Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. May.t i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för sådana, lärare eller lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom äro urståndsätta att fullgöra sin tjenst.

1901-05-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1901:91, Skrifvelse till Kongl. May.t i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för sådana, lärare eller lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom äro urståndsätta att fullgöra sin tjenst.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 91.

9

N:o 91.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1901.

— — — — Andra Kammaren — 22 — —

Riksdagens skrifvelse till, Konungen, i anledning af väckt motion

angående skrifvelse till Kongl. May.t i fråga om statsbidrag

till aflönande af vikarier för sådana, lärare eller

lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom äro

urståndsätta att fullgöra sin tjenst.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 6).

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen vackt motion liar föreslagits, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande, om och på hvilka vilkor statsbidrag skulle

kunna lemnas till aflönande af vikarier för sådana lärare och lärarinnor

vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom urståndsattes att sin tjenst fullgöra,

samt att Eders Kongl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga det

förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.

Till stöd för berörda förslag har i motionen anförts följande.

Under de senare åren hade så småningom nästan alla vid rikets folkundervisningsanstalter

anstälda lärare och lärarinnor blifvit tillerkända

rätt att vid sjukdomsfall få behålla en del af lönen. I sammanhang härmed

hade beslut fattats derom, att en del af lönen för vikarien skulle

utgå af statsmedel.

Bih. till Riksd. Prot. 1.901. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 17 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 91.

Dylik förman hade sedan 1895 års början tillkommit den ordinarie

lä rarepersonalen vid folkskolorna och från innevarande års början äfven

extra ordinarie samt biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola äfvensom

lärarepersonalen vid mindre folkskola och småskola. De vid folkskolelärareseminariernas

öfningsskolor anstälda lärare och lärarinnor hade

sedan 1898 åtnjutit enahanda förmån, och på grund al beslut af 1900

års Riksdag hade Eders Kongl. Maj:t i den för innevarande års Riksdag

framlagda statsverkspropositionen (punkt 24 under åttonde hufvudtiteln)

föreslagit, att statsbidrag äfven måtte utgå till aflönande af vikarier lör

vid landstingsseminarier anstälda lärare och lärarinnor, hvilka af sjukdom

urståndsattes att fullgöra sin tjenst.

Vid rikets högre folkskolor anstälda lärare och lärarinnor vore deremot

allt fortfarande i saknad af den vigtiga förmånen att vid sjukdomsfall

under vissa vilkor få hjelp till aflönande af vikarie. Något skäl att

1 nu föreliggande afseende icke tillerkänna de högre folkskolornas lärarepersonal

samma förmån, som lärare vid folk- och småskolor redan åtnjöte,

syntes emellertid svårligen kunna uppletas, hvadan motionärerna ansett

sig böra fästa uppmärksamheten på den lucka, som här otvifvelaktigt

förelåge.

Ville man — och detta vore ju af största vigt — skaffa de högre

folkskolorna de bästa lärarekrafter, som stode till buds, ginge det ej an

att i något afseende ställa dessa skolors lärarepersonal i en sämre ekonomisk

ställning än de vid öfriga folkskolor anstälda lärare och lärarinnor.

Och den omständigheten, att vid de högre folkskolorna tunnes enligt

senast offentliggjorda statistik (för år 1899) anstälda endast lfi lärare och

2 lärarinnor, borde göra det lätt för statsverket att här träda hjelpande

emellan, ty det statsanslag, som årligen kunde för ändamålet erfordras,

inskränkte sig till ett helt ringa belopp.

Om vikariens aflöning exempelvis sattes till dubbla det belopp, som

utginge för vikarie åt sjuk folkskolelärare, alltså till 150 kronor per läsmänad

(utom bostad och vedbrand), och denna ersättning utgjordes af

den sjuke läraren sjelf, statsverket och skoldistriktet i samma proportion,

som vore faststäld beträffande folkskolelärarne, så skulle för hvarje läsmånad,

som lärare vid högre folkskola hade tjenstledighet på grund af

sjukdom, vikariatsersättningen utgöras med följande belopp:

af den sjuke läraren ............................. kr. 87: 50

» statsverket.................................................... » 100: —

» skoldistriktet ............................................ » 12: 50

Summa kr. 150: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 91.

Äfven om man utginge från det temligen osannolika antagandet, att

sjuklighetsprocenten vore väsentligt större inom de högre folkskolornas

än inom den egentliga folkskolans lärarekår, skulle, under nyss antydda

förutsättning beträffande statens andel i vikariatsersättningen, den årliga

medelkostnad, som blefve en följd af förverkligandet af motionärernas

önskemål, icke kunna för statsverket uppgå ens till 1,000 kronor.

Då emellertid här — på samma sätt som i fjor i fråga om lärarne

vid landstingsseminarierna — ett beslut i den af motionärerna antydda

rigtningen syntes böra föregås af en närmare utredning, bland annat, angående

vikarielönens storlek samt i hvilken proportion staten, skoldistriktet

och den sjuke läraren sjelf borde bidraga till denna lön och hvilka närmare

vilkor, som borde fastställas för åtnjutande af den ifrågasatta förmånen,

inskränkte sig motionärerna till att föreslå, att en skrifvelse af

ofvan angifna innehåll måtte af Riksdagen aflåtas till Eders Kongl. Maj:t.

Riksdagen delar den i motionen uttalade åsigten, att lärare och

lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom urståndsättas att uppehålla

sin tjenst, böra berättigas att under tjenstledighetstiden behålla någon

del af sin lön och att bidrag till vikaries aflönande bör lemnas af staten

och vederbörande skoldistrikt; och får alltså Riksdagen, som anser sig

icke böra för närvarande ingå i något bedömande deraf, hvilken aflöning

bör tillerkännas vikarie för de ifrågavarande lärarne eller enligt hvilka

grunder bidrag till en sådan vikaries aflöning bör utgå af vederbörande

lärare, af staten och af skoldistriktet, anhålla, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande, om och på hvilka vilkor statsbidrag skulle

kunna lemnas till aflönande af vikarier för sådana lärare och lärarinnor

vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom urståndsättas att sin tjenst fullgöra,

samt att Eders Kong!. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga det

förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 22 maj 15)01.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.