Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående en inkomstskatt för år 1903.

1902-05-14 · 49 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 43 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:106, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående en inkomstskatt för år 1903.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

1

N:o 106.

Uppläst ocli godkänd af Första Kammaren den 14 maj 1902.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition angående en inkomstskatt för år 1903.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 25 samt memorial nås 30, 31 och 36).

Till Konungen.

Uti proposition den 11 sistlidne januari har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för år 1903 till upptagande i riksstaten för

samma år åtaga sig en särskild bevillning af 10,500,000 kronor under

Bill. till RiJcsd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 26 Käft. (N:o 106.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

namn af inkomstskatt, att utgå enligt ett vid propositionen fogadt förslag

i ämnet.

Vid granskning af detta förslag liar Riksdagen funnit skäl till de

anmärkningar och. ändringar, hvarom här nedan vidare förmäles.

Till en början vill då Riksdagen framhålla, att anmärkningar väl

kunna framställas mot de principer, hvarpå förslaget är bygdt, men att

dervid icke må förbises, att eu del af dessa anmärkningar har sin

anledning i inkomstskattetaxeringens sammankoppling med bevillningstaxeringen.

På grund häraf samt med hänsyn till inkomstskattens

provisoriska karakter och Riksdagens uttalade fordringar rörande skattens

anordnande kunna berörda anmärkningar icke för närvarande undanrödja.

Men oafsedt detta förhållande, i följd hvaraf den föreslagna

skatten icke blir, hvad den icke heller gifves ut för att vara, nemligen

en ren inkomstskatt, kan förslaget, fotadt å de af Riksdagen i

öfrigt bestämda grunder, icke sägas taga den hänsyn till den verkliga

skatteförmågan, som eljest vore önsklig.

En anmärkning af detta slag gäller tydligen grunden för bestämmandet

af fastighetsinkomsten. Härutinnan har visserligen Riksdagen

på förhand bestämt, att inkomst af fast egendom skall beräknas efter

vissa procent af fastighetens taxeringsvärde, hvarför någon erinran nu

ej kan göras deremot, att denna princip i förslaget följdrigtigt genomförts.

I det att Riksdagen likväl framhåller, att beräknandet af fastighetsinkomsten,

på sätt nyss nämnts, icke medför skattens fördelning efter

de skattdragandes verkligen utrönta skatteförmåga, vill blott Riksdagen

betona, att den deraf föranledda ojemnheten i beskattningen ytterligare

skärpes i följd af skattens progressiva anordning. På grund häraf och

då af den statistiska utredningen framgår, att, äfven med den af Riksdagen

beslutade begränsningen af skattefriheten, i allt fall största delen

af landets till bevillning taxerade fasta egendom torde komma att undgå

inkomstskatten, anser sig Riksdagen böra ifrågasätta, huruvida icke

anmärkta ojemnheter i skatte tungan borde undanrödj as medelst en skatt

å förmögenhet.

Frågan härom har, redan innan förslaget till Riksdagen framkommit,

tagits under öfvervägande, men har dervid anförts, att med

införandet af en dylik skatt borde anstå, till dess Riksdagen antagit en

verkligt ren inkomstskatt; men om emellertid genom en förmögenhetsskatt

anmärkta missförhållandet rörande skattebördans fördelning skulle

kunna i någon mån utjemnas, har Riksdagen icke kunnat tillerkänna

det deremot anförda skäl sådan betydelse, att på grund deraf med införandet

af en dylik skatt måste uppskjutas, till dess en fullständig

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N;u 106.

omgestaltning af vårt inkomstskattesystem egt rum. I detta sammanhang

vill Riksdagen påpeka, att, då man har att räkna ej med den

verkligen utrönta, utan med den beräknade inkomsten af fast egendom,

jemnhet i beskattningshänseende fastighetsegarne emellan i väsentlig mån

blir beroende af fastigheternas taxeringsvärden. Det blir alltså en

bjudande pligt för taxeringsmyndigheterna, att vid fastställandet af berörda

taxeringsvärden nedlägga synnerlig omsorg, för att ojemnheter i

dessa värden skola så vidt möjligt undvikas.

Från den grundsatsen, att skatten bör bestämmas efter den verkliga

skatteförmågan, afviker, enligt Riksdagens förmenande, Eders

Kongl. Maj:ts förslag jemväl derutinnan, att vid beskattningen ingen

åtskilnad göres mellan å ena sidan inkomst af arbete samt å andra

sidan inkomst af fast egendom och kapital. Man torde nemligen med

ganska stor säkerhet kunna påstå, att skatteförmågan, särskildt i de

lägre inkomstgraderna, i allmänhet är större hos jordegaren och kapitalisten

än hos den, hvilken för sin utkomst är hänvisad allenast till sin

inkomst af arbete. Detta bör vid utarbetandet af nytt förslag uppmärksammas.

En rättelse i anmärkta förhållandet kan vinnas derigenom,

att skattepligten bestämmes att inträda tidigare för inkomst af fast

egendom och kapital än för inkomst af arbete. När Riksdagen ifrågasätter

vidtagandet af en dylik anordning, har Riksdagen icke förbisett,

att svårigheter torde möta att i de fall, då skattskyldig åtnjuter inkomst,

utom af arbete, jemväl af fast egendom eller kapital, bestämma om

och i hvad mån detta förhållande skall inverka å inkomsttagarens skattskyldighet.

Att helt och hållet utesluta dylika blandade inkomster från

den skattelindring, som med förberörda anordning afsetts för inkomst

af arbete, skulle blifva teoretiskt sedt inkonseqvent och i praktiken

orättvist. Konseqvens och rättvisa fordra nemligen otvifvelaktigt, att

hänsyn jemväl i nämnda fall tages till den i förhållande till inkomst

af fastighet och kapital lägre skatteförmågan hos inkomst af arbete.

Hvilka anordningar, som äro behöfliga för sistberörda frågas lösande,

erfordras det icke nu att anvisa, då beskaffenheten af dessa anordningar

blir beroende på den väg, som slutligen väljes för lösandet af

frågan i dess helhet.

Till de af Riksdagen sålunda gjorda anmärkningar mot förslaget

vill Riksdagen foga den erinran, att genom inkomst skatte taxeringen

taxeringsmyndigheterna erhålla en så stor ökning i sin redan tunga

börda, att det med skäl kan ifrågasättas, huruvida icke eu omorganisation

af nämnda myndigheter redan nu är af nöden. Taxeringsmyndigheternas

hittills varande arbetssätt kommer att genom inkomstskatte
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

taxeringen, som väsentligen skall grunda sig å de skattskyldiges egna

uppgifter, i afsevärd män undergå förändring; och det grannlaga värf,

som genom antagandet af framlagda förslaget uppdrages särskildt åt

bevillningsbercdningsordförandena, ställer å dessa andra och större anspråk

än hittills. En förändring i taxeringsmyndigheternas sammansättning och

taxeringsförfarandet måste naturligen medföra en omarbetning af gällande

bevillningsförordning i berörda delar. Hvarje ändring i nämnda förordning

under innevarande års riksdag kommer emellertid att gälla jemväl

för detta år, hvarför en omarbetning af förordningens bestämmelser

rörande taxeringsmyndigheterna skulle ingripa störande i årets taxeringsförrättningar.

En dylik omarbetning kan sålunda icke nu ifrågakomma,

men tillförlitar sig Riksdagen, att inom närmaste tiden sådana förslag

i ämnet blifva framlagda, som kunna anses undanrödja hvarje hinder

för taxeringarnas behöriga gång samt dessutom på ett betryggande

sätt tillgodose allmänhetens fordran på deklarationsuppgifternas hemlighållande.

Vid bedömandet af betydelsen af de af Riksdagen sålunda gjorda

anmärkningar, har Riksdagen tagit hänsyn dertill, att förslaget, sådant

det förelagts Riksdagen, icke är ifrågasatt att antagas för längre tid än,

åt 1903 och att den föreslagna inkomstskatten är afsedd att allenast provisoriskt

ersätta en eljest oundgänglig tilläggsbevillning och i intet

fall kan tänkas utgå för längre tid än till dess frågan om förändring

i bevillningsförordningen och dermed förenade ändringar i den kommunala

skattskyldigheten fått sin lösning.

Oaktadt Riksdagen sålunda mot Eders Kongl. Maj:ts förslag haft

åtskilligt att erinra, har Riksdagen likväl, särskildt med afseende å dess

sistlidet år gjorda uttalanden, ansett sig böra grunda sitt beslut om

åtagande af en inkomstskatt för år 1903 på samma förslag med de

jemkningar och ändringar, som här nedan omförmälas; och förutsätter

Riksdagen ej mindre att, innan nytt förslag i ämnet förelägges Riksdagen,

bestämmelserna i den nu af Riksdagen antagna förordning komma

att underkastas en förnyad granskning, i syfte att skatten må i möjligaste

mån varda afpassad efter skatteförmågan hos de skattdragande,

och att vid denna granskning de anmärkningar, för Indika det framlagda

förslaget blifvit föremål, tagas under öfvervägande, än äfven

att, i den män erfarenhet vinnes om skattens afkastning och det förhållande,

i hvilket olika skatteföremål komma att dertill bidraga, de

jemkningar i skattebestämmelserna komma att vidtagas, som kunna

finnas i sådant syfte påkallade.

Efter dessa mera allmänna erinringar öfvergår Riksdagen nu att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

redogöra för de vigtigaste af de ändringar, som, på sätt ofvan antydts,

af Riksdagen ansetts böra vidtagas i Eders Kongl. Maj:ts förslag.

Hvad angår inländska aktiebolags och enskilda bankbolags skattskyldighet

för vinst, som utdelas, har Riksdagen, då ingen tvekan lärer

råda derom, att hela vinsten bör i görligaste mån beskattas, men sådant

icke komme att enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag ega rum, i den mån

det skattefria afdrag, aktiebolag, hvarmed samtliga nyssnämnda bolag

för korthetens skull betecknas, har rätt att göra, icke till delegarne

utdelas, funnit det icke böra ifrågakomma, att en dylik rätt i något fall

utsträckes till annan del af vinsten än den, som verkligen utdelas och

sålunda kan presumeras blifva i delegares hand taxerad. Med hänsyn

till en dylik presumtion skulle en sträng konseqvens väl. bjuda, att för

hela det belopp, som af ett aktiebolag till dess delegare utdelas, bolaget

medgåfves rätt till afdrag, men en sådan åtgärd skulle, om också icke

alldeles omintetgöra, dock väsentligen upphäfva verkan af stadgandet

om progressiv beskattning af aktiebolags vinst. Fördelarne för bolaget

af eu. långt drifven utdelning skulle blifva så stora, att väl mången

gång denna hänsyn blefve den väsentligt bestämmande för utdelningens

belopp; och då vinsten i delegares hand ofta blir skattefri till följd af

bristande kännedom om delegares inkomst af ifrågavarande slag eller

på grund af delegares rätt till skattefrihet, skulle derigenom vinsten

komma att i många fall undgå all beskattning. 1 följd häraf måste

denna väg öfvergifvas och en gräns bestämmas, vid hvilken rätt till

afdrag vid utdelning upphör. Denna gräns har Riksdagen trott sig

lämpligen kunna bestämma till sex procent å inbetaldt kapital.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle såsom inbetaldt kapital

anses i fråga om bolag, som tillkommit före den 1 januari 1901, det

belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande myndighet inregistrerats

eller anmälts såsom inbetaldt. Derest man vill för äldre bolag

underlätta beräkningen af det inbetalda kapitalet genom tillerkännande

af vitsord åt i vederbörlig ordning verkstäld registrering, bör enligt

Riksdagens åsigt en af förhållandena bättre bestämd dag än den i förslaget

angifna kunna väljas. Enligt den nu gällande aktiebolagslagen,

hvilken trädt i kraft den 1 januari 1897, skall hvarje nytt aktiebolag införas

i aktiebolagsregistret, hvarjemte genom en särskild kongl. kungörelse

bestämts, att alla på grund af äldre stadganden tillkomna aktiebolag

skulle innan den 1 juli 1897 anmäla sig till samma register. I detta

register hafva sålunda alla före sistnämnda dag tillkomna aktiebolag,

som stält sig lag och författning till efterrättelse, varit samma dag

införda. Och då det säkerligen ej kommer att möta något som helst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

hinder för bolag, tillkomna efter nämnda tid, att uppgifva det verkligen

inbetalda kapitalet, har Riksdagen icke tvekat att åt aktiebolagsregistret

tillerkänna vitsord i ifrågavarande afseende allenast rörande bolag, som

tillkommit före den 1 juli 1897. Det torde visserligen kunna anmärkas,

att, som uraktlåtenhet af anmälan till registret för bolag, tillkomna före

den 1 januari 1897, icke haft annan påföljd än böter och sålunda åtskilliga

äldre bolag torde finnas, hvilka icke stält sig nämnda föreskrift

till efterrättelse, genom berörda ändring i förslaget den afsedda lättnaden

för äldre bolag i fråga om kapitaldeklareringen icke vinnes.

Riksdagen får emellertid derutinnan erinra, att, utom det att registreringsbestämmelsen

i allt fall gifver ett stöd för valet af nämnda dag,

nyssberörda anmärkning kan rigtas äfven mot den i Eders Kongl. Maj:ts

förslag angifna dagen, enär ännu i dag åtskilliga äldre bolag icke fullgjort

sin registreringsskyldighet.

1 likhet med de för utarbetande af förslag till förordning om

inkomstskatt utsedde komiterade har Riksdagen ansett skattskyldighet

böra inträda redan vid en inkomst af 1,000 kronor. När, såsom af den

statistiska utredningen framgår, redan vid skattefrihet för inkomst af

intill nämnda belopp största delen af Sveriges jord, om hänsyn jemväl

tages till den rätt till afdrag för intecknad gäld, förslaget medgifver, icke

kommer att drabbas af inkomstskatt, finner Riksdagen det möta betänkligheter

att genom undantagande från beskattning af inkomster af ända

inemot 2,000 kronor flytta ännu en stor grupp fastighetsegare utom

räckhåll för den nya skatten. Härtill kommer, att man utan öfverdrift

torde kunna säga, att i vårt land en inkomst af 1,000 kronor i regel

innebär den skatteförmåga, komiterades förslag ställer å densamma.

Då Riksdagen, med biträdande af Eders Kongl. Maj:ts förslag,

beslutit, att vid en inkomst af 4,000 kronor skattefrihet icke må för

någon del af inkomsten åtnjutas, har Riksdagen i fråga om de skattefria

afdragen för inkomster mellan 1,000 kronor och 4,000 kronor kommit

till samma resultat som komiterade.

Deremot har Riksdagen funnit, att den latitud af inkomster, hvilka

kunna anses motsvara, om man så får uttrycka sig, normal skatteförmåga

men icke derutöfver, blifvit i de utarbetade förslagen väl knappt

utmätt. Det är nemligen Riksdagens mening, att de skattedragande,

hvilka lyckats komma i den ställning att kunna disponera öfver

årsinkomster af mellan 4,000 kronor och 6,000 kronor, i regel icke

genom en dylik inkomst erhålla den ökade skatteförmåga, att en progression

af skatten i dessa inkomstklasser kan anses berättigad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Vidkommande progressionsskalan anser Riksdagen, att en något

större varsamhet bör iakttagas. Såsom komiterade visat, kommer den

föreslagna skatteprogressionen att öfverstiga, delvis i rätt hög grad,

den gällande progressionen i länder, der kapitalrikedomen är långt

mera till finnandes och derför ock de större inkomsterna förhållandevis

äro betydligt talrikare än hos oss. Och äfven om denna progressiva

beskattning af inkomster i förberörda länder kompletteras af en förmögenhetsskatt,

som sålunda i verkligheten höjer den eljest för inkomstskatten

bestämda progressionen, får man dock ej förbise, att vi redan

på förhand i bevillningen hafva en skatt, som skärper skatteprocenten.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle progressionen afstanna vid

5 procent, som uppnås vid ett belopp af omkring 205,000 kronor.

Riksdagen har emellertid ansett, att maximum för progressionen bör

bestämmas till 4 procent och skatteskalan anordnas så, att högsta skatteprocenten

uppnås vid en inkomst i närheten af 150,000 kronor.

I afseende på taxeringsorten kan någon tvekan icke råda derom,

att med hänsyn till skattens karakter af en progressiv statsskatt

taxeringsorten bör för hvarje skattskyldig vara en enda. Riksdagen

har emellertid icke kunnat biträda den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

bestämmelsen, att andra skattskyldiga än de här i riket mantalsskrifna

eller eljest bosatta skulle, då skattskyldigs inkomster härflyta

från flera taxeringsdistrikt, taxeras i Stockholms stad och S:t Nikolai

församling, utan har Riksdagen i likhet med ofvanbemälde komiterade

funnit lämpligare, att i nu nämnda fall taxeringen verkställes å den

ort, hvarifrån inkomst hufvudsakligen erhålles. I de fall, då den skattskyldige

fullgör sin uppgiftsskyldighet, torde det icke för staten vara

någon särskild fördel, att taxeringen sker i S:t Nikolai församling,

men väl för den skattskyldige anledning till olägenhet genom nödvändigheten

att hos taxeringsmyndighet i distrikt, der inkomst åtnjutes,

visa, att inkomsten till beskattning uppgifvits hos bevillningsberedningen

i förberörda församling. I de fall åter, då uppgiftspligt icke åligger

inkomsttagare eller eljest icke fullgöres, torde den föreslagna bestämmelsen

komma att vålla skrifveri och onödig omgång. Den taxeringsmyndighet,

hvilken har anledning taxera skattskyldig för inkomst,

kan nemligen icke utan kommunikation med beskattningsmyndigheten

i S:t Nikolai församling afgöra, huruvida skattskyldig verkligen bör

inom det distrikt, inkomsten åtnjutes, taxeras. Utom nämnda olägenheter

skulle emellertid den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna anordningen

föranleda, att inkomst i många fall alldeles undginge beskattning.

Skattskyldigs taxering komme nemligen att blifva beroende af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

en myndighet, hos hvilken kännedom om skattskyldigs ekonomiska

ställning'' i allmänhet måste vara betydligt mera inskränkt än hos den,

hvilken enligt komiterades förslag skulle verkställa taxeringen.

Med hänsyn till den af Riksdagen beslutade ändring af Eders

Kongl. Maj:ts förslag i 10 § angående skattefrihet, har Riksdagen, som i

hufvudsak biträdt Eders Kong!. Maj:ts förslag rörande sättet för uppgå

ftsskyldighetens fullgörande och påföljden vid uraktlåtenhet deraf,

ansett, att uppgiftsskyldighet för annan skattskyldig än verk eller

bolag, som i 20 § 1 mom. a) omförmälas, bör inträda vid en inkomst

af 2,000 kronor. Medan Eders Kongl. Maj:ts förslag med den inkomst,

som qvalificerar uppgiftsskyldighet, icke afser annan inkomst än sådan,

som bör enligt det framlagda förslaget beskattas, har emellertid Riksdagen

af flera skäl ansett lämpligast, att all inkomst af minst 2,000

kronor, vare sig den bör inkomst- eller bevillningstaxeras, skall medföra

uppgiftspligt. Det är en naturlig sak, att de enligt en inkomstskatteförordning

afgifna uppgifter komma att ligga till grund jemväl

för bevillningstaxeringen, äfven om föreskrift i sådant hänseende icke

kommer att inflyta i bevillningsförordningen. Då derjemte det första

år, taxering enligt en inkomstskatteförordning försiggår, något yttre,

för skattskyldige och taxeringsmyndigheter omedelbarligen skönjbart

tecken till uppgiftsskyldighet, nemligen ett föregående års taxering,

eljest icke erhölles, och ett dylikt tecken ur mer än en synpunkt vid

införandet af en för våra nuvarande förhållanden så pass främmande

sak som obligatorisk sjelfdeklaration vore behöfligt, har Riksdagen

ansett, att jemväl den, hvilken under nästföregående år bevillningstaxerats

för minst 2,000 kronors inkomst, skall vara skyldig att utan

anmaning deklarera.

Vidare har Riksdagen, i enlighet med sitt i skrifvelsen den 1 juni

1901 gjorda uttalande, jemväl beslutit, att i fråga om skattskyldige för inkomst

af kapital uppgiftspligt skall inträda redan vid lägsta beskattningsbara

inkomst. Denna skyldighet i deklarationshänseende har Riksdagen

emellertid ansett icke böra stanna vid inkomster af kapital utan

jemväl utsträckas till inkomster af fast egendom. Om kapitalister anses

vara i stånd att redan vid så små inkomster som 1,000 kronor lemna uppgifter

rörande sina förmögenhetsförhållanden, torde detta vara händelsen

i ännu högre grad i fråga om fastighetsegare, hvilka allenast

hafva att efter ett fastslaget värde beräkna sina inkomster. Denna

uppgiftspligt torde för öfrigt i de flesta fall, äfven utan uttryckligt

stadgande, komma att fullgöras, emedan afdrag för ränta å gäld, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

fastigketsegarne i allmänhet torde komma att påfordra, är stäldt i beroende

af deklaration.

Vid granskning af den af Eders Kongl. Maj:t i 25 § b) föreslagna

uppgiftsskyldighet för enskildt bankbolag och aktiebolag, hvars aktier

äro stälda till viss man, har Riksdagen funnit densamma vara såväl för

vid som för trång. Den är för vid derutinnan, att den inbegriper samtliga

aktiebolag, kvilkas aktier äro stälda till viss man, men för trång

i det afseendet, att den från berörda skyldighet utan undantag befriar

alla aktiebolag, hvilkas aktier äro stälda till innehafvaren. Förbises kan

nemligen ej, att hvarken förr eller nu gällande lagstiftning rörande

vanliga aktiebolag medför den skilnad mellan ofvan nämnda kategorier

aktiebolag, att uppgiftsskyldigheten skulle ställa sig lättare i de fall,

der aktierna äro stälda till viss man, än eljest är förhållandet. I den

registerbok öfver aktieegare, som hvarje bolag skall föra, införas visserligen

de ursprungliga aktieegarna, men ej annan förändring i eganderätten

till aktie än den, som hos bolagets styrelse anmäles. Att grunda

uppgifterna allenast å registerboken skulle sålunda, utom det att i vissa

fall hinder derför ovilkorligen skulle möta, medföra besvär och obehagför

personer, hvilka i behörig ordning öfverlåtit sina aktier, utan att

nye egaren derom hos styrelsen gjort anmälan. Riksdagen bär derför

ansett ifrågavarande stadgande höra förändras på sätt här nedan omförmäles.

Enskilda bankbolag böra utan svårighet kunna lemna uppgift å

lottegare, enär hvarje förändring i eganderätten till lott skall pröfvas

af bolag eller styrelse samt antecknas i registerboken.

De bankaktiebolag, som erhållit Eders Kongl. Maj:ts oktroj efter

den 1 januari 1887 och alltså i öfverensstämmelse med lagen den 19

november 1886, böra likaledes kunna lemna dylik uppgift å aktieegare,

enär enligt 8 § i nämnda lag dels alla förändringar i eganderätten

till aktier genast skola antecknas i registerboken, dels ock vinstutdelning

å aktie ej får uppbäras af annan än den, som är i nämnda bok

införd såsom egare.

Beträffande åter andra bankaktiebolag äfvensom alla öfriga aktiebolag,

vare sig aktie är stäld till viss man eller till innehafvaren, blir,

på grund af hvad förut nämnts, fullgörandet af uppgiftsskyldigheten

beroende af, huruvida, på grund af bestämmelser i bolagsordningen,

förändring i aktierätten måste anmälas för att vara mot bolaget gällande

och för att ny aktieegare skall få tillgodonjuta utdelning. Finnes sådan

bestämmelse, kan bolaget i ifrågavarande afseende likställas med

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 26 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrivelser N:o 106.

enskilda bankbolag och bankaktiebolag, som tillkommit efter den 1

januari 1887.

Men äfven utan dylik bestämmelse i bolagsordningen bör dock

styrelse för bolag, vare sig aktierna äro stälda till viss man eller till

innebafvaren, i många fall kunna lemna ifrågavarande slags uppgift.

I registerboken finnas ju alltid antecknade de ursprungliga aktieegarne.

Vidare måste för utöfvande af rösträtt vid bolagsstämma vederbörande

egare styrka sin rätt till aktie, och äfven i öfrig! torde styrelsen i

många fall hafva sig bekant, på hvilka händer aktierna finnas.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen ansett bolagen

böra fördelas i två grupper. Till den ena gruppen böra då hänföras

bolag, hvilkas styrelser kunna under alla förhållanden lemna uppgift å

delegare, nemligen enskilda bankbolag, bankaktiebolag, som tillkommit

efter den 1 januari 1887, samt andra aktiebolag, hvilkas bolagsordningar

innehålla erforderliga bestämmelser rörande anmälan om förändring i

aktierätt. Till den andra gruppen åter böra hänföras alla andra aktiebolag.

För att i möjligaste mån betrygga deklarationsuppgifternas hemlighållande

har Riksdagen funnit, att jemväl i de fall, då uppgift icke

följes, skälen derför icke få utan skattskyldigs medgifvande offentliggöras,

samt af denna anledning vidtagit den ändring i Eders Kongl.

Maj:ts förslag, att skälen för afvikelsen skola antecknas, ej i taxeringslängden,

hvilken särskild! i anledning af dess uppgifter rörande bevillningen

måste blifva för en hvar tillgänglig, utan å sjelfva deklarationsuppgiften,

som är afsedd att omgärdas med erforderligt skydd mot

offentliggörande.

Vidkommande slutligen det vid Eders Kongl. Maj:ts proposition

fogade förslag till formulär för gemensam taxeringslängd öfver inkomstbevillningen

och inkomstskatten har Riksdagen, i syfte att göra

denna längd mera lätthandterlig, beslutit, att de för bevillningstaxeringar

använda två kolumnerna för inkomst af allmän och af enskild

tjenst eller pension skola sammanföras till en gemensam kolumn för

inkomst af tjenst eller pension samt att §-kolumnerna skola utgå.

Någon olägenhet af dessa ändringar torde säkerligen icke uppstå. Till

följd af den osäkerhet, som i praktiken råder rörande tjensts eller pensions

beskaffenhet af allmän eller enskild, torde borttagandet af den

nu förefintliga uppdelningen vara en fördel, utan att längden derigenom

i statistiskt hänseende förlorar i värde.

Riksdagen har alltså funnit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande

förslag icke kunna oförändradt bifallas; hvaremot Riksdagen, på grund

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

af detta förslag och med iakttagande af sina ofvan omförmälda beslut

jemte några ytterligare, till största delen deraf föranledda mindre

väsentliga ändringar och tillägg, antagit en förordning angående inkomstskatt

af den lydelse, bilagan A. till denna skrifvelse utvisar, att

gälla för år 1903.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes Riksdagens här omförmälda beslut till allmän efterrättelse

kungöra.

Stockholm den 14 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrivelser jN:o 106.

Bilaga A.

Förordning om inkomstskatt.

I kap.

Om grunderna för taxering af inkomst.

1 §•

Till inkomst enligt denna förordning'' räknas:

a) inkomst af fast egendom,

b) inkomst af kapital,

c) inkomst af arbete.

2 §•

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som enligt

gällande bevillningsförordning är genom fastighetsbe viftning beskattad.

Denna inkomst beräknas efter det fastigheten enligt nämnda förordning

för nästföregående år åsätta taxeringsvärde och anses utgöra:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet samt

b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla

etthundra kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres

för hela värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges.

Då taxeringsvärde nästföregående år icke vant fastighet åsatt,

skall löpande årets taxeringsvärde följas vid beräkningen.

3 §■

Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda

eller hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar,

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af

patronus ecclesise, samt

c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda

bankbolag.

4 §■

Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) inkomst af bergsbruk, kalk- och stenbrott jemte dertill hörande

verk, inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk, fabriker, mekaniska

verkstäder, bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller

förädling anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och

andra binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande

af eget jordbruks produkter; penningerörelse, handelsrörelse, skeppsrederi,

sjöfart, handtverk eller annan näring;

2:o) inkomst af till allmän trafik upplåten jernväg, kanal eller

annan farled samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjenst eller särskildt uppdrag, såsom:

aflöning, arvode, traktamente, sportler, bostad, derest denna icke är

såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, och annan med

allmän eller enskild tjenst förenad förmån;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån;
d)

all annan, i denna § samt 2 och 3 §§ ej omförmäld inkomst,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrivelser N:o 106.

som enligt gällande bevillningsförordning är att hänföra till inkomst

af arbete.

5 §•

1 mom. Inkomst enligt denna förordning taxeras för det löpande

året. Vid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade inkomst

utföres i fulla hundratal kronor, så att öfverskjutande belopp, som icke

uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

2 mom. a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än

lön eller pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under

nästföregående året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten

första året, den åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående

året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt

de upplysningar taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må

anses för det löpande året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det

löpande året upphör, densamma upptages med det belopp, som, med

det nästföregående årets inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den

tidrymd af det löpande året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock

pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande

året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning

förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning

och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a)

är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet

och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller

yrke och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke

kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras

det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar,

upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt

markegångspris utgör.

6 §•

Vid taxering af inkomst må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt dertill hänförliga utgifter;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, jernväg, kanal och annan

farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd

af medgifven frihet från fastighetsbevillning inkomst icke blifvit efter

de i 2 § angifna grunder taxerad;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom,

rörelse eller yrke nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

7 §•

Deremot må vid taxering af inkomst af arbete afdrag ske:

a) för det såsom inkomst af fast egendom beskattade, hyresvärdet

motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å

fastighet, som af egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet,

hvarom i 4 § a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom

arrende- eller hyresafgift,

underhåll af fastighet och inventarier,

aflöning, föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda

biträden och arbetare,

samt andra dermed jemförliga utgifter;

c) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd;

d) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:

resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjenstehästar samt fourageringsersätt
llinS>
anslag

till skrifmaterialier, kontorskyra och andra expenser,

dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än

tjenstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,

arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station,

fältaflöning under krigstid,

samt arfvode eller traktamente för riksdag eller revision å annan

ort, än der arfvodes- eller traktamentstagaren är bosatt;

e) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen:

den afgift, tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-,

enke- och pupill- eller annan understödskassa,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

aflöning eller annan ersättning till vikarie eller tjenstebiträde,

presternas i jordeboken upptagna utlagor, i den mån de icke äro

eftergifna,

ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden

för prestgårdarne i Skåne,

samt kostnader för sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för

hvilka ersättning icke är särskildt anvisad.

8 §•

1 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för skattskyldig

åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

utländing ege dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som

ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall

här i riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta

afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till

kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs inkomst

viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den

skattskyldiges öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af

svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af

utländing.

9 §.

Vid taxering af inländska aktiebolags och enskilda bankbolags

inkomst må afdrag ske för ett belopp, som motsvarar den till aktieeller

lottegarne bestämda utdelning, dock icke för mera än sex procent

å inbetaldt aktie- eller lottkapital.

Såsom inbetaldt kapital anses i fråga om bolag, som tillkommit

före den 1 juli 1897, det belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande

myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Beträffande

sedermera inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags

kapital, så ock vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda

dag, må afdrag ega rum endast i den mån ökningen eller, då fråga

är om nytt bolag, det inbetalda kapitalet motsvarar verkligt, af delegare

gjordt tillskott.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

17

II kap.

Om skattepligt.

10 §.

Skyldighet att erlägga inkomstskatt eger icke rum, när den skattskyldiges

sammanräknade inkomst, deri inbegripen äfven hustruns, understiger

1,000 kronor.

Uppgår denna inkomst till 1,000 kronor, men icke till 2,000 kronor,

äro 800 kronor, uppgår den till 2,000 kronor, men icke till 3,000 kronor,

äro 600 kronor, och uppgår den till 3,000 kronor, men icke till 4,000

kronor, äro 400 kronor fria från skatt.

Uppgår inkomsten till 4,000 kronor, men öfverstiger den icke

6,000 kronor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.

Öfverstiger inkomsten 6,000 kronor, skola för bestämmande af det

belopp, efter hvilket skatt beräknas, 6,000 kronor af inkomsten upptagas

till oförändradt belopp, hvaremot

deri

del af inkomsten,

som

öfverstiger

6,000 kr. men

icke

10,000 kr.

ökas med

50 %,

11

11 11

11

ii

11

10,000 „ „

11

15,000 „

11 11

100

11

11 11

11

ii

11

15,000 „ ,,

11

20,000 „

11 11

150 %,

11

11 11

11

ii

11

20,000 „ „

11

30,000 „

11 11

200 %.

11

1* 11

11

ii

11

30,000 „ „

50,000 „

5* 11

250 %,

11

11 11

11

50,000 „ „

V

80,000 „

11 11

300 %.

11

11 11

19

ii

11

80,000 „ ökas med

400 %,

dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något

fall beräknas högre än f}u-a gånger hela det uppskattade inkomstbeloppet,

allt på sätt den vid denna förordning fogade tabell närmare

utvisar.

Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast

svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt sterbhus

efter sådan svensk medborgare.

Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket

skatt beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor,

så att Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal,

bortfaller.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 26 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Riksdagens ■ Skrifvelse N:o 106.

18

11 §•

Inkomstskatt utgår med en krona för hvarje hundratal kronor af

det belopp, efter hvilket enligt 10 § skatt beräknas.

12 §.

l:o) Skatt enligt denna förordning för inkomst af fast egendom

erlägges af den, som det år, då inkomsten taxeras, påföres fastighetsbevillning

för egendomen;

dock att, med tillämpning af hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för

fast egendom, för hvilken bevillning påföres vanliga handelsbolag eller

kommanditbolag, erlägges af delegarne.

2:o) För inkomst af kapital och arbete erlägges skatt enligt denna

förordning:

a) af svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven:

för all dylik inkomst, han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes

ort;

b) af svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven:

för den inkomst af ifrågavarande slag, han härifrån åtnjuter;

c) af utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom

resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af

tre på hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller härifrån

uppbär lön eller pension:

för den inkomst af kapital och arbete, som af honom här förvärfvas

eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes;

d) af utländing, som icke afses i c) här ofvan, men som härifrån

uppbär inkomst, som i 3 § c) omförmäles:

för sistnämnda slags inkomst.

13 §.

Hvad i 12 § sägs om enskild person äfvensom hvad i 8 § stadgas

om viss inskränkning i enskild persons rätt till afdrag för ränta å skuld

eller för förlust ege motsvarande tillämpning i fråga om samfund, stiftelser,

verk och inrättningar samt andra juridiska personer, i den mån

de icke äro i denna förordning från skattskyldighet frikallade, äfvensom

om oskiftadt sterbhus, föreningar för ekonomisk verksamhet och andra

än i 14 § omförmälda bolag, derunder jemväl ingripna sådana, som

enligt särskild författning äro skyldiga afstå sin vinst.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

19

14 §.

Skatt för inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag’, kommanditbolag,

enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, utgöres

af delegarne, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

15 §.

1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jemte andra fromma stiftelser;

c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter

;

d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

e) jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delegare;

samt

f) sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom

sådana inländska rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att

bereda vinst endast åt insättare.

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete

frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska makter

anstälde, jemte alla öfrige under utrikesdepartementet lydande embetsoch

tjenstemän samt vaktbetjente:

för den del af deras aflöning eller pension, som motsvarar norska

statsverkets bidrag dertill;

c) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jemte deras betjening:

om de icke äro svenske medborgare:

för annan inkomst än den, som utgöres af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension eller erhålles genom här idkad rörelse; dock

att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från utgörande

af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

om de äro svenske medborgare:

för den inkomst, de åtnjuta af sin tjenst hos den främmande

makten;

d) ntländing, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt

e) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

III kap.

t

/

Om beskattningsort.

16 §.

Enskild skattskyldig taxeras för hela sin inkomst :

åfden|ort, der han är mantalsskrifven,

eller, om han icke är här i riket mantalsskrifven:

å den ort, der han inom riket hufvudsakligen vistas.

17 §•

Skattskyldig, hvarom i 13 § förmärs, taxeras:

å den ort, der vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte

eller syssloman är bosatt,

eller, då fråga är om oskiftadt sterbhus:

å den ort, der den aflidne senast varit mantalsskrifven.

18 §.

I fall, då de i 16 och 17 §§ gifna regler icke ega tillämpning,

taxeras skattskyldig:

å den ort, hvarifrån inkomst hufvudsakligen erhålles;

dock att utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven skattskyldig,

som åtnjuter lön från svenska statsverket, taxeras i Stockholms

stad och S:t Nikolai församling,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

21

IV kap.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

19 §.

Taxering enligt denna förordning verkställes i sammanhang med

de enligt bevillningsförordningen årligen återkommande taxeringar för

bevillning af fast egendom samt af inkomst utaf de för sådant ändamål

tillsatta bevillningsberedningar, taxeringsnämnder och pröfningsnämnder;

och böra i anledning häraf i de kungörelser, som enligt bevillningsförordningen

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande årligen utfärdas

för val af ledamöter i bevillningsberedningarne, vederbörande erinras

om skyldigheten att aflemna de särskilda uppgifter, hvilka på grund

af här nedan gifna bestämmelser skola meddelas, samt om påföljden af

uraktlåtenhet derutinnan, hvarjemte underrättelse skall meddelas såväl

om tid och ställe för uppgifternas aflemnande samt hvarest uppgiftsblanketter,

enligt hvad i 27 § sägs, tillhandahållas, som ock derom att

en hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, eger att

för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

20 §.

1 mom. Skyldige att utan särskild anmaning på heder och samvete

årligen afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen äro:

a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt

eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig

kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år enligt gällande bevillningsförordning

eller denna förordning taxerats för minst 2,000 kronors

inkomst eller samma år åtnjutit inkomst till enahanda belopp af beskaffenhet,

att den bör enligt sistnämnda förordning till inkomstskatt taxeras;

dock att uppgiftspligt jemväl åligger skattskyldig, hvilkens nästföregående

år taxerade eller åtnjutna inkomst af nämnda beskaffenhet icke

uppgått till 2,000 kronor, så framt inkomsten utgjorts af eller deri

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

ingått minst 1,000 kronors sådan inkomst, som enligt denna förordning

är att hänföra till inkomst af fast egendom eller kapital.

2 mom. En hvar annan vare efter anmaning, som i denna förordning

sägs, skyldig lemna dylik uppgift.

21 §.

Uppgift, som i 20 § omforma!es, skall, i enlighet med faststäldt

formulär, skriftligen afgifvas och utvisa:

dels den fasta egendom, för hvilken uppgå''ftsspligtig är skyldig

erlägga fastighetsbevillning, egendomens beskaffenhet af jordbruksfastighet

eller annan fastighet eller frälseränta, samt, derest egendomen

varit under nästföregående år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde,

dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och

arbete,

dels ock de afdrag för skuldränta och förlust, som han yrkar att

få tillgodonjuta vid taxeringen, äfvensom, då inländskt aktiebolag eller

enskildt bankbolag yrkar afdrag, hvarom i 9 § förmäles, beloppet af

inbetaldt aktie- eller lottkapital och den bestämda utdelningen derå.

Uppgift enligt 20 § 2 mom., som infordrats af ordförande i bevillningsberedning

eller kronans ombud hos taxeringsnämnd, må skattskyldig

dock ega att muntligen hos bevillningsberedningen eller nämnden

meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom. a) sägs, skall

fogas dels bestyrkt utdrag af verkets eller boiagets senast afslutade

räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna

vinst, ränta å eget kapital inräknad, dels ock bestyrkt afskrift

eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse för

senaste räkenskapsår.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom hvad

ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och premiebeloppet

för nästföregående år inom riket äfvensom beloppet af under

samma tid utbetalade återförsäkringspremier.

22 §.

En hvar är det i öfrigt obetaget att meddela upplysningar, som

kunna tjena till ledning vid hans taxering.

Då uppgift afser flera inkomstkällor, af hvilka eu i sin helhet

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N;o 106.

utvisar förlust, för hvilken påyrkas afdrag från vinsten å en annan

inkomstkälla, bör uppgiften innehålla upplysning, å hvilken rörelse förlusten

uppstått.

23 §.

Skyldighet att afgifva uppgift åligger för omyndig förmyndaren

samt för sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol förordnats,

gode mannen för hvad han har under sin förvaltning.

För annan än enskild person och sterbhus åligger uppgiftsskyldigheten

vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

24 §.

Fn hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, ege att

för sådaut ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

25 §.

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter

meddelas:

a) af styrelse för lifförsäkrings- eller lifränteanstalt eller af syssloman

för utländsk sådan anstalt:

uppgift å namn och, der så ske kan, hemvist på en hvar person,

till hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts,

samt å lifräntans belopp;

b) af styrelse för ensidigt bankbolag samt aktiebolag, som under

nästföregående år lemnat utdelning till delegarne:

l:o) i fråga om enskildt bankbolag och sådant aktiebolag, derifrån

utdelning å aktie, på grund af lag eller bolagsordning, icke får uppbäras

af annan än den, som i behörig ordning styrkt sin rätt till aktien:

uppgift å namn på och hemvist för delegare, som uppburit eller

egt uppbära utdelningen, samt å utdelningens belopp,

2:o) i fråga om öfriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under l:o omförmäles, i den mån egare af

aktie är för styrelsen känd;

c) af kommanditbolag:

uppgift, innehållande upplysningar enligt faststäldt formulär i de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

uti 21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delegare i

bolaget tillkommande andel af bolagets inkomst; samt

d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:

uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst

500 kronor.

Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskilt för hvarje

kommun på landet och hvarje territoriel församling i stad.

26 §.

Till ledning vid taxeringen skola vidare tjena de för taxering af

inkomst enligt bevillningsförordniugen vederbörande taxeringsmyndigheter

meddelade uppgifter eller eljest tillhandakomna upplysningar

rörande skattskyldigs ekonomiska ställning.

27 §.

Blanketter till de uppgifter, som i 21 § omförmälas, skola kostnadsfritt

tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i bevillningsberedning

samt derjemte i Stockholm hos öfverståthållareombetet, i

öfriga städer hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.

28 §.

De i 21 och 25 §§ omförmälda uppgifter till bevillningsberedningen

skola aflemnas antingen direkt till ordförande i vederbörande

bevillningsberedning eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet

och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten

i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses

skola ega rum eller den skattskyldige är bosatt.

29 §.

Uppgift, som det utan anmaning åligger skattskyldig att afgifva,

skall vara aflemnad före den 1 april.

Möter hinder att, innan bevillningsberedningens sammanträde afslutas,

aflemna uppgift, må densamma, efter derom hos ordföranden i

beredningen gjord skriftlig anmälan, i stället så fort ske kan och i

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

hvarje fall före den 1 juni aflemnas till kronans ombud hos vederbörande

taxeringsnämnd.

Uppgift åt den, som endast efter anmaning är pligtig sådan afgifva,

skall lemnas inom viss i anmaningen förelagd tid af minst åtta

dagar.

Uppgift, som i 25 § omförmäles, skall vara aflemnad före den

1 april.

30 §.

1 mom. Har . uppgift, som i 20 § 1 mom. sägs, icke inom föreskrifven

tid afgifvits eller befinnes afgifven sådan uppgift i visst afseende

ofullständig, bör bevillningsberedningens ordförande eller kronans

ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd föranstalta derom,

att uppgift infordras samt att ofullständig uppgift fullständigas. För

sådant ändamål eger han anlita i Stockholm öfverståthållareembetet, i

ökriga städer magistraten samt å landet länsmannen i orten, Indika

myndigheter det åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa den skattskyldige

anmaning att, vid äfventyr som i 31 § sägs, inom åtta dagar

efter anmaningens mottagande afgifva fullständig uppgift. Sådan anmaning

skall, der infordrandet föranledts af ofullständighet i aflemnad

uppgift, jemväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften

befunnits ofullständig;.

På enahanda sätt och med iakttagande af den i 29 § tredje

stycket stadgade tid skall förfaras, då bevillningsberednings ordförande

eller kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd finner

nödigt, infordra uppgift af den, som enligt 20 § icke är pligtig att utan

anmaning lemna sådan.

Uppgift, som här ofvan sägs, skall aflemnas till den, som densamma

infordrat, eller till myndighet, som i 28 § omförmäles.

2 mom. Varder uppgift, som i 25 § omförmäles, icke inom föreskrifven

tid aflemnad, eger bevillningsberedningens ordförande eller

kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd att infordra

densamma; och må härför anlitas biträde af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

hvilken myndighet eger förelägga lämpligt vite.

_ 3 mom. Lemnar i enlighet med 21 § afgifven uppgift icke tillräcklig

ledning för taxeringen, bör ytterligare upplysning från den uppgiftspligtige

infordras; och må sådan upplysning kunna muntligen afgifva

s hos den bevillningsberedning, hvars ordförande infordrat upplysningen,

eller till vederbörande kronoombud.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. I Band. 26 [Juft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

4 mom. Samtliga i detta kapitel omförmälda uppgifter och upplysningar

må jemväl kunna i betaldt bref med allmänna posten insändas.

31 §.

Underlåter någon att inom tid, som i 29 § är stadgad eller enligt

samma § förelägges, afgifva uppgift, som i 21 § omförmäles, bafve

förlorat rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst,

uppgiften skolat afse. År uppgiften ofullständig, ege enahanda påföljd

rum i fråga om beloppet af utelemnad inkomst.

Hörsammar den, som på grund af förordningens föreskrift eller

enligt 29 § erhållen anmaning varit pligtig aflemna uppgift, men underlåtit

afgifva sådan eller aflemnat ofullständig uppgift, icke honom tillstäld

anmaning att afgifva fullständig uppgift, böte ett belopp, svarande

mot tio procent af den inkomstskatt, som varder den skattskyldige påförd

för den inkomst, uppgiften skoiat afse.

Gitter den uppgiftskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,

ege här stadgad påföljd icke ruin.

32 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 25 § stadgas vare

den försumlige, derest han är offentlig tjensteman, underkastad ansvar

såsom för annat tjenstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

33 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som af honom afgifvits för

ledning vid taxering, mot bättre vetande lemnat origtigt meddelande

och derigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del

blifvit taxerad, böte från och med fyra till och med tio gånger det

inkomstskattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits,

dock minst tjugufem kronor.

34 §.

1 mom. Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt* att

pröfva, i hvad män uppgift är af beskaffenhet att höra läggas till grund

för taxeringen, eger bevillningsberedning att föreslå samt taxerings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrivelser N:o 106. 27

nämnd och pröfningsnämnd att bestämma och fastställa skattskyldigs

taxering.

2 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen

taxering lemnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande

taxeringsmyndighets ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af

den ledamot, taxeringsmyndigheten utser. I granskning hos taxeringsnämnd

eller pröfningsnämnd skall jemväl kronoombud deltaga.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet

lemnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgängligen

erfordras.

Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgifva!

uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de

personer, hvilka, enligt hvad nyss är sagd!, skola granska uppgiftens

innehåll, kronoombud hos taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt de

embets- och tjensteman, hvilka i och för sin befattning deraf erhålla

del, och må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen afgifna samtycke

i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas i

vidare mån, än som må oundgängligen erfordras på grund af föreskriften

i 3 inom.; skolande efter taxeringsårets utgång omförmälda

uppgifter i försegladt konvolut öfverlemnas till vederbörande kronofogde

eller magistrat, hos hvilken de skola behörigen förvaras, intill

dess fem år förflutit, hvarefter de förstöras.

3 mom. Följes icke af skattskyldig lemnad uppgift vid hans taxering,

skola skälen derför tydligen angifvas af bevillningsberedning genom

anteckning å den skriftliga uppgiften och af annan taxeringsmyndighet

i dess protokoll; och skall tillika underrättelse derom med allmänna

posten den skattskyldige kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.

V kap.

Om eftertaxering.

35 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som afgifvits till ledning

för taxering, lemnat origtigt meddelande, eller har uppgiftspligtig

underlåtit aflemna uppgift eller infordrad upplysning, och har deråt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Skrifvelse r N:o 106.

föranledts, att inkomst icke eller endast till någon • del blifvit taxerad,

skall det år, da sådant varder för vederbörande taxeringsmyndighet

kandi, inkomstskatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom

berörda förfarande undandragits.

Skattepåföring pa grund af denna § må icke ske senare än fem

ai eftei det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres skatten,

»derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo, dock att sådan skattepåföring

icke må ske senare än ett år efter utgången af det kalenderåi,

under hvilket bouppteckning blifvit för registrering’ ingifven eller

af vederbörande domstol förrättad. År boet skiftadt, påföres bodelegare

icke meia än hvad af skatten å hans lott belöper och i intet fall mera

än hans lott i boet uterör.

o

Yl kap.

Allmänna bestämmelser.

36 §.

Hvad bevillningsförordningen stadgar

om bevillningsberednings, taxeringsnämnds och pröfningsnämnds

befogenhet och åligganden,

rörande ordförandes i bevillningsberedning, ledamots af beredning

och annan taxeringsmyndighet, kronoombuds samt taxeringsmyndighet

eljest biträdande och öfrige vid taxering behjelplige personers skyldigheter,

angående ansvar för underlåtenhet att fullgöra samma skyldigheter

eller för annan förseelse i tj ensten eller arbetet,

beträffande ordningen och sättet för ådömande af sådant ansvar

och föi tillämpning af eljest stadgadt bötesansvar äfvensom om besvär

öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes derutinnan meddelade beslut,

.i fråga om besvär öfver taxeringsmyndighets beslut rörande

taxering och om besvär öfver kammarrättens utslag i taxeringsmål,

sann hvad i bevillningsförordningen eljest angående bevillningsberedningarna,

taxeringsnämnderna och pröfningsnämnderna eller såsom

allmänna föreskrifter äfvensom beträffande debitering, uppbörd och

redovisning stadgas

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrivelser N:o 106. 29

galle, med iakttagande af här meddelade särskilda bestämmelser,

i tillämpliga delar jemväl vid taxering enligt denna förordning.

37 §.

I samma ordning, som enligt bevillningsförordningen gäller för

tillhandahållande åt ordförande i bevillningsberedning och berednino’ens

ledamöter samt ledamöter i taxeringsnämnd och suppleanter för desse

af exemplar af bevillningsförordningen, skola exemplar af denna förordning

bemärka personer tillhandahållas, för hvilket ändamål statskontoret

åligger att till Kong!. Maj:ts befallningshafvande efter reqvisition

utlemna erforderligt antal exemplar af samma förordning.

38 §.

Till bevillningsberednings ordförandes åligganden hör särskilt

enligt denna förordning:

a) att tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 27 § omförmälas,

samt på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar

rörande beskaffenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldighet

och sättet för dess fullgörande;

t b) af 1 noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen

taxering enligt denna förordning aflemnade uppgifter och upplysningar,

ehvad de afse pågående eller redan verkstäld taxering, icke varda för

obehöriga tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter och upplysningar,

om de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås

förvaras;

c) att, då uppgift å inkomst utvisar, att skattskyldig bör taxeras

å annan ort än inom beredningsdistriktet, ombestyra uppgiftens delgifvande

i erforderliga delar med vederbörande bevillningsberednings

ordförande;

d) att med allmänna posten, så fort ske kan, tillsända skattskyldig,

hvilken^ uppgift icke. blifvit vid hans taxering följd, underrättelse

att och i hvad mån afvikelse skett och skälen derför; samt

e) att på begäran. af uppgiftspligtig utan lösen meddela bevis

om emottagande af uppgift eller upplysning.

39 §.

I taxeringslängden öfver inkomstbevillning skola, utom de personer,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

som enligt bevillningsforordningen i längden upptagas, införas jemväl

de, hvilka, utan att vara till utgörande af inJcomstbevillning skyldige,

dock böra enligt denna förordning inom distriktet utgöra inkomstskatt;

och skola, under tillämpning af de i denna förordning stadgade grunder,

för hvarje skattskyldig, som bör inom distriktet erlägga inkomstskatt,

uti längden införas dels det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst

uppskattas, och dels det belopp, hvarefter enligt bestämmelserna i 10 §

skatten bör beräknas, äfvensom skattens belopp.

40 §.

1 inom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdrag enligt

denna förordning ställa sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter,

samma förordning innehåller eller meddelar, samt, efter sorgfällig

granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och

för öfrigt upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt

på heder och samvete föreslå, bestämma och fastställa taxeringen.

2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i

och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

samt kronans ombud hos dylik nämnd och biträdande tjensteman,

som utom vid beredningens och vederbörande nämnds sammanträde

yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller uppösning,

eller som utsprider de under öfverläggningarne inom sagda

beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade åsigter

rörande enskildes ekonomiska ställning, är stadgadt i bevillningsförordningen.

3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd skall afträda såväl då fråga förekommer

om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock

då fråga är om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han

tillhör, eller af skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.

41 §.

1 inom. För beredande af ersättning för det vid taxering enligt

denna förordning vållade särskilda besvär för ordförandena i bevillningsberedningarne

och kronans ombud vid taxeringsnämnd, för protokollsföringen

hos taxeringsnämnd i stad, för protokollsföringen och andra

anteckningar under pröfningsnämndens sammankomster äfvensom för

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrivelser N:o 106

det i samband med taxeringsförrättningarne för öfrig! lemnade biträde

af städernas tjenstemän eller andra personer, som icke ega att vid

samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, ’ _ må pröfningsnämnd

använda och fördela högst ett belopp, motsvarande tre

fjerdedels procent af de första 100,000 kronor, hvartill länets och, i

fråga om Stockholms stads pröfningsnämnd, stadens hela inkomstskattesumma

för året uppgår, en half procent af derpå följande 50,000

kronor och en fjerdedels procent af allt hvad inkomsskattesumman

öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna inkomstskattesumma

sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden

beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning eller

vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas eller ett sådant

öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda ersättning

och vedergällning under ett följande år. Kronans ombud hos

pröfningsnämnd eger icke på grund af denna § åtnjuta ersättning.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör i länen till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande aflåtas särskild! utdrag af nämndens protokoll,

hvarefter det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af

länets landtränteri och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna

redovisas.

För Stockholms stad skall dylik underrättelse meddelas statskontoret,

hvarifrån ersättningen utbetalas.

42 §.

Åtal för förseelse, som i 33 § omförmäles, anhängiggöra vid

allmän domstol och är föremål för allmänt åtal.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

43 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande

den för skattskyldig beräknade skatt för inkomst, men deremot

icke i afseende å verkstäld taxering i annan mån, än för så vidt

den af ser frihet från skatt eller nedsättning i belopp, hvarefter enligt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

10 § skatt beräknas; egande kammarrätten i anledning åt sålunda

framstäld anmärkning föreskrifva eiforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkstälts å orätt ort eller underlåtits eller

ej skett till rigtigt belopp å rätt ort, eger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort som

vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må

höjas. utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest besvären

icke innefatta yrkande om sådan höjning. Jemväl må, om någon af

kammarrätten befrias från skatt på den grund, att annan person bort

uppföras till utgörande af densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen

å denne.

44 §.

Utom den afkortning af påförd inkomstskatt, hvilken föranledes

af bristande tillgång till dess gäldande, får afkortning ega rum endast

af inkomstskatt för lön, pension eller dylik inkomst, som genom dödsfall,

afsked eller annan orsak under årets lopp upphört, i hvilket fall

sådan inkomstskatt erlägges blott för den tid, hvarunder löneinkomsten

eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar af den skattskyldige

eller hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker afkortning och nedgår härigenom

återstående inkomsten till sådant belopp, att enligt K)'' § skattskyldig

bort åtnjuta frihet från inkomstskatt eller utgöra skatt efter

lägre beräkningsgrund, än som å den taxerade inkomsten förut tillämpats,

må rättelse derutinnan vid afkortningen ega rum.

Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.

45 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda inkomstskatt

skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken

dessutom bör upptaga det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit

för inkomstskatt taxerad.

-v

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

33

Särskilda anvisningar för ledning vid inkomstskatfetaxeringen.

l:o.

Inkomst al fast egendom.

Inkomst af fast egendom fastställes, oafsedt om behållningen af

fastigheten varit större eller mindre eller fastigheten icke alls lemnat,

någon afkastning, enligt bestämmelserna i 2 § i visst förhållande till

taxeringsvärdet sålunda, att inkomst beräknas af jordbruksfastighet till

sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt

af annan fastighet och frälseränta till fem kronor för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för

hela värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges. Taxeringen

sker efter nästföregående års taxeringsvärde, men, då sådant

värde berörda år icke varit fastighet åsatt, efter löpande årets taxeringsvärde.

Skattskyldig, som utom fastighet har annan inkomstkälla, skall

följaktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva dels sin

inkomst med frånräknande af deri möjligen ingående afkastning af fast

egendom och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den fasta

egendomen. Den, som åtnjuter tillhopa 3,000 kronors inkomst, deraf

700 kronor härflyta af en till 10,000 kronor taxerad bostadsfastighet,

skall således uppgifva 5Q0 kronors inkomst af fast egendom och 2,300

kronors inkomst i öfrigt. Har han derjemte en till 6,000 kronor taxerad

obebyggd tomt, skall han, äfven om han icke har någon afkastning

af tomten, anses deraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor.

Den, som i sin fabriksrörelse använder egen fabriksfastighet, skall

såsom inkomst af fast egendom särskildt upptaga fem procent af fastighetens

taxeringsvärde, men eger enligt 7 § a) vid beräkningen af sin

inkomst af rörelsen göra motsvarande afdrag.

Om den, hvilken är skattskyldig för inkomst af rörelse, tillika i rörelsen

förädlar skogs-, jordbruks- eller andra produkter från egen jordbruksfastighet,

eger han, som skall såsom inkomst af fast egendom

uppgifva sex procent af fastighetens taxeringsvärde, vid beräkningen

af inkomsten af förädlingsrörelsen göra afdrag för värdet af omförmälda

produkter i oförädladt skick.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 26 Käft.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

2:o.

Afdrag för ränta å gäld.

Med nedannämnda undantag äro skattskyldige berättigade att vid

taxeringen åtnjuta afdrag för ränta å all sin gäld, af hvad slag den

vara må.

På det att afgifna uppgifter må kunna tjena till ledning äfven

vid bevillningstaxeringen, bör vid uppgifvandet af inkomst, för hvilken

jemväl bevillning erlägges, afdrag ske endast för sådan ränta å gäld,

som i bevillningsafseende får afräknas. Således bör vid beräknandet

af inkomst af rörelse, som särskilt taxeras till bevillning, icke göras

afdrag för annan ränta än å det för samma rörelse upplånta rörelsekapital.

Har skattskyldig jemväl inkomst af obligationer eller af utlånade

eller deponerade penningar, eger han att vid uppgifvandet af

sådan inkomst afdraga ränta å afl öfrig gäld. Förslår icke berörda

kapitalinkomst till att täcka denna ränta, är han berättigad att i uppgiften

från sin sammanräknade inkomst afdraga all den honom åliggande

skuldränta, för hvilken afdrag ej förut i uppgiften skett.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

utländing få afräkna ränta allenast å sådan gäld, som ådragits för

förvärfvande! af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket erläggas.

Fn svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och icke i

Sverige mantalsskrifven, eger således ej åtnjuta afdrag för ränta å

gäld, som han icke åsamkat sig för ernåendet af den i Sverige skattepligtiga

inkomsten. Fn utländing, som är i Sverige skattskyldig endast

för utdelning å aktier i svenska aktiebolag, får afdraga blott ränta å

gäld, hvari han satt sig för förvärfvandet af denna inkomst.

3:o)

Afdrag för förlust.

Vid bevillningstaxeringen får förlust å rörelse eller yrke icke

afdragas från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller

yrke, som särskild! taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldigs

inkomst i öfrigt. Deremot må med de i 8 § 2 mom. stadgade undantag,

derest vid taxering för inkomstskatt viss inkomstkälla utvisar förlust,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

dylik förlust afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst, under

förutsättning att upplysning meddelas, å hvilken rörelse förlusten uppstått.

Den, som idkar endast en rörelse, får således vid uppgifvandet

af sin rörelseinkomst derifrån afräkna förlust, som å rörelsen uppkommit.

Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande

till hvarandra sjelf ständiga, får han deremot icke i uppgiften

om sin hela inkomst af rörelse afdraga förlust å en rörelse från inkomst

af en annan, men han eger att från sin sammanräknade inkomst af

alla inkomstkällor göra afdrag för förlust, som ej förut i uppgiften

afräknats; dock att sådant afdrag varder honom vid taxeringen medgifvet

endast under ofvannämnda förutsättning, att han upplyser, å

hvilken rörelse förlusten uppstått.

Om en skattskyldig, som idkar diversehandel och fabriksrörelse,

af handeln haft inkomst af 2,000 kronor, men å fabriksrörelsen, deri

han använder en honom tillhörig, till 20,000 kronor taxerad fabriksfastighet,

förlorat 1,500 kronor, utan att förlusten kan anses såsom

kapitalförlust, skall han uppgifva 1,000 kronors inkomst af fast egendom

och 2,000 kronors inkomst af rörelse eller tillhopa 3,000 kronors

inkomst, men eger från sistnämnda belopp afräkna den på fabriksrörelsen

uppkomna förlusten, i följd hvaraf han skall taxeras för 1,500 kronors

inkomst.

4:o)

Uppgifter om inkomst från bolag.

Enär för den inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag,

kommanditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, inkomstskatt

utgöres icke af sjelfva bolaget, utan af de särskilda delegarne

deri, skola de uppgifter, som aflemnas till ledning för sådan taxering,

angifva den del af bolagets inkomst nästföregående år, som belöper på

en hvar delegare, men icke det belopp, som delegare nästföregående år

må hafva från bolaget uppburit af inkomst, som förut af bolaget förvärfvats.

Deremot skall sådan inkomst, som utgöres af utdelning å aktier

och banklotter, uppgifvas till det belopp, som aktie- eller lottegaren

nästföregående år i utdelning från aktie- eller bankbolaget fått till sig

utanordnadt; dervid iakttages, att utdelning från inländska aktiebolag

och enskilda bankbolag räknas såsom inkomst af kapital, medan utdelning

från utländska aktiebolag skall, såsom vid bevillningstaxeringen,

hänföras till inkomst af arbete.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

5:o).

Taxering af inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag och rederier.

För inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, taxeras icke bolaget,

utan de särskilda delegarne deri, en hvar efter hans andel af bolagets

inkomst. Taxeringen sker således för hvarje delegare icke å den ort,

der bolagets verksamhet bedrifves, utan i sammanhang med hans öfriga

inkomsttaxering å den ort, der han enligt bestämmelserna i 16, 17 och

18 §§ är skattskyldig för inkomstskatt.

Till grund för taxeringen af inkomst från kommanditbolag lägges

den uppgift, som enligt 25 § c) skall af bolaget aflemnas, delegarens

egen uppgift samt i öfrigt upplysta eller kända förhållanden. Bolagets

uppgift skall upprättas i enlighet med det i 21 § omförmälda formulär

samt således utmärka dels de fastigheter, bolaget eger, och den efter

taxeringsvärdet beräknade afkastning deraf, som jemlikt 2 § skall anses

hafva uppkommit, dels bolagets inkomst nästföregående år af öfriga i

formuläret angifna inkomstkällor, i den mån dylik inkomst, af bolaget

åtnjutits, dels ock de afdrag för skuldräntor och förluster, som vid uppskattningen

af bolagets inkomst må ega rum. Derjemte skall uppgiften

angifva den en hvar delegare tillkommande andel af inkomsten, äfven

om vinst endast delvis eller icke alls till delegarne utdelas. Uppgiften,

hvilken enligt 25 § skall upprättas i lika många exemplar som sammanlagda

antalet af de kommuner eller territoriella stadsförsamlingar, i

hvilka delegare i bolaget böra taxeras, skall aflemnas till ordföranden

i vederbörande bevillningsberedning eller myndighet, som i 28 § omförmäles,

samt, om den aflemnas till sådan myndighet, genom dess

försorg delgifvas bemälde ordförande.

Vid delegares taxering fördelas härefter bolagets, med tillämpning

af gifna föreskrifter, uppskattade hela inkomst mellan delegarne i förhållande

till hvarje delegares andel af bolagets inkomst. Om således

ett kommanditbolag med tre delegare — som eger annan fastighet än

jordbruksfastighet till taxeringsvärde af 240,000 kronor samt deraf och

af andra inkomstkällor haft bokförd inkomst, i sin helhet uppgående

till 35,000 kronor, hvilken disponerats sålunda, att 5,000 kronor afsätta

till reservfond och återstoden fördelats mellan delegarne på det sätt,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

att eu erhållit hälften eller 15,000 kronor, den andre en tredjedel eller

10.000 kronor och den tredje en sjettedel eller 5,000 kronor — finnes

hafva åtnjutit enligt inkomstskatteförordningen beskattningsbar inkomst

till belopp af 36,000 kronor, skall inkomstskatt påföras delegarne efter

berörda andelar eller för inkomst af resp. 18,000, 12,000 och 6,000

kronor. Hafva åter bolagets andra inkomstkällor än fastighet icke

lemnat något afkastning, skall bolaget beräknas hafva af fastigheten

åtnjutit 12,000 kronors inkomst, i följd hvaraf, under förutsättning

att afdrag för skuldränta eller förlust icke bort ega rum, delegarne

skola utgöra inkomstskatt för inkomst från bolaget af resp. 6,000,

4.000 och 2,000 kronor.

Uppgiftspligtig delegare i kommanditbolag skall i sin uppgift

angifva den andel, han åtnjutit eller eger åtnjuta af bolagets inkomst

nästföregående år, och bör denna andel särskildt utmärkas utan sammanblandning

med hans öfriga inkomst.

Delegare i vanligt handelsbolag skall i sammanhang med uppgifvande!

af den inkomst, han må åtnjuta af annan inkomstkälla, uppgifva

jemväl den på honom belöpande andel af bolagets beräknade

afkastning af fastighet och öfriga inkomst. Deremot åligger uppgiftsskyldighet

icke sjelfva bolaget. Om ett handelsbolag, som består af

två delegare med sins emellan lika rätt till bolagets egendom och inkomst,

af rörelse åtnjuter 10,000 kronors beskattningsbar inkomst, skall hvardera

delegaren såsom sin inkomst deraf uppgifva 5,000 kronor. Eger bolaget

en fabriksfastighet till taxeringsvärde af 20,000 kronor och använder

densamma i rörelse, som lemnar sammanlagd behållen inkomst af 5,000

kronor, skall bolaget anses hafva åtnjutit 1,000 kronors inkomst af

fastigheten och 4,000 kronors inkomst af rörelsen, i följd hvaraf hvardera

delegaren skall med afseende härå uppgifva 500 kronors inkomst

af fäst egendom och 2,000 kronors inkomst af rörelse, klar bolaget

äfven en jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, anses hvardera

delegaren deraf åtnjuta eu inkomst af 300 kronor. Från uppgifven

inkomst eger delegaren afdraga ränta å gäld, som icke tillförene afräknats,

äfvensom å rörelse eller yrke uppkommen förlust, som ej är

att anse såsom kapitalförlust.

Hvad här sagts om vanliga handelsbolag gäller i tillämpliga delar

äfven om enkla bolag och rederier.

O

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

6:o).

Eftertaxering.

Genom eftertaxering, der sådan enligt 35 § eger ruin, skall

inkomstskatt påföras till det belopp, hvarmed den förut erlagda skatten

understiger det skattebelopp, som bort påföras, derest inkomsten i rätt

tid taxerats till rigtigt belopp. Om således en person, som år 1903

taxeras för 10,000 kronors inkomst och följaktligen får erlägga skatt

efter 12,000 kronor, vid taxeringsförrättningarne år 1905 befinnes hafva

haft en inkomst, som bort år 1903 upptagas till 14,000 kronor, i följd

hvaraf han rätteligen skolat utgöra skatt efter 20,000 kronor, skall

utan sammanblandning med den taxering, som för år 1905 varder

honom åsatt, sistnämnda år honom påföras jemväl ogulden inkomstskatt,

svarande mot skilnaden emellan hvad han i verkligheten erlagt och

livad han bort erlägga, eller efter 8,000 kronor, så att, om skattefoten

varit 1 krona för 100 kronor, inkomstskatten blir 80 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

39

Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgifter angående sin inkomst äro:

a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst

2,000 kronors inkomst eller minst 1,000 kronors inkomst af fast egendom eller

kapital, derunder inbegripen utdelning å aktier och banklotter.

I skattskyldigs uppgift om inkomst skall innefattas äfven hustruns inkomst.

Bostads- och andra förmåner böra till sitt värde i penningar uppgifvas.

Uppgift skall afgifvas före den 1 april. Möter hinder att inom bestämd tid

aflemna uppgift, må anstånd åtnjutas intill maj månads utgång, om skriftlig anmälan

derom göres hos ordföranden i bevillningsberedningen.

Uppgift aflemnas eller insändes i betaldt bref med allmänna posten antingen

till ordföranden i bevillningsberedningen eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet

och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten

i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller

den skattskyldige är bosatt (mantalsskrifningsorten).

Verk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga

föreskrifna räkenskapshandlingar.

Den, som underlåter att inom stadgad tid aflemna uppgift, förlorar rätten att

fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

År uppgiften ofullständig, eger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af

utelemnad inkomst.

Uppgiftspligtig, som i aflemnad uppgift mot bättre vetande lemnar origtigt

meddelande och derigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del

taxeras, bötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som

genom det svikliga förfarandet undandragits, dock minst tjugufem kronor.

En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande

uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända

sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller pension upptages

med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, med

iakttagande likväl, dels att inkomsten första året den åtnjutes, äfvensom då den icke

åtnjutits för hela föregående året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma,

enligt de upplysningar taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må

anses för det löpande året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det löpande året

upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående årets

inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året, för hvilken

inkomsten åtnjutes.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock pension upptages

med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i stat eller

annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar,

dagaflöning, sportelersättning och obestämda eller extra inkomster beräknas

på sätt i nästföregående stycke omförmäles.

Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet och all dylik

tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges verksamhet än hans

redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller yrke och som tillfallit honom så

sent under ett år, att densamma icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd

beräknas, taxeras det näst derpå följande året.

Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar, upptages med

det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt markegångspris utgör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 166.

Mantalsskrifningsort:

för bolag: styrelsens säte)

stad socken.

härad.

län.

Uppgift

till ledning vid underteeknads taxering år 19

A. Inkomst af fast egendom.

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbeVillning be- [j

skattad. Denna inkomst beräknas efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxerings- ||

värde och anses utgöra ä) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af I

taxeringsvärdet samt b) af annan fastighet och frälseränta fem kronoT för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet.

Delegare i vanligt handelsbolag skall lemna uppgift beträffande dén på honom belöpande

andel af bolaget tillhörig fastighet.

Undertecknad eger följande fastighet__________

Likstäld med egare är sådan innehafvare af fast egendom, som derför enligt bevillningsförordningén

erläggér bevillning.

l:o) jordbruksfastighet:

socken; tax.-värde

kr.

2:o) annan fastighet och frälseränta:

socken

stad

Summa

; tax.-värde ...

kr.; 6 % derå

la-.

frälseränta af

Stimma ________________ kr.; 5 % derå

O A:M ik)V'' t? i

Summa inkomst af last egendom

B. Inkomst af arbete.

Do) Inkomst af tjenst eller pension.

Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest densamma icke j

är såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild

tjenst förenad förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, Ärligt understöd, lif- j

ränta och undantagsförmån. Afdrag må ske endast för dels hvad söm anvisats till bestridande j

af de med erhållen tjenst förenade särskilda kostnader (se 7 § d) inkomstskati.eförordningen)>

dels de med embete och tjenst förenade utgifter, söm öthföfmälas i 7 § e) samfnå förordning.

Undertecknad åtnjuter inkomst af följande tjenst

af följande uppdrag:

och skall skatta för inkomst

uppbär pension från

Undertecknads inkomst af tjenst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.

Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke ega rum för utskylder eller lefnadskostnader,

för ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användes till fast egendoms för.

bättring, tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Deremot må afdrag ske för

Transport

Summa

Anm. Skattskyldig, som är delegare i kommanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt angifva

den honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

41

. Transport

det hyresvärdet motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som, användes till .

utöfvande af.rörelsen, eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande deraf (se 7 § a), b), och c)

inkomstskatteförordningen), så ock för ränta å lånt rörelsekapital äfvensom för förlust, som

icke är att hänföra till kapitalförlust. Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta

såsom i förhållande till hvarandra sjelfständiga, må dock vid beräkningen af den under denna

punkt upptagna inkomst ränta å lånt rörelsekapital och förlust icke ske från inkomst af annan

rörelse än den, hvari rörelsekapitalet användes eller förlusten inträffat. Angående afdrag i öfrigt

se här nedan.

Undertecknad idkar följande särskilda slag af rörelse eller yrkesverksamhet:

(Härunder angifves äfven rörelse, som idkas i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.) ||

Summa

C.

Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år har icke öfverstigit________|...

3:o) Annan inkomst af arbete.

Härunder uppgifvas skattepligtiga intägter, som ej böra under annan rubrik upptagas, så- I

som inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvas såsom yrke, i

inkomst af fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag m. m.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit....... _

inkomst af kapital

Summa inkomst af arbete

li

:

Härunder uppgifvas:

l:o) ränta al utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller hos

penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar samt kronooch

kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af patronus ecclesise.

Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske endast för ränta å upplånadt kapital, i den

mån afdrag derför ej under B 2:o) skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital. För förvaltningskostnad

får sålunda afdrag ej ega rum.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit_______

2:o) utdelning å aktier i inländska aktiebolag samt lotter i inländska bankbolag.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit_______

Summa inkomst al kapital j

Summa inkomster 1

Från det uppgifna inkomstbeloppet yrkas afdrag:

a) för ränta å gäld, derför afdrag förut ej egt rum __________________________________________________________

b) för den förlust å rörelse eller yrke, som icke under B 2:o) afdragits ______________________i

(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, derest icke den skattskyldige meddelar upplysning, j

å hvilken rörelse förlusten uppstått.)

e) (enskBda6 batttfbolag) ^ör utdelningen, i den mån densamma icke öfverstigit sex procent

å bolagets inbetalta aktie- eller lottkapital; och som utdelningen utgjort _____________________

kronor eller -_____________ procent å inbetalta kapitalet, utgörande ______________________ kronor,

uppgår berörda afdrag till..........._....._...............................................................................................

(Hvad såsom inbetaldt kapital skall anses stadgas i 9 § inkomstskatteförordningen.)

Summa afdrag

Summa återstående inkomst

Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, derför afdrag här ofvan gjorts, uppgår till kr. .............

Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit hvad här ofvan uppgifvits, betygas på heder

och samvete.

den

19..

Namn:-----------------

Titel eller yrke:

Adress:..............

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i öfrigt, som han vill till ledning för sin

taxering meddela.

För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs eget

intresse att här lemna så fullständiga upplysningar som möjligt.

*

TJndertecknads omförmälda ----------------------------------------- rörelse har bedrifvits på nedannämnda olika

beskattningsorter, och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten deraf, utgörande

___________________ kronor, hör emellan de särskilda orterna fördelas sålunda:

i ............................................................... .... kr.

i ____________________________________ _______________________ ________ »

i »

Summa kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

43

Progressionstabell.

Taxerad

Belopp, efter

Taxerad

Belopp, efter

Taxerad

Belopp, efter

Taxerad

Belopp, efter

ivilket skatt

ivilket skatt

livilket skatt

inkomst

utgår

inkomst

utgår

inkomst

utgår

inkomst

utgår

1,000

200

4,100

4,100

7,200

7,800

10,300

12,600

1,100

300

4,200

4,200

7,300

7,900

10,400

12,800

1,200

400

4,300

4,300

7,400

8,100

10,500

13,000

1,300

500

4,400

4,400

7,500

8,200

10,600

13,200

1,400

600

4,500

4,500

7,600

8,400

10,700

13,400

1,500

700

4,600

4,600

7,700

8,500

10,800

13,600

1,600

800

4,700

4,700

7,800

8,700

10,900

13,800

1,700

900

4,800

4,800

7,900

8,800

11,000

14,000

1,800

1,000

4,900

4,900

8,00#

9,000

11,100

14,200

1,900

1,100

5,StOO

5,000

8,100

9,100

11,200

14,400

2,000

1,400

5,100

5,100

8,200

9,300

11,300

14,600

2,100

1,500

5,200

5,200

8,300

9,400

11,400

14,800

2,200

1,600

£,300

5,300

8,400

9,600

11,500

15,000

2,300

1,700

5,400

5,400

8,500

9,700

11,600

15,200

2,400

1,800

5,500

5,500

8,600

9,900

11,700

15,400

2,500

1,900

5,600

5,600

8,700

10,000

11,800

15,600

2,600

2,000

5,700

5,700

8,800

10,200

11,900

15,800

2,700

2,100

5,800

5,800

8,900

10,300

12,000

16,000

2,800

2,200

5,900

5,900

9,000

10,500

12,100

16,200

2,900

2,300

0,000

6,000

9,100

10,600

12,200

16,400

3,000

2,600

6,100

6,100

9,200

10,800

12,300

16,600

3,100

2,700

6,200

6,300

9,300

10,900

12,400

16,800

3,200

2,800

6,300

6,400

9,400

11,100

12,500

17,000

3,300

2,900

6,400

6,600

9,500

11,200

12,600

17,200

3,400

3,000

6,500

6,700

9,600

11,400

12,700

17,400

3,500

3,100

6,600

6,900

9,700

11,500

12,800

17,600

3,600

3,200

6,700

7,000

9,800

11,700

12,900

17,800

3,700

3,300

6,800

7,200

9,900

11,800

12,000

18,000

3,800

3,400

6,900

7,300

10,000

12,000

13,100

18,200

3,900

3,500

7,000

7,500

10,100

12,200

13,200

18,400

4,000

4,000

7,100

7,600

10,200

12,400

13,300

18,600

Bih. till Biksd.

Prof. 1902

10 Sami

1 Afd. 1

Band. 26

Höft.

7

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatl

utgår

13,400

18,800

17,400

28,000

13,500

19,000

17,500

28,200

13,600

19,200

17,600

28,500

13,700

19,400

17,700

28,700

13,800

19,600

17,800

29,000

13,900

19,800

17,900

29,200

14,000

20,000

18,001)

29,500

14,100

20,200

18,100

29,700

14,200

20,400

18,200

30,000

14,300

20,600

18,300

30,200

14,400

20,800

18,400

30,500

14,500

21,000

18,500

30,700

14,600

21,200

18,600

31,000

14,700

21,400

18,700

31,200

14,800

21,600

18,800

31,500

14,900

21,800

18,900

31,700

15,000

22,000

19,000

32,000

15,100

22,200

19,100

32,200

15,200

22,500

19,200

32,500

15,300

22,700

19,300

32,700

15,400

23,000

19,400

33,000

15,500

23,200

19,500

33,200

15,600

23,500

19,600

33,500

15,700

23,700

19,700

33,700

15,800

24,000

19,800

34,000

15,900

24,200

19,900

34,200

10,000

24,500

20,000

34,500

16,100

24,700

20,100

34,800

16,200

25,000

20,200

35,100

16,300

25,200

20,300

35,400

16,400

25,500

20,400

35,700

16,500

25,700

20,500

36,000

16,600

26,000

20,600

36,300

16,700

26,200

20,700

36,600

16,800

26,500

20,800

36,900

16,900

26,700

20,900

37,200

17,000

27,000

21,000

37,500

17,100

27,200

21,100

37,800

17,200

27,500

21,200

38,100

17,300

27,700

21,300

38,400

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

21,400

38,700

25,400

50,700

21,500

39,000

25,500

51,000

21,600

39,300

25,600

51,300

21,700

39,600

25,700

51,600

21,800

39,900

25,800

51,900

21,900

40,200

25,900

52,200

22,009

40,500

29,999

52,500

22,100

40,800

26,100

52,800

22,200

41,100

26,200

53,100

22,300

41,400

26,300

53,400

22,400

41,700

26,400

53,700

22,500

42,000

26,500

54,000

22,600

42,300

26,600

54,300

22,700

42,600

26,700

54,600

22,800

42,900

26,800

54,900

22,900

43,200

26,900

55,200

29,009

43,500

27,990

55,500

23,100

43,800

27,100

55,800

23,200

44,100

27,200

56,100

23,300

44,400

27,300

56,400

23,400

44,700

27,400

56,700

23,500

45,000

27,500

57,000

23,600

45,300

27,600

57,300

23,700

45,600

27,700

57,600

23,800

45,900

27,800

57,900

23,900

46,200

27,900

58,200

24,909

46,500

28,009

58,500

24,100

46,800

28,100

58,800

24,200

47,100

28,200

59,100

24,300

47,400

28,300

59,400

24,400

47,700

28,400

59,700

24,500

48,000

28,500

60,000

24,600

48,300

28,600

60,300

24,700

48,600

28,700

60,600

24,800

48,900

28,800

60,900

24,900

49,200

28,900

61,200

25,000

49,500

29,000

61,500

25,100

49,800

29,100

61,800

25,200

50,100

29,200

62,100

25,300

50,400

29,300

62,400

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

45

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

Taxerad

inkomst

Belopp, efter

hvilket skatt

utgår

29,400

62,700

33,400

76.400

37,400

90,400

41,400

104,400

29,500

63,000

33,500

76,700

37,500

90,700

41,500

104,700

29,600

63,300

33,600

77,100

37,600

91,100

41,600

105,100

29,700

63,600

33,700

77,400

37,700

91,400

41,700

105,400

29,800

63,900

33,800

77,800

37,800

91,800

41,800

105,800

29,900

64,200

33,900

78,100

37,900

92,100

41,900

106,100

3fl,oo«

64,500

154,000

78,500

38,000

92,500

42,00(1

106,500

30,100

64,800

34,100

78,800

38,100

92,800

42,100

106,800

30,200

65,200

34,200

79,200

38,200

93,200

42,200

107,200

30,300

65,500

34,300

79,500

38,300

93,500

42,300

107,500

30,400

65,900

34,400

79,900

38,400

93,900

42,400

107,900

30,500

66,200

34,500

80,200

38,500

94,200

42,500

108,200

30,600

66,600

34,600

80,600

38,600

94,600

42,600

108,600

30,700

66,900

34,700

80,900

38,700

94,900

42,700

108,900

30,800

67,300

34,800

81,300

38,800

95,300

42,800

109,300

30,900

67,600

34,900

81,600

38,900

95,600

42,900

109,600

:u,ooo

68,000

35,000

82,000

30,000

96,000

43,000

110,000

31,100

68,300

35,100

82,300

39,100

96,300

43,100

110,300

31,200

68,700

35,200

82,700

39,200

96,700

43,200

110,700

31,300

69,000

35,300

83,000

39,300

97,000

43,300

111,000

31,400

69,400

35,400

83,400

39,400

97,400

43,400

111,400

31,500

69,700

35,500

83,700

39,500

97,700

43,500

111,700

31,600

70,100

35,600

84,100

39,600

98,100

43,600

112,100

31,700

70,400

35,700

84,400

39,700

98,400

43,700

112,400

31,800

70,800

35,800

84,800

39,800

98,800

43,800

112,800

31,900

71,100

35,900

85,100

39,900

99,100

43,900

113,100

32,000

71,500

36,000

85,500

40,000

99,500

44,000

113,500

32,100

71,800

36,100

85,800

40,100

99,800

44,100

113,800

32,200

72,200

36,200

86,200

40,200

100,200

44,200

114,200

32,300

72,500

36,300

86,500

40,300

100,500

44,300

114,500

32,400

72,900

36,400

86,900

40,400

100,900

44,400

114,900

32,500

73,200

36,500

87,200

40,500

101,200

44,500

115,200

32,600

73,600

36,600

87,600

40,600

101,600

44,600

115,600

32,700

73,900

36,700

87,900

40,700

101,900

44,700

115,900

32,800

74,300

36,800

88,300

40,800

102,300

44.800

116,300

32,900

74,600

36,900

88,600

40,900

102,600

44,900

116,600

33,000

75,000

37,000

89,000

4 8,000

103,000

45,000

117,000

33,100

75,300

37,100

89,300

41,100

103,300

45,100

117,300

33.200

75,700

37,200

89,700

41,200

103,700

45,200

117.700

33,300

76,000

37,S00

90,000

41,300

104,000

45,300

118,000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Taxerad

Belopp, efter

Taxerad

Belopp, efter

Taxerad

Belopp, efter

Taxerad

Belopp, efter

hvilket skatt

hvilket skatt

hvilket skatt

inkomst

hvilket skatt

inkomst

utgår

inkomst

utgår

inkomst

utgår

utgår

45,400

118,400

48,400

128,900

55,000

154,500

85,000

279,500

45,500

118,700

48,500

129,200

56,000

158,500

86,000

284,500

45,600

119,100

48,600

129,600

57,000

162,500

87,000

289,500

45,700

119,400

48,700

129,900

58,000

166,500

88,000

294,500

45,800

119,800

48,800

130,300

59,000

170,500

89,000

299,500

45,900

120,100

48,900

130,600

60,000

174,500

00,000

304,500

415,000

120,500

4»,000

131,000

61.000

178,500

91,000

309,500

46,100

120,800

49,100

131,300

62,000

182,500

92,000

314,500

46,200

121,200

49,200

131,700

63,000

186,500

93,000

319,500

46,300

121,500

49,300

132,000

64,000

190,500

94,000

324,500

46,400

121,900

49,400

132,400

65,000

194,500

95,000

329,500

46,500

122,200

49,500

132,700

66,000

198,500

96,000

334,500

46,600

122,600

49,600

133,100

67,000

202,500

97,000

339,500

46,700

122,900

49,700

133,400

68,000

206,500

98,000

344,500

46,800

123,300

49,800

133,800

69,000

210,500

99,000

349,500

46,900

123,600

49,900

134,100

70,000

214,500

100,000

354,500

47,000

124,000

50,000

134,500

71,000

218,500

100,100

|55,000

47,100

124,300

50,100

134,900

72,000

222,500

100,200

355,500

47,200

124,700

50,200

135,300

73,000

226,500

101,000

359,500

47,300

125,000

50,300

135,700

74,000

230,500

105,000

379,500

47,400

125,400

50,400

136,100

75,000

234,500

110,000

404,500

47,500

125,700

50,500

136,500

76,000

238,500

115,000

429,500

47,600

126,100

50,600

136,900

77,000

242,500

120,000

454,500

47,700

126,400

50,700

137,300

78,000

246,500

125,000

479,500

47,800

126,800

50,800

137,700

79,000

250,500

130,000

504,500

47,900

127,100

50,900

138,100

80,000

254,500

135,000

529,500

48,000

127,500

51,000

138,500

81,000

259,500

140,000

554,500

48,100

127,800

52,000

142,500

82,000

264,500

145,000

579,500

48,200

128,200

53,000

146,500

83,000

269,500

145,500

582,000

48,300

128,500

54,000

150,500

84,000

274,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

och

inkomstskatten

inom

och

län

för år 19

s. 48 Kontrollera mot PDF

Nummer å uppgift eller annan

bilaga.

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Den skattskyldiges

namn och titel eller yrke.

bostad.

Brukspatronen J.E. Bergström

Rättaren Måns Trulsson......

Mjölnaren A. Fogelberg ......

Hemmansegaren Niis Larsson

F. d. Grosshandlaren E. Berg

Länsmannen A. Blomberg...

L. N. Cronvall ..................

Skomakaren L. Jönsson......

Grosshandlaren C. J. Lönn...

Lasarettsläkaren O. Sandberg

Sömmerskan Gara Jansson

Arrendatorn A. Carlsson ...

Densamme ........................

Kamreraren S. Wandberg ...

Skepparen L. Johansson ...

Densamme m. fl................

Kommissionären N. Edlind...

Enkefru E. Jakobson .........

Råbelöf....................

Råbelöfs qvarn .........

Röksta.....................

Ahlby .....................

Sanda .....................

För Aby stenkärlsfabrik

Hofstena ..................

Sundbyberg...............

Rimbo ....................

» ......... ...........

Vellnora kungsgård . .

Hammarby ...............

Simpnäs ..................

» .................

Österby .................

Ekeby ....................

I

Förrättningsstället N. N. den

Summa

25

Tax

e r i n

S eu

list

b e v

illni

n g s

A

! bevillningsbe

r e d n

inge

n

Af

uppskattad inkomst

upp-

af rörelse, yrke

ty pa

CD 03.

*-s

CD

W

eller

eljest

EB a>

B

era

af kapita

if tjenst el

pension.

åt kanal, jern

farväg, ske

sjöfart eller

af staten

jordbruksf

P

B

B

P

Summa.

5’ p

CR g»

O: P

*-* era

0

I-i CD

pa a

in beskattr

inkomst.

af kapita

af tjenst e

pension

oT

« B s» w <

B

a er.

B

ctT

era

CD 000

era

in

ty

i-i

gr*»

§* §

B

•

M-

p

1,000

—

—

10,000

11,000

—

11,000

1,000

—

—

600

—

_

600

450

ISO

600

—

700

—

300

1,000

450

550

_

700

—

—

—

1,700

1,700

—

1,700

—

_

7,500

—

—

—

7,500

—

7,500

7,500

_

*—

1,300

—

400

1,700

—

1,700

—

1,300

—

—

—

1,000

1,000

—

1,000

—

—

—

—

—

700

700

600

100

—

—

1,000

—

1,000

4,000

6,000

—

6,000

1,000

—

—

1,000

—

3,000

4,000

—

4,000

_

1,000

—

—

—

500

500

450

50

_

—

—

—

1,000

—

1,000

786

_

_

—

—

—

400

400

314

—

—

1,000

600

—

—

1,600

300

1,300

1,000

600

—

600

1,000

—

1,600

—

1,600

—

600

—

—

500

—

500

—

500

—

—

500

500

—

500

1,500

300

1,200

500

500

11,000

5,300

3,500

22,500

42,300

2,850

39,450;

11,000

5,300

maj 19.

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N.

Ledamot.

N. N.

Ledamot.

Anmärkningar.

l.o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar’

uppgift a det beskattningsbara inkomslbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller fenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt

rf;o. Um arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad

> * kommunalutskylders debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppen särskild! upptagas, på sätt detta formulär visar.

4:o. Da uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset derom taxeringslängden bifogas.

5:o. såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.

'') Uppgår inkomsten ej till 1,000 kronor, utgöres ej vägskatt, så vida ej den skattskyldige har annan inkomst, hvilken

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

49

förordningen

Taxering enligt inkonistskatte- förordningeu

Bevillningsberedningens

anteckningar.

taxeringsnämnden

Uträknad bevillning.

Af pröfningsnämnden beslutade ändringar

i de beskattningsbara inkomstbeloppen.

Af

bevillnings-

beredningen

Af

taxerings-

nämnden.

Uträknad inkomstskatt.

Af pröfningsnämnden beslutade ändringar

i de belopp, efter hvilka skatt utgår.

skattad inkomst

J medgifvet afdrag enligt § 11

i bevillningsförordningen.

antagen beskattningsbar

inkomst.

af rörelse, yrke

eller eljest

Summa.

af kanal, jernväg, annan

farväg, skeppsrederi,

sjöfart eller af arrende

af staten tillhörig

jordbruksfastighet.

annan.1)

föreslagen inkomst.

beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår

taxerad inkomst.

beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår.

—

10,000

11,000

—

11,000

no

-

12,500

17,100

27,200

17,100

27,200

272

29,500

—

—

600

450

150

1

50

_

_

_

_

—

300

1,000

450

550

5 50

—

1,000

200

1,000

200

2

_

—

1,700

1,700

—

1,700

17

—

—

3,900

3,500

4,000

4,000

40

_

—

—

7,500

—

7,500

75

—

9,000

28,500

60,000

28,500

60,000

600

68,300

—

400

1,700

—

1,700

17

—

—

2,100

1,500

2,100

1,500

15

—

_

1,000

1,000

1,000

10

1 Mantalsskrifven i N. N. kommun och så-

\ ledes ej berättigad till afdrag.

—

700

700

600

100

1

—

—

—

—

—

—

—

Har C barn. Hustrun sjuklig.

1,000

5,000

7,000

—

7,000

70

—

—

6,300

6,400

7,300

7,900

79

—

—

3,000

4,000

—

4,000

40

—

—

3,000

2,600

3,000

2,600

26

—

1,200

—

1,200

975

9

75

786

1,400

600

1,600

800

8

300

—

400

400

325

3

25

314

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

300

1,300

13

—

—

2,600

2,000

2,600

2,000

20

—

1,000

—

1,600

—

1,600

16

—

—

1,800

1,000

1,800

1,000

10

_

500

—

500

—

500

5

—

—

—

—

_

_

_

_

—

500

1,500

300

1,200

12

—

—

1,500

700

1,500

700

7

—

—

—

—

—

—

—

-1

—

1,400

600

1,400

600

6

500

3,700

23,000

O

O

o

ce

2,400 40,600

406

|

||

-Ii

70,600106,300

7 l,90o| 108,50oj 1,085| —

Förrättningsstället N. N. den 19

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N N. N.

Ledamot. Ledamot
som

af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig

åstadkommas, underrättelse derom i anteckningskolumnen införas.

icke blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende å

tillsammans med den ifrågavarande uppgår till eller ötverstiger 1,000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.