Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i anledning af en underdånig ansökning om koncession å anläggning af jernväg från Kiruna station vid statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen till Svappavaara i Norrbottens län.

1901-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1901:85, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i anledning af en underdånig ansökning om koncession å anläggning af jernväg från Kiruna station vid statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen till Svappavaara i Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

N:o 85.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1901.

— — —• — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition i anledning af en underdånig ansökning om

koncession å anläggning af jernväg från Kiruna station

vid statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen till

Svappavaara i Norrbottens län.

(Statsutskottets utlåtande n:o 49 och memorial n:o 84.)

Till Konungen.

Medelst en den 22 sistlidne februari till "Riksdagen aflåten proposition

(n:o 44) har Eders Kongl. Maj:t, med öfverlemnande af det i ämnet förda

statsrådsprotokollet, lemnat Riksdagen tillfälle att yttra sig i anledning af

en underdånig ansökning om koncession å anläggning af jernväg från

Kiruna station vid den under byggnad varande statsbanan mellan Gellivare

och riksgränsen till Svappavaara i Norrbottens län; viljande Eders Kongl.

Ma:jt, efter emottagande af Riksdagens svar, företaga den slutliga pröfningen

af koncessionsansökningen.

Uti den skrifvelse, hvaruti Riksdagen år 1898 till Eders Kongl. Maj:t

anmälde sitt beslut om anläggning af statsbanan från Gellivare till riksgränsen,

framhöll Riksdagen, hurusom vinst å denna jernväg vore att för

staten påräkna, bland annat, genom den malmtransport, som medelst ifrågasatta

bibanor kunde komma att tillföras statsbanan. En sådan fördel skulle

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 85,

uppenbarligen beredas staten genom den jernväg från Kiruna till Svappavaara,

för hvars anläggning enskilde nu hos Eders Kongl. Maj:t begärt

koncession. Om staten sålunda bör hafva intresse af att denna jernväg

kommer till stånd, anser Riksdagen å andra sidan, i enlighet med hvad

af jernvägsstyrelsen och föredragande departementschefen i detta ärende

anförts, att tillräckliga skäl ej tala för att den sålunda ifrågasatta bibanan

anlägges genom statens försorg och på dess bekostnad. Under sådana

förhållanden synes det Riksdagen icke böra förvägras de enskilde, som

derom gjort ansökning, att få utföra jernvägsanläggningen och derigenom

tillgodogöra de i dessa trakter befintliga malmtillgångar.

Såsom af de i ärendet hörda myndigheter och särskildt af departementschefen

framhållits, bör emellertid koncession å ifrågavarande järnvägsanläggning

lemnas endast under särskilda vilkor och förbehåll. Lika med

departementschefen anser Riksdagen sålunda, att, innan koncession beviljas,

sökandena skola hafva ådagalagt, att de förfoga öfver det penningebelopp,

som erfordras för jernvägens byggande och för anskaffande af den behöfliga

rullande materielen.

Af synnerlig vigt är vidare att söka betrygga ifrågavarande företags

bibehållande såsom svenskt. Beträffande de malmfält, hvilkas tillgodogörande

jernvägen afser, har i sådant syfte åt departementschefen uppstälts

den fordran, att desamma, nemligen Svappavaara och Leveäniemi malmfält,

skola egas af ett eller två aktiebolag, i hvilkas bolagsordning är stadgadt :

att aktie icke må egas eller innehafvas af utländing; att beslut om ändring

i denna bestämmelse eller om försäljning af grufva eller del deraf, om

bolagets upplösning, om nedläggande af grufdriften och om förändring af

bolagsordningens bestämmelse i afseende å föremålet för bolagets verksamhet

icke må utan Eders Ivongl. Maj:ts tillstånd vara giltigt, med mindre

samtlige aktieegare förenat sig derom; att för de fyra aktier i grufvebolaget

eller grufvebolagen, hvilka böra till staten med full eganderätt öfverlåtas,

talan skall föras af den, som Eders Kongl. Maj:t dertill förordnar; samt

att Eders Kongl. Maj:t eger utse en ledamot i bolagsstyrelsen. Hvad

angår sjelfva jernvägen, bör, enligt hvad departementschefen framhållit,

koncessionen å densamma öfverlåtas å ett aktiebolag, i hvars ordning stadgas,

dels att aktie icke må egas eller innehafvas af utländing, dels ock att

Eders Kongl. Maj: t eger utse en ledamot i detta bolags styrelse.

I koncessionen för Kiruna—Svappavaara jernväg böra vidare införas

särskilda vilkor dels i fråga om vidtagande af vissa åtgärder till förekommande

af eldfara, dels om skyldighet för jernvägens egare och trafikanter

Bih. till Riksd. Prot. 1901. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 15 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

att vara underkastade den inskränkning i tillfälle till vidare-transport öfver

statsbanan Kiruna—riksgränsen, som föranledes af de medgifvanden af rätt

till transport af jernmalm eller deraf förädlad produkt, som redan af staten

kontraktsenligt lemnats Luossavaara-Ivirunavaara aktiebolag, dels ock derom,

att transporten af malm från Kiruna—Svappavaara jernväg öfver statsbanan

till riksgränsen icke får taga sin början förr än ett år efter sistnämnda

banas öppnande för allmän trafik.

Jemte dessa särskilda bestämmelser bör koncessionen å ifrågavarande

jern vägsanläggning gifvetvis innehålla alla de vilkor och förbehåll, som

numera ingå i hvarje jemvägsltoncession, och bland hvilka särskildt må

påpekas bestämmelser om rätt för staten, att när som helst inlösa jernvägen

med tillhörigheter.

Under de vilkor och bestämmelser, som här ofvan angifvits, bör enligt

Riksdagens mening den sökta koncessionen å jernvägen Kiruna—Svappavaara

kunna beviljas. Skulle framdeles fråga uppstå om utsträckning af denna

bana, lärer, för så vidt den ifrågasatta utsträckningen är af någon betydenhet,

tillstånd härtill icke af Eders Ivongl. Maj:t meddelas utan att

Riksdagen deröfver blifvit hörd.

I enlighet med hvad sålunda anförts, får Riksdagen i anledning af

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition tillkännagifva, att Riksdagen

ej har något att erinra deremot, att koncession å anläggning af

jernväg från Kiruna station vid statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen

till Svappavaara i Norrbottens län af Eders Kongl. Maj:t beviljas under

de vilkor och förbehåll, som här ofvan blifvit af Riksdagen angifna.

Stockholm den 15 maj 1901.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Victor Pettersons A.-B. boktr. 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.