Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kong!. Majds proposition angående förändrad lydelse af §§ 6, 7, 8, 41 och 42 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, dels ock en rörande samma ämne väckt motion.
1901-04-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1901:36, Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kong!. Majds proposition angående förändrad lydelse af §§ 6, 7, 8, 41 och 42 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, dels ock en rörande samma ämne väckt motion.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 36.
3
N:o 36.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 april 1901.
— — — — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kong!. Majds
proposition angående förändrad lydelse af §§ 6, 7, 8,
41 och 42 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj
1897, dels ock en rörande samma ämne väckt motion.
(Sammansätta banko- och lagutskottets betänkande n:o 1 och memorial n:o 2).
Till Konungen.
Genom en den 19 sistlidne januari aflåten proposition n:o 26,
har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af det vid propositionen fogade
utdrag af protokoll öfver finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att besluta:
dels att §§ 6, 7 och 8 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj
1897 må erhålla följande förändrade lydelse, att tillämpas från den 1
januari 1902, nemligen:
§ 6.
Riksbanken eger rätt att utgifva sedlar till ett belopp, som motsvaras
af följande kassatillgångar:
a) metallisk kassa, så beräknad, som i § 8 sägs;
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 36.
b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande,
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld;
c) hos bank eller bankir på utrikes ort i löpando räkning innestående
medel, efter afdrag af riksbankens skuld i dylik räkning.
§ 7.
Utöfver det enligt § 6 medgifna belopp är riksbanken berättigad
till en sedelutgifning af ett hundra millioner kronor, samt, derest den
metalliska kassan öfverstiger fyratio millioner kronor, af ytterligare
ett belopp, uppgående högst till den summa, hvarmed den metalliska
kassan öfverstiger fyratio millioner kronor.
Eiksbankens utelöpande sedlar skola till den del de öfverstiga de i
§ 6 omnämnda kassatillgångar motsvaras af följande tillgångar sammanräknade
:
a) lätt säljbara utländska statspapper; •
b) statens, allmänna kypoteksbankens och andra inhemska obligationer,
som å utländsk börs noteras;
c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.
§ 8.
Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt riksbanken
tillhörigt och inom landet befintligt svenskt och utländskt guldmynt samt
omyntadt guld. Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än
fyratio millioner kronor;
dds ock att §§ 41 och 42 i samma lag må erhålla följande förändrade
lydelse:
§ 41.
Jemlikt — — — — — omförmäles.
Intill utgången af år 1903 eger enskild bank, som, efter minst
tre månader förut hos chefen för finansdepartementet derom gjord anmälan,
afstått från sin rätt att utgifva egna sedlar samt icke indragit
något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor, att hos
riksbanken dels mot säkerhet, som af dess fullmägtige godkännes, begagna
kassakreditiv till tre fjerdedelar af det belopp, hvartill dess
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 36.
utelöpande sedlar den l januari 1901 uppgingo, utan erläggande af
kreditiv afgift och mot ränta, två procent lägre än riksbankens gällande
tre månaders vexeldiskonto, dock ej öfver tre eller under två för hundra
om året, dels till en fjerdedel af nyssberörda belopp i riksbanken
rediskontera vexlar, som af fullmägtige godkännas, mot diskonto, icke
öfverstigande två tredjedelar af det eljest i riksbanken gällande.
Då — — — — — underrättas.
Från början af år 1904 till utgången af år 1908 eger enskild
bank, som icke indragit något af ofvanberörda afdelningskontor, att
intill fyratio procent af det belopp, hvartill dess utelöpande sedlar den
1 januari 1901 uppgingo, åtnjuta rediskonteringsförmån på de vilkor,
som ofvan äro omförmälda; hvarjemte sådan enskild bank må hos riksbanken,
mot säkerhet, som af dess fullmägtige godkännes, från början
af år 1904 begagna kassakreditiv jemväl till fyratio procent af nyssnämnda
sedelbelopp utan erläggande af kreditivafgift och mot ränta, två
procent lägre än riksbankens tre månaders vexeldiskonto, dock ej under
två för hundra om året; skolande detta kreditiv årligen minskas med en
femtedel af sitt ursprungliga belopp och således vid 1908 års slut vara
till fullo inbetaldt.
Har — — — — — rediskontering.
Den — — — — — bankaktiebolag.
§ 42.
Intill utgången af år 1908 må bland de tillgångar, som enligt §
7 skola motsvara riksbankens sedelutgifning utöfver det enligt § 6 rnedgifna
belopp, inberäknas jemväl sådan kreditivfordran hos enskild bank,
hvarom i § 41 förmäles.
Riksdagen har funnit denna proposition icke kunna i oförändradt
skick bifallas, men har Riksdagen i anledning af samma proposition och
en i ämnet väckt motion för sin del beslutit:
dels att §§ 6, 7 och 8 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj
1897 må erhålla följande förändrade lydelse, att tillämpas från den i
januari 1902, nemligen:
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 36.
§ 6.
Riksbanken eger rätt att utgifva sedlar till det belopp, som motsvaras
af följande kassatillgångar:
a) metallisk kassa, så beräknad, som i § 8 sägs;
b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande,
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld;
c) bos bank eller bankir på utrikes ort i löpande räkning inncstående
medel, efter afdrag af riksbankens skuld i dylik räkning.
§ 7.
Utöfver det enligt § 6 medgifna belopp är riksbanken berättigad
till en sedelutgifning af ett hundra millioner kronor samt, derest den
metalliska kassan öfverstiger fyrtio millioner kronor, af ytterligare ett
belopp, uppgående högst till den summa, hvarmed den metalliska kassan
öfverstiger fyrtio millioner kronor.
Riksbankens utelöpande sedlar skola till den del de öfverstiga de
i § 6 omnämnda kassatillgångar motsvaras af följande tillgångar sammanräknade
:
a) lätt säljbara utländska statspapper;
b) statens, allmänna kypoteksbankens och andra inhemska obligationer,
som å utländsk börs noteras;
c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.
§ 8.
Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt riksbanken
tillhörigt och inom landet befintligt svenskt och utländskt guldmynt samt
omyntadt guld. Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än
fyrtio millioner kronor;
dels ock att §§41 och 42 i samma lag må erhålla följande förändrade
lydelse:
§ 41.
Jemlikt lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken, ega enskilda banker
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 36.
att intill utgången af år 1903 utgifva egna sedlar; ocli är riksbanken
pligtig att åt dessa banker inrymma de förmåner, som här nedan omförmälas.
Från början af år 1899 till utgången af år 1903 eger enskild
bank, som, efter minst tre månader förut hos chefen för finansdepartementet
derom gjord anmälan, afstått från sin rätt att utgifva egna sedlar
samt icke indragit något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor,
att hos riksbanken, dels mot säkerhet, som af dess fullmägtige
godkännes, begagna kassakreditiv till hälften af det belopp, hvartill dess
utelöpande sedlar vid sistnämnda tidpunkt uppgingo, utan erläggande af
kreditivafgift och mot ränta, två procent lägre än gällande tre månaders
vexeldiskonto, dock ej under två för hundra om året, dels likaledes till
hälften af nyssberörda belopp i riksbanken rediskontera vexlar, som af
fullmägtige godkännas, mot diskonto, icke öfverstigande två tredjedelar
af det eljest i riksbanken gällande.
Då sådan anmälan, som ofvan är nämnd, inkommit till chefen
för finansdepartementet, skola fullmägtige i riksbanken ofördröjligen derom
underrättas.
Från början af år 1904 till utgången af år 1908 eger enskild
bank, som icke indragit något af ofvanberörda afdelningskontor, att intill
fyrtio procent af det belopp, hvartill dess utelöpande sedlar den 1 januari
1896 uppgingo, åtnjuta rediskonteringsförmån på de vilkor, som ofvan
äro omförmälda.
Har enskild bank, när, enligt hvad nu är sagdt, kreditiv- eller
rediskontoringsrätt eljest skulle för densamma inträda, indragit eller indrager
den derefter något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor,
beror det af Konungen att, med fästadt afseende å det eller de
indragna kontorens omfång och betydelse för den allmänna rörelsen, bestämma,
huruvida den sålunda skedda indragningen må föranleda, att
kreditiv- eller rediskonteringsbeloppet nedsättes eller att banken uteslutes
från all rätt till kreditiv eller rediskontering.
Den rätt till kassakreditiv och till rediskontering, hvarom här
ofvan förmäles, bibehålies äfven, der enskild bank blifvit ombildad till
bankaktiebolag.
I stället för enskild bank ofvan tillförsäkrade förmåner må fullmägtige
i riksbanken ega rätt att till enskild bank, som, enligt med
fullmägtige träffadt aftal om tiden och vilkoren för upphörande af dess
sedelutgifning, före 1903 års utgång afstått från sin sedelutgifningsrätt
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 36.
och icke indragit eller, utan dertill af Ivongl. Maj:t efter fullmägtiges
hörande lemnadt tillstånd, under aftalstiden indrager något af sina den
1 januari 189G befintliga afdelningskontor, mot säkerhet, som af fullmägtige
godkännes, bevilja dels lån intill sextiofem procent ocli dels
kassakreditiv intill tio procent af det belopp, hvartill den enskilda bankens
utelöpande sedlar den 1 januari 1901 uppgingo, med rätt för den enskilda
banken att vara befriad från erläggande af lcreditivafgift, men med
skyldighet att såväl å lån som å kassakreditiv gälda ränta, två procent
lägre än riksbankens gällande tre månaders diskonto, dock icke lägre
än två procent; skolande från och med år 1903 årligen före december
månads utgång såväl lån som kassakreditiv minskas med en åttondedel
af det ursprungliga beloppet. Fullmägtige ega jemväl att genom sådant
aftal, som ofvan sägs, medgifva enskild bank rediskonteringsrätt i riksbanken
af vexlar, som af fullmägtige godkännas, intill tjugufem procent
af den enskilda bankens den 1 januari 1901 utelöpande sedelbelopp och
mot diskonto, icke öfverstigande två tredjedelar af det eljest i riksbanken
gällande; skolande jemväl denna rediskonteringsrätt från och med utgången
af år 1903 årligen minskas med en åttondedel af det ursprungliga
beloppet. Vid de förmåner, som sålunda medgifvas enskild bank,
må bankaktiebolag, hvartill enskild bank blifvit ombildad, bibehållas.
Derjemte ega fullmägtige rätt att med bankaktiebolag, hvartill enskild,
sedelutgifvande bank före den 1 janari 1901 ombildats, träffa aftal om
nyssnämnda förmåner, dock beräknade efter samma banks den 1 januari
1896 utelöpande sedelbelopp.
Då enskild bank genom aftal med fullmägtige i riksbanken förbundit
sig att å viss tid afstå från sin sedelutgifningsrätt, skall chefen
för finansdepartementet derom af fullmägtige ofördröjligen underrättas.
§ 42.
Bland de tillgångar, som enligt § 7 skola motsvara riksbankens
sedelutgifning utöfver det enligt § 6 medgifna belopp, må inberäknas ej
mindre till utgången af år 1903 jemväl sådan kreditivfordran hos enskild
bank, hvarom i andra stycket af § 41 förmäles, än ock till 1910 års
slut sådant lån till enskild bank och sådan kreditivfordran hos dylik
bank, om hvilka förmäles i sjunde stycket af samma paragraf.
Stockholm den 16 april 1901.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.