Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 111

1902-05-15 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:111, Riksdagens Skrifvelse N:o 111

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

1

N:o 111.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 15 maj 1902.

» » » » Andra Kammaren den 15 » »

Riksdagens skrifvelse, till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande

anslagen till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n;is 3, 85 och 86).

Till Konungen.

T afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel,

innefattande anslagen till justitiedepartementet, får Riksdagen för

Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Bill. till Riksd Brot. 1902. 10 Sami. 1 Af cl. 1 Band. 31 Haft. (N:o 111.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Ordinarie anslag''.

Nedre justitierevisionen.

l:o) T den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kong!. Maj:t

uti punkten 1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att medgifva,

att i den för nedre justitierevisionen faststälda stat måtte upptagas aflöning

för ytterligare en kanslist med — förutom ålderstillägg med 500

kronor efter fem och med ytterligare 500 kronor efter tio år — lön 1,500

kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, eller sammanlagdt 2,700

kronor.

Hvad uti det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll

öfver justitiedepartementsärenden den 11 januari 1902 i detta ärende ananförts,

har synts Riksdagen gifva vid handen, att tillämpningen af den

nya lagstiftningen angående fullföljd af talan kommer att medföra, att

göromålen å nedre justitiere visionens registratorskontor icke obetydligt

ökas, och har Riksdagen ansett det då icke kunna undvikas, att ytterligare

arbetsbiträde der anställes och nödiga medel dertill anvisas. Då emellertid

tillräcklig erfarenhet ännu icke vunnits om den verkan uti ifrågavarande

afseende, som berörda lagändringar i verkligheten komma att

medföra, har det icke synts lämpligt att redan nu inrätta en ny ordinarie

befattning, hvadan Riksdagen ansett, att de erforderliga medlen nu böra

å extra stat anvisas.

På grund häraf har Riksdagen, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, på extra stat för år 1903 anvisat 2,700 kronor

till bestridande af de utgifter för anställande af ytterligare ett arbetsbiträde

vid nedre justitierevisionens registratorskontor, som föranledas af

tillämpning af den nya lagstiftningen om fullföljd af talan.

2:o) Uti punkten 2 under denna hufvudtitel har Eders Kongl. Maj:t

i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att medgifva, att i staten för

nedre justitierevisionen, i stället för nu upptagna 1,200 kronor tjenstgöringspenningar

och 200 kronor renskrifningspenningar åt hvardera af två

amanuenser, måtte upptagas för en hvar af dem tjenstgöringspenningar

1,200 kronor, arfvode 1,500 kronor och renskrifningspenningar 300 kronor,

hvarigenom deras aflöning skulle ökas med 1,600 kronor, eller för

båda sammanlagdt 3,200 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Af hvad härom i statsrådsprotokollet anförts har Riksdagen icke blifvit

öfvertygad om, att den ifrågasatta arfvodestillökningen för ifrågavarande

begge såsom protokollssekreterare tjenstgörande amanuenser är af förhållandena

nödvändiggjord, helst någon erfarenhet icke ännu kunnat vinnas

angående den ökning i nämnda tjenstemäns åligganden, som må kunna

föranledas af de i statsrådsprotokollet omförmälda lagändringar.

Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning har derför icke af Riksdagen

bifallits.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har uti punkten 3 under denna hufvudtitel

i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att medgifva, att i staten för

nedre justitierevisionen nu upptagna tjenstgöringspenningar 200 kronor för

en hvar af fem vaktmästare måtte förhöjas med 100 kronor till 300 kronor,

eller således för dem samtliga med sammanlagdt 500 kronor.

Visserligen lärer det icke kunna förnekas, att, på samma gång ifrågavarande

vaktmästare till följd af de i statsrådsprotokollet angifna omständigheter

komma att få vidkännas minskning i sina af tjensten härflytande

extra inkomster, de ock af samma orsaker få åtnjuta viss lindring

i afseende på göromålen; men då berörda inkomster lära hafva blifvit

tagna i beräkning vid afvägandet af dessa vaktmästares aflöningsförmåner

och dervid föranleda att tjenstgöringspenningarna för dem blifvit satta

100 kronor lägre än för vaktmästare vid andra, med det nu ifrågavarande

jemförliga embetsverk, har de extra inkomsternas nästan fullständiga

upphörande synts böra medföra, att tjenstgöringspenningarna höjas

med föreslaget belopp.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har derför af

Riksdagen bifallits.

På grund af de beslut, Riksdagen här ofvan anmält, har Riksdagen

höjt anslaget till nedre justitierevisionen, nu upptaget till 150,400 kronor,

med 500 kronor till 150,900 kronor.

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat.

•l:o) 1 statsverkspropositionen har under denna hufvudtitel uti punkten

4 föreslagits, att Riksdagen måtte medgifva, att i staten för Svea hofrätt

med derunder lydande justitiestat upptagna tjenstgöringspenningar 200

kronor för en hvar af tio vid hofrätten anställa hofrättsposter måtte förhöjas

med 100 kronor till 300 kronor, eller således för dem samtliga med

sammanlagdt 1,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Med hänsyn till hvad i näst föregående punkt anförts beträffande

föreslagen löneförhöjning åt vaktmästarne vid nedre justitierevisionen, hvilket

eger tillämpning jemväl angående nu ifrågavarande hofrättsposter, har

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning af Riksdagen bifallits.

5:o) Uti punkten 5 under denna liufvudtitel liar Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att medgifva, att i staten för Svea hofrätt med derunder

lydande justitiestat måtte, under förutsättning att särskilt aflåtan

proposition med förslag till lag om domsagas kansli med mera blefve af

Riksdagen bifallen, för hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag för

närvarande utginge, detsamma höjas med 300 kronor, och för domsaga, der

förvaltningskostnadsbidrag ej egde rum, sådant bidrag upptagas med likaledes

300 kronor, och således för samtliga 57 domsagor under hofrätten

förvaltningskostnadsbidragen höjas med sammanlagdt 17,100 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning icke af Riksdagen bifallits.

6:o) Eders Kongl. Maj:t har under denna liufvudtitel i punkten (i

föreslagit Riksdagen att medgifva, att de i staten för Svea hofrätt med

derunder lydande justitiestat för tingstolkar anslagna arfvoden, tillhopa

1,100 kronor, måtte höjas till 3,000 kronor, att utgå enligt de i statsrådsprotokollet

angifna bestämmelser och sålunda ökas med 1,900 kronor.

Den utredning i förevarande ämne, som i statsrådsprotokollet lemnats,

bär synts Riksdagen utvisa behöfligheten af förhöjning i de nu till allmänna

tingstolkar vid de i statsrådsprotokollet omförmälda häradsrätter

anvisade anslag; och har Riksdagen icke funnit skäl till erinran mot de

af Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende föreslagna belopp.

Då det emellertid synts Riksdagen icke vara omöjligt, att, genom anställande

af mer än en tingstolk i Torneå domsaga, tingstolkens resor må

kunna till sin längd inskränkas, och alltså de utgifter, en tolk får vidkännas

på grund af tingsresor, kunna i någon mån nedbringas, samt till

följd häraf större lätthet uppstå att för den anvisade ersättningen erhålla

nödigt tolkbiträde, har Riksdagen, för att lemna möjligheten till dylik

anordning öppen, ansett föreskriften om en för samtliga tingslag inom

Torneå domsaga gemensam tolk böra utgå och arfvodet, beträffande denna

domsaga, afse eu eller flera tolkar.

Riksdagen har derför beslutit att i staten för Svea hofrätt med derunder

lydande justitiestat uppföra arfvode till tingstolkar med följande

belopp, nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

för en allmän tolk i Arvidsjaurs sockens tingslag 100 kronor; för eu

allmän tolk i Arjepluogs lappmarks tingslag 75 kronor; för eu allmän

tolk i Jockmocks lappmarks tingslag 75 kronor; för eu allmän tolk i

Öfver-Kalix tingslag 50 kronor; för en allmän tolk i Neder-Kalix tingslag

med skyldighet att tolka i finska språket 100 kronor; för en allmän tolk

i Gellivare lappmarks tingslag 600 kronor samt för en eller flera allmänna

tolkar i tingslagen inom Torneå domsaga 2,000 kronor, hvilka arfvoden

höra utgå under enahanda vilkor, som för utbetalningen af de fasta tolkarfvodena

hittills varit gällande;

samt alltså ökat de i förevarande stat för tingstolkar nu anslagna

arfvoden, tillhopa 1,100 kronor, med 1,900 kronor till 3,000 kronor.

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 7 under andra hufvudtiteln i

statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att

ofvan omförmälda proposition med förslag till lag om domsagas kansli

med mera blefve af Riksdagen bifallen, öka anslaget till Göta hofrätt med

derunder lydande justitiestat sålunda, att för hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag

för närvarande utginge, detsamma höjdes med 300

kronor, och att för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej egde rum,

sådant bidrag upptoges med likaledes 300 kronor, och att alltså öka anslaget

med sammanlagdt 13,500 kronor.

I enlighet med hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, tiar

Eders Kongl. Majtts nu ifrågavarande förslag icke vunnit Riksdagens bifall.

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande

justitiestat.

8:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 8 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att propositionen med förslagtill

lag om domsagas kansli med mera blefve af Riksdagen bifallen, öka

förevarande anslag sålunda, att för hvarje domsaga uppfördes ett förvaltningskostnadsbidrag

af 300 kronor, eller med sammanlagdt 5,100 kronor.

Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse angående Eders Kongl.

Maj:ts nu ifrågavarande framställning anmält, har Riksdagen icke bifallit

denna framställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Fångvården.

9:o) Eders Kong! Maj:t har i statsverkspropositionen uti punkten 9

under denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen dels att medgifva:

ej mindre att det i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 11 januari innevarande år angifna förslag till aflöningsstat

för de betjente vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utginge af det å

riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll,

finge tillämpas från och med år 1903; med förklarande tillika, att, i stället

för de genom kongl. kungörelserna den 2 juni 1882 och den 30 maj 1890

meddelade bestämmelser, skulle för aflönings åtnjutande å denna stat gälla:

att den vaktbetjente vid läns- och kronocellfängelserna nu tillkommande

andel af arbetsinkomsten vid dessa fängelser skulle till statsverket

indragas;

att vaktkonstapel skulle vara skyldig underkasta sig den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet, som af fånggevaldigergöromålens möjligen skeende

öfverflyttning å vaktkonstaplarne kunde föranledas;

att tjensteinnehafvare skulle vara skyldig att mot ersättning för flyttningskostnaden

låta sig förflytta till tjenst inom samma grad vid annan

fångvårdsanstalt;

att tjenstgöringspenningarne finge vid tjenstledighet på grund af läkarebetyg

under loppet af ett och samma kalenderår åtnjutas af tjensteinnehafvare

under högst femton dagar vid ledighet för svag helsas vårdande

och under högst två månader vid ledighet för sjukdom; dock med iakttagande,

att nämnda förmån icke finge åtnjutas för mer än samrnanlagdt

två månader hvarje år och icke mer än eu gång under fortlöpande

ledighet, samt att i tiden för sökt ledighet för helsans vårdande finge

göras den jemkning, som af förhållandena kunde påkallas och af den

sökandes helsotillstånd medgåfves;

att med nu stadgadt undantag tjenstgöringspenningarne finge uppbäras

endast för den tid, tjensteinnehafvaren verkligen tjenstgjort;

att tjensteinnehafvare under tjenstledighet såväl för sjukdom som

under högst femton dagar af kalenderåret för svag helsas vårdande egde

uppbära hela lönen, men att deri, som eljest undfinge ledighet, kunde förpligtas

att under ledigheten afstå så mycket af lönen, som för tjenstens

uppehållande erfordrades;

att för tillträde till ålderstillägg tjenstetiden skulle beräknas från

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tjensten

egt rum, med iakttagande att för löntagare, som blifvit transporterad,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

7

denna beräkning skulle omfatta tjenstgöringen i likartad befattning vid

olika fångvårdsanstalter, samt för ordinarie gevaldiger, som transporterades

till vaktkonstapel, hans tjenstgöring som ordinarie gevaldiger, och att löntagare

finge tillgodoräkna sig den tid, som före den nya lönestatens utfärdande

förflutit från hans utnämning till tjensten;

att tjensteinnehafvare skulle vara förpligtad att vid uppnådd pensionsålder

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från

tjensten afgå, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med afskedet anstå,

derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjensten på

ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i

densamma qvarstå; samt

att tjensteinnehafvare, som inginge på den nya staten, skulle vara

underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunde

varda stadgade;

än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll finge

från och med år 1903 till en hvar af de nuvarande vaktmästarne vid

län sfängelserna i Linköping och Malmö samt kronohäktet å Långholmen,

så länge dessa eller andra likartade vaktmästarebefattningar af dem innehades,

utbetalas fyllnadsersättning för inistad inkomst af fängelsearbetet med

100 kronor för år;

samt att af samma anslag finge årligen från och med år 1902 till en

hvar af de å ordinarie stat uppförda, af bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll aflönade vaktbetjente, som vore gift eller efter uppförandet

å berörda stat ingått gifte, ehuru detsamma sedermera på grund

af dödsfall eller af annan anledning upplösts, och som icke på kronans

bekostnad åtnjöte förmånen af fri bostad och vedbrand, intill dess han af

sådan förmån kunde komma i åtnjutande, utgå hyresersättning och anslag

till inköp af femton kubikmeter barrved; dock med iakttagande, att hyresersättnings

högsta årliga belopp icke finge öfverstiga 250 kronor, att hyresersättningarna

i medeltal icke finge öfverstiga 200 kronor årligen till

hvarje vaktbetjent samt att hyresersättningarna och vedanslagen skulle

efter de å olika orterna gällande hyror å bostadslägenheter och pris å ved

bestämmas;

dels och att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars vård

och underhåll med 55,950 kronor.

Bifölles hvad sålunda hemstälts, komme bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll, som nu utgjorde 503,800 kronor, att ökas till 559,750

kronor och följaktligen fångvårdsanslaget i sin helhet, som nu utgjorde

1,697,445 kronor, att upptagas till 1,753,395 kronor.

Eders Kongl. Maj.-ts föreliggande förslag till reglering af lönerna för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

vissa fångvårdsbetjente har Riksdagen funnit sig böra i hufvudsak godkänna.

Hvad särskilt beträffar förslaget om att vaktbetjeningen vid länens

fängelser icke vidare skola åtnjuta andel af inkomsten af fångarnes arbete,

har Riksdagen så mycket hellre velat biträda Eders Kong! Maj:ts förslag

i denna del, som Riksdagen anser, att ingen del af inkomsten utaf fångarnes

arbeten vid länsfängelserna och kronohäktena bör tillfalla fångvårdspersonalen.

Hvad den af Eders Ivongl. Maj:t nu föreslagna aflöningsstat för vissa

fångvårdsbetjente angår, har Riksdagen, med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet

anförts till stöd för de förhöjningar och förändringar, samma

stat innehåller, hvilka Riksdagen funnit vara lämpligt afpassade med hänsyn

till nuvarande tidsförhållanden, ansett sig böra bifalla Eders Kong!

Maj:ts förevarande förslag.

I fråga om de för aflöningens åtnjutande föreslagna bestämmelser har

Riksdagen funnit sig böra göra följande erinringar.

Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att tjenstgöringspenningarne skulle

få vid tjenstledighet på grund af läkarehetyg under loppet af ett och

samma kalenderår åtnjutas af tjensteinnehafvare under högst femton dagar

vid ledighet för svag helsas vårdande och under högst två månader vid

ledighet för sjukdom; dock med iakttagande, att nämnda förmån icke finge

åtnjutas för mer än sammanlagdt två månader hvarje år och icke mer än

en gång under fortlöpande ledighet. Berörda tider af två månader hafva

synts Riksdagen alltför långt tillmätta och har Riksdagen ansett dem böra

nedsättas till 45 dagar i likhet med hvad som enligt reglementet den 15

oktober 1897 gäller för betjente vid statens jernvägar, då de åtnjuta ledighet

vare sig enbart för sjukdom eller för svag helsas vårdande eller ock

såväl af nämnda orsaker som för enskilda angelägenheter. Deremot liar

det synts vara mindre lämpligt och lätt ledande till o egentligheter att

föreskrifva, att dylik förmån icke får åtnjutas mer än en gång under fortlöpande

ledighet. Denna nu föreslagna bestämmelse har icke någon motsvarighet

i ofvanberörda reglemente för jernvägspersonalen, och har Riksdagen

ansett sig böra utesluta nämnda inskränkning i rätten till tjenstgöringspenningars

åtnjutande.

I öfrigt har Riksdagen fäst sin uppmärksamhet vid, att vissa andra

bestämmelser än de nu föreslagna varit, angående åtnjutande af aflöning

under ledighet på grund af sjukdom, ifrågasatta i de framlagda förslagen

till aflöningsstater för post- och telegrafstaten; men då det synes vara

ensidigt, att likartade föreskrifter i förevarande afseende må varda, i den

mån så lämpligen ske kan, i de olika lönesta,terna intagna, har Riksdagen

ansett, att möjlighet härtill bör beredas och att således i aflöningsvilkoren

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

för fångvårdsstaten bör intagas föreskrift om att tjensteinnehafvare, som

ingår på den nya staten, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser,

som kunna varda stadgade i fråga om åtnjutande af lön och tjenstegöringspenningar

under ledighet på grund af sjukdom.

I afseende å rätt till ålderstillägg har Riksdagen funnit önskligt, att

bestämmelse intages, att tjensteinnehafvare skall under mer än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, hafva

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan

tjenst inom fångvården.

Riksdagen har vidare ansett, att den pensionsålder, vid hvilken tjensteinnehafvare

skall vara skyldig att från tj ensten afgå, bör för fullständighetens

skull i bestämmelserna uttryckligen angifvas, och har Riksdagen

derför i förslaget inryckt de stadganden i afseende å pensionsålder, som

för närvarande gälla enligt beslut vid 1882 års riksdag och kongl. brefvet

den 12 juni samma år.

Slutligen har Riksdagen ansett det föreslagna medgifvandet för de

nuvarande vaktmästarne vid länsfängelserna i Linköping och Malmö samt

kronohäktet å Långholmen att åtnjuta fyllnadsersättning med 100 kronor

åidigen af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll böra gälla endast

så länge de qvarstå i sina nu innehafda befattningar och alltså icke gälla

äfven för den händelse, de skulle förflyttas till annan likartad tjenst, till

följd hvaraf Riksdagen uteslutit sistnämnda bestämmelse.

Hvad Eders Kongl. Majrts förslag i öfrigt vidkommer, har Riksdagen

icke funnit något att emot detsamma erinra.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, med anledning af

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

dels medgifvit,

ej mindre att från och med år 1903 må tillämpas följande aflöningsstat

för de betjente vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det

å riksstaten uppförda, bestämda anslaget till fångars vård och underhåll,

nemligen:

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Tjenst-

Älderstiilägg

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

efter 5 år.

efter 10 år.

1

fanjunkare......................

650

550

1,200

100

100

4

d:o .......................

2,600

2.200

4,800

100

100

1

vaktmästare........................

550

550

1,100

100

100

19

d:o ......................

10,450

10,450

20,900

100

100

1

underofficer ........................

550

400

950

100

100

29

d:o ......................

15,950

11,600

27,550

100

100

1

förste vaktkonstapel.........

550

400

950

75

75

12

d:o ........

6,600

4,800

11,400

75

75

1

Vaktkonstapel.....................

450

350

800

75

75

349

d:o .....................

157,050

122,150

279,200

75

75

1

fånggevaldiger ................

500

—

500

—

—

57

eko ..................

28,500

—

28,500

—

—

Summa kronor

—

—

377,850

—

—

med förklarande tillika, att, i stället för de genom kongl. kungörelserna

den 2 juni 1882 och den 30 maj 1890 meddelade bestämmelser, skaliför

aflönings åtnjutande å denna stat gälla:

att den vaktbetjente vid läns- och kronocellfängelserna nu tillkommande

andel af arbetsinkomsten vid dessa fängelser skall till statsverket

indragas;

att vaktkonstapel skall vara skyldig underkasta sig den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet, som åt fånggevaldigergöromålens möjligen skeende

öfverflyttning å vaktkonstaplarne kan föranledas;

att tjensteinnehafvare skall vara skyldig att mot ersättning för flyttningskostnaden

låta sig förflytta till tjenst inom samma grad vid annan

fångvår ds an stalt;

att tjenstgöringspenningarne må vid tjenstledighet på grund af läkarebetyg

under loppet af ett och samma kalenderår åtnjutas af tjensteinnehafvare

under högst femton dagar vid ledighet för svag helsas vårdande

och under högst fyrtiofem dagar vid ledighet för sjukdom; dock med

iakttagande, att nämnda förmån icke får åtnjutas för mer än sammanlagdt

fyrtiofem dagar hvarje år, samt att i tiden för sökt ledighet för

helsans vårdande må göras den jemkning, som af förhållandena kan påkallas

och af den sökandes helsotillstånd inedgifves;

att med nu stadgadt undantag tjenstgöringspenningarne få uppbäras

endast för den tid, tjensteinnehafvareli verkligen tjenstgjort;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse JSf:o 111.

att tjensteinnehafvare under tjenstledighet såväl för sjukdom som

under högst femton dagar af kalenderåret för svag helsas vårdande eger

uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, kan förpligta^

att under ledigheten afstå så mycket af lönen, som för tjenstlös

uppehållande erfordras;

att i afseende på tillträde till ålderstillägg skall iakttagas, att tjenstetiden

skall beräknas från början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

utnämning till tjensten egt ram; att tjensteinnehafvare skall under mer än

fyra femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till

tillägget, hafva med godt vitsord bestriclt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan tjenst inom fångvården; att för löntagare, som blifvit

transporterad, denna beräkning skall omfatta tjenstgöringen i likartad befattning

vid olika fångvårdsanstalter, och för ordinarie gevaldiger, som

transporterats till vaktkonstapel, hans tjenstgöring som ordinarie gevaldiger,

samt att löntagare må tillgodoräkna sig den tid, som före den nya

lönestatens utfärdande förflutit från hans utnämning till tjensten;

att tjensteinnehafvare skall vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår,

derest löntagaren minst 20 år innehaft ordinarie tjenst på fångvårdens

stat, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att

låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pvöfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna

och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

att tjensteinnehafvare, som ingår på den nya staten, skall vara underkastad

de förändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade så väl i

fråga om pension som i fråga om vilkoren för åtnjutande vid tjenstledighet

af lön och tjenstgöringspenningar;

än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må

från och '' med år 1903 till en hvar af de nuvarande vaktmästarne vid

länsfängelserna i Linköping och Malmö samt kronohäktet å Långholmen,

så länge dessa vaktmästarebefattningar af dem innehafvas, utbetalas fyllnadsersättning

för mistad inkomst af fängelsearbetet med 100 kronor för år;

- samt att af samma anslag må årligen från och med år 1902 till en

livar af de å ordinarie stat uppförda, af bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll aflönade vaktbetjente, som är gift eller efter uppförandet

å berörda stat ingått gifte, ehuru detsamma sedermera på grund

af dödsfall eller af annan anledning upplösts, och som icke på kronans

bekostnad åtnjuter förmånen af fri bostad och vedbrand, intill dess han

af sådan förmån kan komma i åtnjutande, utgå hyresersättning och anslag

till inköp af femton kubikmeter barrved; dock med iakttagande, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

hyresersättnings högsta årliga belopp icke får öfverstiga 250 kronor, att

hyresersättningarna i medeltal icke få öfverstiga 200 kronor årligen till

hvarje vaktbetjent samt att hyresersättningarna och vedanslagen skola

efter de å de olika orterna gällande hyror å bostadslägenheter och pris

å ved bestämmas;

dels ock såsom följd häraf ökat bestämda anslaget till fångars vård

och underhåll med 55,950 kronor.

Pa grund af detta Riksdagens beslut har bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll, som nu utgör 503,800 kronor, ökats till 559,750

kronor, och fångvårdsanslaget i sin helhet, som nu utgör 1,697,445 kronor,

upptagits till 1,753,395 kronor.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

10:o) Eders Kong! Maj:t har i punkten 10 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att särskildt aflåten proposition

med förslag till lag om tolks anlitande vid domstol blefve af Riksdagen

bifallen, medgifva, att af förslagsanslaget till ersättning åt domare,

vittnen och parter finge utgå den kostnad, som kunde enligt sagda lag

drabba statsverket.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen bifallit

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning.

11:0) Uti en till Riksdagen den 21 sistlidne februari aflåten proposition

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, under förutsättning

att de propositioner, som till Riksdagen aflåtits dels den 24 sistlidne januari

med förslag till lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken

m. in., dels samma den 21 februari med förslag till lag om ändrad lydelse

af vissa paragrafer i förordningen angående patent den 16 maj 1884,

blefve af Riksdagen bifallna, medgifva, att af det å andra hufvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter finge

utgå ej mindre den kostnad för biträde af sakkunnig och för syn, som

till följd af omförmälda lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken

kunde komma att slutligen drabba statsverket, än äfven ersättning till de

särskilda ledamöter i rätten, hvilka enligt lagen om ändrad lydelse af

vissa paragrafer i förordningen angående patent den 16 maj 1884 skulle

tillkallas.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har af Riksdagen

på det sätt bifallits, att Riksdagen medgifvit, att af det å andra hufvud
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

titeln uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter

må utgå ersättning till de särskilda ledamöter i rätten, hvilka enligt

lagen om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående patent

den 16 maj 1884 skola tillkallas.

Öfriga ordinarie anslag.

12:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det å andra

hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. för jemnande af hufvudtitelns slutsumma måtte ökas med 45 kronor

från 64,262 kronor till 64,307 kronor.

Beträffande öfriga ordinarie anslag har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit

någon förändring.

Riksdagen har i riksstaten för år 1903 uppfört samtliga de ordinarie

anslagen under denna hufvudtitel, hvilka här ofvan icke blifvit omförmälda,

till oförändrade belopp; dock att anslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved in. m. för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ökats med

45 kronor, eller från 64,262 kronor till 64,307 kronor.

Extra anslag''.

13:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 12 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1903 bevilja 50,000 kronor

till bestridande af kostnaderna för en lagberedning.

Med hänsyn till de skäl, som angående detta ärende i statsrådsprotokollet

af departementschefen anförts, har Riksdagen funnit sig böra godkänna

Eders Kongl. Maj:ts förslag, att lagbyrån skall från och med år

1903 utbytas mot en lagberedning, afsedd att utarbeta sådana lagförslag,

som omfatta större afdelningar af civillagstiftningen. Författningsförslag

af mindre omfattning eller mindre invecklad natur torde alltså, liksom

förut varit brukligt, komma att utarbetas inom justitiedepartementets afdelning

af Eders Kongl. Maj:ts kansli.

I afseende å det för lagberedningen för år 1903 begärda anslagets

belopp har Riksdagen icke velat föreslå någon förändring, men anser sig

böra uttala den mening, att vid lagberedningens organiserande må tagas

under öfvervägande, huruvida icke antalet ledamöter må kunna inskränkas,

exempelvis genom åläggande för någon af ledamöterna att bestrida jern
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

val sekreteraregöromålen. Möjlighet till eu dylik inskränkning torde företinnas

i den omständigheten, att, såsom i statsrådsprotokollet angifvits, vid

affattande! af vidlyftigare lagförslag ytterligare ett antal granskande ledamöter

skola inkallas.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kong! Maj:ts förevarande

framställning, på extra stat för år 1903 beviljat 50,000 kronor till bestridande

af kostnaderna för en lagberedning.

14:o) Eders Kong!, Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande

af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för

amanuenser, inskrifning med mera vid justitiedepartementets afdelning af

Eders Kong! Maj:ts kansli å extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af

4,000 kronor.

Då arbetet med straffregistrets förande samt affattandet af uppgifter

ur detsamma uppenbarligen blifver under de närmaste åren allt mer omfattande,

synes någon förhöjning af det till ersättande af detta arbete

afsedda extra anslags belopp vara erforderlig, men håller Riksdagen före,

att för år 1903 en höjning af anslaget med 600 kronor eller till 3,600

kronor må vara tillfyllestgörande.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har derför af Riksdagen

på det sätt bifallits, att Riksdagen, för bestridande af de utaf tillämpning

al lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning

med mera vid justitiedepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts

kansli, å extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 3,600 kronor.

15:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ökadt

arbetsbiträde åt justitiekanslersembetet för år 1903 på extra stat anvisa

ett belopp af 3,500 kronor.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning,

på extra stat för år 1903 till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersembetet

anvisat ett belopp af 3,500 kronor.

16:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1903 till

arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter på extra

stat anvisa 3,250 kronor.

Riksdagen har, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande

afseende föreslagit, till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre

ledamöter på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 3,250 kronor.

17:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 16 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1903 anvisa till byggnader

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 111. 15

med mera för eu tvångsuppfostringsanstalt å kronodomänen Bona ett belopp

af 136,000 kronor.

Enligt hvad af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, har nu

ifrågavarande förslag blifvit framstäldt under förutsättning af Riksdagens

bifall till särskildt aflåtna propositioner dels med förslag till lag om ändrad

lydelse af 5 kap. 1, 2, 3 och 6 §§ strafflagen, lag angående verkställighet

af domstols förordnande om tvångsuppfostran samt lag, innefattande

vissa bestämmelser om förfarandet i brottmål rörande minderårige,

dels om upplåtande af vissa delar af kronodomänen Bona till anordnande

af en af staten inrättad tvångsuppfostringsanstalt för ett hundra elever.

Eders Kong! Maj:ts ofvanberörda proposition med förslag till lag om

ändrad lydelse af 5 kap. 1, 2, 3 och 6 §§ strafflagen, lag angående verkställighet

af domstols förordnande om tvångsuppfostran samt lag, innefattande

vissa bestämmelser om förfarandet i brottmål rörande minderårige,

har, så vidt på frågan om inrättande af den nu ifrågasatta tvångsuppfostringsanstalten

kan inverka, blifvit af Riksdagen bifallen. Propositionen

om upplåtande af vissa delar af kronodomänen Bona till anordnande af

en dylik tvångsuppfostringsanstalt har äfven af Riksdagen bifallits.

Vid sådant förhållande har Riksdagen, som icke funnit något att

erinra mot det till byggnader m. m. af Eders Kong! Maj:t nu begärda

beloppet, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning,

till byggnader med mera för en tvångsuppfostringsanstalt å kronodomänen

Bona på extra stat för år 1903 beviljat 136,000 kronor.

18:o) Uti punkten 17 under andra hufvudtiteln har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att fill resestipendier åt ordinarie domare ellef

dem, som vid domstolarne beredde sig för domarekallet, på extra stat för

år 1903 bevilja ett anslag af 6,000 kronor.

Emot beviljandet af anslag till stipendier af ifrågavarande slag jemväl

för år 1903, att utgå under de för innevarande års stipendier bestämda

vilkor, har Riksdagen icke funnit något att erinra; och har Riksdagen sålunda,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning,

till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne bereda

sig för domarekallet, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af

6,000 kronor.

19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ersättande

af förskott, som statskontoret utbetalt för vissa i ofvanberörda statsrådsprotokoll

omförmälda ändamål, på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp

af 41,435 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Riksdagen har, till ersättande af ifrågavarande förskott, å extra stat

för år 1903 anvisat 41,435 kronor.

20:o) Eders Kongl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att, till beredande

af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman och betjente i justitiedepartementets

afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli samt till justitiedepartementet

hörande embetsverk och kårer, å extra stat för år 1903

anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 80,000 kronor.

Riksdagen, som beviljat det af Eders Kongl. Maj:t sålunda äskade

beloppet, anmäler i särskild skrifvelse sitt i anledning af förevarande framställning

fattade beslut.

21:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 20 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att, till beredande för år 1902 af ökning i tjenstgöringspenningarna

för vaktmästare vid nedre justitierevisionen och hofrättsposter

vid Svea hofrätt, på extra stat för år 1903 anvisa 1,500 kronor.

Med hänsyn till hvad Riksdagen i fråga om ökning i tjenstgörings*

penningarne med 100 kronor för ifrågavarande vaktmästare och hofrättsposter

här ofvan vid punkterna 3:o och 4:o anfört, och då de till följd af

ändrade lagbestämmelser uppkomna omständigheter, som ansetts böra föranleda

nämnda, af Riksdagen medgifna löneförhöjningar, förefinnas äfven

under innevarande år, har Riksdagen ansett sig böra bifalla jemväl Eders

Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag.

Riksdagen har derför, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande

förslag, till beredande för år 1902 af ökning i tjenstgöringspenningarna

för vaktmästare vid nedre justitierevisionen och hofrättsposter vid Svea

hofrätt, på extra stat för år 1903 anvisat 1,500 kronor.

Stockholm den 15 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Bil. Litt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Andra liufvudtitel.

17

Anvisning

i kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

35,800

—-

6,000

182,700

18,800

—

150,900

—-

677,687

476,913

—

208,713

—

11,100

—

55,000

1,753,395

84,000

_

12,000

—

18,000

135,000

_

64,307

4,50C

—

a 3,911,81 £

-

Justitiedepartementet.

Departementschefen..........................................................................................

Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli..............................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag

.........................................................................................................

Högsta domstolen.............................................................................................

Justitiekanslersexpeditioner. .............................................................................

Nedre justitierevisionen. Nuvarande belopp................................. 150,400:

Ökas för höjning af tjenstgöringspenningarne för fem vaktmästare

med ................................................................................... 500: -

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat. Nuvarande belopp 674,787:

Ökas för höjning af tjenstgöringspenningarne för tio hofrätts
poster

med......................................................... 1,000:

för höjning af de för tingstolkar anslagna arfvoden 1,900: — 2,900:

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat...........................•................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat ........

Krigshofrätten..............................................................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag..........................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ............................................................... oy,ouu.

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande

belopp ..............................

Ökas till följd af ny aflöningsstat

för de betjente

vid fångvårdsanstalterna,

hvilkas aflöning utgår af

detta anslag, med ........._

Förslagsanslag

503,800:

55,950:

559,750: —

1,039,145: —

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården

anstälde embets- och tjensteman, förslagsanslag ...............

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag

..............................................................................

1,598,895: —

65,000:

30,000:

nya strafflagens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

Medikolegala besigtningar, förslagsanslag.........................................

Rese- och traktamentspenningar, - förslagsanslag................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag.................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande

belopp.....................................................................

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med

Extra utgifter, reservationsanslag................................

64,262: - 45:

Summa

Bill. till Riksd. Frat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Haft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Bil. Biff. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Andra hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Justitiedepartementet.

Till bestridande af kostnaderna för en lagberedning.................

50,000

För bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda

kostnader för amanuenser, renskrifning m. ro. vid justitiedepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ...........................

3,600

Till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersembetet.......................

3,500

—

» bestridande af de utaf tillämpning af den nya lagstiftningen om fullföljd

af talan föranledda kostnader för ökadt arbetsbiträde vid nedre justitie- revisionens registratorskontor........................

2,700

» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter ..

3,250

—

* byggnader in. m. för en tvångsuppfostringsanstalt å kronodomänen Bona

136,000

» resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne bereda

sig för domarekallet..............

6,000

» ersättande af utaf statskontoret utbetalda förskott.......

41,435

—

» beredande af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman och betjente

i justitiedepartementet samt dertill hörande embetsverk och kårer, förslags- anslag ...............

80,000

x beredande för år 1902 af ökning i tjenstgöringspenningarne för vakt- mästare vid nedre justitierevisionen och hofrättsposter vid Svea hofrätt ...

1,500

__

Summa

327,985

—

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.