifvit

fäst genom en inom Riksdagen väckt motion, ansett sig icke kunna

underlåta att förbehålla sig sin grundlagsenliga rätt oinskränkt. För

vinnande af detta ändamål måste Riksdagen i hvarje fall bestämma,

huruvida varans bruttovigt skall läggas till grund för beräkningen af

tullafgiften, samt, om så skall ske, tillika bestämma, huru stort afdrag

för tara må beviljas.

Om Riksdagen tager i sin hand att besluta om taratariffen, torde

detta vara till fördel äfven ur praktisk synpunkt. Inom Riksdagen finnas

nemligen representanter för handeln och näringarna; och tydligt är, att,

sedan Eders Kongl. Maj:t uppgjort förslag, förberedt genom de organ,

Eders Kongl. Maj:t eger till sitt förfogande, än större trygghet för ett

rigtigt resultat vinnes, om förslaget underkastas ytterligare granskning

af Riksdagen, hvarigenom den sakkunskap, som inom Riksdagen förefinnes,

men som icke varit för vederbörande statsmyndigheter tillgänglig,

kan tillgodogöras. Intresset för denna för ett stort antal näringar vigtiga

fråga kommer ock helt visst att ökas och vidmagthållas vida mer, derest

den varder föremål för handläggning af Riksdagen; och det kommer i

sådan händelse att falla sig lättare för näringarnas representanter att

framlägga förslag till de ändringar, som de på grund af sin erfarenhet

och sakkunskap finna vara behöfliga.

Huruvida en förändrad uppställning af tulltaxan för sakens genomförande

erfordras eller om, såsom hittills, taran bör bestämmas i särskildt

utfärdad tariff, kan vara föremål för olika meningar, men Riksdagen

håller före, att saken lämpligast ordnas derigenom, att en taratariff

fogas såsom bilaga till tulltaxan. I följd häraf får Riksdagen — med

uttalande af sin åsigt, att det tillkommer Riksdagen såväl att afgöra

hvilka varor må med medgifvande af visst taraafdrag förtullas brutto

samt den taraprocent, som dervid må beräknas, som ock att besluta de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 24. d

föreskrifter i öfrigt, som kunna vara erforderliga — anhålla, att Eders

Kongl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga förslag till taratarilf antingen

såsom en bilaga till tulltaxan eller ock på annat sätt, som må anses

lämpligare.

Stockholm den 6 mars 1901.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.