Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette liufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. Statsutskottets utlåtande n:o 7 samt memorial n:o 33.)

1902-05-15 · 143 sidor, varav 139 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 139 av 143 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:115, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette liufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. Statsutskottets utlåtande n:o 7 samt memorial n:o 33.)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

1

N:o 115.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 15 maj 1902.

—• — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette liufvudtitel, innefattande

anslagen till civildepartementet.

Statsutskottets utlåtande n:o 7 samt memorial n:o 33.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjette liufvudtitel,

innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen för

Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Bih. till Bifall. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Raft. iN:o 115.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Ordinarie anslag.

Landsstaterna i länen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1902 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t i

punkten 1 under sjette hnfvudtiteln föreslagit Riksdagen, att anslaget till

landsstaterna i länen måtte med anledning af ändrad beräkning af ett

boställes afkastning höjas med 230 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot denna Eders Kongl.

Maj:ts framställning, har, med anledning af ändrad beräkning af af kastningen

från iänsmansbostället Va mantal Viby n:o 14, höjt anslaget till

landsstaterna i länen med 230 kronor.

På grund af Riksdagens sålunda fattade beslut har anslaget till

landsstaterna i länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag) höjts

från 2,728,045 kronor till 2,728,275 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, dels att

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat finge i stället för den deri

uppförda aflöningen med 4,500 kronor till en andra gradens tjensteman,

ledamot i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda

jernvägar, uppföras aflöning till en tredje gradens tjensteman (byråchef),

ledamot i styrelsen och föredragande för nämnda ärenden, med 6,400

kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år kunde höjas med

600 kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar, dels ock att,

under vilkor att det i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda

anslaget till vikariats ersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän,

rit- och skruf biträde minskades med 3,000 kronor, eller från 17,000

kronor till 14,000 kronor, i samma stat uppfördes aflöning till ytterligare

en byråingeniör med 3,500 kronor, hvaraf 2,300 kronor i lön,

som efter fem år kunde höjas med 500 kronor och efter tio år med

ytterligare 500 kronor, samt 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar.

Sedan Eders Kongl. Maj:t år 1899 af Riksdagen äskat, jemte andra

anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, aflöning till samma belopp,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

som i Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning begärts, till en

ledamot i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda

jernvägar, blef denna framställning, enligt hvad Riksdagen i skrifvelse

till Eders Kongl. Maj:t den 13 maj 1899 anmält, allenast på det sätt bifallen,

att Riksdagen — under vilkor att vid först inträffande ledighet vid

någon af de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat då uppförda byråingeniörsbefattningar

den lediga befattningen indroges — i nämnda

stat uppförde aflöning till ytterligare en ledamot i styrelsen, föredragande

för ärenden angående enskilda jernvägar, med 4,500 kronor,

deraf 3,000 kronor i lön, som efter fem år kunde höjas med 500 kronor

och efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt 1,500 kronor i

tj enstgöringspenningar.

Under år 1899 har i sammanhang med en af de förutvarande byråingeniörernas

afgång den af Riksdagen begärda indragningen af en

byråingeniörsbefattning egt rum.

Riksdagen, som nu icke velat motsätta sig förhöjningen i aflöningen

för ofvannämnda ledamot i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har

emellertid icke af den i statsrådsprotokollet lemnade redogörelsen för

arbetet inom styrelsen kunnat finna, att efter tiden för omförmälda

riksdagsbeslut sådana förhållanden inträffat, som nödvändiggöra återupptagande

i staten af den byråingeniörsbefattning, som enligt nämnda

Riksdags beslut blifvit ur staten utesluten.

Riksdagen får alltså anmäla, dels att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

stat, i stället för den deri uppförda aflöningen med 4,500

kronor till en andra gradens tjensteman, ledamot i styrelsen och föredragande

för ärenden angående enskilda jernvägar, uppförts aflöning

till en tredje gradens tjensteman (byråchef), ledamot i styrelsen och

föredragande för nämnda ärenden, med 6,400 kronor, deraf 4,400 kronor

i lön, som efter fem år kan höjas med 600 kronor, samt 2,000 kronor

i tj enstgöringspenningar; och dels att Eders Kongl. Maj:ts förslag om

uppförande i nämnda stat af aflöning till ytterligare en byråingeniör

icke vunnit Riksdagens bifall.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att reservationsanslaget

till vägundersökningar måtte från och med år 1903 höjas från

35.000 kronor till 40,000 kronor, eller med 5,000 kronor.

Riksdagen, som funnit giltiga skäl vara anförda för den begärda

höjningen af ifrågavarande anslag, har alltså höjt reservationsanslaget

till vägundersökningar från och med år 1903 från 35,000 kronor till

40.000 kronor eller med 5,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Genom sistberörda samt det under nästföregående punkt af Riksdagen

anmälda beslut tiar anslagstiteln väg- och vattenbyggnadsstaten

med följande ändrade lydelse: »väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf

två särskilda reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till expenser för

allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor till vägundersökningar)»

böjts från 154,500 kronor till 161,400 kronor eller med 6,900 kronor.

Postverket.

4:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande

af de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 11 januari

1902 intagna förslagen till utgiftsstater för postverket att tillämpas under

år 1903 och till afiöningsreglemente för tjensteman och betjente vid postverket,

för år 1903 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,

till 13,007,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, dels ock medgifva,

att under år 1903 finge af postmedlen användas så stort belopp, som

utöfver tillgängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof innehållna

postexpeditörslöner erfordrades för att med löner enligt äldre stat förse

de under nämnda år å äldre stat qvarstående kontrollörer.

Ofvanberörda förslag till utgiftsstater för postverket samt till aflöningsreglemente

för tjensteman och betjente vid postverket hafva följande

lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

5

Utgiftsstater för postverket

att tillämpas under år 1903.

K r o

n o

c*.

Tjenst-

A. Aflöningsstat.

Lön.

görings-

pennin-

S u m m a.

gar.

Generalpoststyrelsen.

Generalpostdirektören.........................

7,000

3,000

10,000

1 byråchef.........................................

4,400

2,000

6,400

[Efter 5 år kan lönen

4 byråchefer.......................................

17,600

8,000

25,600

| liöjas med G00 kr.

Kanslibyrån.

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

1 registrator......................................

1,800

1,200

3,000

1 notarie och ombudsman...................

1,800

1,200

3,000

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o.................................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

Trafikbyrån.

Efter 5 år kan lönen

, höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

1 sekreterare...............................

3,000

1,500

4.500

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

ytterligare 500 kr.

1 d:o.................................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

Kameralbyrån.

1 kamrerare och sekreterare...............

3,000

1,500

4,500

1 kassör.............................................

3,000

1,500

4,500

Transport

— 1 —

84,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

K r

o n o

r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

—

—

84,000

1 intendent vid postverkets frimärkes- förråd............................................

3,000

1,500

4,500

1 intendent vid postverkets persedel- förråd............................................

1 notarie...........................................

3,000

1,800

1,500

1,200

4,500

3,000

1 d:o.................................................

1,800

1,200

3,000

1 revisor och bokhållare.....................

1,800

1,200

3,000

5 revisorer och bokhållare..................

9,000

6,000

15,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o.................................................

1,800

1,200

3,000

Utrikes- och författning sby rån.

1. sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

Efter 5 år kan lönen

liöjas med 500 kr.

ocli efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

2 aktuarier.........................................

3,600

2,400

6,000

Revisionsbyrån.

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

1 revisor............................................

1,800

1,200

3,000

9 revisorer.........................................

16,200

10,800

27,000

Till vikariatsersättning samt arfvoden åt

extra biträden m. m., förslagsvis......

—

—

*

85,000

1 förste vaktmästare...........................

O

o

CO

300

1,100

1 vaktmästare....................................

8 d:o................................................

i) 500

») 4,000

300

2,400

800

6,400

265,800

[Efter 5 år kan lönen

| liöjas med 100 kr.

Transport

-

-

—

265,800

'') Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,

lönen minskas med 150 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

7

K r 0

n 0 r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

—

—

—

265,800

Distrikts- och lokalförvaltningarna.

2 postdirektörer, en i Stockholm och en

i Göteborg, hvardera:

lön ............................... 3,500

tjenstgöringspenningar1) .. 2,000 ^ r;nn

1 postdirektör i Malmö.......................

7,000

3,200

4,000

*) 2,000

11,000

5,200

Efter 5 år kan lönen

l liöjas med 500 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

5 postinspektörer, hvardera:

arfvode .......................... 4,125

tjenstgöringspenningar .... 1,375 ^F,nn

20,625

6,875

27,500

Ofrige postförvaltare vid fullständiga

fasta postanstalter.

l:a klassen:

16 postmästare, af hvilka en vid hvart- dera af postkontoren i Falun, Gefle,

Helsingborg, J önköping, Kalmar, Karls- krona, Karlstad, Kristianstad, Linkö- ping, Lund, Norrköping, Sundsvall,

Upsala, Vexiö, Örebro och Östersund:

lön................................. 3,200

tjenstgöringspenningar1) .. 1,500 47011

2:a klassen:

44 postmästare, af hvilka en vid hvart- dera af postkontoren i Arvika, Bollnäs,

Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna,

Eslöf, Falköping, Filipstad, Hallsberg,

Halmstad, Haparanda, Hernösand,

Hessleholm, Hudiksvall, Karlshamn,

Katrineholm, Kristinehamn, Köping,

Landskrona, Ljusdal, Luleå, Lysekil,

Mariestad,Norrtelge, Nyköping, Nässjö,

Oskarshamn, Sala, Skara, Sköfde, Sol- lefteå, Söderhamn, Södertelge, Trelle- borg, Uddevalla, Umeå, Varberg,

51,200

24,000

75,200

Efter 5 år kan lönen

liöjas med 400 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

Transport

—

( 118,900

265,800

!) Garanterad minimipr o vision.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

_

_

118,900

265,800

Y enersborg,_Y estervik, Yesterås, Y isby,

Ystad och. Örnsköldsvik:

lön...............................

2,600

tjenstgöringspenningar1).

'' 1,000 3,600

114,400

44,000

158,400

3:e klassen:

65 postmästare, hvardera:

lön...............................

2,200

tjenstgöringspenningar1).

i 800 3,000

143,000

52,000

195,000

4:e klassen:

75 postmästare, hvardera:

lön................................

2,000

600 2 600

tjenstgöringspenningar1).

150,000

45,000

195,000

Biträdande tjensteman.

30 kontrollörer, hvardera:

lön................................

2,200

tjenstgöringspenningar ...

1,000 3 200

66,000

30,000

96,000

320 postexpeditörer af l:a

hvardera:

lönegraden,

lön...............................

1,725

tjenstgöringspenningar ...

775 2 500

552,000

248,000

800,000

320 postexpeditörer af 2:a

hvardera:

lönegraden,

lön...............................

1,500

tjenstgöringspenningar ...

700 2 2Q0

480,000

224,000

704,000

)

55 postexpeditörer af 3:e

hvardera:

lönegraden,

lön...............................

1,250

tjenstgöringspenningar ...

_5°° 1,750

68,750

27,500

96,250

Transport

- |

—

2,363,550,

265,800

Kronor.

Efter 5 år kan lönen!

höjas med 400 kr.j

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

höjas med 300 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 300 kr.

höjas med 150 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 150 kr.

l) Garanterad minimiprovision.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

9

K r c

11 O

r.

Lön.

Tjenst-

görings*

pennin-

gar.

Summa.

Transport

_

_

2,363,550

265,800

55 postexpeditörer af 4:e lönegraden,

hvardera:

lön................................ 1,050

tjenstgöringspenningar .... 450 p jqq

57.750

24,750

82,500

1 Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 150 kr.

} och efter 10 år med

I jrtterligare 150 kr.

Vaktbetjente.

630 af l:a lönegraden, hvardera:

lön... ............................. 600

tjenstgöringspenningar.... 400 ^ nnn

280 af 2:a lönegraden, hvardera:

378,000

252,000

630,000

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- ningarna höj as med

| 200 kr. och efter

10 år med ytter- j ligare 200 kr.

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar.... 350 q-,-,

340 af 3:e lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

168,000

98,000

266,000

Efter 5 år kunna

tj ens tgöringsp en- ningarna höj as med

f 150 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 150 kr.

tjenstgöringspenningar.... 300 qnn

204,000

102,000

306,000

3,648.050

Anslag till aflönande af poststationsföre- ståndare, förslagsvis.........

850,000

> » aflönande af extra biträden

vid distriktsförvaltningarna

och postanstalterna, för- slagsvis ...........................

700,000

» » ålderstillägg, förslagsvis......

—

—

—

600,000

» » arfvoden åt extra vaktbetjente

och till hnshyresbidrag för

en del betjente, förslagsvis

400,000

x » arfvoden åt ordinarie vakt-

betjente för tjenstgöring så- som förmän m. m., förslags- vis ..................................

45,000

» » gratifikationer m. m. åt tjen- steman och betjente.........

_

12,000

6,520,850

B. Öfyergångsstat.

Generalpoststyrelsen.

1 kammarskrifvare.............................

900

300

1,200

—

1,200

Transport

—

—

—

6,522,050

Bill. till Piksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

K r o

n o r.

Transport

—

6,522,050

''

C. Pensionsstat.

Tjensteman och betjente, som erhållit afsked nr postverkets tjenst..

83,375

Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner förslagsvis.......................

2,000

Aflidne tjenstemäns och betjentes enkor och barn...

1,575

86,950

.

D. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

«

Anslag till uppbörds- och frimärke sprovision................................

220,000

5 » felräkningspenningar..................................................

50,000

» » förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter

samt till bestridande af ntgifterna för posthusens under-

håll m. m.................................................................

250,000

» » expensutgifter......................................

550,000

» » rese- och traktamentsersättningar:

för resor i tjensteärenden i allmänhet.................. 50,000

till traktamenten för tjensteman i jernvägspost-

kupé ........................................................... 150,000

till traktamenten för vaktbetjente....................... 150,000

350,000

i i postbetjentes beklädnad och beväring............................

175,000

2 3 inköp och underhåll af inventarier...................

265,000

Transport

1,860,000

6,609,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

K r o

n o r.

Transport

1,860,000

6,609,000

Anslag till postföringskostnad:

vid befordran å jernväg..................

2,500,000

» » å landsväg och. inom

postanstalternas

områden samt till

landtbrefbäring ....

1,000,000 3.500.000

vid befordran sjöledes:

mellan fasta landet och Gotland ...

72,000

» öfriga inrikes orter ...........

90,000

» Sverige och Finland..........

20,000

» Sverige och Danmark.........

16,000

» Sverige och Tyskland........

» Sverige samt England och

240,000

Amerika ........................

7,000 445,000

3.945,000

»

» godtgörelse till främmande postverk

10,000

»

>'' tillverkning af frimärken, frankokuvert, brefkort och

kortbref......................................

150,000

»

» diverse utgifter...............................

45,000

6,010,000

255.000

133.000

E.

Oförutsedda utgifter ......................

F.

Afkortningar och restitutioner in.

in., förslagsvis

Summa kronor

—

18,007,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Aflöningsreglemente för tjenstexnän och betjente vid postverket.

§ 1.

Aflöning, som tillkommer vid postverket anstäld tjensteman eller

betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, utgår såsom i staten

finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

Vissa tjensteman tillkommer ock uppbörds- och frimärkesprovision,

såsom i § 2 förmäles.

§ 2-

Uppbörds- och frimärkesprovision utgår vid postkontoren å influtna

postafgifter och försålda frankotecken med:

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 6,000 kronor,

5 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000, men ej

10,000 kronor, och

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 kronor,

under iakttagande härvid,

dels att i omförmälda uppbörds- och frimärkesprovision icke ingår

den provision, som enligt gällande bestämmelser tillfaller underlydande

poststationers och ångbåtspostexpeditioners föreståndare, antagna särskilda

frankoteckensförsäljare eller allmänheten vid partiköp,

dels ock att postkontors provision för de vid underlydande poststationer

och ångbåtspostexpeditioner försålda frankotecken alltid skall

utgå med allenast 1 procent.

Den provision, som sålunda utgår vid postkontoren, skall vid postkontor

af 3:e och 4:e klass tillfalla postmästaren ensam, vid postkontor

af l:a och 2:a klass delas mellan postmästaren och den närmast under

honom å kontoret anstälde postexpeditör, på det sätt att en fjerdedel

af provisionen, för år räknadt, skall tillkomma denne postexpeditör,

men återstoden tillfalla postmästaren, samt vid Stockholms, Göteborgs

och Malmö postkontor delas mellan postdirektören och de vid vederbörande

postkontor anstälde kontrollörer och andra afdelnings- eller

filialkontorsföreståndare, på det sätt att i Stockholm sju åttondedelar,

i Göteborg sju tiondedelar och i Malmö sju tolftedelar af provisionen

s. 13 Kontrollera mot PDF

i

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 13

för år skola tillfalla kontrollörer och andra afdelnings- eller filialkontorsföreståndare

att dem emellan å hvarje ort fördelas enligt de närmare

bestämmelser, som af Kongl. Maj:t, efter generalpoststyrelsens

hörande, meddelas, hvaremot återstoden af provisionen skall tillkomma

vederbörande postdirektör ensam.

Med tillämpning af nu gifna beräkningsgrunder må dock icke

provisionsbeloppet för år räknadt understiga:

för postdirektör 2,000 kronor,

för postmästare af l:a klass 1,500 kronor,

för postmästare af 2:a klass 1,000 kronor,

för postmästare af 3:e klass 800 kronor och

för postmästare af 4:e klass 600 kronor;

hvadan af postmedlen må, utöfver ofvan angifna procentbelopp,

utgå hvad som till äfven ty rs erfordras för att fylla denna minimiprovision

till postförvaltare.

Minimiprovisionen för postförvaltare betraktas såsom tjenstgöringspenningar.

§ 3.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande

förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande

allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i generalpoststyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid eu

möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen

tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

s. 14 Kontrollera mot PDF

i

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att

tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men

skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, egetuppbära

hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från

tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad

att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor

eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,

densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för

handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar

hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara

pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen

hörande löpande göromål;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid lian åtnjutit

semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen

angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 15

träde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;

samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension från befattningen afgå, Kongl. .Maj:i eller generalpoststyrelsen,

om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfva^ kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

skolande dylik pension utgå af postmedlen;

för tjensteman och betjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad icke allenast

den utvidgade eller förändrade tjenstgöring utan ock — med undantagför

postdirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan

varda honom i behörig ordning ålagd;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester eller — beträffande vaktbetjent — sådan kostnadsfri

ledighet, som i § 5 omförmäles, men skola för den tid, tjensteinnehafvaren

eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre

månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära

hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och

tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på

grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen

att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar, provision

och sportler, äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än

tredjedelen deraf, bör af. den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,

eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den

tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

ningar, provision och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,

ådragen under ijensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen

å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af

Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå

efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning vid distrikts- eller lokalförvaltning, densamma

bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under

ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till

följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,

de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,

men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast

den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fem

grupper, nemligen:

första gruppen: postdirektörer;

andra gruppen: postmästare af l:a klassen;

tredje gruppen: postmästare af 2:a klassen;

fjerde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;

femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första

förhöjningen, skall inträda fem år, och tidpunkten, då han kan komma

i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år sedan han tillträdt innehafvande

tjenst eller tjenst, tillhörande samma eller närmaste grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande

slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda

tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,

som befattningen från 1903 års början tillhör;

att postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat, hvilka varda hänförda

till lägre klass än den 2:a enligt 1903 års stat, samt kontrollörer må,

derest de tillträdt sina tjenster före 1902 års utgång och i föreskrifven

ordning inträdt å 1903 års stat, ega att, beträffande rätt till förhöjning

af lönen, vid befordran jemväl till postmästarebefattning inom aflöningsgrupp

utöfver den närmast högre räkna sig tillgodo tjenstgöring efter

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 17

anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt den äldre staten eller

såsom kontrollör;

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmälda löneförhöjningarna

angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid han åtnjutit semester; samt att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund åt

fullmakt eller konstitutorial;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning

tillträda;

att qvinna, för hvilken utfärdats förordnande att tills vidare vara

postmästare eller postexpeditör, skall, så länge hon innehar sådan befattning,

vara i fråga om löneförhöjning och semester likstäld med

man, som innehar ordinarie dylik befattning;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning

såsom tjensteman vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltningar,

skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser;
att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka

före den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda

års aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt

för dem nu gällande grunder, dock utan rättighet för tjensteman till

sådan godtgörelse, som enligt kongl. brefven den 1 juni 1900 och den

S februari 1901 tills vidare medgifvits för minskad inkomst i provision

till följd af nya postexpeditörstjensters tillsättande;

att till vaktbetjente i l:a lönegraden hufvudsakligen skola höra

vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och

Malmö, äfvensom de vid jernvägsposten tjenstgörande betjente, som

stationeras å någon af dessa orter;

att till vaktbetjente i 2:a lönegraden skola höra de vaktbetjente,

hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund af särskilda

omständigheter böra med dessa i afiöningsvilkor likställas;

Bill. till Eiksd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Af A. 1 Band. 35 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att till vaktbetjente i 3:e lönegraden skola höra öfriga vaktbetjente;

att vaktbetjent må tillträda medgifven aflöningsförhöjning respektive

fem och tio år efter det han tillträdt ordinarie postvaktbetjentbefattning;
att

för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen

angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med

godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras

honom till last den tid, han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i

§ 5 omförmäles; samt att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tillägg

tillträda;

atf om vaktbetjent i tia graden, hvilken intjenat ett eller båda

aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a eller 3:e graden, aflöningstillägg

skola till honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda båda

grader bestämts, men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till

tia graden från lägre grad, aflöningstillägg skola utgå med de för tia

graden bestämda högre belopp;

att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning den, som å befattningen

antages, anses icke böra placeras å ort eller i syssla, för

hvilken ledig, till tia eller 2:a lönegraden hörande aflöning är afsedd,

generalpoststyrelsen eger att tills vidare och intill dess ledighet inom

vederbörlig lönegrad uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende

af erforderlig andel af den lediga aflöningen, tilldela den till

befattningen antagne aflöning i lägre lönegrad; samt

att tjensteman eller betjent vid distrikts- eller lokalförvaltning skall

efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjensteår vara förpligtad att

med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t

eller generalpoststyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; skolande dylik pension utgå af postmedlen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

19

§ 4.

Tjenstemännen i generalpoststyrelsen ega årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören,

byråchefen och tjenstemännen af 2:a lönegraden en

hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden

en hvar under en månad.

§ 5.

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distrikts- eller

lokalförvaltning åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan

hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade

myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

Vid distrikts- eller lokalförvaltning anstäld vaktbetjent må kunna,

i den mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag

förslår, tilldelas ledighet högst femton dagar under ett och samma

kalenderår med bibehållande af sin aflöning.

§ 6.

*

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under

tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 7.

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder

tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,

skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af generalpoststyrelsen

pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 3.

Vid afgång från postverkets tjenst till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut. Enahanda

är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode

och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid postverket anstäld person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den man den

myndighet, som antagit honom, så pröfva!’ skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

§ 9.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, i

följd af olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, må ett belopp,

motsvarande den aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp

tilldelas hans dödsbo.

§ 10.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, derest icke

för vissa slag af tjensteresor andra föreskrifter eller bestämmelser om

lägre ersättningsberäkning blifvit, efter af Kongl. Maj:t faststälda grunder,

af generalpoststyrelsen meddelade. »

§ 11.

Felräkningspenningar tillkomma:

kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor;

den såsom kassör hos postdirektör tjenstgörande kontrollör eller

postexpeditör uned 300 kronor;

de tjensteman och af styrelsen antagna extra biträden, som å

postkontoren i regelbunden tjenstefördelning betjena allmänheten samt

dervid emottaga eller utlemna kontanta medel, med 120 kronor till dem

hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid

postkontor af l:a och 2:a klass samt med 60 kronor till dem hvar vid

postkontor af 3:e och 4:e klass;

allt för år räknadt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

21

§ 12-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos generalpoststyrelsen

anstälda tjensteman enligt de närmare grunder, Kong! Maj:t

bestämmer, med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund

af anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till postverket inflyter och utan anmärkningens framställande

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt debiteradt,

till vederbörande återgäldas.

§ 13-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnad sersättning till visst

belopp må tilldelas vid postverket anstälda betjente, ordinarie och extra,

enligt reglemente, som af generalpoststyrelsen fastställes.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikts- och

lokalförvaltningarna anstälda ordinarie och extra betjente.

§ 15-

De ordinarie betjente, som äro anstälda såsom förmän för vaktbetjentpersonal

vid Stockholms, Göteborgs, Malmö eller andra postkontor,

eller hvilka tjenstgöra ensamma eller såsom förste män i s. k.

postiljonskupéer, eller som vid postanstalterna användas i andra jemförliga

sysslor eller till bestridande af göromål, hvilka hittills i regel

utförts af tjensteman, må, utöfver den fasta aflöningen, kunna af generalpoststyrelsen

tilldelas arfvode till belopp af högst 20 kronor för månad

räknadt.

§ 16-

Grunderna för aflöningen till den extra personalen vid postverket

bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af generalpoststyrelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 17-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan

varda af Kongl. Maj:t bestämd, samt den jemkning af grunderna för

uppbörds- och frimärkesprovisions beräkning, som, i händelse af förhöjning

af postafgifter, kan finnas skälig, äfvensom de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Slutsummorna af de för år 1903 föreslagna staterna, jemförda med

de för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad

åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

år 1902 år 1903

aflöningsstaten ..................................

kr.

4,974,300

— kr.

6,520,850

—

öfvergångsstaten.................................

1,200

— »

1,200

—

pensions staten ....................................

»

81,950

— »

86,950

—

omkostnadsstaten

))

6,070,000

- ))

6,010,000

255,000

oförutsedda utgifter...........................

769,500

- ))

_

afkortningar och restitutioner ......

123,050

— »

133,000

—

tillsammans

kr. 12,020,000

— kr. 13,007,000

—

Af den i statsrådsprotokollet lemnade utredning inhemtas, att de

förslagna ändringarne i de särskilda staterna afsett:

Ökning.

Aflöningsstaten.

genom uppförande i staten af aflöning

för en femte byråchef samt för ytterligare

en sekreterare, tre notarier,

tre revisorer och bokhållare,

tre revisorer, en aktuarie och tre

vaktmästare hos generalpoststyrelsen

med................................................... kr. 43,300: —

i aflöningsanslaget till postdirektörer

med ........................................................ » 4,200: —

Transport kr. 47,500: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

23

Transport kr. 47,500: —

i anslaget till aflönande af öfriga postförvaltare

vid fullständiga fasta

postanstalter med .............................. )> 210,800: —

i dito till aflönande af postexpeditö
rer

med ................................................ » 864,750: —

i dito till aflönande af vaktbetjente med » 191,300: —

i dito till aflönande af poststations
föreståndare

med ................................. » 125,000: —

i dito till ålderstillägg med ............... » 154,000: —

i dito till arfvoden åt extra vaktbetjente

och till hushyresbidrag för

eu del betjente med .......................... » 25,000: —

genom uppförande i staten af ett anslag

till arfvoden åt ordinarie vaktbetj

ente för tjenstgöring såsom

förmän m. in. med ........................... )) 45,000: —

i anslaget till gratifikationer m. m. åt

tjensteman och betjente med......... » 3,000: —

kr.

Pensionsstaten

genom af Kongl. Magt beviljade nya pensioner ......... kr.

Omkostnadsstaten

genom uppförande i staten af ett anslag

till felräkningspenningar med kr. 50,000: —

i anslaget till förhyrande af de för

postverket erforderliga lägenheter

samt till bestridande af utgifterna

för posthusens underhåll m. m. med » 50,000: —

i dito till postbetjentes beklädnad och

beväring med ....................................... » 15,000: —

i dito till postföringskostnad vid befordran

å jernväg med .................... )) 200,000: —

Transport kr. 315,000: —

,666,350: —

14,775: —

1,681,125: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

jRiksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

i

i

i

Transport

anslaget till postföringskostnad vid

befordran å landsväg och inom post- anstalternas områden samt till land!-

kr.

315,000:

brefbäring med....................................

dito till postföringskostnad sjöledes

»

85,000:

mellan Sverige och Finland med...

dito till tillverkning af frimärken,

frankokuvert, brefkort och kortbref

»

10,000:

med .....................................................

30,000:

dito till diverse utgifter med .......

5,000:

kr.

»

Afkortningar och restitutioner m. in.

höjning af anslaget med ..................................................... kr.

Summa ökning kr.

Minskning.

Aflöning sstaten

genom indragning af en notarietienst

hos generalpoststyrelsen i sammanhang

med inrättandet af ytterligare

en sekreteraretjenst derstädes ...... kr.

i anslaget till vikariatsersättning samt

arfvoden åt extra biträden in. in.

med ....................................................... »

genom uteslutande ur staten af anslaget

till ersättning för mistning af

uppbörds- och frimärkesprovision åt

de kontrollörer och postexpeditörer

vid postanstalterna, som beordras

att tjenstgöra vid distriktsförvalt
ningarna

med ....................................... »

i anslaget till aflönande af kontrollörer

med.............................. »

Transport kr.

3,000: —

5,000: —

8,200: —

3,600: —

19,800: —

1,681,125: —

445,000: —

9,950: —

2,136,075: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

25

Transport kr. 19,800: —

i anslaget till aflönande af'' extra biträden

vid distriktsförvaltningarna och

postanstalterna med ......................... » 100,000: — kr

Pensionsstaten

besparing med ...................................................................... kr.

119,800: —

9,775: —

OmJcostnadsstaten

i anslaget till uppbörds- och frimärkes
provision

med...................................... kr. 260,000: —

i dito till traktamenten för tjensteman

i jernvägspostkupé med ......... » 195,000: —

i dito till traktamenten för vaktbe
tjente

med ............................................ » 50,000: — kr> 505,000:

Oförutsedda utgifter

minskning af anslaget med .................................................kr. 514,500: —

Summa minskning kr. 1,149,075: —

Om från summan af ökningen ............................... kr. 2,136,075: —

dragés summan af minskningen ..................................... » 1,149,075: —

erhålles det belopp af kr. 987,000: —

hvarmed enligt Eders Kong! Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater

skulle komma att för år 1903 på det hela ökas.

Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med

12,400,000 kronor, hafva för år 1903 beräknats till 13,340,000 kronor.

Då, på sätt ofvan angifvits, postverkets utgifter enligt staterna för år

1903 af Eders^Kongl. Maj:t beräknats till 13,007,000 kronor, skulle alltså

inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 333,000 kronor. Till

detta öfverskott skulle emellertid kunna komma den ytterligare inkomst

af postverkets tidningsrörelse, som skulle blifva en följd af bifall till förslag,

som afgifvits af de enligt af Eders Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande

för revision af gällande stadgande!! angående tillhandahållande af

tidningar genom postverkets försorg utsedde komiterade. Desse komiterade

hafva, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, beräknat

den ökade inkomsten i detta hänseende efter 1898 års förhållanden till

291,547 kronor 25 öre. Härvid må ock anmärkas, att generalpoststyrelsen

i sitt den 23 november 1901 öfver komiterades förslag afgifna

Vilt. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band, 35 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

utlåtande framstält ändringsförslag, som skulle medföra en inkomstökning,

jemväl enligt 1898 års förhållanden, af icke mindre än 552,429

kronor 39 öre.

Det förslag till omreglering af postverkets stat, som sålunda af Eders

Kongl. Maj:t förelagts Riksdagen, grundar sig hufvudsakligen på det

betänkande, som afgifvits af den komité, hvilken med anledning af Riksdagens

i skrifvelse den 14 maj 1899 gjorda uttalanden angående aflöningsprinciperna

inom postverket den 2 juni samma år af Eders Kongl.

Maj:t tillsattes med uppdrag att utarbeta förslag till ny stat för postverket

och åt hvilken jemväl anförtroddes att föreslå ny stat för telegrafverket,

deri inbegripet äfven statens telefonväsende.

Till nämnda års Riksdag hade Eders Kongl. Maj:t i sammanhang

med förslag om tillökning af den ordinarie personalen inom åtskilliga

grupper af tjenstemän och betjente vid postverket gjort framställning

om fullständig lönereglering för postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,

hvilken reglering väsentligen var grundad på fixering af den i ett

stort antal posttjenstemäns aflöning ingående s. k. uppbörds- och frimärkesprovisionen

och aflöningarnas bestämmande till fasta belopp. En

sådan principiel förändring af aflöningssystemet inom postverket ansåg

sig emellertid Riksdagen i frågans dåvarande läge icke kunna godkänna,

utan förklarade i nyssberörda skrifvelse, att enligt Riksdagens

åsigt en dylik förändring icke borde beslutas, förrän en grundlig utredning

angående det förutvarande och det föreslagna aflöningssättets särskilda

fördelar och olägenheter blifvit med hänsyn till de inom postverket

rådande särskilda förhållanden åstadkommen. Den sålunda ifrågasatta

utredningen har nu verkstälts af omförmälda komité, hvilken i

förevarande principfråga på anförda grunder stannat vid den åsigt, att

uppbördsprovisionen borde såsom aflöningsform bibehållas, dock endast

i väsentligen minskad omfattning såväl med afseende å antalet af de

tjenstemän, som skulle ega åtnjuta provision, som med afseende å de

belopp, hvarmed provisionen skulle utgå i förhållande till uppbördens

belopp vid de särskilda postanstalterna. Genom de föreslagna inskränkningarna

i provisionens användande har komitén till en början velat

undanrödja det, hinder för ett efter tidsförhållandena afpassadt anordnande

af postverkets lokalförvaltningar, som vållats deraf, att enligt nu

gällande aflöningsgrunder de ordinarie tjenstemännens vid ett postkontor

inkomster undergått minskning genom tillkomsten af nya ordinarie

tjenstebefattningar vid kontoret likasom ock genom underlydande poststationers

förändring till sjelfständiga kontor eller förläggande under

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

27

annat postkontor, och sålunda bereda möjlighet till återställande och

bibehållande för framtiden af ett skäligt förhållande emellan antalet

ordinarie och extra ordinarie tjensteman inom postverket. De förändrade

bestämmelser komitén föreslagit rörande beräkningen af uppbördsprovisionen

afse vidare å ena sidan att förekomma, att provisionen vid

de större kontoren skulle stiga till belopp, som komme att för de provisionsberättigade

tjenstemännen medföra oskäligt stora inkomster, och

å andra sidan att betrygga de ifrågavarande tjenstemännen mot alltför

obetydlig inkomst af provisionen. I sistberörda syfte har komitén beträffande

postdirektörerna och postmästarne föreslagit, att eu viss minimiprovision,

hvars belopp i händelse af behof borde fyllas af postmedlen,

skulle under alla omständigheter vara dem tillförsäkrad och att

till undvikande jemväl af alltför många aflöningsformer denna minitniprovision

skulle träda i stället för och anses utgöra tjenstgöringspenningar.

Under det uppbördsprovisionen för närvarande vid de fullständiga

fasta postanstalterna utgår med 10 procent af uppbörd, som för

år ej öfverstiger 3,000 kronor, med 6 procent af den del af uppbörden,

som öfverskjuter 3,000 men ej 15,000 kronor, samt med 3 procent af

den del utaf uppbörden, som öfverstiger 15,000 kronor, skulle enligt

komiténs förslag provisionen vid postkontoren utgå med 10 procent

af uppbörd, som för år ej öfverstiger 6,000 kronor, med 5 procent af

den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000 men ej 10,000 kronor,

och med allenast 1 procent å den del af uppbörden, som öfverstiger

10,000 kronor, äfvensom å de vid underlydande poststationer och ångbåtspostexpeditioner

försålda frankotecken.

Anledningen, hvarför komitén ansett provisionssystemet icke böra

helt och hållet afskaffa^, har väsentligen varit den, att detsamma ansetts

egnadt att hos de pro visi onsberättigade tjenstemännen — till

hvilka enligt komiténs förslag skulle hänföras endast postförvaltarne,

afdelniugs- och filialkontorsföreståndarne vid Stockholms, Göteborgs och

Malmö postkontor samt de vid första och andra klassens postkontor

närmast under postmästarne anstälde expeditörer — framkalla ett stegradt

intresse för deras arbete och att genom dettas större intensitet

rörelsen vid postkontoren kunde väntas vinna ökad utveckling. Och

komitén har vidare såsom fördelar af systemets bibehållande i dess förändrade

form framhållit, att härigenom skulle möjliggöras bestämmandet

af ett mindre antal löneklasser för postförvaltarne, då äfven emellan

postförvaltare inom samma klass någon skilnad i aflöning kunde

uppkomma i samma mån som rörelsen vid vissa kontor öfverstege rörelsen

vid andra kontor inom klassen, samt att de ändringar i klass
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

in delningen, hvartill poströrelsens olika utveckling vid kontoren tid efter

annan måste gifva anledning, kunde antagas mindre ofta blifva behöfliga.

På sätt redan blifvit antydt, har provisionssystemet i sin förutvarande

form i hög grad försvårat inrättandet af nya ordinarie tjenstemannabefattningar

vid postverkets lokalförvaltningar. Också framgår

det af 1899 års Riksdags ofvan omförmälda skrifvelse till Eders Kongl.

Maj:t, att Riksdagen på grund af det nära sammanhanget emellan Eders

Kongl. Maj:ts af Riksdagen afslagna framställning om provissionssystemets

afskaffande samt förslagen om ökning af vissa grupper af tjenstemannapersonalen

ansett sig äfven böra i hufvudsakliga delar afslå sistnämnda

förslag. Det i samma riksdagsskrifvelse anmälda beslutet om

inrättande af nya expeditörsbefattningar till ett antal af 143 nödvändiggjorde

också ett medgifvande af 1900 års Riksdag af särskild ersättning

enligt angifna grunder åt de före år 1900 anstälda ordinarie tjenstemän,

hvilka till följd af de nya expeditörsbefattningarnas inrättande

lidit minskning i sina inkomster. Då på grund af antydda orsaker

postverkets ordinarie tjenstemannapersonal icke kunnat ökas i den utsträckning,

som poströrelsens starka utveckling under de senare åren

betingat, ligger det i sakens natur, att de kraf på ökade tjenstemannakrafter,

som i sammanhang med aflöningssystemets reformerande skulle

komma att framställas, måste erhålla en betydande omfattning. Också

har komitén väckt förslag om ökning af postkontorens antal med 12

äfvensom om inrättande af ej mindre än 250 nya postexpeditörsbefattningar,

hvarigenom antalet ordinarie postexpeditörer skulle ökas från

500 till 750.

Missförhållandet mellan antalet ordinarie och extra ordinarie befattningshafvare

inom generalpoststyrelsen och bland postvaktbetjente

har äfven beaktats af komitén och föranledt densamma att föreslå dels

inrättande inom styrelsen af en ny ordinarie byråchefsbefattning och

10 biträdande tjenstemannabefattningar äfvensom 3 vaktmästarebefattningar

utöfver det nuvarande antalet och dels ökning af antalet vaktbetjentbefattningar

vid distrikts- och lokalförvaltningarna med 200.

Riksdagen öfvergår nu till att yttra sig angående de särskilda

punkterna i Eders Kongl. Maj:ts framställning, dervid Riksdagen kommer

att följa den ordning, hvari desamma i statsrådsprotokollet omförmälas.

Riksdagen har icke funnit anledning till någon erinran emot Eders

Kongl. Maj:ts i enlighet med komiténs hemställan gjorda förslag om

uteslutande ur generalpoststyrelsens aflöningsstat af den i nu gällande

stat intagna bestämmelsen, att, derest generalpostdirektören i sådan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

29

egenskap åtnjuter fri bostad, lönen skall, så Länge denna förmån qvarstår,

minskas med 1,000 kronor.

Förslaget att å ordinarie stat uppföra befattningen såsom chef för

den femte byrå inom generalpoststyrelsen, som från början af år 1896

vant derstädes provisoriskt anordnad, har Riksdagen ansett sig böra

bifalla, då nödvändigheten af arbetets inom styrelsen definitiva uppdelning

på fem byråer, hvarom styrelsen vid åtskilliga tillfällen gjort

framställning hos Eders Kong!. Maj:t, numera utan meningsskiljaktighet

vitsordats af oftanämnda komité och Riksdagen äfven för sin del funnit

det stadigvarande behofvet af denna organisation styrkt genom den utredning,

som i frågan blifvit förebragt.

I sammanhang härmed har komitén framlagt förslag till omreglering

af byråerna inom styrelsen samt till inrättande af åtskilliga nya

biträdande tjenstemannabefattningar såväl å den nyinrättade som å de

förutvarande byråerna. Enligt ifrågavarande, af Eders Kongl. Maj:t i

oförändrad form till Riksdagens pröfning framlagda organisationsförslag,

skulle i generalpoststyrelsens stat uppföras anslag till aflönande af följande

nya ordinarie biträdande tjenstemän å styrelsens byråer, nemligen:

å trafikbyrån en notarie, å kameralbyrån en notarie, en revisor

och bokhållare vid postverkets hufvudkassa, en revisor och bokhållare

vid postverkets frimärkesförråd samt en revisor och bokhållare vid

postverkets persedelförråd, å utrikes- och författningsbyrån, hvilken

skulle handlägga hufvudsakligen de till den nu i staten uppförda revisionsbyrån

hörande ärenden, som under den provisoriska anordningen

handlagts å den s. k. revisionsbyrån I, en sekreterare och en aktuarie

å det statistiska kontoret samt å den nya revisionsbyrån, motsvarande

den provisoriskt anordnade s. k. revisionsbyrån II, eu notarie och tre

revisorer. Af de i nuvarande stat under revisionsbyrån uppförda tjenster

skulle två aktuarie^enster hänföras till utrikes- och författningsbyrån

samt eu aktuarie^enst och samtliga sju revisorstjenster till den nya

revisionsbyrån, hvarjemte, i sammanhang med inrättandet af den föreslagna

sekreteraretjensten å utrikes- och författningsbyrån, notarietjensten

å den nuvarande revisionsbyrån, hvilkens innehafvare nu tjenstgör

å revisionsbyrån I, skulle bortfalla. Organisationsplanen ställer

vidare i utsigt, att till följd af den föreslagna ökningen af den ordinarie

tjenstemannapersonalen inom poststyrelsen antalet af de derstädes

anstälda amanuenser skulle minskas med sexton, hvarigenom enligt

generaipoststyrelsens beräkning skulle inbesparas amanuensarfvoden till

belopp af 19,480 kronor. Af de föreslagna nya tjenstemännen skulle

sekreteraren å utrikes- och författningsbyrån erhålla aflöning i andra

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

lönegraden med 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar

jemte två ålderstillägg å 500 kronor, det första efter fem och

det andra efter tio års tjenstgöring, samt de öfriga i likhet med förut

i motsvarande tjenstegrader anstälde tjensteman aflönas med 3,000

kronor, deraf 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar,

med enahanda ålderstillägg som sekreteraren. Beträffande de nuvarande

tjenstemännens aflöningsförhållanden har icke föreslagits någon annan

förändring, än att kassören vid postverkets hufvudpostkassa skulle genom

derom i § 11 af det föreslagna aflöningsreglementet intagen bestämmelse

tillerkännas felräkningspenningar till belopp af 500 kronor årligen.

Slutligen har föreslagits inrättande af tre nya ordinarie vaktmästarebefattningar

inom generalpoststyrelsen med enahanda aflöning,

som till styrelsens förutvarande ordinarie vaktmästare utgår; och skulle

härigenom möjliggöras indragning af tre extra vaktmästarebefattningar,

hvilkas innehafvare äro aflönade med tillhopa 2,160 kronor.

Inrättandet af en ständig femte byrå inom generalpoststyrelsen

nödvändiggör uppförandet å ordinarie stat af erforderlig biträdande

personal för den nya byråns behof, och Riksdagen har äfven funnit, att

till följd af poströrelsens utveckling och den deraf föranledda ökningen

i generalpoststyrelsens arbetsmaterial en ej oväsentlig ökning af den

ordinarie tjenstemannapersonalen äfven å styrelsens öfriga byråer är af

behofvet påkallad. Att de föreslagna nya tjensternas antal icke är för

högt tilltaget, synes framgå redan deraf, att efter den föreslagna organisationens

genomförande styrelsen ändock beräknats vara i behof af,

förutom extra biträden, ej mindre än 41 amanuenser med fast arfvode,

under det att den biträdande ordinarie tjenstemannapersonalen

å byråerna efter de nya tjensternas besättande skulle komma att uppgå

till ett antal af 40. Äfven de föreslagna tre nya vaktmästarebefattningarna

synas Riksdagen vara för styrelsen behöfliga.

Då Riksdagen, som ej heller funnit anledning till erinran beträffande

de nya tjensternas fördelning emellan de särskilda byråerna och

emellan olika slag af tjenstebefattningar eller i fråga om felräkningspenningar

till generalpoststyrelsens kassör, följaktligen ansett sig böra

bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag i nu förevarande de!, har Riksdagen

härvid förutsatt, att vid meddelandet af de bestämmelser angående arbetets

fördelning emellan styrelsens tjenstemän, som kunna föranledas af de

nya tjensternas inrättande, full sysselsättning tilldelas innehafvarne af

de ordinarie befattningarna och den beräknade indragningen af amanuensbefattningar

hos styrelsen till fullo genomföres samt att för framtiden

nya amanuensbefattningar inrättas allenast i den mån behofvet

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

sådant oundgängligen krafvel’. Till detta uttalande har Riksdagen funnit

en ytterligare anledning i det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslaget

derom, att förslagsanslaget till vikariatsersättning samt arfvoden

åt extra biträden in. m. skulle i 1903 års stat nedsättas med allenast

5,000 kronor eller från 90,000 till 85,000 kronor, en nedsättning, som

i betraktande af den stora ökningen af styrelsens ordinarie tjenstemannapersonal

synts Riksdagen vara påfallande obetydlig. I hvad härutinnan

blifvit hemstäldt har Riksdagen emellertid icke ansett sig böra

vidtaga någon förändring, då upplyst är, att det ifrågavarande förslagsanslaget

under de senaste åren måst öfverskridas.

Beträffande organisationen af postverkets distriktsförvaltningar,

de fem s. k. postinspektionerna, har af komitén föreslagits, att till

biträde åt postinspektörerna, hvilka för närvarande hvar för sig hafva

en kontrollör hos sig anstäld såsom assistent och dessutom biträdas af

postexpeditörer, extra biträden och vaktbetjente till det antal, som för

hvarje inspektion af generalpoststyrelsen bestämmes, skulle anställas

ytterligare en kontrollör vid hvarje postinspektion; och har detta förslag

af Eders Kongl. Maj:t förelagts Riksdagen.

Då Riksdagen icke genom hvad i detta afseende anförts blifvit

öfvertygad om nödvändigheten af att dessa nya kontrollörstjenster inrättas,

har Riksdagen ansett det af Eders Kongl. Maj:t till upptagande i

staten föreslagna antalet af 30 kontrollörer böra minskas med 5. Angående

de återstående 25 kontrollörsbefattningarna kommer Riksdagen

att här nedan yttra sig.

Riksdagen har förut i korthet redogjort för den ståndpunkt, komitén

intagit till frågan om uppbördsprovisionens bibehållande eller afskaffande.

De af komitén härutinnan uttalade åsigter, hvilka ligga till

grund för Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, synas äfven

Riksdagen vara välgrundade. Utan att vilja bestrida önskvärdheten ur

åtskilliga synpunkter deraf, att aflöningarna inom postverket likasom

inom andra områden af statens verksamhet regleras så, att hvarje tjenstemans

inkomster af tjensten blifva till beloppet noggrant bestämda, har

Riksdagen likväl icke kunnat underkänna de skäl, som föranledt komitén

att föreslå bibehållande i inskränkt omfattning af den ifrågavarande,

inom postverket Imf dvunna aflöningsformen, hvars egentliga olägenheter

synas vara genom komiténs förslag väsentligen undanröjda. Berörda

förslag, hvilket icke heller i sina detaljer gifvit anledning till någon

erinran, har Riksdagen följaktligen ansett sig böra bifalla.

Beträffande de vissa posttjenstemän tillkommande sportler, hvilka

utgå direkt från allmänheten och utgöras af afgift för s. k. fack
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bihsdagens Skrifvelse N:o 115.

afläggning, afgift för postutvexling medelst lösväska samt afgift för postafgifters

bokförande eller s. k. räkningshållning, bar komitén föreslagit

vissa ändringar, hvilket likväl icke föranledt Eders Kong]. Maj:t att i

sammanhang med statsförslaget göra någon framställning hos Riksdagen.

Vidare har komitén framhållit, att den posttjenstemännen tillkommande

ersättning för bestyret med postsparbanksrörelsen borde vid aflöningarnas

bestämmande lemnas ur räkningen, enär arbetet för postsparbanken

ej godtgöres med postmedel. Hvad i dessa afseenden förekommit

synes icke påkalla något yttrande af Riksdagen.

De allmänna grunder, hvilka enligt komiténs af Eders Kongl. Maj:t

upptagna förslag skulle vara bestämmande för postkontorens indelning i

klasser, hafva synts Riksdagen vara för ändamålet lämpliga, såsom bildande

en såvidt möjligt tillförlitlig mätare af arbetet vid postkontoren.

Enligt förslaget skulle postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö,

som nu hänföras till första klassen, bilda en grupp för sig utanför den

egentliga klassindelningen och fortfarande förestås af direktörer samt

vara undantagna från den för öfriga postänstalter gällande indelning i

inspektionsdistrikt. Beträffande direktörernas aflöning, som för närvarande

utgår med 3,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar

jemte provision och öfriga extra inkomster, har föreslagits,

att lönen måtte bestämmas för direktörerna i Stockholm och Göteborg

till 3,500 kronor och för direktören i Malmö till 3,200 kronor med

rätt för en hvar af direktörerna till två ålderstillägg å lönen, hvartdera

å 500 kronor, äfvensom att den tjeustgöringspenningarne motsvarande

minimiprovisionen skulle utgöra 2,000 kronor, samt att postdirektören

i Stockholm skulle åtnjuta en åttondedel af den vid postkontoret i hufvudstaden

utgående provision, postdirektören i Göteborg tre tiondedelar

af uppbördsprovisionen derstädes och postdirektören i Malmö fem tolftedelar

af den vid dervarande postkontor inflytande provision; och har

departementschefen vid ärendets föredragning anmält sin afsigt att hos

Eders Kongl. Maj:t göra särskild hemställan om utfärdande af bestämmelser

af innehåll, att för postdirektörerna i Stockholm och Göteborg inkomsten

af räkningshållning med enskilda korrespondenter och bolag

skulle begränsas för den förre till en femtedel och för den senare till

hälften af nettoinkomsten af räkningskållningen vid vederbörande postkontor,

dock att dessa postdirektörer skulle hvar för sig vara tillförsäkrade

eu minimiinkomst af ifrågavarande sportel å 2,500 kronor under

förutsättning, att densamma under året lemnade minst detta belopp i

nettoinkomst. Den föreslagna höjningen i direktörernas fasta begynnelseaflöniug

och den enligt förslaget dem tillerkända rätten till

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

ålderstillägg, hvaraf de förut ej varit i åtnjutande, motsvaras sålunda af

en väsentlig nedsättning i öfriga inkomsttitlar dels genom tjenstgöringspenningarnes

uppgående i minimiprovisionen, dels beträffande direktörernas

Göteborg och Malmö genom den förändrade beräkningen såväl

af hela den vid postkontoren utgående provisionen som af vederbörande

direktörers andel deri och dels för direktörerna i Stockholm och Göteborg

genom de tillämnade bestämmelserna angående inskränkningen af

deras inkomst af räkningshållning. Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag

skulle direktörernas pensionsvilkor, hvilka hittills icke synas hafva stått

i skäligt förhållande till deras inkomster under fjenstetiden, i väsentlig

mån förbättras.

Riksdagen har med hänsyn till de inkomster postdirektörerna hittills

åtnjutit ansett sig icke böra besluta någon nedsättning i de aflöningsbelopp,

som af Eders Kongl. Maj:t för dem föreslagits.

Öfriga postkontor inom riket skulle enligt komiténs förslag uppdelas

i fyra klasser. Till första klassen har komitén velat hänföra 16

postkontor, af hvilka 14 nu tillhöra andra klassen samt två tillhöra

tredje klassen; till andra klassen skulle hänföras 44 postkontor, af

hvilka 11 tillhöra nuvarande tredje klassen, 25 nuvarande fjerde klassen

och 8 nuvarande femte klassen; till tredje klassen skulle höra 65 postkontor,

af hvilka för närvarande 13 tillhöra fjerde klassen, 8 femte

klassen och 44 sjette klassen; och till fjerde klassen skulle höra 75

postkontor, af hvilka ett tillhör nuvarande fjerde klassen, ett nuvarande

femte klassen och 61 nuvarande sjette klassen samt 12 af komitén upptagits

såsom vakanta och afsetts för orter, der nya postkontor kunde

under de närmaste åren behöfva inrättas.

Postmästarne åtnjuta för närvarande, jemte provision och sportler,

fast aflöning till följande belopp: inom andra aflöningsklassen 3,600

kronor jemte ett ålderstillägg å 400 kronor efter tio år, i tredje klassen

3,000 kronor med enahanda ålderstillägg, i fjerde klassen 2,600

kronor med två ålderstillägg å 300 kronor, i femte klassen 2,000 kronor

med två ålderstillägg å 400 kronor och i sjette klassen 1,800 kronor

med samma ålderstillägg som postmästarne i femte klassen. Tre

fjerdedelar af aflöningen anses utgöra lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar.

De fasta aflöningsförmånerna för postmästarne hafva af komitén

föreslagits till följande belopp, nemligen: i första klassen 4,500 kronor,

deraf lön1'' 3,000 kronor och minimiprovision (motsvarande tjenstgöringspenningar)

1,500 kronor, i andra klassen 3,400 kronor, deraf 2,400

kronor lön och 1,000 kronor minimiprovision, i tredje klassen 2,800

Bil. till Rihd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

kronor, deraf 2,000 kronor lön och 800 kronor minimiprovision, samt

i fjerde klassen 2,400 kronor, deraf 1,800 kronor lön och 600 kronor

minimiprovision.

Dertill skulle för samtliga postmästare komma två ålderstillägg,

hvartdera å 400 kronor, efter respektive 5 och 10 år, hvilka ålderstilllägg

skulle tillhöra lönen.

Härjemte synes böra anmärkas, att enligt bestämmelserna i §§ 2

och 11 af förslaget till aflöningsreglemente postmästare skulle ega rätt

att åtnjuta dels uppbörds- och frimärkesprovision och dels under vissa

förutsättningar felräkdlngspenningar.

I fråga om postkontorens klassindelning öfverensstämmer Eders

Kongl. Maj:ts till Riksdagen gjorda framställning med komiténs förslag,

hvaremot Eders Kongl. Maj:t i fråga om aflöningen för postmästarne

hemstält, att begynnelselönen måtte för hvarje postmästare sättas 200

kronor högre än enligt komiténs förslag, och sålunda gjort framställning

om följande begynnelselöner:

för postmästare af l:a klass....................................................... 3,200 kronor

» » » 2:a » 2,600 »

» » » 3:e » 2,200 »

» » » 4:e » ...................................................... 2,000 » I

I fråga om tjenstgöringspenningarna och ålderstilläggen har Eders

Kongl. Maj:t deremot utan ändring förelagt Riksdagen komiténs förslag.

Riksdagen, som redan uttalat sin anslutning till de allmänna grunder,

komitén uppstält för postkontorens klassindelning, har emellertid

ansett, att utan någon rubbning af dessa grunder gränsen emellan tredje

och fjerde klassens postkontor skulle kunna flyttas på det sätt, att iö

af de minst betydande bland de kontor, som af komitén hänförts till

tredje klassen, i stället förlädes till fjerde klassen, hvilken sålunda

skulle innehålla 90 postkontor, under det att antalet postkontor i tredje

klassen komme att utgöra 50. Då för närvarande 107 postkontor tillhöra

lägsta eller sjette klassen, har Riksdagen icke trott någon

olägenhet vara att befara deraf, att ett något större antal än komitén

föreslagit hänfördes till den blifvande lägsta eller fjerde klassen, helst

som dessa kontor i likhet med kontoren i den blifvande tredje klassen

icke äro afsedda att i staten uppräknas, utan endast skulle till antalet

angifvas, till följd hvaraf förflyttningar af kontor från fjerde till tredje

klassen eller omvändt skulle kunna vid förefallande behof’företagas

utan Riksdagens medgifvande, allenast antalet kontor i hvardera klassen

bibehålies oförändradt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

35

Hvad angår de för postmästarne föreslagna aflöningsförmåner anser

Riksdagen visserligen, att då till följd af hittills gällande bestämmelser

angående postförvaltares rätt till provision inkomsterna för åtskilliga

postmästare under poströrelsens hastiga utveckling stigit till belopp,

hvilka säkerligen icke varit vid föregående lönereglering förutsedda,

innehafvarne af ifrågavarande postmästarebefattningar icke kunna anses

hafva grundade anspråk på att vid ny lönereglering oafkortade behålla

de sålunda vunna aflöningsförmånerna. Men då Riksdagen funnit de nedsättningar

i aflöningsbeloppen, hvilka enligt de i statsrådsprotokollet

omförmälda beräkningar skulle för ett flertal postmästare blifva en följd

af komiténs förslag, vara i många fall väl känbara, har Riksdagen ansett

billigheten kräfva, att begynnelseaflöningarna för postmästarne bestämmas

till de något högre belopp, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits.

Ett antagande i oförändrad form af Eders Kongl. Maj:ts förslag angående

postmästarnes aflöningsförmåner skulle emellertid medföra förhöjning

äfven af deras pensioner, hvilka enligt Riksdagens åsigt äro redan enligt

komiténs förslag tillräckliga; och har i anledning häraf Riksdagen ansett

sig böra vidtaga den ändring i förslaget angående ålderstillägg

för postmästare, att ålderstilläggen icke skola i sin helhet tillhöra

lönen, utan 1 4 af dem anses såsom tjenstgöringspenningar, dock

utan att någon ökning af den garanterade minimiprovisionens belopp

häraf skall föranledas. Enligt detta beslut, hvilket innefattar en fortsatt

tillämpning på ålderstilläggen af nu gällande allmänna bestämmelser

angående postmästareaflöningarnas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

skulle pensionerna för de postmästare, som åtnjuta två

ålderstillägg, stanna vid samma belopp, hvartill desamma af komitén

beräknats skola uppgå.

Beträffande kontrollörerna, hvilka för närvarande utgöra ett antal

af 34 och äro fördelade i tre lönegrader med begynnelseaflöning af

3,600, 3,000 och 2,400 kronor jemte ett ålderstillägg å 400 kronor

efter tio år, har komitén föreslagit, att de skulle sammanföras till en

enda lönegrad och deras antal bestämmas till 30, af hvilka 20 skulle

tjenstgöra vid direktörskontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö

såsom afdelnings- eller filialkontorsföreståndare samt 10 placeras vid

postinspektionerna. Deras aflöning har af komitén föreslagits till 3,200

kronor, hvaraf 2,200 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar,

med rätt för kontrollörerna att efter fem års tjenstgöring erhålla

ett ålderstillägg å 400 kronor och efter 10 års tjenstgöring ytterligare

ett ålderstillägg å enahanda belopp, hvilka ålderstillägg skulle

tilläggas lönen. De vid direktörskontoren tjenstgörande kontrollörerna

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

skulle dessutom ega rätt till andel i den vid kontoren inflytande provision

äfvensom under viss förutsättning rätt till felräkningspenningar.

Slutligen har komitén i öfverensstämmelse med sitt förslag om minskning

af antalet kontrollörstjenster hemstält, att för beredande af aflöning

åt de redan utnämnda kontrollörer, för hvilka vid den nya statens

trädande i tillämpning kontrollörslöner ej funnes att tillgå, postexpeditörsbefattningar,

motsvarande antalet öfvertaliga kontrollörer, skulle tills

vidare lernnas obesatta.

Komiténs sålunda gjorda förslag har af Eders Kongl. Maj:t förelagts

Riksdagen allenast med det tillägg, att Riksdagens medgifvande äskats

dertill, att under år 1903 finge af postmedlen användas så stort belopp,

som utöfver tillgängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof innehållna

postexpeditörslöner erfordrades för att med löner enligt äldre

stat förse de under nämnda år å sådan stat qvarstående kontrollörer.

Riksdagen, som här ofvan vid behandlingen af frågan om postinspektionerna

uttalat den åsigt, att någon ökning af det derstädes nu

tjenstgörande antalet af fem kontrollörer icke är af behofvet påkallad,

har i öfrigt icke funnit anledning till annan erinran emot hvad i förevarande

afseende af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, än att, då Riksdagen

funnit kontrollörstjensternas antal böra bestämmas till 25, Riksdagen

ansett sig böra medgifva användande af postmedel till beredande

af erforderlig lönefyllnad enligt af Eders Kongl. Maj:t föreslagna grunder

åt ett antal af nio öfvertaliga kontrollörer, för hvilkas förseende med

löner enligt äldre stat lika många postexpeditörslöner böra få i mån af

behof disponeras.

I nu gällande aflöningsstat för postverket äro upptagna 500 postexpeditörer,

fördelade i fyra lönegrader på följande sätt: i första lönegraden

210, i andra lönegraden 210, i tredje lönegraden 40 och i fjerde

lönegraden likaledes 40, och äro befattningarna i tredje och fjerde

lönegraderna afsedda att hufvudsakligen besättas med qvinlig personal.

Postexpeditörernas aflöningsförmåner i de särskilda lönegraderna

uppgå till följande belopp:

l:a lönegraden:

lön .................................................................. 1,350 kr.

tjenstgöringspenningar................................. 450 »

uppbördsprovision (medeltal för år 1899) 418 » g 218 kr

2 ålderstillägg å 400 kr. efter 5 och 10 år ........... 800 » 3 Q^g pr

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

37

2: a lönegraden:

lön

tjenstgöringspenningar.

uppbörd sprovision (med

3:e lönegraden:

lön ......................................

tj enstgöringspenningar.

4:e lönegraden:

lön

tjenstgöringspenningar.

Öb

1,200

kr.

400

))

394

1,994

kr.

år ......

800

»

1,050

kr.

350

))

312

»

1,712

kr.

år .....

300

»

900

kr.

300

»

303

»

1,503

kr.

år ......

300

))

2,012 kr.

1,803 kr.

I denna af komitén upprättade tablå har hänsyn tagits dertill, att

postexpeditörer, som tjenstgöra å postinspektionskontoren, i stället för

andel i uppbördsprovisionen åtnjuta ersättning med 400 kronor om året

äfvensom att postexpeditörerna vid jernvägsposten och inom vissa sjöpostexpeditioner

anses åtnjuta en motsvarande ersättning för mistad

uppbördsprovision uti en del af det traktamente, de för närvarande

utöfver den fasta aflöningen åtnjuta.

På sätt ofvan blifvit omförmäldt, har komitén föreslagit inrättande

af ytterligare 250 postexpeditörstjenster, af hvilka 110 skulle hänföras

till hvardera af första och andra lönegraderna samt 15 till hvardera af

tredje och fjerde lönegraderna. I sammanhang med sitt förslag, att af

postexpeditörerna endast de, som antingen tjenstgjorde såsom afdelnings-

eller filialkontorsföreståndare i Stockholm, Göteborg och Malmö

eller å postkontor af första och andra klasserna vore anstälda såsom

postmästarens närmaste man, skulle åtnjuta andel i uppbörds- och frimärkesprovisionen,

har komitén uppgjort följande förslag till aflöning

för postexpeditörerna:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

l:a lönegraden:

lön ..........................................

............................. 1,725 kr.

tjenstgoringspenningar......

............................... 775 »

2 ålderstillägg å 400 kr.

efter 5 och 10 år ............

2:a lönegraden:

lön ..........................................

.............................. 1,500 kr.

tjenstgoringspenningar......

.............................. 700 »

2 ålderstillägg å 300 kr.

efter 5 och 10 år ............

3:e lönegraden:

lön ..........................................

.............................. 1,250 kr.

tjenstgöringspenningar......

.............................. 500 3)

2 ålderstillägg å 150 kr.

efter 5 och 10 år ............

4:e lönegi-aden:

lön ..........................................

1.050 kr.

tjenstgöringspenningar.......

.............................. 450 3>

800 » 3,300 kr.

600 »

2,800 kr.

300 » q

,050 kr.

1,500 kr.

2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10 år ............ 300 »

1,800 kr.

Ålderstilläggen skulle, likasom för andra posttjenstemän af Eders

Kongl. Maj:t föreslagits, tillhöra lönen.

Slutligen torde böra erinras om dels den i § 11 af förslaget till

aflöningsreglemente innefattade bestämmelse om felräkningspenningar

till vissa expeditörer och dels den förut omförmälda, i § 2 af samma

reglementsförslag innefattade bestämmelse om rätt för vissa expeditörer

till andel i uppbörds- och frimärkesprovision.

Eders Kongl. Maj:ts till Riksdagen gjorda framställning ansluter

sig i allo till hvad komitén i nu förevarande afseenden föreslagit.

Riksdagen har funnit genom den förebragta utredningen ådagalagdt,

att det betydande antal nya postexpeditörsbefattningar, om hvilkas inrättande

fråga sålunda föreligger, är af behofvet påkalladt såväl med

afseende å önskvärdheten deraf, att det vid postanstalterna förekommande

arbete af mera maktpåliggande beskaffenhet anförtros åt fast

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

anstalt! personal, som från synpunkten al posttjenstemännens billiga anspråk

på mera normala befordringsförh ålland en, i hvilket sistberörda

afseende beräknats, att efter de nya befattningarnas tillkomst ett extra

biträde inom postverket skulle kunna påräkna att omkring sju eller

åtta år efter sitt inträde i postverkets tjenst vinna befordran till postexpeditör.

Hvad angår fördelningen af de nya befattningarna emellan de

särskilda lönegraderna har Riksdagen ansett, att ett något större antal

af dessa befattningar bör tilläggas tredje och fjerde lönegraderna.

Enligt hvad komitén härutinnan yttrat, borde till sistnämnda båda, hufvudsakligen

för qvinlig personal afsedda lönegrader hänföras så många

tjenster, att qvinliga extra biträden kunde vinna befordran i tur och

ordning med manliga, hvadan antalet nya tjenster i de två ifrågavarande

lönegraderna borde ställas i proportion till antalet qvinnor bland

de till befordran närmast ifrågakommande 250 extra biträden. Emot

den sålunda angifna beräkningsgrunden anser sig Riksdagen endast böra

anmärka, att antalet befattningar i tredje och fjerde lönegraderna,

hvilka lönegrader icke äro uteslutande förbehållna den qvinliga personalen,

synes böra bestämmas på sådant sätt, att sannolikhet förefinnes,

att, äfven vid starkare tillströmning af qvinliga extra biträden,

befordran må kunna dessa beredas i tur och ordning med de manliga

extra biträdena. Komitén synes i detta sammanhang endast hafva

fäst sin uppmärksamhet vid antalet af de manliga och qvinliga extra

biträden, hvilka närmast kunna ifrågakomma att befordras til] postexpeditörer,

men enligt Riksdagens åsigt bör hänsyn jemväl tagas till

framtida befordringsförliållanden, i den mån de kunna på förhand beräknas.

I sådant afseende har Riksdagen inhemtat, att vid 1901 års

utgång funnits i postverket anstälde 700 af generalpoststyrelsen antagna

extra biträden, deraf 511 manliga och 189 qvinliga. Af dessa hade

antagits

före år 1895 ...............

............ 70

manliga

33 qvinliga

år 1895 .......................

............ 29

»

4

»

» 1896 ........................

............ 36

»

3

»

« 1897 ........................

............ 71

10

»

» 1898 .......................

............ 74

13

»

» 1899 ........................

.......... 85

»

41

»

» 1900........................

........... 84

»

35

» 1901 ........................

........... 62

50

» .

Summa 511 manliga 189 qvinliga.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Med hänsyn särskildt till det jemförelsevis betydliga antalet qvinliga

extra biträden, som under de senaste åren antagits, och på de skäl,

som i öfrigt bär ofvan angifvits, bar Riksdagen funnit, att af de nya

befattningarna 90 borde tilldelas en livar af första och andra lönegraderna

samt 35 hvardera af tredje och fjerde lönegraderna, hvarigenom

antalet postexpeditörer i hvardera af de två högsta lönegraderna komme

att utgöra 300 och i hvardera af de två lägsta 75.

Beträffande de för postexpeditörerna föreslagna aflöningarna har

Riksdagen ansett sig böra bifalla det föreliggande förslaget, hvarigenom

atlöningsförmånerna blifvit så bestämda, att lön och tjenstgöringspenningar

inom alla lönegraderna ökats med ungefär de belopp,

hvartill expeditörernas inom hvarje lönegrad inkomst af provision beräknats

hafva i medeltal uppgått under år 1899 eller 1900, samt dessutom

för expeditörerna i första lönegraden aflöningen höjts med 300 kronor och

för andra lönegradens expeditörer begynnelseafiöningen ökats med 200

kronor, men hvartdera ålderstillägget minskats med 100 kronor, så att

slutaflöningen beräknats för dessa postexpeditörer blifva ungefär densamma

som hittills.

I sammanhang med frågan om inrättande af nya postexpeditörsbefattningar

har komitén uttalat sig angående frågan om ökadt verksamhetsområde

för postvaktbetjente genom öfverflyttande på dem af en

del göromål, som förut ansetts böra utföras af tjenstemän, dervid komitén

framhållit de stora ekonomiska uppoffringar, som kräfvas för inrättande

af ständigt nya postexpeditörsbefattningar, samt den olägenhet

för postexpeditörerna sjelfva, att, då antalet postmästare och kontrollörer

icke kunde i motsvarande mån höjas, det stora flertalet af expeditörerna

icke vidare kunde påräkna att vinna befordran till högre tjenst

med dermed förenade bättre inkomster och pensionsvilkor. Komitén

har ansett det kunna antagas, att flere duglige ordinarie postvaktbetjente

under sin tjenstgöring i postverket komme att i vissa grenar af

det jtostala arbetet förvärfva sådan kännedom och erfarenhet, som kunde

göra dem lämpliga att sköta en del enklare tjenstemannagöromål, hvilkas

öfvertagande kunde för dem medföra någon aflöningsförbättring i

form af arfvode. Vidare har komitén omförmält, hurusom generalpoststyrelsen

under många år egnat denna fråga sin uppmärksamhet och

sökt i allt större utsträckning tillämpa regeln att för arbete af enklare

beskaffenhet hufvudsakligen anlita biträde af vaktbetjente. Sålunda

hade bland annat inrättats så kallade postiljonskupéer, skötta uteslutande

af vaktbetjente, hvilka härför åtnjöte särskildt tilläggstraktamente,

hvarjemte i utfärdadt reglemente af den 10 januari 1900 af general
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

poststyrelsen närmare angifvits vissa göromål, som finge åt vaktbetjent

vid postkontor eller i postkupéexpedition anförtros.

För egen de! har komitén också uttalat sig för ett fortgående i

denna rigtning så långt som arbetets art och postverkets trygghet ansåges

kunna medgifva.

Riksdagen anser den sålunda af komitén berörda frågan vara förtjent

af synnerlig uppmärksamhet. Uppenbart är, att de vid postanstalterna

förekommande göromål af sådan beskaffenhet, att desamma

med fördel kunna anförtros åt erfarna och pålitliga vakthetjente, också

böra genom sådana utföras, och Riksdagen är för sin del öfvertygad,

att genom ett fortsatt sträfvande att genomföra denna grundsats stegringen

i utgifterna å postverkets aflöningsstat skall kunna i afsevärd

mån begränsas. Det synes ej heller böra förbises, att, derest möjlighet

beredes postverkets betjente att genom ådagalagd duglighet i tjensten

vinna en något mera framskjuten tj ens teställning och förbättrad aflöning,

ett sådant förhållande torde vara egnadt att hos personalen inom

betjeningsklassen framkalla ett ökadt intresse för tjensten och sålunda

äfven härigenom visa sig vara för postverket gagneligt.

Den för innevarande år gällande stat för postverket upptager för

nedannämnda antal vaktbetjente följande löneförmåner:

för 550 vaktbetjente af l:a lönegraden 1,000 kronor, hvaraf 600

kronor lön och 400 kronor tjenstgöringspenningar;

för 200 vaktbetjente af 2:a lönegraden 950 kronor, hvaraf 600

kronor lön och 350 kronor tjenstgöringspenningar; och

för 300 vaktbetjente af 3:e lönegraden 900 kronor, hvaraf 600

kronor lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar.

Vaktbetjent kan tillerkännas fyra ålderstillägg till tjenstgöringspenningarna,

hvarje ålderstillägg å 100 kronor för vaktbetjent af l:a

lönegraden och 75 kronor för vaktbetjent af 2:a eller 3:e lönegraden,

att tillträdas respektive 5, 10, 15 och 20 år efter det han tillträdt

ordinarie postvaktbetjentbefattning.

Någon förändring i vaktbetjentes begynnelseaflöning har icke blifvit

ifrågasatt, hvaremot komitén föreslagit, dels att de nu utgående fyra

ålderstilläggen måtte sammanslås till två, att efter respektive 5 och 10

års väl vitsordad tjenstgöring i ordinarie postvaktbetjentbefattning utgå

hvartdera med 200 kronor för vaktbetjent af första lönegraden och med

150 kronor för vaktbetjent af andra och tredje lönegraderna, dels och

att åt vaktbetjente, som finge sig anförtrodda vissa mera maktpåliggande

göromål, måtte beredas ersättning i form af särskilda arfvoden om högst

20 kronor i månaden, att åtnjutas så länge den särskilda tjenstgöringen

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Haft. C

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

fortfore. Vidare har af komitén föreslagits, att ett antal af 200 nya

postvaktbetjentbefattniugar måtte inrättas och af dessa 80 uppföras i

törsta, 80 i andra och 40 i tredje lönegraden. Berörda förslag hafva

utan någon förändring upptagits i Eders Kongl. Majrts föreliggande

framställning.

Riksdagen har funnit den föreslagna tillökningen af antalet vaktbetjentbefattningar,

hvarigenom möjlighet ansetts kunna beredas för

befordran till ordinarie vaktbetjent efter omkring fyra års tjenstgöring

såsom extra vaktbetjent, vara af behofvet påkallad och har icke funnit

anledning till erinran emot förslaget om de nya befattningarnas fördelning

emellan de särskilda lönegraderna. Beträffande aflöningsförmånerna

för vaktbetjente anser Riksdagen visserligen, att, då reglering

i förevarande afseende verkstäldes af 1899 års Riksdag och derigenom

för postvaktbetjente faststäldes hufvudsakligen de löneförmåner, som då

af generalpoststyrelsen ansetts erforderliga, hemställan om ny reglering

icke bort vara att redan nu förvänta. Emellertid har Riksdagen ansett

sig böra medgifva den föreslagna sammanslagningen af ålderstilläggen,

hvilka derigenom skulle komma att för postvaktbetjente utgå i samma

antal som för tjenstemännen vid postverkets lokalförvaltningar.

I fråga om aflöningsförmånerna för den ordinarie personalen vid

postverket har komitén gjort det allmänna uttalande, att vid uppgörande

af förslaget till aflöning för tjenstemän och betjente vid postverket

komitén ansett sig böra lemna å sido de tillfälliga aflöningsförbättringar,

som på grund af 1901 års Riksdags beslut tillkommit denna

personal i form af dyrtidstillägg, hvadan komitén afsett, att, om och i

den mån sådant dyrtidstillägg komme att beredas andra statstjenare,

äfven postpersonalen, när nu föreslagna aflöningsbelopp tillämpades,

borde komma i åtnjutande af dyrtidstillägg; och har chefen för civildepartementet

till statsrådsprotokollet i förevarande ärende erinrat om

hvad komitén sålunda yttrat.

1 anledning häraf anser sig Riksdagen böra framhålla, att någon

reglering af lönerna icke blifvit ifrågasatt för tjenstemännen i generalpoststyrelsen,

hvars förutvarande tjenstemän skulle bibehålla sina löneförmåner

oförändrade, under det att innehafvarne af de nyinrättade tjenstenit

skulle inträda i samma aflöningsvilkor, som nu gälla för innehafvarne

af motsvarande äldre tjenstebefattningar. Icke heller postinspektörernas

löner skulle enligt de framstälda och af Riksdagen bifallna

förslagen undergå någon reglering. Deremot har en verklig lönereglering

blifvit föreslagen och af Riksdagen beslutad beträffande samtliga

till postverkets lokalförvaltningar hörande tjenstemän och betjente.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 43

Postdirektörerna och åtskilliga postmästare hafva visserligen fått sina

löneförmåner bestämda till något lägre belopp, än som under de senaste

åren till dem utgått, men en afgjord förbättring har dock vidtagits

såväl i fråga om dessa tjenstemäns fasta aflöning som beträffande

deras pensionsförhållanden; och då härtill kommer, att enligt

Riksdagens beslut samtliga postmästares begynnelselöner blifvit

satta 200 kronor högre, än komitén föreslagit, torde det med fog

kunna påstås, att dessa tjenstemän blifvit genom löneregleringen väl

tillgodosedda. Och genom denna lönereglering torde för postkontrollörsgraden

aflöningarna och än mera pensionerna i det hela få

anses blifva förbättrade, hvarjemte hvad postexpeditörerna beträffar

aflöningen i första graden, hvilken hvarje manlig postexpeditör, som

förhållit sig väl i tjensten, kan antagas under sin tjenstetid uppnå,

blifvit afsevärdt förhöjd, begynnelselönen i andra graden likaledes höjd

och pensionsvilkoren för samtliga pensionsberättigade expeditörer förbättrade.

Hvad angår vaktbetjeningen vid postverkets lokalförvaltningar,

har genom förevarande lönereglering en afsevärd förbättring för

dem vunnits derigenom, att de tidigare, än hittills varit fallet, komma

i åtnjutande af fullständiga ålderstillägg. Slutligen synes böra framhållas,

hurusom genom tillkomsten af de föreslagna nya tjensterna förbättrade

befordringsmöjligheter blifvit beredda.

Riksdagen, som finner det uppenbart, att, då ny lönereglering företages,

aflöningarna böra så bestämmas, att de utan några ytterligare

tillskott från statsverkets sida blifva med afseende såväl å tjensteinnehafvarnes

åligganden och tjensteställning som å de vid tiden för löneregleringen

rådande prisförhållanden tillräckliga, har vid uppgörandet

af ifrågavarande lönestater utgått från denna uppfattning och har till

följd häraf beträffande personalen vid postverkets lokalförvaltningar,

för hvilken fullständig lönereglering nu beslutits, icke kunnat dela

den mening, som innefattas i komiténs nu ifrågavarande, af departementschefen

omförmälda uttalande. Hvad angår dels generalpoststyrelsens

personal och dels postinspektörerna, för hvilka tjenstemannagrupper

någon förändring af gällande lönebelopp ej blifvit vidtagen, har Riksdagen,

då förevarande stat är afsedd att tillämpas först med ingången

af år 1903, men någon framställning om dyrtidstillägg för nämnda år

ej nu föreligger, ansett sig icke böra i detta afseende afgifva något

yttrande.

Beträffande det här ofvan intagna förslaget till aflöningsreglemente

för postverket har Riksdagen ansett sig böra erinra följande.

Bland de allmänna bestämmelser för aflönings åtnjutande af tjenste
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

''Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

män och betjente dels i generalpoststyrelsen och dels vid postverkets

distrikts- och lokalförvaltningar, hvilka innefattas i § 3 af reglementeförslaget,

har komitén i sammanhang med bestämmelserna derom, att

med omförmälda befattningar icke må förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den belinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen eller postverket, tillika hemstält, att »enskild!; uppdrag»

endast under nämnda vilkor skulle få innehafvas af tjensteman i

styrelsen eller postverket. De skäl, på grund af hvilka sistberörda

bestämmelse af departementschefen ansetts icke böra upptagas i Eders

Kong]. Maj:ts förslag, synas Riksdagen visa, att ett stadgande af den ordalydelse,

komiténs förslag innehåller, icke lämpligen bör meddelas. Anledningen

till berörda förslag torde emellertid vara att söka i missförhållanden,

dem komitén iakttagit och funnit ega sådan utbredning, att för deras

afhjelpande strängare bestämmelser i förevarande afseende vore erforderliga.

Äfven Riksdagen håller före, att sådana missförhållanden förefinnas,

och har trott sig finna, att desamma till stor del sammanhöra dermed,

att tjenstemän låta sig användas i stadigvarande eller regelbundet återkommande,

aflönade uppdrag, som af bolag lemnas. Att sådant uppdrag

icke bör få af tjensteman mottagas, med mindre detsamma vid

pröfning i vederbörlig ordning befinnes icke vara för tjenstgöringen

hinderligt, anser Riksdagen emellertid framgå äfven af den lydelse,

ifrågavarande punkter i aflöningsreglementet erhållit i det af Eders

Kongl. Maj:t framlagda reglementsförslaget.

Med afseende å bestämmelsen i § 11 om felräkningspenningar för

tjenstemän och extra biträden å postkontoren har Riksdagen ansett sig

böra uttala, att vid anordnandet af den i paragrafen omtalade tjenstefördelningen

bör tillses, att icke flere tjenstemän vid samma kontor,

än som oundgängligen erfordras, må användas i sådan tjenstgöring, som

enligt samma § medför rätt till felräkningspenningar.

I § 14 af reglementsförslaget föreskrifves, att kostnadsfri läkarevård

jemte medikamenter skall enligt af Eders Kongl. Maj:t meddelade

närmare bestämmelser lemnas åt de vid distrikts- och lokalförvaltningarna

anstälde ordinarie och extra betjente; och har komitén upplyst, att

några bestämmelser i förevarande hänseenden icke finnas med afseende

å postverket meddelade, hvaremot dessa frågor varit föremål för uppmärksamhet

inom telegrafverket och vid statens jern vägar samt beträffande

dessa verk föranledt utfärdandet af åtskilliga föreskrifter i ämnet,

för hvilkas hufvudsakliga innehåll komitén redogjort.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Riksdagen, som delar komiténs uppfattning, att bestämmelser i detta

ämne icke böra saknas beträffande postverket, anser emellertid särskilda

åtgärder böra vidtagas till förhindrande deraf, att medikamenter på

postverkets bekostnad anskaffas, utan att verkligt behof deraf föreligger.

I likartad! syfte har beträffande statens jernvägars till fria medikamenter

berättigade personal föreskrift lemnats i § 5 af kongl. kungörelsen

den 31 december 1897 af innehåll, att såväl jernvägsstyrelsen som de

under styrelsen lydande distriktsförvaltningarna hafva att öfvervaka,

att missbruk af rättigheten att kostnadsfritt bekomma medikament icke

eg a rum. Då Riksdagen emellertid funnit sig böra godkänna § 14 i

aflöningsreglementet för postverket, har Riksdagen dervid förutsatt, att

beträffande postverket komma att meddelas föreskrifter af sådan art, att

missbruk i berörda afseende så vidt möjligt icke måtte undgå att uppmärksammas

och stäfjas.

Emot öfriga delar af aflöningsreglementet har Riksdagen icke ansett

sig böra framställa någon anmärkning.

Hvad af Eders Kongl. Maj:t föreslagits beträffande de anslag under

aflöningsstaten, som icke blifvit här ofvan särskild! omförmälda, äfvensom

i fråga om anslagen under öfvergångs- och pensionsstaterna har icke

gifvit Riksdagen anledning till någon erinran.

Det under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till traktamenten

för tjenstemän i jernvägspostkupé har i enlighet med komiténs

hemställan af Eders Kongl. Maj:t föreslagits till 150,000 kronor. Då,

på sätt Riksdagen ofvan uttalat, vaktbetjente torde kunna användas till

utförande af åtskilliga enklare göromål, hvilka hittills varit anförtrodda

åt tjenstemän, lärer den ökning i tjenstemannapersonalen vid jern vägsposten,

som komitén beräknat skola intill utgången af år 1903 ega rum,

kunna i icke oväsentlig grad inskränkas, och har på grund häraf Riksdagen

ansett förevarande anslag böra bestämmas till allenast 140,000

kronor, hvilket belopp med 205,000 kronor understiger anslagets för

innevarande år faststälda belopp.

I sammanhang härmed torde emellertid för beredande af ökad tillgång

till traktamenten åt vaktbetjente det för sådana traktamenten

under omkostnadsstaten uppförda anslag böra höjas med 5,000 kronor

utöfver det af Eders Kong!. Maj:t föreslagna beloppet eller till 155,000

kronor.

Beträffande öfriga anslag under omkostnadsstaten likasom anslagen

till oförutsedda utgifter samt till afkortningar och restitutioner m. m.

har Riksdagen icke något att erinra emot hvad Eders Kongl. Maj:t härutinnan

föreslagit.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

De beslut, Riksdagen sålunda fattat, innebära följande ändringar i

det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslag till utgiftsstater för postverket.

Anteckningen angående postmästarnes rätt till ålderstillägg erhåller

följande lydelse: »Efter 5 år kan aflöningen höjas med 400

kronor och efter 10 år med ytterligare 400 kronor; skolande 3U af

ålderstilläggen räknas till lönen och Vi anses såsom tjenstgöringspenningar.

»

Då antalet postmästare inom de båda lägsta klasserna af Riksdagen

ansetts böra upptagas till 50 i tredje och 90 i fjerde klassen,

kommer aflöningen att uppgå för postmästarne i tredje klassen till lön

110.000 kronor och tjenstgöringspenningar 40,000 kronor eller sammanlagdt

till 150,000 kronor samt för postmästarne i fjerde klassen till lön

180.000 kronor och tjenstgöringspenningar 54,000 kronor eller sammanlagdt

till 234,000 kronor.

För de biträdande tjenstemännen vid distrikts- och lokalförvaltningarna

hafva, enligt de grunder Riksdagen ofvan angifvit, aflöningsbeloppen

i staten ansetts böra upptagas på följande sätt: för 25 kontrollörer

lön 55,000 kronor, tjenstgöringspenningar 25,000 kronor eller sammanlagdt

80,000 kronor, för 300 postexpeditörer af första lönegraden lön

517.500 kronor, tjenstgöringspenningar 232,500 kronor eller sammanlagdt

750,000 kronor, för 300 postexpeditörer af andra lönegraden lön

450.000 kronor, tjenstgöringspenningar 210,000 kronor eller sammanlagdt

660,000 kronor, för 75 postexpeditörer af tredje lönegraden lön

93.750 kronor, tjenstgöringspenningar 37,500 kronor eller sammanlagdt

131,250 kronor samt för 75 postexpeditörer af fjerde lönegraden lön

78.750 kronor, tjenstgöringspenningar 33,750 kronor eller sammanlagdt

112.500 kronor.

Summan utaf aflöningarna till postinspektörer, postdirektörer och

öfriga postförvaltare vid fullständiga fasta postanstalter samt biträdande

tjenstemän och vaktbetjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna kommer

härigenom att från det i Eders Kongl. Maj:ts förslag angifna beloppet

3,648,050 kronor nedsättas med 51,000 kronor eller till 3,597,050

kronor och aflöningsstatens slutsumma att minskas med samma belopp

eller till 6,469,850 kronor.

Vidare kommer genom bestämmande af det under omkostnadsstaten

upptagna anslaget till traktamenten för tjenstemän i jernvägspostkupé

till 140,000 och af anslaget till traktamenten för vaktbetjente till 155,000

kronor det för båda dessa anslag äfvensom anslaget för resor i tjensteärenden

i allmänhet gemensamt utförda belopp att minskas med 5,000

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

kronor eller till 345,000 kronor och. omkostnadsstatens slutsumma att

minskas likaledes med 5,000 kronor till 6,005,000 kronor.

Postverkets utgiftsstater för år 1903 erhålla sålunda enligt Riksdagens

beslut en slutsumma af 12,951,000 kronor, hvilket belopp med

56,000 kronor understiger den i Eders Kongl. Maj:ts förslag upptagna

slutsumman.

Behållningen å poströrelsen under år 1903, som, på sätt ofvan omförmälts,

af Eders Koogl. Maj:t beräknats skola uppgå till 333,000

kronor, skulle sålunda kunna anslås till 389,000 kronor, hvartill möjligen

skulle komma den ytterligare inkomst af postverkets tidningsrörelse,

som kan blifva en följd af det förslag, hvilket afgifvits af de

enligt Eders Kongl. Maj:ts bemyndigande för revision af gällande stadganden

angående tillhandahållande af tidningar genom postverkets försorg

utsedde komiterade, hvilken inkomstökning enligt 1898 års förhållanden

beräknats af nämnde komiterade till 291,547 kronor 25 öre,

men af generalpoststyrelsen, i enlighet med uppgjordt ändringsförslag,

till 552,429 kronor 39 öre.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen

anmäla,

att Riksdagen i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning

godkänt följande, i den vid denna skrifvelse fogade bilaga A

upptagna utgiftsstater för postverket att tillämpas under år 1903,

nemligen:

A) Aflöningsstaten:

l:o) Generalpoststyrelsen..................................................

2:o) Distrikts- och lokalförvaltningarna .......................

3:o) ÖlViga anslag, förslagsvis ......................................

kr.

»

))

265,800

3,597,050

2,607,000

B) Ofvergångsstaten................................................................

»

1,200

C) Pensionsstaten ....................................................................

»

86,950

D) Omkostnadsstaten (förslagsanslag) ............................

. »

6,005,000

E) Oförutsedda utgifter ......................................................

»

255,000

F) Afkortningar och restitutioner m. m., förslagsvis.

»

133,000

samt sålunda för år 1903 bestämt postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,

till 12,951,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att Riksdagen godkänt det förslag till aflöningsreglemente för

tjensteman och betjente vid postverket, hvilket innefattas i den vid

denna skrifvelse fogade bilaga B; samt

att Riksdagen medgifvit, att under år 1903 må af postmedlen

användas så stort belopp, som utöfver tillgängliga kontrollörslöner och

nio i mån af behof innehållna postexpeditörslöner erfordras för att med

löner enligt äldre stat förse de under nämnda år å äldre stat qvarstående

kontrollörer.

Telegrafverket.

5:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande

af de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 11 januari

1902 intagna förslagen till utgiftsstater för telegrafverket att tillämpas

under år 1903 och till aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente

vid telegrafverket, för år 1903 bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis

beräknadt, till 6,330,000 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen,

dels ock medgifva, att af telegrafmedlen finge användas så stort

belopp, som utöfver en kommissarielön af 3:e klassen erfordrades för

att åt telegrafkommissarien i Umeå, derest han icke inträdde å ny stat,

bereda l:a klass kommissarielön enligt äldre stat.

Ofvanberörda förslag till utgiftsstater för telegrafverket samt till

aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente vid telegrafverket hafva

följande lydelse:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

49

Utgiftsstater för telegrafverket

att tillämpas under år 1903.

K r c

n o r.

Tjenst-

A. Aflöningsstat.

Lön.

görings-

pennin-

Summa.

gar.

Telegrafstyrelsen.

Generaldirektören................,..............

7,000

3,000

10,000

1 byråchef........................................

4,400

2,000

6,400

(Efter 5 år kan lönen

3 byråchefer......................................

13,200

6,000

19,200

/ höjas med 600 kr.

Administrativa byrån.

1 sekreterare .....................................

3,000

1,500

4,500

1 kamrerare.......................................

3,000

1,500

4,500

1 notarie och ombudsman...................

1,800

1,200

3,000

1 registrator och aktuarie...................

1,800

1,200

3,000

1 revisor............................................

1,800

1,200

3,000

3 revisorer.........................................

5.400

3,600

9,000

1 hufvudkassör...................................

1,800

1,200

3,000

1 bokhållare och kassakontrollant........

1,800

1,200

3,000

1 statistiker.......................................

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen

Liniébyrån.

höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

1 öfveringeniör...................................

3,000

1,500

4,500

ytterligare 500 kr.

1 byråingeniör och ritare....................

1,800

1,200

3,000

1 notarie...........................................

1,800

1,200

3,000

1 förrådsförvaltare.............................

1,800

1,200

3,000

Byrån för telegraftrafiken.

1 elektriker .......................................

3,000

1,500

4,500

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

1 byråingeniör och föreståndare för tele-

grafverkets undervisningsanstalt.......

1,800

1,200

3,000

Transport

—

—

95,600

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Haft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

IC r c

n o

r.

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

gar.

Transport

—

—

95,600

Byrån för telefontrafiken.

1 notarie..........................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie.........................

1,800

1,200

3,000

Verkstaden:

4,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

1 föreståndare................

3,000

1,500

och efter 10 år med

1,800

1,200

3,000

ytterligare 500 kr.

1 kassör och bokhållare..

1,800

1,200

3,000

1 bokhållare och materialförvaltare...

1,800

1,200

3,000

'') 800

300

1,100

>) 800

300

1,100

*) 500

300

800

1 Efter 5 år kan lönen

j höjas med 100 kr.

2 d:o ................

<) 1,000

600

1,600

119,700

Distriktsförvaltningarna.

4 telegrafinspektörer, hvardera:

arfvode.........................

3,750

tjenstgöringspenningar ...

1-250 5.000

15,000

5,000

20,000

6 liniedirektörer, hvardera:

lön...............................

3,000

tjenstgöringspenningar ...

1,500 4,500

27,000

18,000

9,000

höjas med 400 kr.

8 linieingeniörer, hvardera:

2,200

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

lön................................

tjenstgöringspenningar ...

1.000 3,200

17,600

8,000

25,600

6 bokhållare, hvardera:

[Efter 5 år kan lönen

lön................................

1,500

1 höjas med 800 kr.

| och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ...

700 2,200

9,000

4,200

13,200

ytterligare 300 kr.

Transport

—

—

85,800

119,700

*) Om förrådsvaktare eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge

denna förmån qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

51

Krono

r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

S u m in a.

Transport

6 materialvakter, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar .... 400 p.000

3,600

2,400

85,800

6,000

119,700

91,800

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- ningarna liöj as med

200 kr. och efter

10 år med ytter-

ligare 200 kr.

Stationerna.

Stations/''öreståndare.

2 telegrafdirektörer, en i Stockholm och

en i Göteborg, hvardera:

lön................................. 3,500

tjenstgöringspenningar.... 2,000 5 500

7,000

4,000

11,000

Efter 5 år kan lönen

1 telefondirektör i Stockholm..............

2 telegrafdirektörer, en i Malmö och en

i Sundsvall, hvardera:

3,500

2,000

5,500

höjas med 500 kr.

[ och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar.... 2,000 50OO

6,000

4,000

10,000

5 kommissarier af l:a klass, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Gefle,

Helsingborg, Luleå, Norrköping och

Örebro:

lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar.... 1,500 4500

15,000

7,500

22,500

23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Borås,

Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö- sand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar,

Karlshamn, Karlskrona, Karlstad,

Kristianstad, Landskrona, Linköping,

Lund, Nyköping, Nässjö, Söderhamn,

Upsala, Yesterås, Vexiö, Ystad och

Östersund:

Efter 5 år kan lönen

, höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

lön................................. 2,500

tjenstgöringspenningar.... 1,100 3.000

24 kommissarier af 3:e klass, hvardera:

57,500

25,300

82,800

lön................................. 2,200

tjenstgöringspenningar.... 1,000 3.20O

52,800

24,000

76,800

Transport

208,600

211,500

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Iv r o

n o r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

_

_

208,600

211,500

17 kommissarier af 4:e klass, hvardera:

lön................................. 2,000

Efter 5 år kan lönen

( höjas med 400 kr.

T och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ..

800 2,800

34,000

13,600

47,600

\ ytterligare 400 kr.

100 telegrafister eller stationsmästare,

hvardera:

lön................................ 900

Efter 5 år kan lönen

, höjas med 150 kr.

och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ...

400 1,300

90,000

40,000

130,000

ytterligare 150 kr.

Anm. Telegrafist, som förestår station, och

stationsmästare ega åtnjuta bostads- förmån eller hyresbidrag med 200

kronor om året.

Biträdande tjensteman.

3 kommissarier af 2:a klass, af hvilka

två i Stockholm och en

i Grötehorg,

hvardera:

lön ...............................

2,500

tjenstgöringspenningar ...

1,100 3,600

7,500

8,300

10,800

9 kommissarier af 3:e klass, hvardera:

lön................................

tjenstgöringspenningar ...

2,200

1,000 3,200

19,800

9,000

28,800

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.

6 kontrollörer, hvardera:

ytterligare 400 kr.

lön................................

2,200

tjenstgöringspenningar ...

1-000 3,200

13,200

6,000

19,200

2 kassörer, hvardera:

lön................................

. 2,000

tjenstgöringspenningar ...

800 2,800

4,000

1,600

5,600

110 assistenter, hvardera:

lön ..............................

. 1,500

^ Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 300 kr.

( och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar...

- 700 2,200

165,000

77,000

242,000

) ytterligare 300 kr.

200 telegrafister, hvardera:

lön................................

. 900

1 Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 150 kr.

j och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ..

400 i,3oo

180,000

80,000

260,000

J ytterligare 150 kr.

Transport

—

952,600

211,500

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

53

K r o

n o r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

—

—

952,600

211,500

2 qvinliga "bokhållare, hvardera:

lön.................................

850

tjenstgöringspenningar ...

350 1.200

1,700

700

2,400

40 qvinliga vaktföreståndare,

hvardera:

lön................................

850

tjenstgöringspenningar ....

350 1.200

34,000

14,000

48,000

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 100 kr.

100 interurbantelefonister af

graden, hvardera:

lön.................................

l:a löne-

700

tjenstgöringspenningar ....

300 1,000

70,000

30,000

100,000

50 interurbantelefonister af

graden, hvardera:

2:a löne-

lön................................

550

tjenstgöringspenningar....

250 800

27,500

12,500

40,000

Vaktbetjente.

7 vaktbetjente af l:a lönegraden, hvar- dera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar .... 400 1000

4,200

2,800

7,000

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- ningarn a höj as med

200 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 200 kr.

18 vaktbetjente af 2:a lönegraden, hvar- dera :

1 lön................................. 600

Efter 5 år kunna

tj enstgöringspen- ningarna höj as med

150 kr. och efter

tjenstgöringspenningar ....

350 950

10,800

6,300

17.100

1,167,100

10 år med ytter- ligare 150 kr.

Transport

—

-

| -

1,378,600

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

K r o

n o r.

Transport

1,378,600

_

Särskilda anslag.

Ålders tillägg:

för styrelsens personal, förslagsvis................... 8,600

» distriktsförvaltningarnas personal, förslagsvis 5,200

» stationspersonalen, förslagsvis ................... 108,900 122.70C

Arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersätt- ning m. m.:

för styrelsen, förslagsvis................................. 50,000

» distriktsförvaltningarna, förslagsvis............ 59,900

> stationerna, förslagsvis............................. 979,600 p Qgg 5qq

Arfvoden till extra ordinarie vaktbetjente vid distrikts- förvaltningarna och stationerna, förslagsvis.................. 151,000

Gratifikationer åt tjensteman och betjente m. m............... 10,000

1,373,200

2,751,800

B, Pensions- och understödsstater.

Förre telegrafisten å Sandhamns indragna optiska station A. Löfgren,

enligt kong!, brefvet den 17 september 1869 ...............................

240

Förre befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, fanjunkaren

L. F. Österberg, enligt kong! brefvet den 25 november 1870 .........

400

Förre korporalen å Yinga station J. A. Andersson, enligt samma kong!

bref..............................................................................

270

Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station, sergeanten

A. Liljander, enligt kong! brefvet den 2 juni 1876 .......................

600

Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station C. A. Törnros,

enligt samma kong! bref..........................................................

400

Förre telegrafisten å Ornö indragna station J. E. Åkerström, enligt

samma kong!, bref....................................................

400

Förre telegrafisten å, Nynäs indragna station G. Sjöberg, enligt kong!

brefvet den 23 mars 1877 ..........................................................

400

Förre telegrafisten å Ornö indragna station F. 0. Åkerlind, enligt

samma kong!, bref.....................................................................

270

Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz,

enligt kong! brefvet den 13 juli 1887.........................................

300

Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Charlotta Lagerberg,

enligt kong! brefvet den 27 maj 1898 ..............

500

Förre arbetsledaren August Andersson, enligt kongl. brefvet den 26

maj 1899 ...........................................................................

600 |

Transport

4,380

2,751,800

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

55

K r o

n o r.

Transport

4,380

2,751,800

Förre reparatören Fritz Bergman, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899

480

Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell.....................................

480

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, fem procent af den

för året till 1,800,000 kronor beräknade portoinkomst af telegraf- medel, jemte ett tilläggsbelopp af 102,500 kronor, förslagsvis........

192,500

Bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa.............................

8,000

Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i kongl. brefvet den

22 juni 1883, förslagsvis............................................................

48,000

253,840

C. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Stationers och liniera underhåll ....................................................

1,200,000

Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler........................

20,000

Besekostnads- och traktamentsersättning .......................................

45,000

Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, renskrifning

m. m.......................................................................................

147,500

Hyror..........................................................................................

124,000

Eldning, belysning och städning af tjenstelokaler...........................

158,000

Postporto.....................................................................................

30,000

Beklädnad....................................................................................

75,000

Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m..........................

70,000

Sjukvård och begrafningshjelp......................................................

15,000

Frakt- och transportkostnader.......................................................

60,000

Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegrafbyrån i

Bern.....................................................................................i.

1,500

Telegrafverkets undervisningsanstalt .............................................

15,000

Felräkningspenningar ...................................................................

3,500

Diverse utgifter...........................................................................

66,120

2,030,620

D. Ränta och amortering

1,293,740

Summa kronor

—

6,330,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Aflöningsreglemelite för tjensteman och betjente vid telegrafverket.

§ I
Aflöning,

som tillkommer vid telegrafverket anstäld tjensteman

eller betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, fördelas i lön och

tjenstgöringspenningar eller i arfvode och tjenstgöringspenningar, såsom

i staten finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande

förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla

följande allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i telegrafstyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i

sådant hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen

tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig

;

att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den.

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

57

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från

tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad

att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor

eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,

densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för

handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar

hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara

pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen

hörande, löpande göromål;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord

bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen

angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller

förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation i anledning af

telefonväsendets tillkomst; samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension från befattningen afgå, Kong!. Maj:t eller telegrafstyrelsen,

om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberätBih.

till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Haft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

tigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande

pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt det

för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt

fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel;

för tjensteman ock betjente vid distriktsförvaltningarna och stationerna:

att tjensteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade

eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör

och telefondirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort

eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med enahanda

aflöning å stat, soin kan varda honom i behörig ordning ålagd, samt

vaktbetjent vara, pligtig underkasta sig den förändring i tjenstgöring

och den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som honom i behörig

ordning ålägges;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annans tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar och sportler få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort, eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå

till den, som uppehållit befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre

månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära

hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och

tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på

grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen

att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar och sportler,

äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen

deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag heisas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,

eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den

tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspenningar

och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,

ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

59

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen

å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af

Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå

efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning vid distriktsförvaltning eller station, densamma

bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under

ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till

följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,

de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,

men då förordnandet erfordras för beredande af semester,

allenast den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fyra

grupper, nemligen:

första gruppen: telegraf-, telefon- och liniedirektörer äfvensom kommissarier

af l:a klass;

andra gruppen: kommissarier af 2:a och 3:e klass, linieingeniörer,

kontrollörer, kommissarier af 4:e klass och kassörer;

tredje gruppen: assistenter och manliga bokhållare;

fjerde gruppen: telegrafister, qvinliga bokhållare och vaktföreståndare

samt interurbantelefonister;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första

förhöjningen, skall inträda fem år och tidpunkten, då han kan komma

i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande

tjenst eller tjenst, tillhörande samma grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande

slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda

tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,

som befattningen från 1903 års början tillhör;

att för öfrigt, hvad hvar och eu af de omförmälda löneförhöjningarna

angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra

femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid han åtnjutit semester; samt att den högre aflöningen ej

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från lians tillträde till befattningen, vare sig på grund af

fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets

omorganisation i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder

särskild! till efterrättelse, att kommissarie af l:a klass bör tillgodoräknas

den tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning

af l:a klass enligt hittillsvarande stat;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning

tillträda;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning

såsom tjensteman vid telegrafverkets distriktsförvaltningar eller

stationer, skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser;
att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före

den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års

aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser och som icke lagligen

kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för dem nu

gällande grunder;

att hvad ofvan är stadgadt i fråga om rätt för tjensteman till

förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst skall

i tillämpliga delar lända till efterrättelse jemväl beträffande stationsmästare;

egande, hvad angår tidpunkten för dylik löneförhöjnings inträdande,

stationsmästare att räkna sig till godo den tid, han innehaft

ordinarie vaktbetjentbefattning vid telegrafverket;

att öfrige vaktbetjente må tillträda medgifven aflöningsförhöjning

respektive fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vakbetjentbefattning

vid telegrafverket;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen

angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med

godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, samt att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tilllägg

tillträda;

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse N:o 115-

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda

aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till

honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,

men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a från 2:a graden,

aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre

belopp; samt

att tjensteman eller betjent vid distriktsförvaltning eller station skall

efter uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjensteår vara förpligtad

att med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl.

Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning

enligt det för denna inrättning gällande reglemente, dels

ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel, och skall

jemväl iakttagas, att, om betjent enligt reglementet för pensionsinrättningen

är berättigad till högre pension än lönens belopp, den högre

pensionen må till honom utgå.

§ 3.

Tjenstemännen i telegrafstyrelsen ega årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,

byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en

hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden

en hvar under en månad.

§ 4.

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distriktsförvaltning

eller station åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan

hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade

myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

§ 5-

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under

tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 6.

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder

tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,

skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen

pröfvats böra användas till befattningens uppehållande innehållas,

så vida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

■§ 7.

Vid afgång från telegrafverkets tjenst till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut. Enahanda

är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode

och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid telegrafverket anstäld person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

§ 8.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, eller

vid verket anstäldt underbefäl eller arbetare i följd af olyckshändelse,

timad under tjensteutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp,

motsvarande den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp

tilldelas hans dödsbo.

9.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

för tjenstemän enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,

dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,

vid ofta återkommande tjensteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna

dertill eljest föranleda, telegrafstyrelsen eger att bestämma

lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

För betjent eger styrelsen att fastställa resekostnads- och traktamentsersättning,

dock ej till högre belopp, än gällande resereglemente

för närmast motsvarande klass bestämmer.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

63

§ io.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anstälde hufvudkassören med 500 kronor,

för år räkuadt;

kassör vid centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg med

300 kronor, likaledes för år räknadt; samt

tjensteman, som tjenstgör i kassan vid telegraminlemning, der

telegramuppbörden under näst föregående år uppgått till minst 75,000

kronor, med en half procent af derstädes till honom kontant inbetalda

utgifter.

§ 11-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen

anstälda tjensteman enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer,

med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af

anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt

debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 12.

Den stationsföreståndare å lägsta klassens station tillkommande

bostadsförmån utgöres af fri bostad, bestående af ett rum och kök,

jemte fri vedbrand och belysning.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskilt fall bestämma,

huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 13-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

årligt belopp må tilldelas vid telegrafverket anstälda ordinarie och extra

betjente samt vid liniebyggnaderna anstälda underbefäl och arbetare,

allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas åt betjente vid

distriktsförvaltningarna och stationerna samt vid liniebyggnaderna anstälda

underbefäl och arbetare, äfvensom åt annan med desamma jemförlig,

i telegrafverkets tjenst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare

bestämmelser Kongl. Maj:t meddelar.

§ 15-

Grunderna för aflöningen till extra tjenstemän och betjente vid

telegrafverket bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 16-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig underkasta

sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan varda

af Kongl. Maj:t bestämd.

Slutsummorna af de för år 1903 föreslagna staterna, jemförda med

de för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad

åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

aflöningsstaten .......................................

öfvergångsaflöningsstaten ..................

pensions- och understödsstaterna ...

omkostnadsstaten ................................

ränta och amortering...........................

tillsammans

år 1902. år 1903.

kr. 1,084,100: — kr. 2,751,800: —

» 1,800: — » ----

» 127,530: — » 253,840: —

» 354,768: — » 2,030,620: —

J>----» 1,293,740: —

kr. 1,568,198: — kr. 6,330,000: —

Telegrafverkets inkomster under år 1903 hafva beräknats:

inkomsterna af telegrafmedel till

)> » telefonmedel »

......................... kronor 1,800,000: —

......................... )) 4,700,000: —

eller tillhopa kronor 6,500,000: —.

Då nu utgifterna föreslagits till 6,330,000 kronor, skulle alltså inkomsterna

komma att öfverstiga utgifterna med 170,000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 65

Uti en inom Riksdagen väckt motion har yrkats, att Riksdagen

måtte såsom öfvergångsvilkor till telegrafverkets utgiftsstater införa

den bestämmelsen, att ordinarie qvinligt stationsföreståndare, hvilka

enligt den nya aflöningsstaten för telegrafverket vore afsedda att utbytas

mot manliga föreståndare, måtte tillåtas att fortfarande qvarstå å

deras nuvarande platser, såvida anmärkning mot deras tjenstgöring icke

förekommit, och de sjelfva sådant önska.

Till stöd för denna framställning har motionären yttrat, bland annat,

följande:

Genom Riksdagens godkännande åt Eders Kongl. Maj:ts förslag

till nya stater för telegrafverket skulle af de nu tjenstgörande qvinligt

föreståndarne för telegrafstationer ett antal af femton komma att

utbytas mot kommissarier. Ett flertal af dessa qvinligt stationsföreståndare

hade under lång tid, intill 25 år och derutöfver, tjenstgjort

såsom föreståndare vid sina respektive stationer, utan att anmärkning

förekommit emot deras tjenstgöring, och hade de naturligtvis derunder

blifvit väl förtrogna med ortens alla förhållanden beträffande telefonabonnement,

rikstelefonsamtals dirigering och taxering m. in. Att efter

så lång tjenstgöring degradera dem till biträden vid samma stationer

syntes icke vara lämpligt, synnerligast som de på intet vis gjort sig

förtjenta af en sådan åtgärd. Genom deras insättande såsom biträden

å ändra stationer komme de, i de flesta fall, in uti alldeles nya och

ovana förhållanden, med hvilka det för äldre personer kunde möta svårighet

att göra sig förtrogne, och på de större stationerna torde expeditionen

blifva dem för ansträngande, då de icke från yngre år invant

sig vid sådant arbete. Tillika komme de, genom mistning af sina nuvarande

platser, att i jemförelse med dem af deras kamrater, som fortfarande

komme att förblifva stationsföreståndare, förlora de dem nu

tillförsäkrade förmånerna af fri bostad, ljus och ved.

Vidare har uti eu annan inom Riksdagen väckt motion yrkats, att

Riksdagen ville, med ändring af Eders Kongl. Maj:t,s förslag till ny stat

för telegrafverket, besluta, att i denna stat måtte uppföras 360 qvinligt

telegrafister i stället för af Eders Kongl. Maj:t föreslagna 280.

"Till stöd för denna framställning har i motionen andragits följande.

Vid uppgörande af förslag till ny stat för telegrafverket hade postoch

telegrafkomitén för sin del fattat det beslut, att det antal qvinliga

telegrafister, som borde uppföras å den nya staten, borde ökas från nu

upptagna 210 till 280. Genom denna ökning, sade komitén, komme

väntningstiden på befordran till ordinarie inom denna tjenstemannaklass

Bih. till Riltsd. Prot. 1902. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 35 Saft. 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

66 ''Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att nedsättas från nuvarande 17 år till 13 år. Samtidigt hade komitén

i sitt förslag till ny stat för postverket föreslagit en ökning af postexpeditörernas

antal från 500 till 750, hvarigenom väntningstiden på

befordran inom denna tjensteman!!aklass nedbringades från nuvarande

13 år till 72/3 år. Komitén hade vid uppgörande af dessa förslag sökt

att fastställa en förmånligare proportion mellan befordrade och obefordrade,

än hittills varit fallet, men den hade dervid ej för båda embetsverken

följt samma principer. Under det den nemligen för postverket

stält hela antalet extra postexpeditörer mot de ordinarie och derefter

afvägt proportionen, hade den deremot för telegrafverket mot de ordinarie

telegrafisterna endast stält så många af de extra, som vid 1900

års slut hade förordnande året rundt, och derefter beräknat behofvet. af

nya ordinarie befattningar.

Att, då utgångspunkterna varit så olika, resultatet äfven skulle blifva

olika, vore helt naturligt. Om nu komiténs ifrågavarande förslag för

båda embetsverken, hvilka Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen

upptagit, af Riksdagen godkändes, skulle de extra postexpeditörernas

antal — beräknadt efter förhållandena vid 1900 års slut — komma att

uppgå till 369 eller 49,2 % af antalet ordinarie (750), under det att antalet

extra telegrafister — likaledes beräknadt efter förhållandena vid

1900 års slut — skulle komma att uppgå till 97,5 % af antalet ordinarie

(280). Dessa proportioner ändrades alltjemt, men alltid till nackdel

för de extra i båda verken, hvarför en fördelning som vore afsedd

att träda i kraft år 1903 och då ansåges mer eller mindre fördelaktig,

redan inom få år icke längre motsvarade behofvet. Att under sådana

förhållanden ställa telegrafistkåren i så ogynsamt läge, som här föreslagits,

syntes motionären vara ur alla synpunkter olämpligt.

Mot komiténs förslag i denna punkt hade reservation anförts af

en dess ledamot, byråchefen i telegrafstyrelsen M. Wennman, som hemstält,

att det nuvarande antalet ordinarie telegrafister måtte ökas med

åtminstone 125, hvarigenom befordringstiden till ordinarie kunde nedbringas

till omkring 10 år. Reservanten beräknade, att vid bifall till

denna hemställan 45 extra telegrafister ändock måste bibehållas vid

förordnande året om, men att erfarenheten gifvit vid handen, att detta

antal årligen ökades med 12, under det att de öfriga extra äfven årligen

ökades i mycket större proportion än den beräknade afgången

bland de ordinarie.

Då motionären ansett det vara en billig fordran, att telegrafisternas

utsigter till befordran i anseende till väntningstiden likstäldes med

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 67

de qvinliga postexpeditörernas, hade motionären i tillgängliga personalförteckningar

sökt vinna upplysning om, huru stort antal nya telegrafistplatser,

som behöfde i staten uppföras utöfver de 70, som af Eders

Kongl. Maj:t föreslagits, för att väntningstiden skulle förkortas från 13 till

7 Vs år, och hade dervid kommit till det resultat, att ytterligare 81 nya

platser måste för ändamålet tillskapas. Den äldsta obefordrade extra

telegrafisten skulle, om så skedde, hafva en pröfvotid bakom sig af nära

8 år, en pröfvotid, som i fråga om postexpeditörerna i statsverkspropositionen

betecknades såsom »uppenbarligen allt för lång».

De dryga pensionsafgifter, som telegraftjenstemän i allmänhet hade

att erlägga, gjorde det särskildt angeläget, att icke denna pröfvotid

blefve allt för lång. Genom tillägg af retroaktivafgifter, som alltid

tillkomme för tjensteman, som efter fylda 25 år vunne befordran, blefve

nemligen pensionsafgifterna mycket höga, och det hade, såsom byråchefen

Wennman i sin reservation anmärkt, på senare tiden ofta inträffat,

att en sent befordrad telegrafist fått betala ända till 10 och 14

procent af aflöningen till pensionsinrättningen. Om nu väntningstiden

sattes till 13 år, så komme hvarenda telegrafist, som hädanefter utnämndes,

att få erlägga rätt dryga retroaktivafgifter, under det, om denna

tid sattes till 7 2, s år, de flesta torde kunna slippa denna extra tunga.

För de ytterligare skäl, som talade för en ökning af det af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna antalet qvinliga ordinarie telegrafister, har motionären

hänvisat till byråchefen Wennmans här ofvan omförmälda

reservation.

Slutligen har i två särskilda motioner sammanstämmande föreslagits,

att Riksdagen måtte — för åstadkommande af förbättring i aflöningen

åt de lokaltelefonister inom lägsta arfvodesklassen, livilka hade fullständig

tjenstgöring, samt för beredande i vissa fall af sjukhjelp eller inrättande

af sjukhjelpskassa för statens samtliga lokaltelefonister — höja

det i telegrafverkets utgiftsstat för år 1903 uppförda förslagsanslag för

»arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersättning, m. m. för

stationerna», med 21,000 kronor.

Såsom ’ skäl för berörda framställning hafva motionärerna anfört

följande.

I Eders Kongl. Maj:ts proposition till innevarande Riksdag angående

ny stat för telegrafverket hade icke någon som helst aflöningsförbättring

blifvit beredd åt den stora arbetspersonal, som under benämning

lokaltelefonister vore anstäld i verkets tjenst.

Dessa lokaltelefonister uppginge för närvarande till ett antal af

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

omkring 750 stycken samt intoge, på grund af sjelfva arbetets beskaffenhet

och betingelserna för dess utförande, en undantagsställning mot

öfrig personal inom verket. De erhölle icke fast anställning, utan

komme endast i åtnjutande af månadsarfvoden, samt afskedades i regel

vid de större stationerna efter 5 års tjenst.

Den begynnelseaflöning, som tillkomme en lokaltelefonist efter slutad

utbildning, utgjordes af i Stockholm och Göteborg 40 kronor i

månaden, samt å öfriga stationer 35 kronor, och visade nedanstående

tabell den arfvodesstat, som för närvarande tillämpades på grund af

telegrafstyrelsens skrifvelse den 30 mars 1900.

Månadsarfvoden.

För

lokaltelefoni

s t e r.

35 kronor.

40 kronor.

45 kronor.

50 kronor.

I. Stockholm.......................................

—

6 mån.

6 mån.

derefter

Göteborg .......................................

—

6 mån.

12 mån.

derefter

II. Gefle, Helsingborg, Malmö, Norrkö-

ping, Sundsvall............................

6 mån.

6 mån.

12 mån.

derefter

III. Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö-

sand, Jönköping, Luleå, Örebro,

Östersund, Örebro, Borås..............

6 mån.

6 mån.

derefter

_

IV. Öfriga stationer......................

12 mån.

12 mån.

derefter

—

Dessutom kunde telefonisterna vid de största stationerna, der det

mest jägtande arbetet förekomme, göra sig berättigade till smärre belöningar

i form af flitpenningar, ersättning för öfvertidsarbete m. m.

Att denna ersättning för öfvertidsarbete vore obetydlig, särskild! för

den lägsta arfvodesklassen, framginge emellertid af telegrafstyrelsens

statsverkspropositionen bifogade utlåtande enär densamma vid Stockholms

station för sistlidne september månad blott utgjorde i medeltal

kronor 1: 68 för denna klass.

Det vore gifvet, att vexlingar i lefnadsomkostnader å de olika

platserna skulle på ett ytterst känsligt sätt göra sig gällande vid så

minimala aflöningsbelopp, och motionärerna ansåge derför det vara

fullt bei ättigadt, att, såsom nu skedde, hänsyn toges till stationsorten,

liksom äfven att aflöningen efter viss tjenstetid höjdes enligt

bestämda grunder. Men sjelfva begynnelseaflöningen vore alldeles för

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

låg, särskilt i betraktande af att eleven måste vidkännas uppoffringar

för sin utbildning, samt att hennes sålunda förvärfvade yrkesskicklighet

i allmänhet icke vore grundläggande för stadigvarande framtida utkomst.

Enligt nedanstående uppgift vore för närvarande lokaltelefonisterna

på följande sätt fördelade inom de olika aflöningsgraderna:

235

med månadsarfvode af

50

kronor,

222

B

B

B

45

B

155

B

B

B

40

B

139

B

B

B

35

B

Såsom jemförelse torde förtjena omnämnas, att under ett tidigare

skede af rikstelefonens verksamhet, eller år 1889, då delvis telegrafister

användes såsom lokaltelefonister, tillämpades följande arfvodesstat:

1

1

2

2

41

21

6

med månadsarfvode af 70 kronor.

»

b

))

B

B

B

B

B

B

B

B

b 65

» 60

b 55

B 50

B 40

b 30

Sålunda hade, i olikhet mot hvad på andra arbetsfält egt rum,

aflöningsförmånerna ingalunda ökats, oaktadt stegrade lefnadsomstnader

och större kraf på personalens expeditionsförmåga, under det telefonverket

utvecklat sig till en synnerligen vinstgifvande affär. Visserligen

hade telegrafstyrelsen i sitt nu afgifna utlåtande förklarat tjenstgöringstiden

ej vara betungande, men i ett annat sammanhang hade

samma styrelse på det kraftigaste vitsordat, att denna telefontjenst vore

så svår och profvande, att det blefve omöjligt för den dermed sysselsatta

personalen att kunna, i likhet med andra statens tjenare, dermed

fortsätta till uppnådd pensionsålder.

Men om lokaltelefonistens ekonomiska existens vore bekymmersam

redan under helsans dagar, så framträdde dock de svårigheter, som

otryggheten i hennes ställning föranledde, ännu skarpare vid inträffadt

sjukdomsfall. Äfven om hennes sjukdom orsakats af öfveransträngning

under arbetet, vore hon dock i saknad af något som helst understöd från

telegrafverket, och för den ledighet hon åtnjöte, måste hon sjelf ersätta

sin vikarie.

Telegrafstyrelsen hade visserligen beträffande arbetarne vid verkets

linier och förråd erhållit tillstånd att utbetala sjuklrjelp, men för den

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

extra personalen i öfrigt funnes icke någon sådan förmån. De e. o. telegrafisterna

hade derför sjelfva bildat en sjukhjelpskassa, från hvilken

de åtnjöte understöd vid inträffad sjukdom, mot erläggande af en årsafgift

af 8 kronor. Gifvet vore, att inrättandet af eu sådan sjukhjelpskassa

skulle åt lokaltelefonisterna bereda en önskvärd förmån, men

dessa senares aflöning vore i allmänhet alltför knapp för att kunna

medgifva de härför erforderliga inbetalningarna.

Uti post- och telegrafkomiténs betänkande af den 31 oktober 1901,

hvilket läge till grund för den kongl. propositionen, funnes reservationsvis

uttalad den mening, att grundaflöningen för lokaltelefonister

borde i regel ej utgå med lägre belopp än 50 kronor per månad. Den

ökning i utgiftsstaten, som under nuvarande förhållanden härför vore

erforderlig, skulle enligt ofvan anförda arfvodesfördelning utgöra:

för 222 lokaltelefonister 5 kronor i månaden.

» 155 » 10 » » »

» 139 » 15 » » )>

eller summa pr år kronor 56,940.

Då antalet telefonapparater för närvarande uppginge till cirka

57,500, skulle alltså telefonverkets driftkostnader ökas med icke fullt

1 krona för hvarje apparat, i händelse personalen erhölle denna aflöning.

Då emellertid en sådan betydlig'' förbättring i grundaflöningen

skulle kunna väcka berättigade anspråk på förhöjning inom öfriga arfvodesklasser,

ansåge motionärerna försigtigheten bjuda att blott söka

ernå en mindre sådan förbättring i de lägst aflönade telefonisternas

bekymmersamma existensvilkor. Äfven den minsta aflöningsförhöjning

vore gagnelig, särskild! om dermed förenades sjukhjelp.

Beträffande denna senare, kunde densamma enligt motionärernas

mening antingen ordnas så, att telegrafstyrelsen i ömmande fall utbetalade

sådan sjukhjelp, eller ock på det sätt, att staten genom bidrag

intill hälften af de erforderliga årsafgifterna sökte medverka till inrättandet

af en sjukhjelpskassa för lokaltelefonisterna. Enligt ofvan angifna

siffra för e. o. telegrafisternas sjukhjelpskassa, skulle på så sätt

staten för hvarje lokaltelefonist betala till en sådan kassa 4 kronor per

år eller tillsammans för 750 lokaltelefonister 3,000 kronor, under det

att delegarna sjelfva vidkändes den andra hälften af årsafgiften.

Beträffande grundaflöningens höjning för den lägsta arfvodesklassen

med 5 kronor i månaden eller från 40 till 45 kronor i Stockholm

och Göteborg, samt från 35 till 40 kronor å öfriga stationer, så kunde

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

icke den årliga kostnadsökningen härför med noggrannhet beräknas af

annan än telegrafstyrelsen. Med ledning af ofvanstående tabeller öfver

antal och fördelning af nuvarande personal i arfvodesklasser, torde man

dock kunna anse, att denna ökning ej skulle öfverstiga 18,000 kronor,

äfven om de minsta stationer medräknades. Då emellertid åtskilliga af

dessa sistnämnda stationer i landsorten ej kräfde så sträng tjenstgöring,

samt lefnadsomkostnaderna å dessa platser ofta vore lägre än i de

större samhällena, så ansåge motionärerna, att telegrafstyrelsen i hvarje

fall borde pröfva, för hvilka bland dessa smärre stationer en sådan förhöjning

skulle utgå.

Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande framställningar om anslag till

telegrafverket grunda sig, likasom förslagen om anslag till postverket, på

det betänkande, som afgifvits af den år 1899 af Eders Kongl. Maj:t tillsatta

komité för uppgörande af förslag till nya stater för post- och

telegrafverken.

I fråga om telegrafverket karakteriseras komiténs förslag hufvudsakligen

deraf att, under det verkets ordinarie stat hittills varit

uppgjord allenast med hänsyn till telegrafrörelsen, komitén afsett, att

telegrafverkets organisation och antalet af dess fasta personal nu borde

afpassas efter de förändrade förhållanden, som telefonväsendets tillkomst

och hastiga utveckling medfört. De förslag, komitén i detta

syfte framstält, ansluta sig delvis till de anordningar, som för telefonrörelsens

uppehållande varit provisoriskt vidtagna, men innefatta i andra

afseenden, särskildt i fråga om distriktsförvaltningarnas organisation,

väsentliga förändringar i de nu bestående förhållandena.

Beträffande telegrafstyrelsen, hvarest för närvarande endast två

byråer äro å ordinarie stat uppförda, men hvars arbete emellertid genom

provisoriska anordningar faktiskt är uppdeladt på fyra byråer,

nemligen den administrativa byrån, liniebyrån, byrån för telegraftrafiken

och byrån för telefontrafiken, har komitén hemstält om uppförande

å styrelsens stat af dessa fyra byråer med för dem erforderliga tjensteman.

De nya tjenstemännen skulle enligt förslaget blifva till antalet

15, af hvilka de båda byråcheferna skulle erhålla aflöning i tredje

lönegraden, 3 tjensteman, af hvilka 1 vid telegrafverkets verkstad,

aflöning i andra lönegraden och 10 tjenstemän, bland hvilka 3 vid verkstaden,

aflöning i tredje lönegraden.

Komiténs förslag afser vidare, att såsom mellanmyndigheter mellan

telegrafstyrelsen och lokalförvaltningarna skulle — vid sidan af de sex

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

cheferna för liniedistrikten, hvilka skulle under ändrad benämning’ af

liniedirektörer bibehållas såsom arbetsledare och inspektörer med

afseende å telegraf- och telefonledningar samt andra telegrafverkets

byggnader — insättas fyra tjensteman med benämning telegrafinspektörer,

hvilka skulle hvar inom sitt område öfvervaka telegraf- och telefontrafiken

och vidtaga åtgärder för befrämjande af dess obehindrade

gång och ändamålsenliga skötsel, i sammanhang hvarmed den föreståndarne

för hufvudstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall

enligt gällande instruktion åliggande skyldighet, att inspektera stationerna

inom dem tilldelade trafikdistrikt och öfvervaka telegramvexlingen

inom distrikten skulle inskränkas till att endast afse deras egna

stationsområden, hvilka följaktligen skulle undantagas från telegrafinspektörernas

befogenhet i likhet med telefonväsendet i Stockholm, för

hvilket skulle tillsättas en särskild telefondirektör.

Beträffande telegrafstationernas indelning och deras föreståndares

aflöning afser komiténs förslag hufvudsakligen dels att stationernas

nuvarande, klassindelning, hvilken särskild! till följd af telefontrafikens

tillkomst icke vidare kan anses motsvara sitt ändamål, skulle omregleras

och 15 telegrafiststationer uppflyttas till kommissarieklass men i

stället anslag beviljas till inrättande af lika många nya stationer af

lägsta klassen, dels att direktörernas och kommissariernas inom de särskilda

klasserna aflöning skulle undergå reglering, dervid hänsyn jemväl

ansetts böra tagas till de för posttjenstemännen föreslagna löner,

och dels att en del af de hittillsvarande telegrafiststationerna skulle ererhålla

manliga, från betjeningsklassen hemtade föreståndare med aflöning

lika med de qvinliga stationsföreståndarne samt aflöningen regleras

äfven för telegrafister och nyssnämnde manlige stationsföreståndare.

Slutligen föreslås beträffande den vid stationerna biträdande personalen

dels ökning af antalet tjenster af vissa förut i staten förekommande

slag, dels uppförande i staten af åtskilliga, i allmänhet för tjenstgöring

vid telefonväsendet afsedda nya grupper af befattningshafvare och

dels fastställande af nya lönebelopp för hela den biträdande personalen.

Riksdagen, som i likhet med komitén är öfvertygad, att tefonväsendets

definitiva ordnande och statens för telegrafverket omreglering

i enlighet med de af statstelefonväsendets utveckling föranledda nya

förhållandena icke vidare bör undanskjutas, öfvergår nu till att yttra

sig angående de särskilda delarna af nu förevarande framställning.

Mot den af Eders Kong! Maj:t föreslagna förhöjningen af generaldirektörens

aflöning med 1,000 kronor har Riksdagen icke funnit anledning

till erinran.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

På sätt ofvan blifvit omförmäldt, skulle enligt komiténs, af Eders

Kongl. Maj:t upptagna förslag i telegrafstyrelsens stat uppföras ytterligare

två byråchefsbefattningar och derigenom den nuvarande provisoriska

fördelningen af styrelsens arbete på fyra byråer blifva definitivt

fastslagen.

Då Riksdagen funnit genom den förebragta utredningen ådagalagdt,

att de fyra byråerna inom styrelsen äro af behofvet påkallade, och någon

minskning af byråernas antal icke heller, såvidt nu kan bedömas,

lärer kunna framdeles ifrågakomma, har Riksdagen ansett sig böra godkänna

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

De å telegrafstyrelsens byråer biträdande tjenstemännen äro för

närvarande följande:

å administrativa byrån, på ordinarie stat: 1 kassör och bokhållare,

1 bokhållare, 1 statistiker och 3 revisorer, samt på extra stat: 1 kamrerare

och ytterligare 1 revisor;

å liniebyrån, på ordinarie stat: 1 förrådsförvaltare och 1 notarie,

samt på extra stat: 1 byråingeniör;

å byrån för telegraftrafiken, på ordinarie stat: 1 öfveringeniör samt

på extra stat: 1 notarie; samt

å byrån för telefontrafiken: 1 aktuarie och 1 notarie, båda på extra stat.

Dertill kommer det för alla byråerna gemensamma kansliet med 1

sekreterare, hvilken det jemväl åligger att bestrida ombudsmansgöromålen,

samt 1 registrator och aktuarie, sistnämnda båda tjenstemän

på ordinarie stat.

I fråga om den för telegrafstyrelsen erforderliga personal har af

komitén föreslagits

beträffande administrativa byrån: att styrelsens sekreterare samt

registratorn och aktuarien måtte i den nya staten hänföras till denna

byrå, att derstädes å extra stat anstälde eu kamrerare och en revisor

måtte uppföras å ordinarie stat, att en ny notarie- och ombudsmanstjenst

måtte inrättas och i sammanhang dermed sekreteraren befrias

från de honom nu åliggande ombudsmansgöromålen samt att benämningarna

för dels en kassör och bokhållare och dels en bokhållare vid

byrån måtte ändras, för den förre till hufvudkassör och för den senare

till bokhållare och kassakontrollant;

beträffande liniebyrån: att den på extra stat anstälde byråingeniören

måtte med ändrad benämning af öfveringeniör uppföras å ordinarie

stat och att en ny tjenst af första lönegraden, hvars innehafvare skulle

benämnas byråingeniör och ritare, måtte inrättas;

Bih. till Riksd. Prot. 1002. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 35 Håft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

beträffande byrån för telegraf''trafiken: att å byråns stat måtte uppföras

såväl den under nuvarande trafikbyrån hörande öfveringeniören,

livilkens benämning borde ändras till elektriker, som ock den å samma

byrå nu anstälde extra notarien samt att föreståndaren för telegrafverkets

undervisningsanstalt måtte under ändrad benämning af byråingeniör

och föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt upptagas

å ordinarie stat;

beträffande byrån för telefontrafiken: att å denna byrås stat måtte

uppföras den extra notariebefattning och den extra aktuariebefattning,

hvilkas innehafvare nu tjenstgöra å den för en adjungerad ledamot

irån och med år 1898 anordnade byrå, att under byrån måtte sortera

telegrafverkets verkstad och såsom der anstälde tjenstemän å ordinarie

stat upptagas en verkstadsföreståndare, en verkstadsingeniör, eu kassör

och bokhållare samt eu bokhållare och materialförvaltare.

Angående aflöningarna inom telegrafstyrelsen har komitén, förutom

hvad ofvan nämnts angående höjning af generaldirektörens lön från

9.000 till 10,000 kronor, hemstält, att någon ändring i aflöningsförmånerna

för öfriga tjenstemän, som nu äro upptagna å ordinarie stat,

icke måtte vidtagas, att de två nya byråcheferna måtte i likhet med

de båda förutvarande erhålla aflöning i tredje lönegraden med 4,400

kronor i lön och 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar jemte ett ålderstillägg

å 600 kronor efter fem år, att kamreraren, öfveringeniören och

verkstadsföreståndaren måtte erhålla aflöning i andra lönegraden med

3.000 kronor lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar jemte två

ålderstillägg å lönen efter fem och tio år, hvartdera å 500 kronor, samt

att de öfriga föreslagna nya tjenstemännen måtte erhålla aflöning i första

lönegraden med 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar

jemte ålderstillägg i likhet med tjenstemännen i andra lönegraden,

äfvensom att hufvudkassören hos telegrafstyrelsen, till hvilken för närvarande

å extra stat utgår felräkningspenningar med 500 kronor årligen,

måtte genom derom i aflöningsreglementet intagen bestämmelse tillerkännas

enahanda förmån.

Slutligen har af komitén föreslagits inrättande af ytterligare en

vaktmästarebefattning hos telegrafstyrelsen med samma aflöning som

för närvarande utgår till styrelsens vaktmästare eller 500 kronor lön

och 300 kronor tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg å lönen efter

fem år med 100 kronor, dock med förbehåll att, derest fri bostad åtnjutes,

lönen minskas med 150 kronor årligen.

I nu förevarande framställning till Riksdagen har Eders Kong!.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 75

Maj:t utan någon ändring upptagit hvad sålunda af komitén föreslagits

beträffande telegrafstyrelsens personal och densammas aflöning.

Med afseende å den stora ökning i telegrafstyrelsens arbetsbörda,

som af telefonväsendet förorsakats, och på de skål, som i öfrigt blifvit

i statsrådsprotokollet anförda, har Riksdagen funnit sig öfvertygad derom,

att en väsentlig ökning af telegrafstyrelsens personal är af oafvisligt

och stadigvarande behof påkallad. Endast beträffande två af de föreslagna

tjensterna, nemligen befattningarna såsom kassör och bokhållare

och såsom bokhållare och materialförvaltare vid telegrafverkets verkstad,

har Riksdagen ansett sig icke böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har nemligen icke funnit det vara ådagalagdt, att dessa befattningar

skulle för verkstadens förvaltning hafva sådan betydelse, att

desamma skulle jemte föreståndare- och ingeniörsbefattningarna derstädes

böra framför andra vid verkstaden behöfliga befattningar upptagas å

ordinarie stat.

Mot den föreslagna aflöningsstaten för telegrafstyrelsen har Riksdagen

i öfrigt icke haft något att erinra.

Riksdagen har här ofvan lemnat en antydan om den uppgift, som

enligt komiténs förslag skulle åligga telegrafinspektörerna. Genom de

ifrågavarande tjensterna, hvilka skulle inom telegrafverket bilda eu

motsvarighet till de vid postverket inrättade postinspektörstjensterna,

skulle dels telegrafstyrelsen befrias från handläggningen af en del

mindre vigtiga ärenden, dels ökad möjlighet beredas för telegrafverkets

tidsenliga utveckling och för sådana anordningar, hvarigenom telegrafverkets"

ledningar så fullständigt som möjligt utnyttjades och rörelsen

i öfrigt ordnades på det i ekonomiskt afseende mest fördelaktiga sätt,

och dels förbättrad kontroll å tjenstemännens medelsförvaltning åvägabringas.

Tjensterna skulle enligt förslaget uppföras å ordinarie stat

men deras innehafvare i likhet med postinspektörerna endast erhålla

förordnande på viss tid, nemligen tre år. Aflöningen för inspektörerna

har föreslagits till 5,000 kronor för år, deraf 3,750 kronor arfvode och

1,250 kronor tjenstgöringspenningar.

Då Riksdagen genom den i förevarande ämne af komitén lemnade

utredning funnit sig öfvertygad om gagnet af de ifrågavarande tjensternas

inrättande, och Riksdagen icke funnit något att invända vare sig

i fråga om de föreslagna trafikdistriktens antal eller beträffande aflöningarna

till inspektörerna, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders

Kongl. Maj:ts framställning i nu förevarande del.

Komitén har vidare föreslagit, att de sex cheferna för liniedistrikten,

de nu så kallade linieingeniörerna, skulle under namn af liniedirek
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

törer uppföras å ordinarie stat med 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor

i tjenstgöringspenningar jemte rätt till två ålderstillägg, hvardera å

400 kronor, äfvensom att såsom deras biträden å distriktsbyråerna skulle

i staten upptagas dels 8 biträdande ingeniörer med 2,200 kronor i lön

och 1_,000 kronor i tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg i likhet

med liniedirektörerna, dels sex bokhållare med 1,500 kronor i lön och

700 kronor i tjenstgöringspenningar med två ålderstillägg, hvardera å

300 kronor, och dels sex materialvakter med 600 kronor i lön, 400

kronor i tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvardera å 200

kronor, att tilläggas tjenstgöringspenningarne. Hvad komitén sålunda

hemstält har utan någon förändring upptagits i det af Eders Kongl.

Maj:t framlagda förslaget till stat för telegrafverket.

Riksdagen har ansett sig så mycket hellre böra medgifva chefernas

för liniedistrikten uppförande å ordinarie stat, som gagnet af dessa

tjenstemäns verksamhet blifvit genom erfarenheten ådagalagdt; och har

Riksdagen äfven i fråga om den biträdande personalens vid liniebyråerna

upptagande i staten på sätt som föreslagits samt beträffande

ahöningarnes belopp funnit sig böra biträda den gjorda framställningen.

Telegrafverkets för närvarande gällande aflöningsstat upptager för

personalen vid stationerna följande grader och aflöningsbelopp, nemligen:

4 direktörer

lön.....................................................

............... 3,000

kr.

tjenstgöringspenningar ................

............. 1,000

»

4,000

kr.

29 kommissarier af l.-a klassen:

lön........................................................

.............. 2,250

kr.

tjenstgöringspenningar .....................

............... 750

»

3,000

kr.

24 kommissarier af 2:a klassen:

lön...........................................................

............... 2,025

kr.

tjenstgöringspenningar ..................

............. 675

»

2,700

kr.

13 kommissarier af 3:e klassen:

lön.......................................................

............ 1,800

kr.

tjenstgöringspenningar ...................

.............. 600

»

2,400

kr.

102 assistenter:

lön......................................................

.............. 1,200

kr.

tjenstgöringspenningar ......................

.............. 400

3)

1,600

kr.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

77

210 telegrafister:

lön........................................................................ 675 kr.

tjenstgöringspenningar ................................... 225 qqq pr_

Förenämnda stationspersonal eger att under stadgade vilkor åtnjuta

två ålderstillägg, utgående det första efter 5 och det andra efter 10

års väl vitsordad tjenstgöring inom graden till följande belopp hvar
-

dera gången, nemligen:

för direktör och kommissarie af l:a klassen .. 500 kr.

» kommissarie af 2:a klassen......................... 400 »

» » » 3:e » 300 »

» assistent.............................................................. 300 »

» telegrafist....................................................... 100 » ;

hvarjemte telegrafister ega att efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring

ytterligare uppbära ett tredje ålderstillägg till samma belopp

och under enahanda vilkor som hvartdera af de två föregående ålderstilläggen.

Af ålderstilläggen anses tre fjerdedelar tillhöra lönen och en fjerdedel

tjenstgöringspenningarna.

Förutom de sålunda faststälda aflöningsförmånerna åtnjuter flertalet

stationsföreståndare för bestyret med telefongöromål särskilda

arfvoden, vexlande mellan 100 och 1,000 kronor.

Dessutom utgår hushyresersättning åt föreståndaren för Stockholms

centraltelegrafstation med 1,000 kronor om året samt åt föreståndaren

för Göteborgs telegrafstation med 600 kronor för år.

Af de 210 telegrafisterna äro omkring 100 föreståndare för station.

De öfriga tillhöra, liksom assistenterna, den biträdande personalen.

Telegrafister, som äro stationsföreståndare, åtnjuta, utöfver aflöningen,

fri bostad jemte fri vedbrand och belysning.

De enda sportler af någon betydenhet, som förekomma vid telegrafverket,

utgå till stationsföreståndarne och utgöras af den dem tillkommande

ersättning för telegramafgifters uppförande i räkning.

Af en genom komiténs försorg upprättad tabell öfver telegrafstationsföreståndarnes

inkomster framgår, att stationsföreståndarnes inkomster

af räkningshållningen under är 1899 uppgått i Stockholm till

omkring 5,000 kronor, i Göteborg till 3,000 kronor, i Sundsvall till

inemot 2,000 kronor, i Malmö till omkring 1,100 kronor och i Luleå

till i det närmaste 1,000 kronor och i öfrigt uppgått

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

vid

2

telegrafstationer till

700—800

kronor.

»

1

600—700

»

2

»

500—600

)>

»

6

»

»

400—500

»

8

»

»

300—400

)>

10

»

200—300

»

»

21

»

100—200

»

Beträffande stationsföreståndarnes inkomst af räkningshållning har

komitén föreslagit två ändringar nemligen dels att statens verk och inrättningar

borde, i likhet med hvad för sådana verk och inrättningar

eger rum i afseende å postafgilters förande i räkning, befrias från erläggande

af någon afgift för telegramafgifters förande i räkning, och

dels att telegrafdirektörerna i Stockholm och Göteborg borde underkastas

begränsning i inkomst af ifrågavarande sportler till halfva nettoinkomsten,

dock minst 2,500 kronor om året, medan återstoden skulle

fördelas mellan de stationstjenstemän, som lemnade direktören biträde

vid arbetet med räkningshållningen; hvaremot departementschefen till

statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning till det inom komitén väckta

och af telegrafstyrelsen förordade förslag, att stationsföreståndarne vid

telegrafverket måtte af ifrågavarande sportler odeladt uppbära en nettoinkomst

af 2,500 kronor för år; men att af hvad derutöfver inflyter

stationsföreståndaren måtte ega rätt att uppbära, sedan uppkomna förluster

afdragits, den ena hälften, och de stationstjenstemän, som biträda

stationsföreståndaren vid arbetet med räkningshållningen, den andra

hälften.

För aflöningsbeloppens afpassande efter stationsföreståndarnes olika

arbete och ansvar har komitén efter frånskiljande af å ena sidan de

stationer, hvilka ansetts fortfarande böra förestås af direktörer, och å

andra sidan de stationer, hvilkas skötsel ansetts kunna anförtros åt telegrafister

eller åt manlig personal med mindre qvalifikationer än kommissarier,

indelat återstående stationer i fyra klasser, och har komitén

närmare angifvit de allmänna grunder, till hvilka vid uppgörandet af

berörda klassificering tagits hänsyn.

Till direktörsklassen har komitén hänfört, utom de nuvarande direktörerna

vid telegrafstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Sundsvall, äfven en telefondirektör i Stockholm. Enligt komiténs förslag

skulle aflöningarna utgöra för telegrafdirektörerna i Stockholm och

Göteborg samt telefondirektören i Stockholm lön 3,500 kronor och

tjenstgöringspenningar 2,000 kronor jemte två ålderstillägg å lönen,

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

hvardera å 500 kronor, samt för telegrafdirektörerna i Malmö och

Sundsvall 3,000 kronor i lön och 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar,

likaledes med två ålderstillägg till lönen å 500 kronor hvartdera. Vid

tillämpandet af den nya aflönings staten skulle ej mindre de telegrafdirektörerna

i Malmö och Sundsvall i deras egenskap af föreståndare

för centraltelefonstationerna i vederbörande städer nu tillkommande årliga

arfvoden å 1,000 kronor än äfven de till direktörerna i Stockholm

och Göteborg utgående hyresersättningarna komma att försvinna.

Af de stationer, hvilka ansetts böra förestås af kommissarier, har

komitén hänfört till första klassen 5, hvilka alla redan nu tillhöra första

klassen, till andra klassen 23, af hvilka för närvarande 20 tillhöra första

och 3 andra klassen, till tredje klassen 24, af hvilka nu en tillhör

första klassen, 12 andra klassen och 7 tredje klassen, hvaremot återstående

4 för närvarande förestås af telegrafister, samt till fjerde klassen

17, af hvilka för närvarande 6 tillhöra tredje klassen och 11 äro telegrafiststationer.

Då å rikets största telegrafstationer dessutom skulle

placeras biträdande kommissarier till ett sammanlagdt antal af 12, af

hvilka 3 skulle hänföras till andra klassen och 9 till tredje klassen,

skulle enligt komiténs förslag samtliga kommissarietjensternas antal

komma att uppgå till 81.

I fråga om aflöningen för kommissarierna har komitén framstält

följande förslag:

kommissarie af l:a klass: 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar

.......................................................................... 4,500 kr.,

kommissarie af 2:a klass: 2,500 kronor i lön och 1,100 kronor

i tjenstgöringspenningar ................................................... 3,600 kr.,

kommissarie af 3:e klass: 2,200 kronor i lön och 1,000 kronor

i tjenstgöringspenningar ................................................... 3,200 kr.,

kommissarie af 4:e klass: 2,000 kronor i lön och 800 kronor

i tjenstgöringspenningar ............................................................ 2,800 kr.;

hvarjemte för samtliga kommissarier lönen skulle kunna höjas efter 5

år med 400 kronor och efter 10 år med ytterligare 400 kronor.

Beträffande de nuvarande 100 telegrafiststationerna föreslår komitén,

dels, på sätt framgår af hvad ofvan yttrats, att 15 af dem skulle

förändras till kommissariestationer men deras antal ändock bibehållas,

så att nya stationer af ifrågavarande klass skulle kunna inrättas på 15

orter, hvilka icke förut varit försedda med telegrafstation, dels att den

regel, att dessa stationers föreståndare borde vara qvinnor, icke vidare

s. 80 Kontrollera mot PDF

*

80 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

skulle tillämpas beträffande ett antal af högst 20 bland stationerna, för

hviska föreståndare skulle utses bland manliga betjente, som genomgått

en inom verket anordnad teoretisk och praktisk undervisningskurs samt

nödig proftjenstgöring. Desse manlige föreståndare skulle vara i aflöning

likstälda med telegrafisterna.

De i telegrafverket anstälda telegrafisterna åtnjuta, såsom förut

meddelats, för närvarande 900 kronor i årlig aflöning'' jemte tre ålderstiHägg,

hvardera å 100 kronor, utgående efter respektive 5, 10 och

15 års väl vitsordad tjenstgöring, hvartill för de telegrafister, som äro

stationsföreståndare, kommer förmånen af fri bostad, lyse och vedbrand.

Då denna aflöning befunnits vara efter nuvarande förhållanden för låg,

bär komitén med hänsyn jemväl till de aflöningar, som föreslagits för

qvinliga postexpeditörer, bemstält, att aflöningen för de qvinligt stationsföreståndarne,

hvilka borde under denna benämning särskildt upptagas

i staten, måtte blifva densamma, som af komitén föreslagits för

postexpeditörer af fjerde graden eller 1,050 kronor lön och 450 kronor

tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg till lönen, hvartdera å

150 kronor, att utgå efter respektive fem och tio år. Efter telegrafstyrelsens

begrafvande skulle fri bostad jemte vedbrand och belysning

kunna tilldelas qvinliga stationsföreståndare mot årligt afdrag å lönen

af 250 kronor. Samma aflöningsförmåner skulle äfven gälla för de

manliga stationsmästarne.

Hvad komitén föreslagit beträffande föreståndarne för direktörs- och

kommissariestationerna återfinnes i Eders Kongl. Maj:ts framställning med

det tillägg beträffande kommissariestationen i Umeå, nu tillhörande första

klassen men af komitén föreslagen till placering i tredje klassen, att då

den nuvarande fasta lönen för kommissarien derstädes med 50 kronor

öfverstiger den lön, som enligt den nya staten skulle honom tillkomma,

af Riksdagen äskats särskildt medgifvande dertill, att af telegrafmedlen

finge användas så stort belopp, som utöfver en kommissarielön af tredje

klassen erfordras för att åt ifrågavarande tjensteman, derest han icke

inträdde å ny stat, bereda första klassens kommissarielön enligt äldre

stat. I fråga om föreståndarne för lägsta klassens stationer har deremot

en förändring vidtagits med anledning af en utaf telegrafstyrelsen

framstäf anmärkning af hufvudsakligen följande innehåll. Genom

benämningen »qvinliga stationsföreståndare» i ''stället för telegrafister

samt genom bostadsförmånens inräknande i lönen för de telegrafister,

som förestode station, syntes vara uttalad den uppfattningen, att dessa

vore af annan tjenstetid än de öfriga telegrafisterna och att alltså aflöningsreglementets

föreskrift i § 2 om förflyttning till annan tjenst
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bihsdagens Skrifvelse N:o 115.

göringsort eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med

enahanda aflöning å stat ej vore tillämplig på alla telegrafister sinsemellan.

Det vore emellertid af vigt, att den förmån kunde bibehållas,

hvarigenom en telegrafist, som under sin arbetskraftigaste tid fått nedlägga

ett ofta ansträngande arbete på skötandet af en station, kunde

till fördel för såväl verket som henne sjelf vid högre ålder beredas ett

efter hennes krafter mera lämpadt arbete såsom biträde å en större

station. För möjliggörande af en sådan förflyttning vore nödvändigt,

att den särskilda benämningen »qvinlig stations föreståndare» utbyttes

mot telegrafist och att alla telegrafister i staten upptoges med den aflöning,

som komitén föreslagit för biträdande telegrafister, eller 1,300

kronor, dervid för dem, som förestode station, tillägg borde göras om

bostadsförmån eller hyresersättning. Denna ersättning syntes böra bestämmas

till samma belopp, som för närvarande utginge till qvinliga

stationsföreståndare, der ej bostadsförmånen lemnades in natura, eller

200 kronor, helst detta belopp äfven motsvarade skilnaden mellan de

af komitén föreslagna olika telegrafistlönerna. Enligt telegrafstyrelsens

åsigt borde stationsmästarnes aflöningsförmåner bestämmas på enahanda

sätt, som föreslagits för telegrafister som förestå station.

I enlighet med telegrafstyrelsens sålunda uttalade uppfattning hafva

i Eders Kongl. Maj:ts statsförslag upptagits aflöningar för »100 telegrafister

eller stationsmästare» med den af telegrafstyrelsen förordade

begynnelseaflöning, som fördelats i lön 900 kronor och tjenstgöringspenningar

400 kronor äfvensom ålderstillägg, på sätt komitén hemstält,

och med det af telegrafstyrelsen föreslagna tillägget rörande bostad

eller hyresersättning.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla hvad af Eders Kongl.

Maj:t föreslagits beträffande telegrafstationernas klassindelning. Hvad

angår telegrafdirektörernas aflöning har departementschefen enligt statsrådsprotokollet

beräknat, att för telegrafdirektören i Stockholm inkomsterna

skulle vid den nya statens tillämpning komma att minskas

med omkring 750 kronor, för telegrafdirektören i Göteborg ökas med

omkring 650 kronor samt för telegrafdirektörerna i Malmö och Sundsvall

bibehållas vid samma belopp som för närvarande. Vid denna beräkning

har emellertid departementschefen utgått från de bestämmelser

angående telegrafdirektörernas och öfriga stationsföreståndares ersättning

för räkningshållningen, hvilka, på sätt ofvan angifvits, af honom ansetts

böra af Eders Kongl. Maj:t utfärdas. För sin del anser Riksdagen att, då

telegrafdirektörerna synas hafva blifvit enligt komiténs förslag väl tillgodosedda,

anledning saknas till den af departementschefen förordade

Bih. till Bibel. Pvot. 1902. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 35 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

BiUsdagens Slcrifvelse N:o 115.

ändring af de bestämmelser angående ersättning för räkningshållningen,

hvilka komitén ansett lämpliga, helst som — enligt hvad som framgår

af de uppgifter angående stationsföreståndarnes inkomster af räkningshållning,

som meddelats i en vid komiténs betänkande fogad tabell —•

denna ändring endast skulle komma direktörerna i Stockholm och Göteborg

till godo. Derest emellertid, på sätt Riksdagen anser skäligt, ifrågavarande

bestämmelser erhålla den af komitén förordade affattning, synes

för direktören i Stockholm, hvilkens sammanlagda inkomst af tjensten

under år 1899 i berörda tabell uppgifvits till 10,994 kronor 33 öre,

uppkomma en minskning i inkomst med omkring 1,250 kronor utöfver

det af departementschefen i sådant afseende beräknade beloppet, under

det att den beräknade ökningen i inkomst för direktören i Göteborg

skulle inskränkas till 400 kronor. Då emellertid något beslut af Riksdagen

angående telegrafdirektörernas rätt till inkomst af räkningshållning

ej äskats, har Riksdagen ansett de i Eders Kongl. Maj:ts statsanslag

upptagna löneförmåner för dessa direktörer böra godkännas endast

under vilkor, att bestämmelserna angående deras inkomst af räkningshållning

erhålla det innehåll komitén föreslagit.

Beträffande kommissarierna torde den föreslagna inkomstökningen —

exempelvis uppgående för de fem kommissarierna inom den första

klassen till mellan 700 och 900 kronor och för elfva af andra klassens kommissarier

till belopp, vexlande mellan 200 och 600 kronor, under det för

återstående kommissarier af sistnämnda klass någon ökning icke skulle uppkomma

— icke vara större än som, med hänsyn dels till de särskildt genom

telefonväsendets tillkomst ändrade förhållandena och dels till aflöningarna

inom jemförliga områden, särskildt postverket, kan anses skäligt.

Riksdagen har icke haft något att erinra deremot, att stationerna af

lägsta klassen fortfarande skulle, oaktadt 15 af dem uppflyttas till kommissarieklass,

upptagas till ett antal af 100.

Förslaget, att ett mindre antal af dessa stationer skulle hädanefter

erhålla manliga föreståndare med lägre kompetens än för kommissarierna

är föreskrifven, har icke af Riksdagen bifallits.

Beträffande ofvan först omförmälda motion delar Riksdagen visserligen

den uppfattning, som ligger till grund för motionen, och anser,

att tillsättandet af manliga stationsföreståndare å förutvarande telegrafiststationer

icke bör gifva anledning till i tjensten oförvitliga qvinliga

stationsföreståndares aflägsnande mot deras vilja. Emellertid synes det

Riksdagen icke lämpligt att, med bibehållande af den i förslaget till aflöningsreglemente

innefattade grundsats om qvinliga stationsföreståndares

skyldighet att vara underkastade förflyttning till annan tjenstgöringsort

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 83

eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad, besluta en bestämmelse

i sjette att bereda dem skydd mot förflyttning under de särskilda

förutsättningar, som i motionen angifvits. Riksdagen har derför velat

i sammanhang med sitt beslut om ökning af antalet telegrafkommissariestationer

hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning derom, att

vid genomförandet af detta beslut må förfaras i enlighet med nu angifna

grunder.

Den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna höjningen i aflöningen för

föreståndarne för lägsta gradens telegrafstationer har Riksdagen ansett

vara af behofvet synnerligen påkallad.

Vid de fyra direktör sstation erna finnas i gällande stat upptagna 12

biträdande kommissarier, hvilka komitén ansett böra bibehållas. Af

dessa skulle enligt komiténs förslag 3, som nu åtnjuta aflöning såsom

kommissarier af första klassen, erhålla samma aflöning som de föreslagna

stationsföreståndarne vid kommissariestationer af andra klassen,

eller 2,500 kronor i lön och 1,100 kronor i tjenstgöringspenningar, och

de 9 öfriga, som nu tillhöra andra klassens kommissarier, bekomma aflöning

i likhet med de föreslagna stationsföreståndarne vid kommissariestationer

af tredje klassen eller 2,200 kronor i lön och 1,000 kronor i

tjenstgöringspenningar, hvartill för de biträdande kommissarierna af

begge klasserna skulle komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å

400 kronor.

Vidare har komitén hemstält, att manliga vaktföreståndare vid

Stockholms och Göteborgs telefonstationer skulle under namn af kontrollörer

anställas till ett antal af 4 i Stockholm och 2 i Göteborg med

aflöning i likhet med kommissarier af tredje klassen, att vid hvardera

af centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg måtte å ordinarie

stat uppföras en manlig kassör och en qvinlig bokhållare med aflöning

för kassörerna af 2,000 kronor lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar

jemte två ålderstillägg, hvartdera å 400 kronor, samt för bokhållarne

lön 850 kronor och tjenstgöringspenningar 350 kronor med

två ålderstillägg å 100 kronor hvartdera.

Komiténs sålunda framstälda förslag om särskild! för direktörsstationerna

afsedd biträdande personal bär af Eders Kongl. Maj:t förelagts

Riksdagen; och har Riksdagen icke haft något att erinra emot hvad

i dessa afseenden föreslagits.

För assistenternas nuvarande antal och aflöningsförhållanden halfö

rut redogjorts. Komitén har med hänsyn till telefonväsendets tillkomst

hemstält, att assistenternas antal måtte ökas med 8 eller sålunda

till 110. Deras aflöningar hafva föreslagits till samma belopp som för

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

postexpeditörer af andra lönegraden eller till 1,500 kronor lön ocli 700

kronor tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg å lönen, hvardera

å 300 kronor. Äfven i afseende å assistenterna återfinnes komiténs

förslag i Eders Kongl. Maj:ts framställning, hvilken Riksdagen ansett

sig böra bifalla.

På sätt i det föregående meddelats, äro i nu gällande stat för telegrafverket

uppförda 210 telegrafisttjenster med lön 675 kronor och

tjenstgöringspenningar 225 kronor jemte tre ålderstillägg å 100 kronor

hvardera, af hvilka 3, t anses tillhöra lönen och 1 4 tjenstgöringspenningarna.

Af nämnda telegrafister äro 100 stationsföreståndare och 110

biträden å telegrafstationer. Tillika finnas, enligt i statsrådsprotokollet

lemnad uppgift, omkring 170 extra telegrafister med ständig tjenstgöring.

Komitén, som ansett de qvinliga stationsföreståndarne och de biträdande

telegrafisterna böra i staten upptagas såsom två skilda grupper,

har funnit en ej oväsentlig ökning af antalet biträdande telegrafister

böra ega rum och i sådant afseende föreslagit, att bland den

vid stationerna biträdande personalen måtte i staten upptagas 200 telegrafister.

Då 20 af de hittillsvarande qvinliga stationsföreståndarne

enligt komiténs förslag skulle under den närmaste framtiden ersättas

med män, har beräknats, att sammanlagda antalet af de för den qvinliga

telegrafpersonalen afsedda ordinarie befattningar skulle ökas med

minst 70 stycken, hvarigenom enligt komiténs åsigt skulle åstadkommas

eu lämplig proportion mellan den ordinarie och den extra qvinliga

telegrafpersonalen, i det nemligen antalet af de extra telegrafister, som

under hela året skulle på förordnande tjenstgöra å telegrafstationerna

och hvilket antal torde komma att uppgå till omkring 100, således

skulle komma att motsvara omkring en tredjedel af den ordinarie

qvinliga telegrafpersonalen.

Till belysning af hvilken verkan en dylik ökning af antalet ordinarie

befattningar för den qvinliga telegrafpersonalen skulle medföra

för de nu obefordrade telegrafisterna, har komitén meddelat, att samtliga

de telegrafister, hvilka före år 1890 inträdt i telegrafverkets tjenst,

beräknades genom nämnda ökning kunna med ingången af år 1903

befordras till ordinarie.

De ordinarie biträdande telegrafisternas aflöning har af komitén

ansetts böra sättas till 1,300 kronor, deraf 900 kronor i lön och 400

kronor i tjenstgöringspenningar, jemte två ålderstillägg till lönen, hvartdera

å 150 kronor.

Såväl i fråga om de biträdande telegrafisternas antal som beträffande

deras aflöningsvilkor har Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

framlagt komiténs förslag oförändradt; och skulle sålunda på grund af

den förändring Eders Kongl. Maj:t vidtagit med afseende å komiténs

förslag till aflöning för de qvinliga stationsföreståndarne dessas kontanta

aflöning enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag blifva densamma som

de biträdande telegrafisternas.

I fråga om det behöfliga antalet telegrafister bär, på sätt ofvan

blifvit omförmäldt, uti en inom Riksdagen väckt motion föreslagits,

att i staten måtte uppföras 360 qvinliga telegrafister i stället för af

Eders Kongl. Maj:t föreslagna 280. Då motionären icke väckt något

förslag om ändring i Eders Kongl. Maj:ts framställning om inrättande

af 20 stationsmästarebefattningar, har motionärens förslag ansetts innefatta

yrkande, att det i Eders Kongl. Maj:ts förslag bland biträdande

tjenstemän vid stationerna upptagna antalet af 200 telegrafister måtte

höjas till 280.

Riksdagen, som i staten bibehållit 100 qvinliga stationsföreståndare,

har bestämt antalet biträdande ordinarie telegrafister till 255.

Härigenom skulle å anslaget till biträdande ordinarie telegrafister

uppstå en ökning af 71,500 kronor utöfver det af Eders Kongl. Magt beräknade

beloppet, hvilken ökning emellertid skulle delvis uppvägas af den

minskning i förslagsanslaget för arfvoden till extra ordinarie tjenstemän,

vikariatsersättning m. in. för stationerna, hvilken skulle möjliggöras

genom minskadt behof af användning utaf extra ordinarie telegrafister;

och har Riksdagen ansett denna minskning böra beräknas

till 50,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t, enligt hemställan af komitén, föreslagit,

att antalet af de vid större telefonstationer anstälda qvinliga vaktföreståndare

måtte höjas från 30 till 40 och sistnämnda antal uppföras å

ordinarie stat äfvensom att deras aflöning, hvilken nu vexlar mellan

600 och 960 kronor för år, måtte bestämmas till 1,200 kronor, deraf

850 kronor lön och 350 kronor tjenstgöringspenningar, jemte två ålderstillägg

till lönen, hvartdera å 100 kronor.

Hvad sålunda föreslagits har Riksdagen ansett sig böra bifalla.

1 Eders Kongl. Maj:ts förslag till stat för telegrafverket äro vidare i

öfverensstämmelse med komiténs derom gjorda hemställan upptagna 150

interurbantelefonister, fördelade i två lönegrader med 100 i den högre

lönegraden med en aflöning af 1,000 kronor, deraf 700 kronor lön och

300 kronor tjenstgöringspenningar, samt 50 i andra lönegraden med

en aflöning af 800 kronor, deraf 550 kronor lön och 250 kronor tjenstgöringspenningar.

I hvardera graden skulle dessutom tillkomma två

ålderstillägg till lönen, hvartdera å 100 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Vid 1901 års början voro vid statstelefonväsendet anstälda ungefär

lika stort antal interurbantelefonister, som nu föreslås till uppförande å

ordinarie stat. Deras arfvoden utgå för närvarande med belopp,

vexlande mellan 600 och 780 kronor årligen. En afsevärd förbättring

skulle sålunda i händelse af bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag blifva

dem beredd. Då vid jemförelse med de aflöningar, som åtnjutas af i

postverket anstälda qvinnor och som föreslagits för telegrafister, någon

minskning i lönebeloppen icke synes skäligen kunna ifrågasättas och

någon anledning till nedsättande af interurbantelefonisternas antal icke

heller lärer förefinnas, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders

Kongl. Maj:ts förslag i denna del.

Antalet inom telegrafverket anstälda lokaltelefonister utgjorde vid

1901 års början omkring 750.

Eör att antagas till lokaltelefonist erfordras att kunna förete intyg

om genomgången folkskolekurs äfvensom s. k. friskbetyg af läkare.

Anställningen gäller vid de största stationerna vanligen endast fem år.

Aflöningen utgår efter olika grunder och vexlar mellan 420 och 660

kronor för år. Derest lokaltelefonist vid någon af de största stationerna

icke ådagalagt sådana egenskaper, att hon anses kunna lämpligen

befordras till interurbantelefonist, varder hon vid berörda tidrymds

slut entledigad ur telegrafverkets tjenst, men erhåller dervid en gratifikation

för en gång af 300 kronor.

Komitén har af anförda skäl ansett sig icke kunna förorda, att

några lokaltelefonister uppfördes å ordinarie stat, och derför förklarat

sig sakna anledning att närmare ingå på frågan om deras aflöningsförinåner.

I sistberörda afseende har emellertid afgifvits en reservation

emot komiténs betänkande af innehåll, att komitén bort uttala sig

för en förbättring i denna personals aflöningsvilkor, dervid tillika framhållits,

att lokaltelefonisternas begynnelseaflöning — nu utgörande 35,

högst 40 kronor i månaden — icke borde i regeln utgå med lägre belopp

än 50 kronor i månaden.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande i anledning af reservationen

lemnat utförlig redogörelse för lokaltelefonisternas löneförmåner och

dervid, bland annat, framhållit, att dessa löneförmåner vore högre, än

hvad qvinnor med motsvarande kompetens i allmänhet erhölle i aflöning.

Aflöningen till lokaltelefonisterna började med 35 eller 40 kronor

i månaden och stege till 45 eller 50 kronor i månaden samt till

55 kronor för lokaltelefonister, som i Stockholm betjenade de från underlydande

vexelstationer ingående landsledningarne. Med beräkning

af tjenstgöring i halfva dagsvakter motsvarade dessa aflöningar en

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 87

timpenning af 19,7 eller 22,6 samt 25,4 eller 28,2 och 31 öre. Härtill

komme ersättning för extra tjenstgöring och nät tjenst, gratifikation vid

afgång från tjenst vid de största stationerna, gratifikationer för bästa

vexlingstider i Stockholm och Göteborg m. in.

Den för september 1901 till lokaltelefonisterna i Stockholm utbetalda

aflöningen hade för de särskilda aflöningsklasserna i medeltal

uppgått till resp. kronor 41,68, 48,25, 53,75 och 60,00, dervid högsta aflöningen

uppgått till 65 kronor 30 öre.

I ofvan omförmälda motioner angående höjning af förslagsanslaget

till arfvoden till extra ordinarie tjenstemän, vikariatsersättning

m. m. för stationerna, från hvilket anslag lokaltelefonisternas

arfvoden utgå, framhålles emellertid, hurusom enligt motionärernas

åsigt en förbättring i de lägst aflönade telefonisternas arfvoden vore

synnerligen behöflig. I sådant afseende ansåge motionärerna begynnelsearfvodena

böra höjas för lokaltelefonister i Stockholm och Göteborg

från 40 till 45 kronor i månaden och för lokaltelefonister vid

öfriga stationer från 35 till 40 kronor i månaden, hvarjemte motionärerna

påkallat statens mellankomst för beredande af sjukhjelp åt lokaltelefonister.

I motionen, hvars motivering finnes här ofvan intagen,

hafva enligt närmare angifna grunder statens kostnader för sjukhjelp

åt lokaltelefonister beräknats till 3,000 kronor årligen och för ökningen

i deras minimiarfvoden till högst 18,000 kronor, och har i enlighet

härmed föreslagits, att omförmälda förslagsanslag måtte höjas med

21,000 kronor.

Då Riksdagen ansett billigheten kräfva, ej mindre att på sätt af

motionärerna föreslagits någon arfvodesförhöjning beviljas de lägst aflönade

lokaltelefonisterna, än äfven att något bidrag från statens sida

lemnas till beredande åt dem af sjukhjelp, har Riksdagen ansett, att å

omförmälda anslag bör af denna anledning beräknas en höjning med

det belopp motionärerna föreslagit.

I telegrafverkets stat finnas för närvarande icke uppförda några

ordinarie betjente vid stationerna. Enligt komiténs förslag skulle emellertid

i staten uppföras 25 betjente, hvaraf 7 förmän, 14 telegramsorterare

och 4 vaktmästare.

Aflöningen till dessa betjente utgår för närvarande med belopp,

vexlande

för förmännen mellan 720 och 1,095 kr. för år,

» telegramsorterarne » 600 » 840 » » » och

» vaktmästarne » 800 » 900 » » ».

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bihsdagens Skrifvelse N:o 115.

Vid uppgörande af förslag till deras aflöning såsom ordinarie betjente

bar komitén förmält sig kafva utgått från de aflöningsbelopp,

som af 1899 års Riksdag bestämdes för vaktbetjente vid postvei\kets

distrikts- och lokalförvaltningar. Samtliga de betjente vid telegrafverkets

stationer, hvilka af komitén föreslagits till ordinarie, skulle vara

anstälda å orter, å hvilka postvaktbetjente, enligt nu gällande aflöningsgrunder,

borde tillhöra den l:a eller 2:a af de tre lönegraderna för

sistbemälda betjente. Jemfördes de nu till ordinarie föreslagna betjentbefattningarna

vid telegrafverket sins emellan, syntes det komitén, att

förmännen vid budsändningen borde aflönas högre än telegramsorterarne

och vaktmästarne.

På grund deraf har komitén föreslagit, att i telegrafverkets stat

måtte uppföras 7 vaktbetjente af högre lönegrad med 600 kronor i lön,

400 kronor i tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvartdera å

200 kronor, utgående efter respektive 5 och 10 år, samt 18 vaktbetjente

af andra lönegraden med 600 kronor i lön och 350 kronor i

tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg, hvartdera å 150 kronor,

likaledes efter 5 och 10 år. Ålderstilläggen skulle för begge graderna

anses tillhöra tjenstgöringspenningarne.

Detta förslag, livilket oförändradt återfinnes i Eders Kong!. Maj:ts

framställning till Riksdagen, har Riksdagen ansett sig böra bifalla.

Likasom beträffande aflöningsförslaget för postverket har komitén

äfven i fråga om aflöningsförmånerna för den ordinarie personalen vid

telegrafverket gjort det allmänna uttalande, att komitén vid uppgörande

af förslaget till aflöning för tjenstemän och betjente vid telegrafverket

ansett sig böra lemna å sido de tillfälliga aflöningsförbättringar, som

på grund af 1901 års Riksdags beslut tillkommit denna personal i form

af dyrtidstillägg, hvadan komitén afsett, att, om och i den mån sådant

dyrtidstillägg komme att beredas andra statstjenare, äfven telegrafpersonalen,

när de föreslagna aflöningsbeloppen tillämpades, borde komma

i åtnjutande af dyrtidstillägg.

I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i nästföregående punkt i

förevarande afseende yttrat beträffande postverket anser sig Riksdagen

böra uttala, att, då fullständig lönereglering nu beslutits för den ordinarie

personalen vid telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar och

Riksdagen anser, att de utaf Riksdagen för nämnda personal bestämda

lönebelopp äro med afseende såväl å tjensteinnehafvarnes åligganden

och tjensteställning som å de nu rådande prisförhållanden tillräckliga,

några ytterligare tillskott till ifrågavarande aflöningar från statsverkets

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. • 89

sida icke böra ifrågakomma. Hvad angår telegrafstyrelsens personal,

för hvilken någon lönereglering icke blifvit beslutad, bär Riksdagen,

då den af Riksdagen nu faststälda staten är afsedd att tillämpas först

med ingången af år 1903, men någon framställning om dyrtidstillägg

för. nämnda år ej förekommit, ansett sig icke böra i detta sammanhang

afgifva något yttrande i förevarande afseende.

Beträffande det här ofvan intagna förslaget till aflöningsreglemente

för telegrafverket anser sig Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad

Riksdagen under nästföregående punkt yttrat beträffande aflöningsreglementet

för postverket, böra äfven med afseende å nu ifrågavarande

reglementsförslag uttala, att, då i förslagets § 2 föreskrifves angående

tjenstemän och betjente såväl i telegrafstyrelsen som vid distriktsförvaltningarna

och stationerna, att med deras befattningar icke må förenas

annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den befinnes icke vara hinderlig för

tjänstgöringen i styrelsen eller verket, uttrycket »annan tjenstebefattning»

bör anses i detta sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande

eller regelbundet återkommande, aflönadt uppdrag, som af

bolag lemnas.

I öfrigt har Riksdagen beträffande reglementeförslaget endast funnit

sig böra erinra följande.

Den i sista stycket af § 2 i förslaget intagna bestämmelse, att

tjensteman eller betjent vid di strikts förvaltning eller station skall efter

uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjensteår vara förpligtad att

med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, synes Riksdagen

icke vara fullt lämpligt afpassad efter de vid telegrafverket rådande

förhållanden, i det att särskildt inom den manliga tjenstepersonalen

pensionsrätt synes kunna understundom förvärfvas vid alltför tidig lefnadsålder.

Emellertid har frågan om bibehållande af nämnda stadgande,

hvithet redan är inom telegrafverket gällande, varit föremål

för komiténs öfvervägande, dervid komitén förklarat sig anse de nuvarande

bestämmelserna för stationstjenstemännen böra tills vidare

bibehållas för tjenstemannapersonalen vid telegrafverkets distriktsförvaltningar

och stationer, desto mera som komitén antoge, att, efter

det frågan om det civila pensionsväsendet i allmänhet — hvilken

fråga vore föremål för behandling inom annan komité — vunnit sin

lösning, det ej kunde antagas dröja länge, innan frågan om ändrade

bestämmelser i afseende å telegrafpersonalens pensionering blefve

föremål för behandling. På dessa skäl har Riksdagen icke heller ansett

sig böra utbyta berörda stadgande mot annan bestämmelse, hvarBih.

till Rilcsd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Käft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

emot Riksdagen ansett, att för underlättande af genomförandet af de

nya bestämmelser i förevarande afseende, om hvilka på förslag af pensionskomitén

kan blifva fråga, i § 16 i aflöningsreglementet bör, på

sätt af post- och telegrafkomitén föreslagits, föreskrifvas, att den, som

tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig underkasta sig

de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda

stadgade.

I fråga om de anslag under aflöningsstaten, som icke blifvit af

Riksdagen särskildt omförmälda, har Riksdagen icke haft något att erinra

emot hvad af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, likasom Riksdagen

också ansett sig böra bifalla förslagen om öfvergångsaflöningsstatens

uteslutande, om anslag under pensions- och understödsstaterna samt

omkostnad sstaten äfvensom om anslaget till ränta och amortering.

De af Riksdagen sålunda fattade beslut innebära följande ändringar

i det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslag till utgiftsstater för

telegrafverket.

Ur staten för telegrafstyrelsens byrå för telefontrafiken hafva uteslutits

aflöningarna till dels en kassör och bokhållare och dels en bokhållare

och materialförvaltare vid telegrafverkets verkstad, hvarigenom

den för telegrafstyrelsen utförda slutsumman minskats med 6,000 kronor

till 113,700 kronor.

I staten för stationsföreståndare vid stationerna hafva dels i stället

för »100 telegrafister eller stationsmästare» upptagits »100 telegrafister»,

dels ock i anmärkningen vid förevarande punkt i staten orden »och

stationsmästare ega» utbytts mot »eger».

Genom ökning af de vid stationerna biträdande ordinarie telegrafisternas

antal från 200 till 255 komma aflöningarna för dessa telegrafister

att uppgå till 331,500 kronor, deraf 229,500 kronor lön och

102.000 kronor tjenstgöringspenningar och slutsumman för stationerna

att utföras med 1,238,600 kronor.

Det under rubriken »särskilda anslag» under aflöningsstaten upptagna

förslagsanslaget för arfvoden till extra ordinarie tjenstemän,

vikariatsersättning m. m. vid stationerna har dels minskats med

50.000 kronor i anledning af öfverflyttningen på ordinarie stat af ökadt

antal telegrafister och dels för beredande af förbättrade arfvoden äfvensom

sjukhjelp åt lokaltelefonister ökats med 21,000 kronor, hvadan

anslaget i staten uppförts med 950,600 kronor. Till följd häraf har

det för nämnda anslag äfvensom anslagen till dylika arfvoden och

vikariatsersättning in. m. för styrelsen och för distriktsförvaltningarna

gemensamt utförda belopp minskats med 29,000 kronor till 1,060,500

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

kronor samt summan af omförmälda »särskilda anslag» minskats med

samma belopp och sålunda upptagits till 1,344,200 kronor.

I anledning af de sålunda gjorda ändringarna kommer aflöningsstatens

slutsumma att belöpa sig till 2,788,300 kronor och telegrafverkets

utgiftsstater för år 1903 att erhålla en slutsumma af 6,366,500 kronor,

hvilket belopp med 36,500 kronor öfverstiger den i Eders Kongl. Maj:ts

förslag upptagna slutsumma.

Behållningen å telegrafrörelsen under år 1903, som, på sätt ofvan

omförmälts, af Eders Kongl. Maj:t beräknats skola uppgå till 170,000

kronor, kan sålunda, om till grund för beräkningen läggas Riksdagens

beslut, anslås till 133,500 kronor.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen

anmäla,

att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning äfvensom inom Riksdagen väckta motioner, godkänt följande

i den vid denna skrifvelse fogade bilaga C upptagna utgiftsstater

för telegrafverket, att tillämpas under år 1903, nemligen:

A) Aflöningsstaten:

1) Telegrafstyrelsen ......................................................

2) Distriktsförvaltningarna ..........................................

3) Stationerna..................................................................

under vilkor beträffande de för telegrafdirektörerna i

Stockholm och Göteborg föreslagna atlöningar, att deras

inkomst af så kallad räkningshållning begränsas

till halfva nettoinkomsten af ifrågavarande sportler,

dock ej till mindre belopp än 2,500 kronor om året

för dem hvar, samt att återstoden enligt af Eders

Kongl. Maj:t faststälda regler fördelas mellan de stationstjenstemän,

som lemna direktören biträde vid

arbetet med räkningshållningen.

4) Särskilda anslag, förslagsvis .................................

B) Pensions- och understödsstaterna .................................

C) Omkostnadsstaten (förslagsanslag) ..............................

D) Ränta och amortering......................................................

samt sålunda för år 1903 bestämt

beräknadt, till 6,366,500 kronor, att

telegrafverkets

kr.

113,700

91,800

1,238,600

utgå

direkt af

» 1,344,200

» 253,840

» 2,030,620

» 1,293,740

anslag

telegrafmedlen.

förslagsvis

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Biksdagens Skrifvelse N:o 115.

Vidare får Riksdagen i anledning af ofvanförstberörda motion hos

Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj: t täcktes tillse, att

inrättandet af nya kommissariestationer ej måtte föranleda, att ordinarie

qvinliga stationsföreståndare, mot hvilkas tjenstgöring anmärkning icke

förekommit och hvilka önska qvarstå vid sina nuvarande platser, blifva

derifrån förflyttade.

Slutligen får Riksdagen anmäla, att Riksdagen dels godkänt det

förslag till aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente vid telegrafverket,

hvilket innefattas i den vid denna skrifvelse fogade bilaga D,

dels ock medgifvit, att af telegrafmedlen må användas så stort belopp,

som utöfver eu kommissarielön af 3:e klassen erfordras för att

åt telegrafkommissarien i Umeå, derest han icke inträder å ny stat,

bereda l:a klass kommissarielön enligt äldre stat.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

6:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, för beredande

af ökning i tjenstgöringspenningarne för förste provinsialläkarne

i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län från 1,000 kronor till

1,500 kronor om året för hvar, ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen

med dithörande stater (deraf 1,500 kronor reservationsanslag) måtte

höjas med 1,500 kronor eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Då på grund af de inom de tre ifrågavarande länen numera rådande

förhållanden tjenstgöringspenningarna för förste provinsialläkarne

derstädes skäligen synas böra utgå med samma belopp, som åtnjutas

af förste provinsialläkarne i det stora flertalet af rikets län, har Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

för beredande af ökning i tjenstgöringspenningarne för förste provinsialläkarne

i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län från 1,000 kronor

till 1,500 kronor om året för hvar, höjt ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen

med dithörande stater (deraf 1,500 kronor reservationsanslag)

med 1,500 kronor, eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Hospitals underhåll.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att i aflöningsstaten

för Kristinehamns hospital finge åt en underläkare upptagas

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

elt kontant aflöningsbelopp af 2,000 kronor, hvaraf två tredjedelar skulle

utgöra lön och eu tredjedel tjenstgöringspenningar, samt såsom naturaförmåner

bostad med möbler och sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och

kost lika med allmänna afdelningen äfvensom såsom kostförbättringspenningar

200 kronor; att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna

vid Upsala hospital och asyl förblefve förenade, den i aflöningsstaten

för hospitalet för sysslomannen upptagna aflöning, 3,200 kronor,

Ange höjas med 1,300 kronor till 4,500 kronor, hvaraf två tredjedelar

skulle utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar; att under

den årliga semester af en månad, som de vid hospital och asyler för

sinnessjuke anstälde sysslomän egde åtnjuta, arfvode till vikarien finge

utgå till belopp, motsvarande tjensteinnehafvarnes tjenstgöringspenningar

under tiden för semestern; att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i

tillfälle att lemna arfvoden åt en bokhållare vid Kristinehamns hospital

och åt ytterligare en bokhållare vid Upsala hospital och asyl samt bereda

höjning i nu utgående arfvoden åt en bokhållare vid hvardera af

sinnessjukvårdsanstalterna i Vadstena och Lund äfvensom åt predikanten

och sekreteraren vid anstalten i Upsala, det belopp af högst 21,300

kronor, som af Riksdagen beviljats till arfvoden åt tjensteman, hvilka

ej vore i hospitalens och asylernas lönestater upptagna, finge höjas med

3,000 kronor till högst 24,300 kronor; att naturaförmåner för predikant,

som vore vid hospital eller asyl boende, äfvensom för bokhållarne vid

dessa anstalter, finge utgöras af bostad med möbler och sängkläder,

lyse, bränsle, tvätt och kost efter första klassens utspisning eller, der

sådan kost icke förekomme, kost lika med allmänna afdelningen samt

såsom kostförbättringspenningar 200 kronor; samt att samtliga de sålunda

föreslagna nya eller höjda aflöningsförmåner samt vikariatsersättningar

skulle utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning i aflöningen

för sysslomannen vid Upsala hospital med anledning af det

ökade arbete, som för honom blifvit en följd af asylens tillkomst, har

Riksdagen velat erinra derom, att, på sätt det vid 1899 års statsverksproposition

fogade protokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari

1899 under punkten 29 utvisar, medicinalstyrelsen i skrifvelse den 30

september 1898 förklarat, att arbetet för den ifrågavarande sysslomannen,

innan asylen kommit i regelbunden verksamhet, måste anses

blifva större än sedermera. I det till nu förevarande ärende hörande

statsrådsprotokollet meddelas, att asylens beläggning nu framskridit så

långt, att densamma vid innevarande års slut kan beräknas vara i det

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens Skrifvelse N:o 115,

närmaste fullbordad och organisationen i öfrigt vid samma tidpunkt i

väsentliga delar afslutad. Med afseende härå och då aflöningen till

sysslomannen vid den med Upsala hospital och asyl närmast jemförliga

anstalten, nemligen Lunds hospital och asyl, utgår med 4,200 kronor,

och tillräckliga skäl att för sysslomannen i Upsala fastställa ett högre

aflöningsbelopp icke synas förefinnas, har Riksdagen ansett, att den

nu för sysslomannen vid Upsala hospital i stat uppförda aflöning 3,200

kronor bör under den af Eders Kongl. Maj:t angifna förutsättning, att

syssloman sbefattningarna vid Upsala hospital och asyl förblifva förenade,

ökas med allenast 1,000 kronor, eller till 4,200 kronor, hvaraf två

tredjedelar böra utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar.

Hvad angår Eders Kongl. Maj:ts framställningar om anslag för beredande

af arfvode med 1,000 kronor åt ytterligare en bokhållare vid

Upsala hospital och asyl samt om förhöjning till nämnda belopp af

nu utgående arfvoden åt en bokhållare vid hvardera af sinnessjukvårdsanstalterna

i Vadstena och Lund, har Riksdagen icke funnit det vara

utredt, att för desse bokhållare erfordras högre kontant aflöning än det

för innehafvare af dylika tjänster nu faststälda belopp af 600 kronor,

hvartill komma naturaförmåner till af medicinalstyrelsen beräknadt

värde af omkring 600 kronor. Deremot har Riksdagen ansett sig böra

medgifva inrättandet vid Upsala hospital och asyl af en bokhållaretjenst

med sist nämnda aflöningsförmåner, likasom Riksdagen också ansett förslaget

om beviljande af medel till arfvode åt en bokhållare vid Kristinehamns

hospital böra godkännas.

I de delar af Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning, om

hvilka Riksdagen icke här ofvan särskild! yttrat sig, har Riksdagen

funnit sig böra bifalla hvad af Eders Kongl. Majd föreslagits.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen medgifvit

att i aflöningsstaten för Kristinehamns hospital må åt en underläkare

upptagas ett kontant aflöningsbelopp af 2,000 kronor, hvaraf

två tredjedelar skola utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar,

samt såsom naturaförmåner bostad med möbler och sängkläder, lyse,

bränsle, tvätt och kost lika med allmänna afdelningen äfvensom såsom

kostförbättringspenningar 200 kronor;

att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna vid Upsala

hospital och asyl förblifva förenade, den i aflöningsstaten för hospitalet

för sysslomannen upptagna aflöning, 3,200 kronor, må höjas med 1,000

kronor till 4,200 kronor, hvaraf två tredjedelar skola utgöra lön och

en tredjedel tjenstgöringspenningar;

att under den årliga semester af en månad, som de vid hospital

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

och asyler för sinnessjuke anstälde syssloman ega åtnjuta, arfvode till

vikarien må utgå till belopp, motsvarande tjensteinnehafvarens tjenstgöringspenningar

under tiden för semestern;

att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att lemna arfvoden

åt en bokhållare vid Kristinehamns hospital och åt ytterligare en

bokhållare vid Upsala hospital och asyl samt bereda höjning i nu utgående

arfvoden åt predikanten och sekreteraren vid anstalten i Upsala,

det belopp af högst 21,300 kronor, som af Riksdagen beviljats till arfvoden

åt tjensteman, hvilka ej äro i hospitalens och asylernas lönestater

upptagna, må höjas med 1,800 kronor till 23,100 kronor;

att naturaförmåner för predikant, som är vid hospital eller asyl boende,

äfvensom för bokhållarne vid dessa anstalter må utgöras af bostad

med möbler och sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och kost efter

första klassens utspisning eller, der sådan kost icke förekommer, kost

lika med allmänna afdelningen samt såsom kostförbättringspenningar

200 kronor; samt

att samtliga de sålunda föreslagna nya eller höjda aflöningsförmåner

samt vikariatsersättningar må utgå af förslagsanslaget till hospitals

underhåll.

Statens jern vägstrafik.

8:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen under

sjette hufvudtiteln föreslagit Riksdagen dels i punkten 8, att Riksdagen

måtte medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens

jernvägar uppfördes arfvoden till följande nya tjensteman vid distrikten,

nemligen en trafikinspektör, en maskiningeniör och en byråassistent,

samt att bland tilläggsarfvoden till fasta arfvoden upptoges ett tillläggsarfvode

efter 500 kronor för år för ytterligare en maskiningeniör,

dels och i punkten 9, att Riksdagen måtte medgifva, att, derest t. f.

öfver direktören och chefen för trafikafdelningen inom jernvägsstyrelsen,

distriktscliefen Axel Rudolf Gorm blefve af Eders Kongl. Maj:t konstituerad

till öfverdirektör och chef för samma afdelning, till Corin

finge från och med den dag, han blefve konstituerad, af jernvägstrafikmedlen

utanordnas ett personligt lönetillägg af 2,100 kronor för år

räknadt, hvilket belopp dock, i den mån Corin intjenade ålderstillägg

såsom öfverdirektör, eller för den händelse genom reglering af öfverdirektörens

för trafikafdelningen i aflöningsreglementet nu uppförda aflöning

ökning i aflöningsförmånerna för denne kunde komma att inträda,

skulle minskas med belopp, motsvarande ålderstillägget eller ökningen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

I särskild skrifvelse anmäler Riksdagen sina i anledning af Eders

Kongl. Maj:t berörda framställningar fattade beslut.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har Eders Kongl. Maj:t

icke föreslagit någon annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma måtte ökas med 85 kronor eller från 185,572 kronor till

185,657 kronor.

Riksdagen har för år 1903 faststält samtliga ifrågavarande anslag,

som här ofvan icke blifvit omförmälda, till samma belopp som i innevarande

års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m., på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, ökats med 85

kronor eller från 185,572 kronor till 185,657 kronor.

Arbetareförsäkringeii.

10:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att Eders

Kongl. Maj:t måtte ega för år 1903 använda de till underlättande af åtgärder

för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta

belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under

enahanda vilkor, som i Riksdagens skrifvelse den 29 maj 1901 (n:o 101)

äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens

försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet

i riket.

Riksdagen, som i särskild skrifvelse anmäler sitt beslut i anledning

af Eders Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen utom hufvudtitlarna

gjorda framställning, att till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande måtte afsättas en summa

af 250,000 kronor, har icke haft något att erinra emot Eders Kongl.

Maj:ts nu ifrågavarande förslag;

och har alltså Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, medgifvit,

att Eders Kongl. Maj:t må ega för år 1903 använda de till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp, i mån af behof,

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vilkor:

l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad

i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:oj att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,

uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets

belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till det

antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående år

städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,

med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300,

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver tilloch med 2,600, samt

med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,

och dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens

försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva följande

anslag beviljats.

Civildepartementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli.

ll:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för handhafvande af kontroll å för säkring sanstalterna för

år 1903, i likhet med hvad allt ifrån år 1887 egt rum, på extra stat

anvisat till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

Öfverståthållareembetet.

12:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsatt

utgifvande af »Polisunderrättelser» på extra stat för år 1903 anvisa

17,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som först beviljades af 1877 års Riksdag

med ett belopp af 6,000 kronor och derefter redan af 1878 års Riksdag

höjdes till 10,000 kronor, blef derefter af 1885 års Riksdag, i samBih.

till Biksd. Prat. 1502. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 35 Höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bilisdagens Skrifvelse N:o Ilo.

manhang med antagandet af lagen angående lösdrifvares behandling,

utfärdad den 12 juni 1885, ökadt till 15,000 kronor, med hvilket belopp

anslaget sedermera oförändradt utgått.

Riksdagen, som funnit den föreslagna ökningen af anslaget vara

af behofvet påkallad, har alltså för år 1903, till utgifvande under

samma år af »Polisunderrättelser», på extra stat anvisat 17,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

13:o). Eders Kongl. Majrt har föreslagit Riksdagen, dels i punkten

14 under sjette hufvudtiteln att på extra stat för år 1903 ställa till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 95,000 kronor att användas

till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan

kunde af förhållandena påkallas, under medgifvande tillika att reservationer

å detta anslag jemväl finge användas för det i punkten 15

under samma hufvudtitel omförmälda ändamål, när sådant funnes behöfligt;

dels ock i sistnämnda punkt, att på extra stat för år 1903 ställa

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 25,000 kronor att

användas till åtgärder för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

och gripande.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande

framställningar, får anmäla, att Riksdagen på extra stat för

år 1903 stält till Eders Kongl. Majrts förfogande

a) ett anslag af 95,000 kronor att användas till aflöning och underhåll

af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, under medgifvande tillika, att reservationer å detta anslag

jemväl må användas för det i nästföljande moment omförmälda ändamål,

när sådant finnes behöfligt; samt

b) ett anslag af 25,000 kronor att användas till åtgärder för gröfre

brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande och gripande.

14:o). På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum,

till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt

till lappfogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarne,

på extra stat för år 1903 anvisat 17,500 kronor.

15:o). Med anledning af Eders Kongl. Majrts derom gjorda

framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt

rum, för uppehållande under är 1903 af en kronofogdetjenst och en härad

sskrif v äretjenst i Vesternorrlands län samt en länsmanstjenst i Norrbot
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

tens län, på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 8,400 kronor,

att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.

Väg- och vattcnbyggiiadsstaten.

16:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag åt

10,000 kronor till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom

till upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af broar,

då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

inläggning af telefonledningar.

17:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

bär Riksdagen af det utaf 1899 års Riksdag för anläggning af

vissa telefonledningar beviljade anslag å 2,994,000 kronor på extra stat

för år 1903 anvisat återstående 200,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

18:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, på extra stat jemväl för år 1903 anvisat till arfvode

för granskning af hospitalens räkenskaper ett belopp af 1,200 kronor.

Hospitals värdi''!).

19:o) På grund af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum,

på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 18,000 kronor till underhåll

af Jerf so sjukhus för spetelske.

20:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj ds derom framstälda

förslag, har Riksdagen af det till uppförande d Restad i Elfsborgs län

af en asyl för sinnessjuke m. in. beviljade anslag å 2,585,000 kronor på

extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 675,000 kronor.

21:o) Eders Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att för uppförande

på Kristinehamns hospitals område af en så kallad kolonibyggnad på

extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 38,500 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Riksdagen, som icke haft något, att emot Eders Kongl. Majrts förevarande

framställning erinra, har alltså, för uppförande, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, på Kristinehamns hospitals

område af en så kallad kolonibyggnad, afsedd för fri vård af 29 manliga

patienter, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 38,500 kronor.

22:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för

byggnadsarbeten vid Hemösands hospital på extra stat för år 1903

anvisa 288,000 kronor.

Genom de byggnadsarbeten, hvartill anslag i denna punkt begärts,

skulle icke vinnas någon tillökning af antalet platser vid Hernösands

hospital. Vid sådant förhållande och då behofvet af ökadt utrymme å

vårdanstalterna för sinnessjuke alltjemt är synnerligen känbart, har

Riksdagen hyst tvekan, huruvida så stort belopp, som nu ifrågasatts,

skäligen kan böra uppoffras för en modernisering af Hernösands hospital,

hvilket visserligen, efter hvad som framgår af statsrådsprotokollet,

icke är tidsenligt inredt och utrustadt, men emellertid lärer vara för

sitt ändamål användbart. Vid jemförelse med den framställning om

anslag för byggnadsarbeten vid Vexiö hospital, som i nästföljande punkt

omförmäles, har Riksdagen funnit, att då genom det anslag, som för

sistnämnda hospital biff vi t. begärdt, ett afsevärdt antal nya platser, afsedda

för kriminalpatienter, skulle vinnas och dessutom behofvet af

ombyggnad af cellpaviljongen vid Vexiö hospital lärer vara högeligen

trängande, sistberörda framställning borde anses vara framför förslaget

om byggnadsarbeten vid Hernösands hospital förtjent af Riksdagens bifall.

På grund häraf och med hänsyn särskild! dertill att, intilldess behofvet

af utrymme å rikets hospital varder nödtorfteligei* tillgodosedt,

utgifterna för hospitalsväsendet höra jemte nödigt underhåll af de förutvarande

hospitalen åsyfta hufvudsakligen beredande af möjlighet till

intagande å hospitalen af ökadt antal patienter, har Riksdagen ansett

sig icke kunna för närvarande och samtidigt dermed, att ett betydande

anslag till Vexiö hospital beviljas, äfven bevilja det begärda anslaget

till byggnadsarbeten vid Hernösands hospital.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning icke af Riksdagen bifallits.

23:o) Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att för utvidgning

af Vexiö hospital på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af

463,500 kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

Riksdagen har ansett sig höra bevilja nödigt anslag för uppförande

af en nybyggnad vid Vexiö hospital för inrymmande af kriminalpatienter,

hvarigenom ett steg skulle tagas i deri rigtning, som angifvits

i Riksdagens i statsrådsprotokollet omförraälda skrifvelse den 9 maj

1900. Då de beräknade kostnaderna för denna byggnad, 392,049

kronor 25 öre, emellertid synts Riksdagen vara alltför högt upptagna,

särskild! som i byggnaden ej skulle inrymmas bostad för läkare

eller syssloman, och betydlig besparing torde kunna vinnas derigenom

att byggnaden uppföres i större höjd och dess utsträckning i

stället minskas, har Riksdagen ansett sig böra så bestämma anslaget,

att för den ifrågavarande byggnaden blifver tillgängligt ett belopp af

omkring 300,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att erinra emot beräkningen af kostnaden

för nytt ångpanna- och maskinhus, sammanbindningsgångar, utvidgning

af tvättafdelningen in. m., ny torkinrättning samt spårväg,

hvilka byggnader äfven synas vara behöflig^ och lämpligen torde böra

utföras samtidigt med byggandet af den för kriminalpatienter afsedda

paviljongen, skulle genom den af Riksdagen beslutade nedsättning i det

för sistnämnda byggnad afsedda beloppet det erforderliga anslaget

kunna minskas till 371,263 kronor, hvilket belopp emellertid synts

lämpligen kunna afrundas till 375,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning på det sätt bifallits, att Riksdagen, för utvidgning

af Vexiö hospital, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp

af 375,000 kronor.

Diverse anslag.

24:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för ombyggnad!r

in. in. vid kar antänsinr ältning en gå Kcinsö å extra stat för år 1903

anvisa ett anslag af 50,570 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande

framställning och har alltså, för ombyggnader m. m. vid karantän

sinrättningen på Känsö i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, å extra stat för år 1903 anvisat

ett anslag af 50,570 kronor.

25:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för

uppförande af ny bostad för karantänsdrängarne vid kar antänsinr ättning en

på Känsö på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 20,000 kronor,

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Den kostnad, som för uppförande af ifrågavarande byggnad beräknats,

har synts Riksdagen vara alltför högt tilltagen och skäligen

kunna nedsättas till 15,000 kronor; hvadan Riksdagen, i anledning af

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, för uppförande af ny

bostad för karantänsdrängarne vid karantän sinrättningen på Känsö, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjord ritning jemte arbetsbeskrifning,

på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

26:o) Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

inhemtas, att, enligt hvad statskontoret anmält, nämnda embetsverk förskjutit

följande belopp, hvilka borde anmälas till ersättande af Riksdagen

under sjette hufvudtiteln, nemligen:

godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt kongl. brefvet

den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjenster, hvarmed boställen

varit förenade, egt undfå i anledning deraf att företrädarne åtnjutit

fardagsår............................................................................... kr. 1,424: 93

atlöningsfyllnad, enligt kongl. brefvet den 31 augusti

1900, till eu länsman ............ » 320: _

ersättning, enligt kongl. brefven den 18 oktober

1899, den 31 Maj 1895 och den 7 februari 1896, till innehafvarno

af tre särskilda boställen för saknad afkomst

af exproprierad jord.............................................................. » 333; 19

till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län, enligt kongl. brefvet den 17 oktober

1900, utanordnade medel till komplettering af persedelförrådet

vid karaktänsinrättningen på Känsö ................... » 5,469: 05

till medicinalstyrelsen, enligt kongl. brefven den

30 mars 1894, den 9 juni 1899 och den 4 oktober 1901,

utanordnade medel för bestridande af vissa kostnader för

den svenska farmakopéns omarbetning samt till arfvoden

åt vissa ledamöter i en af medicinalstyrelsen för utgifvande

af en ny upplaga af farmakopén tillsatt komité... » 11,489: 87

till aktuarien hos kommerskollegium I. Flodström,

enligt kongl. brefvet den 13 september 1901, utbetaldt

arfvode för utarbetande af en sammanfattning af de på

grund af Riksdagens skrifvelse den 11 maj 1900 infordrade

uppgifter om statens embets- och tjenstemäns dagliga

tjenstgöringstid in. m...........................''............................... » 1,100: —

Transport kr. 20,137: 04

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Transport kr.

enligt kongl. brefvet den 27 september 1901 för

tryckning af medicinalstyrelsens utlåtande öfver särskilde

komiterades förslag till lasarettsstadga in. m...................... »

enligt kongl. brefven den 21 september 1900 och

den 19 januari 1901 utanordnade kostnader för utredning

och förslag rörande inrättandet af en riksförsäkringsanstalt

för försäkring af arbetare för olycksfall i arbete,

nemligen resekostnadsersättning och traktamente samt

arfvoden åt komiterade m. fl., ersättning till en komiterad

för mistade tjenstgöringspenningar samt sekreterare
arfvode

............................................................................................ »

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden

till de, på grund af Riksdagens skrifvelse den 29 april

1899, tillkallade komiterade för utarbetande af förslag

till ändring i gällande stadganden angående tillhandahållande

af tidningar genom postverkets försorg, ersättning

till en komiterad för mistade aflöningsförmåner,

åtskilliga kostnader för ifrågavarande ändamål, sekreterarearfvode

samt kostnad för tryckning af det utarbetade

förslaget .................................................................... »

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden

till ordförande och ledamöter i den af Eders Kongl. Maj:t

på grund af Riksdagens skrifvelse den 8 maj 1899 tillsatta

komité för behandling af frågan om inrättande af

förliknings- och skiljenämnder i tvister mellan arbetsgivare

och arbetare, arfvoden till komiténs sekreterare

och notarie samt tryckningskostnader med flere utgifter

för komitén ................................................................................... »

arfvoden till ledamöterna i den, enligt kongl. brefvet

den 20 maj 1898, tillkallade kommissionen för utarbetande

af förslag till bestämmelser rörande vilkoren för

anläggning och begagnande af elektriska ljus- och kraftledningar,

resekostnadsersättning och traktamente till en

ledamot, sekreterarearfvode samt tryckningskostnader med

flere utgifter för kommissionen................................................ »

för gäldande, enligt kongl. brefven den 22 september

1899, den 29 mars 1900 och den 11 oktober 1901,

af vissa kostnader för militärhandräckning från Bohusläns

Transport kr.

103

20,137: 04

676: 05

813: 58

20,948: 92

10,506: —

9,653: 10

62,734: 69

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Transport kr. 62,734: 69

och Vestgöta-Dals regementen för släckning af en

skogsbrand i augusti 1899 inom Krokstads in fl. socknar

vid gränsen mellan Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs

län...................................................................................... » 2,578: 95

för gäldande, enligt kongl. brefven den 28 juni och

den 13 september 1901, af vissa kostnader för militärhandräckning

från Uplands regemente samt af andra utgifter

för släckning af en skogsbrand i maj 1901 å Danmarks

sockens allmänning i Upsala län .............................. » 1,599: 54

Summa kr. 66,913: 18.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt

tal af kronor och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma har Eders

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande af ofvan omförmälda,

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett anslag

af 66,915 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen

bifallits.

27:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,

med bifall till Kongl. Maj:ts derom aflåtna proposition, för ny

reglering af viss del af Åmål i följd af den staden år 1901 öfvergångna

brand, åt nämnda stad beviljat såsom bidrag till inlösen af mark, som

erfordras till utläggning, enligt af Eders Kongl. Maj:t den 20 december

1901 faststäld regleringsplan, af gator, torg och andra allmänna

platser samt till bestridande af de med regleringens genomförande i

öfrigt förenade kostnader dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet

till belopp af 75,000 kronor, dels ock ett lån å 300,000 kronor, att

lyftas under år 1903, anslaget i statskontoret och lånet i riksgäldskontoret,

mot vilkor i afseende å lånet, som i berörda skrifvelse närmare

angifvas.

28:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvagstrafik,

å riksstatens sjette hufvudtitel för år 1903 anvisat 1,050,000

kronor,_ med rätt för Eders Kongl. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 407,800

kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

29:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,

med bifall till Eders Kong! Majrts derom gjorda framställning,

för utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan Eslöfs och Hessleholms

jernväg sstationer, å riksstatens sjette hufvudtitel för år 1903 anvisat

500,000 kronor, med rätt för''Eders Kongl. Maj:t att låta utaf

detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel

utanordna 250,000 kronor.

30:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1903

anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till förstärkning genom rälsutbyte

af öfverbyggnaden å handelen Svartön—Malmberget, 472,500 kronor, med

rätt för Eders Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år

af tillgängliga medel utanordna detta belopp.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Eders Kongl.

Maj:ts berörda framställning vunnit Riksdagens bifall.

31:o) I en den 4 nästlidne april afbiten proposition (n:o 81) har

Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen,

bland annat, att å extra stat för år 1903 anvisa ett anslag af

1.41,500 kronor för beredande af delaktighet i enskilda jernvägarnes

pensionskassa jemväl för inqvarteringsförmånen för de till vestkustbanan

förut hörande, i statens jern vägars tjenst numera anstälde tjenstehafvare,

som äro delaktiga i nämnda pensionskassa, med rätt för Eders

Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna detta belopp.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Eders Kongl.

Maj:ts berörda framställning blifvit af Riksdagen bifallen.

32:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1903

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande 1,000,000 kronor till bidrag

för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,

med bifall till berörda förslag, till bidrag för anläggning af nya samt

förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar,

för år 1903 anvisat 1,000,000 kronor.

33:o) Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre,

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder har Eders Kongl.

Maj:t begärdt ett anslag för år 1903 af 300,000 kronor.

Bih. till Rihsä. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afä, 1 Band. 35 Eäft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, liar Riksdagen,

med bifall till berörda förslag, till understödjande af brobyggnader och,

företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar och

farleder, för år 1903 anvisat 300,000 kronor.

34:o) Eders Kongl. Maj:t har under denna liufvudtitel i punkten

37 föreslagit Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 4 januari 1902 angifna grunder,

af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjensteman och betjente

i civildepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli

samt till civildepartementet hörande embetsverk och kårer, å extra stat

för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 1,200,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen, i

anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, för beredande

af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjensteman och betjente

inom civildepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli samt

till civildepartementet hörande embetsverk, kårer och stater, under

sjette hufvudtiteln på extra stat för år 1903 anvisat såsom förslagsanslag

ett belopp af 1,200,000 kronor att utbetalas med iakttagande, att

för beräknande af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse

angifna grunder.

Öfver Eders Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslagom

anvisande af medel till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernväg ar, till fortsättning af statsbanan från Göteborg

till Skee anmäler Riksdagen i särskilda skrivelser sina beslut.

Stockholm den 15 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115

107

Bilaga A.

Ut gift sstat er för postverket

att tillämpas under år 1903.

K r c

n o

A. Aiiöniiigsstat.

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

Generalpoststyrelsen.

gar.

Generalpostdirektören.........................

7,000

3,000

10,000

1 byråchef.........................................

4,400

2,000

6,400

(Efter 5 år kan lönen

4 byråchefer......................................

17,600

8,000

25,600

1 liöjas med 600 kr.

Kanslibyrån.

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

1 registrator.......................................

1,800

1,200

3,000

1 notarie och ombudsman...................

1,800

1,200

3,000

1 notarie...........................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o.................................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

Trafikbyrån.

Efter 5 år kan lönen!

liöjas med 500 kr.:

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

* och efter 10 år med)

ytterligare 500 kr.

1 notarie...........................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o................................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

Kameralbyrån.

1

1 kamrerare och sekreterare................

3,000

1,500

4,500

1 kassör............................................

3,000

1,500

4,500

Transport

—

84,000

—

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens Skrifvelse N:o 115

Krono

r.

Lön.

| Tjenst- görings- pennin- gar.

Summa.

Transporl

—

_

84,000

1 intendent vid postverkets frimärkes- förråd..............................................

3,000

1,500

4,500

1 intendent vid postverkets persedel- förråd............................................

3,000

1,500

4,500

1 notarie..........................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o ...............................................

1,800

1,200

3,000

1 revisor och. bokhållare....................

1,800

1,200

3,000

5 revisorer och bokhållare.................

9,000

6,000

15,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o................................................

1,800

1,200

3,000

Utrikes- och författningsbyrån.

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

’ och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

1 aktuarie.........................................

1,800

1,200

3,000

2 aktuarier.............. .........................

3,600

2,400

6,000

Revisionsbyrån.

1 notarie................... ........................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie ........................................

1,800

1,200

3,000

1 revisor........................................

1,800

1,200

3,000

9 revisorer........................................

16.200

10,800

27,000

Till vikariatsersättning samt arfvoden åt

extra biträden m. m., förslagsvis......

—

—

85,000

1 förste vaktmästare...........................

'') 800

O

o

CO

1,100

1 vaktmästare....................................

8 d:o................................................

J) 500

*) 4,000

300

2,400

800

6.400

265,800

(Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 100 kr.

Transport

- |

- |

-

265,800

Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,

lönen minskas med 150 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

109

1

Krono

r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

—

—

—

265,800

j Distrikts- och lokalförvaltningarna.

2 postdirektörer, en i Stockholm och en

i Göteborg, hvardera:

lön..................................3,500

tjenstgöringspenningar *)... 2,000 ^

1 postdirektör i Malmö.......................

7,000

3,200

O o

88

<*r

11,000

5,200

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

5 postinspektörer, hvardera:

arfvode ........................4,125

tjenstgöringspenningar...... 1,375 *

20,625

6,875

27,500

öfrige postförvaltare vid fullständiga

fasta postanstalter.

l:a klassen:

16 postmästare, af hvilka en vid hvart- dera af postkontoren i Falun, Gefle,

Helsingborg, Jönköping, Kalmar,Karls- krona, Karlstad, Kristianstad, Linkö- ping, Lund, Norrköping, Sundsvall,

Upsala, Yexiö, Örebro och Östersund:

lön ...............................3,200

tjenstgöringspenningar *) ... 1,500 ^ ~qq

2:a klassen:

44 postmästare, af hvilka en vid hvart- dera af postkontoren i Arvika, Bollnäs,

Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna,

Eslöf, Falköpirjg, Filipstad, Hallsberg,

Halmstad, Haparanda, Hernösand,

Hessleholm, Hudiksvall, Karlshamn,

Katrineholm, Kristinehamn, Köping,

Landskrona, Ljusdal, Luleå, Lysekil,

Mariestad,Norrtelge,Nyköping,Nässjö,

Oskarshamn, Sala, Skara, Sköfde, Sol- lefteå, Söderhamn, Södertelge, Trelle- borg, Uddevalla, Umeå, Varberg,

51,200

24,000

75,200

Efter 5 år kan af- lö ningen liöjas med

400 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 400 kr.; sko- lande 3/4 af ålders- tilläggen räknas till

lönen och V4 an- ses såsom tjenst- göringspenningar.

Transport

—

118,900

265,800

*) Garanterad minimiprovision,

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

K

Ystad och. Örnsköldsvik:

lön ...............................

tjenstgöringspenningar ’).

3:e klassen:

50 postmästare, hvardera:

lön................................

3

4:e klassen:

90 postmästare, hvardera:

lön ...............................

tjenstgöringspenningar *).

Transport

. 2,600

2.200

. 2,000

600

2,600

Biträdande tjensteman.

25 kontrollörer, hvardera:

lön .................................2,200

tjenstgöringspenningar......1,000

3,200

300 postexpeditörer af l:a lönegraden,

hvardera:

lön ...........................

tj enstgöringspenningar.

. 1,725

775

—115 2,500

300 postexpeditörer af 2:a lönegraden,

hvardera:

lön .................................1,500

tjenstgöringspenningar...... 700 g goo

75 postexpeditörer af 3:e lönegraden,

hvardera:

lön .............................

tjenstgöringspenningar..

1,250

-“01,750

Transport

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

—

118,900

265,800

114,400

44,000

158,400

110,000

40,000

150,000

''

180,000

54,000

234,000

55,000

25,000

80,000

''

517,500

232,500

750,000

i

450,000

210,000

660,000

I

1

93,750

37,500

131,250

<

)

—

—

2,282,550

265,800

Efter 5 år kan aflöningen

liöjas med

400 kr. och efter

10 år med ytterligare

400 kr.; skolande

3/4 af ålders - tilläggen räknas till

lönen och V4 an''

ses såsom tjenstgöringspenningar.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.j

och efter 10 år med*

ytterligare 400 kr.j

Efter 5 år kan lönen

höjas med 300 kr.j

och efter 10 år med!

ytterligare 300 kr.l

|Efter 5 år kan lönen!

höjas med 150 kr.j

och efter 10 år med,

ytterligare 150 kr.:

) Garanterad minimiprovision.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

in

Transport

75 postexpeditörer af 4:e lönegraden

hvardera:

lön................................ 1,050

tj enstgöringspenningar .... 450

VaJetbetjente:

630 af l:a lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar..... 400 ^ qqq

280 af 2:a lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar..... 350

340 af 3:e lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar..... 300 qqq

Anslag till aflönande af poststationsföreståndare,

förslagsvis.........

aflönande af extra biträden

vid distriktsförvaltningarna

och postanstalterna, förslagsvis

...........................

ålderstillägg, förslagsvis.

arfvoden åt extra vaktbetjente

och till hushyresbidrag för

en del betjente, förslagsvis

arfvoden åt ordinarie vaktbetjente

för tjenstgöring

såsom förmän m. m., förslagsvis

.....................

gratifikationer m. m. åt tjensteman

och betjente.........

B. ÖfVergångsstat.

Generalpoststyrelsen.

1 kammarskrifvare....................

Transport

Krono r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

—

—

2,282,550

265,800

78,750

33,750

112,500

378,000

252,000

630,000

168,000

98,000

266,000

204,000

102,000

306,000

3,597,050

—

—

850,000

700,000

—

—

600,000

—

—

—

400,000

—

—

—

45,000

—

—

—

12,000

2,607,000

900

300

1,200

—

—

—

—

_ l

Efter 5 år kan lönen

liöjas med 150 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 150 kr.

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspenningarna

höjas med

200 kr. och efter

10 år med ytterligare

200 kr.

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen>

ningarnahöjasmed

150 kr. och efter

10 år med ytterligare

150 kr.

1,200

6,471,050

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

K r o

n o r.

Transport

—

6,471,050

C. Pensionsstat.

Tjensteman och betjente, som erhållit afsked nr postverkets tjenst..

83,375

Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner, förslagsvis.....................

2,000

Aflidne tjensteman och betjentes enkor och barn..........................

1,575

86,950

D. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Anslag till uppbörds- och frimärkesprovision..................................

220,000

» » felräkningspenningar...........................................;........

50,000

» förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter

samt till bestridande af utgifterna för posthusens under-

håll m. m.................................................................

250,000

» » expensutgifter.................

550,000

» » rese- och traktamentsersättningar:

för resor i tjensteärenden i allmänhet................ 50,000

till traktamenten för tjensteman i jernvägspost- kupé............................................................. 140,000

till traktamenten för vaktbetjente...................... 155,000

345,000

» » postbetjentes beklädnad och beväring............................

175,000

* » inköp och underhåll af inventarier,.......

265,000

Transport

1,855,000

6,558,000 1

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

113

K r o

n o r.

Transport

1,855,000

6,558,000

Anslag till postföringskostnad:

vid befordran å jernväg..................

2,500,000

» » å landsväg och inom

postanstalternas

områden samt till

landtbrefbäring____

vid befordran sjöledes:

1,000,000 3500000

mellan fasta landet och Gotland...

72,000

» öfriga inrikes orter............

00,000

» Sverige och Finland .........

20,000

Sverige och Danmark.........

16,000

» Sverige och Tyskland.........

240,000

» Sverige samt England och

Amerika ........................

7’000 445,000

.3,945,000

j godtgörelse till främmande postverk.

10,000

D

» tillverkning af frimärken, frankokuvert, brefkort och

kortbref ......................................

150,000

45,000

5

> diverse utgifter...............................

6,005,000

E.

Oförutsedda utgifter

—

255,000

P.

Afkortning^!* och restitutioner in

in., förslagsvis

133,000

Summa kronor

—

12,951,000

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 35 Raft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Bilaga B.

Aflöningsreglemente för tjensteman och betjente rid postverket.

§ 1.

Aflöning, som tillkommer vid postverket anstäld tjensteman eller

betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, utgår såsom i staten

finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

Vissa tjensteman tillkommer ock uppbörds- och frimärkesprovision,

såsom i § 2 förmärs.

§ 2.

Uppbörds- och frimärkesprovision utgår vid postkontoren å influtna

postafgifter och försålda frankotecken med:

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 6,000 kronor,

5 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000, men ej

10,000 kronor, och

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 kronor,

under iakttagande härvid,

dels att i omförmälda uppbörds- och frimärkesprovision icke ingår

den provision, som enligt gällande bestämmelser tillfaller underlydande

poststationers och ångbåtspostexpeditioners föreståndare, antagna särskilda

frankoteckensförsäljare eller allmänheten vid partiköp,

dels ock att postkontors provision för de vid underlydande poststationer

och ångbåtspostexpeditioner försålda frankotecken alltid skall

utgå med allenast 1 procent.

Den provision, som sålunda utgår vid postkontoren, skall vid postkontor

af 3:e och 4:e klass tillfalla postmästaren ensam, vid postkontor

af l:a och 2:a klass delas mellan postmästaren och den närmast under

honom å kontoret anstälde postexpeditör på det sätt, att en fjerdedel

af provisionen, för år räknadt, skall tillkomma denne postexpeditör, men

återstoden tillfalla postmästaren, samt vid Stockholms, Göteborgs och

Malmö postkontor delas mellan postdirektören och de vid vederbörande

postkontor anstälde kontrollörer och andra afdelnings- eller

filialkontorsföreståndare på det sätt, att i Stockholm sju åttondedelar,

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Riksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

i Göteborg sju tiondedelar och i Malmö sju tolftedelar af provisionen

för år skola tillfalla kontrollörer och andra afdelnings- eller filialkontorsför

estån dåre att dem emellan å hvarje ort fördelas enligt de närmare

bestämmelser, som af Kongl. Maj:t, efter generalpoststyrelsens

hörande, meddelas, hvaremot återstoden af provisionen skall tillkomma

vederbörande postdirektör ensam.

Med tillämpning af nu gifna beräkningsgrunder må dock icke provisionsbeloppet

för år räknadt understiga:

för postdirektör 2,000 kronor,

för postmästare af l:a klass 1,500 kronor,

för postmästare af 2:a klass 1,000 kronor,

för postmästare af 3:e klass 800 kronor och

för postmästare af 4:e klass 600 kronor;

hvadan af postmedlen må, utöfver ofvan angifna procentbelopp,

utgå hvad som till äfventyrs erfordras för att fylla denna minimiprovision

till postförvaltare.

Minimipro vision en för postförvaltare betraktas såsom tjenstgöringspenningar.

§ 3.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande

förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande

allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i generalpoststyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen

tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att

tjenstgöringspenningar få nppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men

skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från

tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad

att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor

eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,

densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fäll af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för

handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar

hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara

pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen

hörande löpande göromål;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första höjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,

och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen

angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans till
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 117

träde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;

samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller generalpoststyrelsen,

om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

skolande dylik pension utgå af postmedlen;

för tjensteman och betjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad icke allenast

deri utvidgade eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag

för postdirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan

varda honom i behörig ordning ålagd;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester eller — beträffande vaktbetjent — sådan kostnadsfri

ledighet, som i § 5 omförmäles, men skola för den tid, tjensteinnehafvaren

eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att: derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre

månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära

hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och

tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på

grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen

att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar, provision

och sportler, äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än

tredjedelen deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller, särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,

eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den

tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspen
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

ningar, provision och. sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,

ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen

å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af

Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå

efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning vid distrikts- eller lokalförvaltning, densamma

bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under

ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till

följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,

de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,

men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast

den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning i aflöningen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fem

grupper, nemligen:

första gruppen: postdirektörer;

andra gruppen: postmästare af l:a klassen;

tredje gruppen: postmästare af 2:a klassen;

fjerde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;

femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första

förhöjningen, skall inträda fem år, och tidpunkten, då han kan komma

i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande

tjenst eller tjenst, tillhörande samma eller närmaste grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande

slag, skall, beträffande rätt till förhöjning i aflöningen efter nyssnämnda

tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,

som befattningen från 1903 års början tillhör;

att postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat, hvilka varda hänförda

till lägre klass än den 2:a enligt 1903 års stat, samt kontrollörer må,

derest de tillträdt sina tjänster före 1902 års utgång och i föreskrifven

ordning inträdt å 1903 års stat, eg a att, beträffande rätt till förhöjning i

aflöningen vid befordran jemväl till postmästarebefattning inom aflöningsgrupp

utöfver den närmast högre räkna sig till godo tjenstgöring efter

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 119

anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt den äldre staten eller

såsom kontrollör;

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmälda aflöningsförhöjningarna

angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid han åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af

fullmakt eller konstitutorial;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning

tillträda;

att qvinna, för hvilken utfärdats förordnande att tills vidare vara

postmästare eller postexpeditör, skall, så länge hon innehar sådan befattning,

vara i fråga om aflöningsförhöjning och semester likstäld

med man, som innehar ordinarie dylik befattning;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning

såsom tjensteman vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltningar,

skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser

;

att till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka

före den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda

års aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt

för dem nu gällande grunder, dock utan rättighet för tjensteman till

sådan godtgörelse, som enligt kongl. brefven den 1 juni 1900 och den

8 februari 1901 tills vidare medgifvits för minskad inkomst i provision

till följd af nya postexpeditörstjensters tillsättande;

att till vaktbetjente i l:a lönegraden hufvudsakligen skola höra

vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och

Malmö, äfvensom de vid jernvägsposten tjenstgörande betjente, som

stationeras å någon af dessa orter;

att till vaktbetjente i 2:a lönegraden skola höra de vaktbetjente,

hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund af särskilda

omständigheter böra med dessa i aflöningsvilkor likställas;

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att till vaktbetjente i 3:e lönegraden skola höra öfriga vaktbetjente;

att vaktbetjent må tillträda inedgifvet aflöningstillägg respektive

fem och tio år, efter det han tillträdt ordinarie postvaktbetjentbefattning;
att

för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen

angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med

godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras

honom till last den tid, han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i

§ 5 omförmäles; samt att den högre aflöningen. ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tilläggtillträda

;

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda

aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a eller 3:e graden, aflöningstillägg

skola till honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda båda

grader bestämts, men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till

l:a graden från lägre grad, aflöningstillägg skola utgå med de för l:a

graden bestämda högre belopp;

att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning den, som å befattningen

antages, anses icke böra placeras å ort eller i syssla, för

hvilken ledig, till l:a eller 2:a lönegraden hörande aflöning är afsedd,

generalpoststyrelsen eger att tills vidare och intill dess ledighet inom

vederbörlig lönegrad uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende

af erforderlig andel af den lediga aflöningen, tilldela den till

befattningen antagne aflöning i lägre lönegrad; samt

att tjensteman eller betjent vid distrikts- eller lokalförvaltning skall

efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjensteår vara förpligtad att

med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t

eller generalpoststyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; skolande dylik pension utgå af postmedlen.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

121

§ 4.

Tjenstemännen i generalpoststyrelsen ega årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören,

byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en

hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden

en hvar under en månad.

§ 5-

Semester af eu månad årligen må af tjensteman vid distrikts- eller

lokalförvaltning åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan hinder

för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade

myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

Vid distrikts- eller lokalförvaltning anstäld vaktbetjent må kunna,

i den mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag

förslår, tilldelas ledighet högst femton dagar under ett och samma

kalenderår med bibehållande af sin aflöning.

§ 6.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under

tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 7-

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder

tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,

skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af generalpoststyrelsen

pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

§ 8.

Vid afgång från postverkets tjenst till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut. Enahanda

är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode

och tjenstgöringspenningar.

Bih. till liiksd. Prot. 1502. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 35 Haft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Aflider vid postverket anstäld person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

§ 9.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, i

följd af olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, må ett belopp,

motsvarande den aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp

tilldelas hans dödsbo.

§ 10.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, derest icke

för vissa slag af tjensteresor andra föreskrifter eller bestämmelser om

lägre ersättningsberäkning blifvit, efter af Kongl. Maj:t faststälda grunder,

af generalpoststyrelsen meddelade.

§ 11-

Felräkningspenningar tillkomma:

kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor;

den såsom kassör hos postdirektör tjenstgörande kontrollör eller

postexpeditör med 300 kronor;

de tjenstemän och af styrelsen antagna extra biträden, som å postkontoren

i regelbunden tjenstefördelning betjena allmänheten samt dervid

emottaga eller utlemna kontanta medel, med 120 kronor till dem

hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid

postkontor af l:a och 2:a klass samt med 60 kronor till dem hvar vid

postkontor af 3:e och 4:e klass;

allt för år räknadt.

§ 12-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos generalpoststyrelsen

anställa tjenstemän enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t

bestämmer, med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund

af anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till postverket inflyter och utan anmärkningens framställande

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt debiteradt,

till vederbörande återgäldas.

§ 13.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

belopp må tilldelas vid postverket anstälda betjente, ordinarie och extra,

enligt reglemente, som af generalpoststyrelsen fastställes.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikts- och

lokalförvaltningarna anstälda ordinarie och extra betjente.

§ 15-

De ordinarie betjente, som äro anstälda såsom förmän för vaktbetjentspersonal

vid Stockholm, Göteborgs, Malmö eller andra postkontor,

eller hvilka tjenstgöra ensamma eller såsom förste män i s. k.

postiljonskupéer, eller som vid postanstalterna användas i andra jemförliga

sysslor eller till bestridande af göromål, hvilka hittills i regel

utförts af tjenstemän, må, utöfver den fasta aflöningen, kunna af generalpoststyrelsen

tilldelas arfvode till belopp af högst 20 kronor för månad

räknadt.

§ 16-

Grunderna för aflöningen till den extra personalen vid postverket

bestämmes af Kongl. Maj:t på förslag af generalpoststyrelsen.

§ 17-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan

varda af Kongl Maj:t bestämd, samt den jemkning af grunderna för

uppbörds- och frimärkesprovisions beräkning, som, i händelse af förhöjning

af postafgifter, kan finnas skälig, äfvensom de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Bil. C.

Utgiftsstater för telegrafverket

att tillämpa,s under år 1903.

K r

n o

r.

Tjenst-

A. Åfiöningsstat.

Lön.

görings-

Summa.

i

pennin-

Telegrafstyrelsen

gar.

Generaldirektören..............................

7,000

3,000

10,000

1 byråchef........................................

4,400

2,000

6,400

) Efter 5 år kan lönen

3 byråchefer.......................................

13,200

6,000

19,200

( höjas med 600 kr.

Administrativa byrån.

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

1 kamrerare.......................................

3,000

1,500

4,500

1 notarie och ombudsman...................

1,800

1,200

3,000

1 registrator och aktuarie...................

1,800

1,200

3,000

1 revisor............................................

1,800

1,200

3,000

3 revisorer.........................................

5,400

3,600

9,000

1 liufvudkassör...................................

1,800

1,200

3,000

1 bokhållare och kassakontrollant........

1,800

1,200

3,000

1 statistiker......................................

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen

Liniebyrån.

höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

1 öfveringeniör.................................

3,000

1,500

4,500

ytterligare 500 kr.

1 byråingeniör och ritare....................

1,800

1,200

3,000

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

1 förrådsförvaltare..............................

1,800

1,200

3,000

Byrån för telegraftrafiken.

1 elektriker.......................:...............

3,000

1,500

4,500

1 notarie...........................................

1,800

1,200

3,000

1 byråingeniör och föreståndare för tele-

grafverkets undervisnings anstalt.......

1,800

1,200

3,000

Transport

—

—

95,600

—

s. 125 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

125

K r

n o

r.

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

gar.

Transport

—

—

95,600

—

Byrån för telefontrafiken.

1 notarie...........................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie.........................

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

Verkstaden:

och efter 10 år med

1 föreståndare................

3,000

1,500

4,500

ytterligare 500 kr.

1 ingeniör......................

1,800

1,200

3,000

1 förrådsvaktare.............

*) 800

300

1,100

1 förste vaktmästare.......

M 800

300

1,100

1 vaktmästare...............

*) 500

300

800

\ Efter 5 år kan lönen

2 d:o ................

‘)1,000

600

1,600

113,700

f höjas med 100 kr.

Distriktsförvaltningarna.

4 telegrafinspektörer, hvardera:

arfvode..........................

3,750

tjenstgöringspenningar ...

1,250 5,000

15,000

5,000

20,000

6 liniedirektörer, hvardera:

lön................................

3,000

tjenstgöringspenningar.. .

1,500 4,500

18,000

9,000

27,000

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.

8 linieingeniörer, hvardera:

och efter 10 år med

lön...............................

2,200

ytterligare 400 kr.

tjenstgöringspenningar .

1,000 3,200

17,600

8,000

25,000

6 bokhållare, hvardera:

Efter 5 år kan lönen

lön...............................

1,500

höjas med 300 kr.

och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ...

700 2,200

9,000

4,200

13,200

ytterligare 300 kr.

Transport

—

—

85,800

113,700

Om förrådsvaktare eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge

denna förmån qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Transport

6 materialvakter, hvardera:

lön...............................600

tjenstgöringspenningar..... 400

Stationerna.

1,000

Stationsföreståndare.

2 telegrafdirektörer, en i Stockholm och

en i Göteborg, hvardera:

lön.................................. 3,500

tjenstgöringspenningar ... 2,000 ^ ^

1 telefondirektör i Stockholm......

2 telegrafdirektörer, en i Malmö och en

i Sundsvall, hvardera:

lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar.... 2,000

5,000

5 kommissarier af l:a klass, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Gefle,

Helsingborg, Luleå, Norrköping och

Örebro:

lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar .... 1,500 ^ qqq

23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Borås,

Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö

sand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar,

Karlshamn,'' Karlskrona, Karlstad,

Kristianstad, Landskrona, Linköping,

Lund, Nyköping, Nässjö, Söderhamn,

Upsala, Yesterås, Yexiö, Ystad och

Östersund:

2,500

1,100

3,600

lön..............................

tjenstgöringspenningar.

24 kommissarier af 3:e klass, hvardera:

lön................................. 2,200

tjenstgöringspenningar.... 1,000 g ggg

K

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

—

—

85,800

113,700

3,600

2,400

6,000

91,800

7,000

4,000

11,000

3,500

2,000

5,500

6,000

4,000

10,000

15,000

7,500

22,500

57,500

25,300

82,800

52,800

24,000

76,800

—

—

208,600

205,500

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspenningarna

höjas med

200 kr. och efter

10 år med ytterligare

200 kr.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

127

Tjenst-

Lön.

görrngs-

Summa.

pennin-

gar.

Transport

_

—

208,600

205,500

17 kommissarier af 4:e klass, hvardera:

lön.................................

2,000

tjenstgöringspenningar ....

800 2,S00

34,000

13,600

47,600

100 telegrafister, hvardera:

lön.................................

900

tjenstgöringspenningar....

400 1,300

90,000

40,000

130,000

Anm. Telegrafist, som förestår station, eger

åtnjuta bostadsförmån eller hyresbi-

drag med 200 kronor om året.

Biträdande tjenstemän.

3 kommissarier af 2:a klass,

af hvilka

två i Stockholm och en

Göteborg,

hvardera:

lön.................................

2,500

tjenstgöringspenningar,...

1’100 3,600

7,500

3,300

10,800

9 kommissarier af 3:e klass

hvardera:

lön................................

2,200

tjenstgöringspenningar....

i.OOO 3 200

19,800

9,000

28,800

6 kontrollörer, hvardera:

lön.................................

2,200

tjenstgöringspenningar ....

i,000 o 200

13,200

6,000

19,200

2 kassörer, hvardera:

lön.................................

2,000

tjenstgöringspenningar....

—?° 2,800

4,000

1,600

5,600

110 assistenter, hvardera:

lön.................................

1,500

tjenstgöringspenningar....

700 2,200

165,000

77,000

242,000

255 telegrafister, hvardera:

lön.................................

900

tjenstgöringspenningar____

400 1.300

229,500

102,000

331,500

Transport

—

—

1,024,100

205,500

K

I Efter 5 år kan lönen

( höjas med 400 kr.

(och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

Efter 5 år kan lönen

y höjas med 150 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 150 kr.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

[Efter 5 år kan lönen

I höjas med 300 kr.

och efter 10 år med

'' ytterligare 300 kr.

i Efter 5 år kan lönen

I höjas med 150 kr.

| och efter 10 år med

| ytterligare 150 kr

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Kronor.

Transport

2 qvinliga bokhållare, hvardera:

lön ................................. 850

tjenstgöringspenningar...... 350 ^ goo

40 qvinliga vaktföreståndare, hvardera:

lön ................................. 850

tjenstgöringspenningar...... 350 ^ gQQ

100 interurbantelefonister af l:a löne
graden,

hvardera:

lön ................................. 700

tjenstgöringspenningar...... 300 ^ qqq

50 interurbantelefonister af 2;a lönegraden,

hvardera:

lön ................................. 550

tjenstgöringspenningar...... 250 g^Q

Vaktbetjente.

7 vaktbetjente af l:a lönegraden, hvardera:
lön

................................. 600

tjenstgöringspenningar...... 400 qqq

18 vaktbetjente af 2:a lönegraden, hvardera

:

lön ................................. 600

tjenstgöringspenningar...... 350 ggQ

Transport

Lön.

Tjenst- görin gs- pennin- gar.

Summa.

—

—

1,024,100

205,500

1,700

700

2,400

34,000

14,000

48,000

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 100 kr.

70,000

30,000

100,000

27,500

12,500

40,000

4,200

2,800

7,000

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- ningarna höjas med

200 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 200 kr.

10,800

6,300

17,100

1,238,600

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- , ningarna höjas med

150 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 150 kr.

_

_

1,444,100

s. 129 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

129

*

K r o

n o r.

Transport

Särskilda anslag.

Alderstillägg:

för styrelsens personal, förslagsvis ................. 8,600

» distriktsförvaltningarnas personal, förslagsvis 5,200

» stationspersonalen, förslagsvis..................... 108,900 -|99ynn

Arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersätt- ning m. m.:

för styrelsen, förslagsvis .................................. 50,000

» distriktsförvaltningarna, förslagsvis............. 59,900

» stationerna, förslagsvis............................... 950,600 -j ^nfl

Arfvoden till extra ordinarie vaktbetjente vid distrikts- förvaltningarna och stationerna, förslagsvis ................. 151,000

1,444,100

Gratifikationer åt tjensteman och betjente m. in................ 10,000

1,344,200

2,788,300

B. Pensions- och understöds,stater.

Förre telegrafisten å Sandhamns indragna optiska station A. Löfgren,

240

enligt kong! brefvet den 17 september 1869................................

Förre befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, fanjunkaren

L. F. Österberg, enligt kongl. brefvet den 25 november 1870..........

Förre korporalen å Yinga station J. A. Andersson, enligt samma kongl.

400

bref..............................

Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station, sergeanten

270

A. Liljander, enligt kongl. brefvet den 2 juni 1876 .....................

Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station G. A. Törnros,

600

enligt samma kongl. bref..........

Förre telegrafisten å Ornö indragna station J. E. Åkerström, enligt

400

samma kongl. bref.....................................................................

Förre telegrafisten å Nynäs indragna station C. Sjöberg, enligt kongl.

400

brefvet den 23 mars 1877...........................

Förre telegrafisten å Ornö indragna station F. 0. Åkerlind, enligt

400

samma kongl. bref.............

Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz,

270

enligt kongl. brefvet den 13 juli 1887............

Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Charlotta Lagerberg,

300

enligt kongl. brefvet den 27 maj 1898........................................

Förre arbetsledaren August Andersson, enligt kong!, brefvet den 26

500

maj 1899.............................

600

Transport

4,380

2,788,300

Bill. till Riksd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Raft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

K r o

*

n o r.

Ti-ansport

4,380

2,788,300

Förre reparatören Fritz Bergman, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899

480

Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell ....................................

480

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, fem procent af den

för året till 1,800,000 kronor beräknade portoinkomst af telegraf- medel, jemte ett tilläggsbelopp af 102,600 kronor, förslagsvis........

192,500

Bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa.............................

8,000

Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i kongl. brefvet den

22 juni 1883, förslagsvis ............................................................

48,000

253,840

C. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Stationers och liniers underhåll . ................................................

1,200,000

Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler........................

20,000

Resekostnads- och traktamentsersättning ......................................

45,000

Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, renskrifning

in. m......................................................................................

147,500

Hyror..........................................................................................

124,000

Eldning, belysning och städning af tjenstelokaler...........................

158,000

Postporto ...................................................................................

30,000

Beklädnad...................................................................................

75,000

Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. in..........................

70,000

Sjukvård och begrafningshjelp......................................................

15,000

Frakt- och transportkostnader......................................................

60,000

Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegrafbyrån i

Bern........................................................................................

1,500

Telegrafverkets undervisningsanstalt..............................................

15,000

Felräkningspenningar...................................................................

3,500

Diverse utgifter............................................................................

66,120

2,030,620

D. Ränta ocli amortering..................................................

1,293,740

Summa kronor

—

6,366,500

s. 131 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

131

Bil D.

Aflöningsreglemeiite för tjensteman och betjente vid

telegrafverket.

§ I
Aflöning,

som tillkommer vid telegrafverket anstäld tjensteman

eller betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, fördelas i lön och

tjenstgöringspenningar eller i arfvode och tjenstgöringspenningar, såsom

i staten finnes för hvarje deri npptagen befattning angifvet.

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande

förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande

allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i telegrafstyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i

sådant hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen

tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från

tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad

att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor

eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,

densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för

handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar

hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara

pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen

hörande löpande göromål;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord

bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen

angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation i anledning af

telefonväsendets tillkomst; samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller telegrafstyrelsen,

om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande

pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt det

för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt

fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel;

för tjensteman och betjente vid distriktsfö r val t n i »gärna och stationerna:

att tjensteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade

eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör

och telefondirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort

eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med enahanda

aflöning å stat, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, samt

vaktbetjent vara pligtig underkasta sig den förändring i tjenstgöring

och den förflyttning till annan tjenstgö ringsort, som honom i behörig

ordning ålägges;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar och sportler få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå

till den, som uppehållit befattningen;

att derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre

månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära

hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och

tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på

grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen

att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar och sportler,

äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen

deraf, bör af den tjenstledige afstås;

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,

eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den

tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspenningar

och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,

ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen

å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af

Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå

efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning vid distriktsförvaltning eller station, densamma

bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under

ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till

följd af sjukdomsfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,

de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,

men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast

den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fyra

grupper, nemligen:

första gruppen: telegraf-, telefon- och liniedirektörer äfvensom kommissarier

af l:a klass;

andra gruppen: kommissarier af 2:a och 3:e klass, linieingeniörer,

kontrollörer, kommissarier af 4:e klass och kassörer;

tredje gruppen: assistenter och manliga bokhållare;

fjerde gruppen: telegrafister, qvinliga bokhållare och vaktföreståndare

samt interurbantelefonister;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första

förhöjningen, skall inträda fem år och tidpunkten, då han kan komma

i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande

tjenst eller tjenst, tillhörande samma grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande

slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda

tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,

som befattningen från 1903 års början tillhör;

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmäld a löneförhöjningarna

angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra

femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande,

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid han åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af

fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets

omorganisation i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder

särskilt till efterrättelse, att kommissarie af l:a klass bör tillgodoräknas

den tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning

af l:a klass enligt hittillsvarande stat;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannäinnda pension, icke må samma förhöjning

tillträda;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning

såsom tjensteman vid telegrafverkets distriktsförvaltningar eller

stationer, skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser;
att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före

den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års

aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser och som icke lagligen

kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för dem nu

gällande grunder;

att vaktbetjente må tillträda medgifvet aflöningstillägg respektive

fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vaktbetjentbefattning

vid telegrafverket;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen

angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med

godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, samt att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tilllägg

tillträda;

att-, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda

aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till

honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,

men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a från 2:a graden,

aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre

belopp; samt

att tjensteman eller betjent vid distriktsförvaltning eller station skall

efter uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjensteår vara förpligtad

att med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl.

Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning

enligt det för denna inrättning gällande reglemente, dels

ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel, och skall

jemväl iakttagas, att, om betjent enligt reglementet för pensionsinrättningen

är berättigad till högre pension än lönens belopp, den högre

pensionen må till honom utgå.

§ 3.

Tjenstemännen i telegrafstyrelsen ega årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,

byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en

hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden

en hvar under en månad.

§ 4.

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distriktsförvaltning

eller station åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan

hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade

myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 5.

Den, som på förordnande förvaltar ledig- tjenst, åtnjuter under

tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 6.

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder

tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,

skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen

pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas, så

vida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

§

Vid afgång från telegrafverkets tjenst till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut. Enahanda

är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode

och tj enstgöringspenningar,

Aflider vid telegrafverket anstäld person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

§ 8.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, eller

vid verket anstäldt underbefäl eller arbetare i följd af olyckshändelse,

timad under tjensteutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande

den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp

tilldelas hans dödsbo.

§ 9.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

för tjensteman enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,

dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,

vid ofta återkommande tjensteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna

dertill eljest föranleda, telegrafstyrelsen eger att bestämma

lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

Bih. till Ribd. Prat. 1902. 10 Sand. 1 Afl. 1 Band. 35 Haft.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

För betjent eger styrelsen att fastställa resekostnads- och traktamentsersättning,

dock ej till högre belopp än gällande resereglemente

för närmast motsvarande klass bestämmer.

§ 10.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anstälde hufvudkassören med 500 kronor,

för år räknadt;

kassör vid centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg med

300 kronor, likaledes för år räknadt; samt

tjensteman, som tjenstgör i kassan vid telegraminlemning, der

telegramuppbörden under näst föregående år uppgått till minst 75,000

kronor, med en half procent af derstädes til} honom kontant inbetalda

afgifter.

§ 11-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen

anstälda tjensteman enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer,

med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af

anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt

debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 12-

Den stationsföreståndare å lägsta klassens station tillkommande

bostadsförmån utgöres af fri bostad, bestående af ett rum och kök,

jemte fri vedbrand och belysning.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt fall bestämma,

huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 13-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

årligt belopp må tilldelas vid telegrafverket anstälda ordinarie och extra

betjente samt vid liniebyggnaderna anstälda underbefäl och arbetare,

allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

189

§ 14.

»

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas åt betjente vid

distriktsförvaltningarna och stationerna samt vid liniebyggnaderna anstälda

underbefäl och arbetare, äfvensom åt annan med desamma jemförlig,

i telegrafverkets tjenst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare

bestämmelser Kongl. Maj:t meddelar.

§ 15-

Grunderna för aflöningen till extra tjenstemän och betjente vid

telegrafverket bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 16-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan

varda af Kongl. Maj:t bestämd, äfvensom de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

f£ tf» Ij tff• .1 *

Ordinarie anslagen under riksstatens Sjette liufvudtitel.

Anvisning

kontant.

i

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning på

förslag.

Summa.

Ersättningar.

Civildepartementet.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...............................

6,500

—

—

—

6,500

—

Statsråden utan departement 3 å 12,000 kronor.....i...........................

36,000

—

—

—

36,000

—

Departementschefen.....................................................................

17,000

—

—

—

17,000

—

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli..............................

78,700

-

—

—

78,700

—

Öfverståthållareembetet...........................,.....................................

Landsstaterna i länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag). Nuva-

87,422

—

''■——

—

87,422

—

rande belopp................................................ 2,728,045: —

Ökas i anledning af ändrad beräkning af ett boställes

afkastning med .............................................. 280: —

2,728,275

_

2,728,275

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag

till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar,

hvartdera å 35,000 kronor). Nuvarande belopp... 154,500:—•

Tillkommer: höjning i anslagen till väg- och vatten-

byggnadsstyrelsen.............................. 1,900: —

höjning i anslaget till vägundersökningar 5,000: — 6.900:_

161,400

161,400

hvarjemte rubriken ändras till Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två

särskilda reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till expenser

för allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor till vägundersök- ningar).

Vägar och kommunikationer............................................................

12,000

—

—

—

12,000

—

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag...........

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmedlen. Nuva-

2,700

4,567

—

7,267

—

rande belopp................................................. 12,020,000: —

Ökas med............................................................ 931,000: —

12,951,000

12,951,000

Trpt

16,080,997

—

4,567

—

16,085,564

—

s. 141 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

141

Anvisning

kontant.

i

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning, på

förslag.

Ersättningar.

Summa.

Trpt

Kronor.

16,080,997

Ö.

Kronor.

4,567

Ö.

Kronor.

16,085,564

ö.

Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkt utgå.

Nuvarande belopp.......................................... 1,610,000: —

Ökas med............................................................ 4,756,500: —

hvarjemte rubriken ändras till Telegrafverket, förslagsvis beräknadt att

6,366,500

—

—

—

6,366,500

—

utgå direkt af telegrafmedlen.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf 1,500 kronor reserva- tionsanslag). Nuvarande belopp........................ 499,100:—■

Höjes för ökning i tjenstgöringspenningarna för förste

provinsialläkame i Jemtlands, Vesterbottens och

Norrbottens län med....................................... 1,500: —

500,600

_

_

500,600

_

Hyresersättning åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst...................

104,250

—

—

—

104,250

—

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslagsanslag.................

12,000

—

—.—

—

12,000

—

Besestipendier åt civile läkare.........................................................

3,500

—

—

—

3,500

—

Ortopediska institutet....................................................................

8,250

—

—_

—

8,250

—

Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag..................................

10,500

—

—

—

10,500

—

Till bestridande af kostnader för allmän helso- och sjukvård, förslags-

anslag..............................................................................

145,000

—

—

—

145,000

—

Svenska läkaresällskapet................................................................

3,000

—

—

—

3,000

—

Lasaretts underhåll........................................................................

15,774

—

—

—

15,774

—

Hospitals underhåll, förslagsanslag..................................................

900,000

—

—

—

900,000

—

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst.......................

15,850

—

—

—

15,850

—

Alderstillägg, förslagsanslag...........................................................

233,576

—

—

—

233,576

—

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................

13,294

—

—

—

13,294

—

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag.........

400,000

—

—

—

400,000

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslagsanslag. Nuvarande

belopp............................................................ 185,572: —

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ... 85: —

185,657

_

__

_

185,657

_

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................................

12,000

—

—

—

12,000

—

Summa

25,010,748

—

4,567

—

25,015,315

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette liufvudtitel.

Kronor.

öre.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna.........................................................

4,500

—

Öfverståthållareenibetet:

Till utgifvande af »Polisunderrättelser»...............................................................................

17,000

—

Landsstaterna i länen:

Till aflöning'' m. m. åt särskild polisstyrka på landet............................................. 95,000: —

» gröfre brotts upptäckande m. m.................................................................. 25,000: —

» ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt till lapp- fogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarne .................. 17,500: —

» uppehållande under år 1903 af en kronofogde tjenst och en häradsskrifvaretjenst i

Vesternorrlands län samt en länsmanstjenst i Norrbottens län .................. 8,400: —

145,900

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande af planer till anlägg- ning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.....

10,000

Telegrafverket:

För anläggning af vissa telefonledningar ...........................................................................

200,000

—

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.........................................................

1,200

—

Hospitalsvården:

Till underhåll af Jerfsö sjukhus för spetelsk:''..................................................... 18,000: —

» uppförande å Eestad i Elfsborgs län af en asyl för sinnessjuke m. m................ 675,000: —

För uppförande på Kristinehamns hospitals område af en s. k. kolonibyggnad.......... 38,500: —•

» utvidgning af Vexiö hospital ................ 375,000: —

1,106,500

Trpt

1,485,100

—

s. 143 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

143

Trpt

Diverse anslag:

För ombyggnader m. in. vid kärantänsinrättningen på Känsö......................i....... 50,570: —

» uppförande af ny bostad för karantänsdrängame vid karantänsinrättningen på

Känsö............................................................................................. 15,000: —

Till ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter....................... 66*915:—

För ny reglering af viss del af Åmål, i följd af den staden år 1901 öfvergångna brand 75,000: —

Till utförande af nya byggnader ock anläggningar vid statens järnvägstrafik......... 1,050,000: —

För utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan Eslöfs ock Hesslekolms jern
vägsstationer.

................................................................................... 500,000: —

Till förstärkning genom rälsutbyte af öfverbyggnaden å bandelen Svartön—Malmberget 472,500: —

» beredande af delaktighet i enskilda jernvägames pensionskassa jemväl för inqvarteringsförmånen

för de till vestkustbanan förut hörande, i statens jernvägars

tjenst numera anstälde tjenstehafvare, som äro delaktige i nämnda

pensionskassa................................................................................... 141,500: —

ii bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar .................................................................. 1,000,000: —

» understödjande af brobyggnader ock, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar ock farleder......................................................... 300,000: —

>i beredande af dyrtidstillägg för år 1902 åt eu del tjensteman och betjente i civildepartementet

samt dertill körande embetsverk ock kårer förslagsanslag .. 1,200,000: —

Kronor.

1,485,100

4,871,485

Summa | 6,356,585

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.