Skrifvelse till Konungen, angående beviljande af anslag för understödjande medelst län af enskilda jernvägsanläggningar.
1901-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1901:74, Skrifvelse till Konungen, angående beviljande af anslag för understödjande medelst län af enskilda jernvägsanläggningar.
Dokumentets text
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 74.
i\:o 74.
Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 7 maj 1901.
—■ — — Andra Kammaren den 7 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beviljande af anslag
för understödjande medelst län af enskilda jernvägsanläggningar.
(Statsutskottets utlåtande n:o 47.)
Till Konungen.
Inom Riksdagen hafva särskilda förslag blifvit väckta om anvisande
af medel för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar.
På sätt af förslagsställarne erinrats, utgår med innevarande år
den period, för hvilken 1896 års Riksdag beviljat anslag till understödjande
af enskilda jernvägsanläggningar. Då behofvet af ökade jernvägskommunikationer
i vårt land fortfarande gör sig gällande, torde staten
icke nu böra upphöra att befrämja den enskilda företagsamheten för
åstadkommande af sådana förbindelser. I afseende å sättet för understöds
meddelande har giltigt skäl ej synts förefinnas att frångå det
förfaringssätt, som Riksdagen nu sedan trettio år tillbaka iakttagit, nemligen
att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för en tid af fem år ställa
ett bestämdt anslag att i enlighet med af Riksdagen meddelade vilkor
utgå såsom lån till nya jernvägsanläggningar. Sådant låneunderstöd
får enligt gällande bestämmelser uppgå till högst hälften af den beräknade
anläggningskostnaden och bör detsamma enligt Riksdagens mening
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 74.
fortfarande på sådant sätt begränsas. Jemväl öfriga vilkor för utlemnande
och tillgodonjutande af ifrågavarande understöd har Riksdagen
ansett böra bibehållas för den nya fonden.
Hvad angår lånefondens belopp, bör vid dess bestämmande ej
endast tagas i betraktande de anspråk, som kunna antagas blifva stälda
på lån från fonden, utan ock behörigt afseende fästas dervid, att icke i
följd af uppmuntran fråu statens sida det enskilda jern vägsbyggandet
alltför mycket forceras. Uppenbart är, att i den mån staten anslår
medel att på förmånliga vilkor utlemnas såsom lån till enskilda jernvägsanläggningar,
framkallas ock ansträngningar från kommuner och enskilde
för att uppbringa motsvarande belopp och sålunda komma i åtnjutande
af statslån för utförande af de jcrnvägsföretag, hvaraf de hafva intresse.
Jemte det att betydande kapital sålunda bindes, är ock att märka, hurusom
till dylika företag dragas arbetskrafter från jordbruk och näringar.
I betraktande häraf hafva särskild!, do nuvarande ekonomiska förhållandena
synts böra mana till stor försigtighet; och skulle hänsyn tagas
allenast till den nuvarande ställningen, borde enligt Riksdagens mening
fonden begränsas till fem millioner kronor eller samma belopp, hvartill
densamma för en hvar af de tre femårsperioder, som närmast föregått
den nuvarande, varit bestämd. Då emellertid ifrågavarande fond skall
vara att disponera under eu följd af år och sålunda icke bör bestämmas
endast efter de mindre gynsamma omständigheter, som nu föreligga, har
Riksdagen — med tanken fäst jemväl dervid, att fonden bör sättas till så
stort belopp, att under perioden ytterligare anspråk på låneanslag för enskilda
jernvägsanläggningar icke skola behöfva till Riksdagen framställas
— funnit sig hafva skäl att nu för ändamålet bevilja 7,500,000 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen till låneunderstöd
för enskilda jernvägar beviljat och stält till Eders Kongl.
Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under
fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor årligen, dock så,
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt,
må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande
Eders Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Eders Kongl. Maj:t
beviljade understödsbelopp, att utgå i eldighet med följande vilkor och
bestämmelser:
1 :o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Eders Kongl.
Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra,
varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda
kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigt
-
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 74.
ningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af
kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Eders Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar
öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens
utförande, på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla,
och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade
anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknad t
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott
till jern vägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Eders Kongl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte
en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning
af jern vägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2
mom. 2 af kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jern vägar och deras upplåtande
för allmän trafik, förrättad och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat
tillstånd till banans öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitetet först godtgöres ränta efter fyra och
en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
derå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst
tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Eders Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna
all öflig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit
gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens
erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då,
enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara
färdig och för trafik öppnad;
9
Riksdagens Skrifvelse N.o 74.
5:6) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader
och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin
fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande
försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för
statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas
stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade
statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt
i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte
ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckningför
dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens
blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Eders Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion
försedd ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar
lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets
förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:6) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall
vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Eders Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma,
som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Eders Kongl Maj:t
pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Eders
Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättningundfå
upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan
tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot,
när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt
eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör
lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.
Stockholm den 7 maj 1901.
Med undersåtlig vördnad.
Bih. till Riksd. Prot. 1,901. 10 Sand. 1 Afd. 1 Rand. 14 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.