Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna, under riksstatens åttonde hufvudtitel. innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1902-05-15 · 103 sidor, varav 99 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 99 av 103 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:117, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna, under riksstatens åttonde hufvudtitel. innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

1

N:o 117.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 15 maj 1902.

» » » » Andra Kammaren den 15 » »

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna,

under riksstatens åttonde hufvudtitel. innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n:o 9 och memorial n:o 77).

Till K o nu ngen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får Riksdagen för

Eders Kong! Maj:t anmäla följande beslut.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 37 Höft. (N:o 117.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

''Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Ordinarie anslag*.

Riks- och landsarkiven.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t i punkten

1 under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande

af de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 i

samma månad föreslagna aflöningsstater för landsarkiven i Upsala och

Lund jemte i protokollet omförmälda, för åtnjutande af de i staterna upptagna

aflöningsförmåner föreslagna bestämmelser, bland de ordinarie anslagen

å riksstatens åttonde hufvudtitel under rubriken riks- och landsarkiven

uppföra för ett landsarkiv i Upsala ett belopp af 9,600 kronor

och för ett landsarkiv i Lund likaledes ett belopp af 9,600 kronor, dels

ock medgifva, att de tjenstemännen vid landsarkiven i Upsala och Lund

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg, samt att nyssnämnda landsarkiv

må från det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. i mån af behof och emot redovisning

undfå erforderliga medel till bekostande af skrifmaterialier, inbindning,

lyse och bränsle med flera expenser.

Omförmälda, för hvartdera af landsarkiven i Upsala och Lund föreslagna

aflöningsstater äro af följande innehåll:

Lön.

Kronor.

Tjenstgörings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

arkivarien ................................

amanuensen.............................

2.500

1.500

—

1,500

1,000

300

—

4.000

2,500

2.000

800

300

—-

Efter fem år kan lö- nen höjas med 500

kronor och efter tio

år med ytterligare

500 kronor.

Efter fem år kan lö- nen höjas med 100

kronor.

till vikariatsersättning, arf- voden åt extra biträden,

renskrifning in. in.............

vaktmästaren ...........................

för skötsel af värmeledning

500

—

—

—

summa

—

—

—

—

9,600

—

De bestämmelser, som på sätt o från angifvits föreslagits att gälla för

åtnjutande af aflöning enligt stater för landsarkiven i Upsala och Lund,

hafva enligt statsrådsprotokollet följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

alt löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med tjenst i något af landsarkiven icke må förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den tinnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i landsarkivet;

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbäras endast för

den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för

den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som bernsten

förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjenstgöring i

behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att bernsten

sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tj enstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom det landsarkiv, vid hvilket han är anstäld, densamma,

mot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället

för egna, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett

och samma kalenderår;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än

fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den

tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum,

efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande, hvad hvar

och en af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid han förut skött likartad befattning i statens tjenst;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,

vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensfen afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig i densamma qvarstå;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

att tjensteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, af tjensteman nen åtnjutas under en och en half månad årligen.

Riksdagen har ansett sig böra godkänna de aflöningsbelopp, som af

Eders Kong! Maj:t föreslagits för arkivarierna vid de nu ifrågavarande båda,

landsarkiven. I sammanhang härmed har Riksdagen emellertid, på grund af

hvad departementschefen till statsrådsprotokollet yttrat derom, att förhöjning

af arkivarie™as afiöningar möjligen skulle inom en nära liggande

framtid komma att ifrågasättas, ansett sig böra uttala, att, såvidt nu kan

bedömas, någon sådan förhöjning icke synes blifva af behofvet påkallad.

Beträffande förslaget om anställande af en ordinarie amanuens vid

hvardera landsarkivet, anser Riksdagen, att, innan erfarenhet vunnits angående

omfattningen af arbetet vid dessa landsarkiv såväl under organisationstiden

som derefter, andra ordinarie tjensteman än arkivarierna icke

böra å staterna för de ifrågavarande landsarkiven uppföras. Då Riksdagen

likväl är öfvertygad, att arkivarierna under tiden närmast efter arkivens

upprättande äro i behof af tjenstemannabiträde för de inströmmande

arkivaliernas ordnande, har Riksdagen ansett, att i stället för den af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna aflöningen för en ordinarie amanuens vid hvardera

af dessa landsarkiv bör på extra stat för år 1903 anvisas 1,800

kronor till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Upsala och lika

stort belopp till en amanuens vid landsarkivet i Lund.

Riksdagen har icke funnit tillräckliga skäl vara anförda för up[»förande

i staterna af så högt belopp som 2,000 kronor till vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden, renskrifning in. m., utan föreställer sig,

att, derest och så länge arfvode till eu amanuens vid hvartdera arkivet

kommer att utgå, omförmälda anslag till vikariatsersättning in. in. kan vid

hvartdera arkivet begränsas till 1,000 kronor årligen.

Förslagen • om vaktmästarnes aflöning och om anslag till värmeledningarnas

skötsel har Riksdagen funnit sig böra bifalla.

Då Riksdagen ansett, att ordinarie amanuensbefattningar icke böra i

de ifrågavarande staterna upptagas, synes från de af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna bestämmelser för åtnjutande af aflöning enligt staterna böra

uteslutas den i femte stycket af samma bestämmelser intagna föreskrift

om skyldighet för tjensteman af lägre grad att under vissa angifna förutsättningar

mottaga förordnande till högre befattning inom det landsarkiv,

vid hvilket han är anstäld. Med afseende å tjenstemännens vid landsarkiven

rätt till semester har Riksdagen ansett, att längre semestertid än

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

en månad årligen icke är för dem erforderlig och sålunda icke godkänt

Eders Kong! Maj:ts i förevarande afseende gjorda förslag, enligt hvilket

semester finge af tjenstemännen åtnjutas under en och en half månad årligen.

I öfrigt har förslaget till aflöningsbestämmelser icke gifvit'' Riksdagen

anledning till annan erinran, än att Riksdagen — i öfverensstämmelse med

sina i skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette

hufvudtitel afgifna yttranden angående aflöningsvilkoren för tjensteman

och betjente vid post- och telegrafverken — ansett sig böra uttala, att,

då i andra stycket af nu ifrågavarande aflöningsbestämmelser föreskrifves,

att med tjenst i något af landsarkiven icke må förenas annan tjenst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i landsarkivet, uttrycket »annan tjenstebefattning» bör anses i

detta sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande eller regelbundet

återkommande, ailönadt uppdrag, som af bolag lemnas.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,

att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits,

att Riksdagen med godkännande af dels följande stat att för hvardera af

landsarkiven i Upsala och Lund lända till efterrättelse:

Lön.

Kronor.

Tjenstgörings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

J Efter fem ar

1 kan lönen

höjas med

| 500 kronor

och eftej

lio är med

ytterligare

500 kronor.

Efter fem år

kau lönen

} höjas med

l 100 kronor.

arki vari en ...........................................

till vikariat sersättning, arfvoden åt

extra biträden, renskrifning in. m.

vaktmästaren ...................................

för skötsel af värmeledning...........

2,500

500

—

1,500

300

—

4.000

1.000

800

300

—

summa

—

—

—

—

6,100

—

dels ock följande bestämmelser för åtnjutande af de i staterna upptagna

aflöningsförmåuer:

att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med tjenst i något af landsarkiven icke må förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i landsarkivet;

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbaras endast för

den tid, lian verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för

den tid, lian eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjenstgöring i

behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att tjensten

sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än

fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den

tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum,

efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande, hvad hvar

och en af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej far tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid han förut skött likartad befattning i statens tjenst;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,

vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Eders Kong! Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig i densamma qvarstå;

att tjensteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, af tjenstemännen åtnjutas under en månad årligen;

bland de ordinarie anslagen å riksstatens åttonde hufvudtitel under

rubriken riks- och landsarkiven uppfört för ett landsarkiv i Upsala ett

belopp af 6,100 kronor och för ett landsarkiv i Lund likaledes ett belopp

af 6,100 kronor; hvarjemte Riksdagen ej mindre medgifvit, att de tjenste
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse N:o 117.

männen vid landsarkiven i Upsala och Lund tillkommande ålderstillägg må

utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg, och att nyssnämnda landsarkiv må från det under samma

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. i mån af behof och emot redovisning undfå erforderliga medel till

bekostande af skrifmaterialier, inbindning, lyse och bränsle med flera

expenser, än äfven på extra stat för år 19Ö3 anvisat till arfvode åt eu

amanuens vid landsarkivet i Upsala 1,800 kronor och till arfvode åt eu

amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800 kronor eller sammanlagd! 3,000

kronor.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med förklarande,

att för åtnjutande af de i staten för landsarkivet i Vadstena upptagna aflöningsförmåner

skola gälla enahanda bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande

af dylika förmåner enligt staterna för landsarkiven i Upsala och

Lund, på ordinarie stat för landsarkivet i Vadstena bevilja dels till aflöning

åt en amanuens 2,200 kronor, att utgå med 1,400 kronor såsom

lön och 800 kronor såsom tjenstgöringspenningar, och med rätt till ålderstillägg

i likhet med arkivarie:!, dels ock för skötsel af värmeledningen

300 kronor; vid bifall hvartill anslaget till landsarkivet i Vadstena, nu

5,800 kronor, skulle ökas till 8,300 kronor.

De af Eders Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser för åtnjutande af

aflöningsförmåner enligt staterna för landsarkiven i Upsala och Lund återfinnas

under nästföregående punkt l:o) i denna skrifvelse.

Riksdagen, som, enligt hvad i nästföregående punkt blifvit anmäldt,

afslagit Eders Kongl. Maj:ts förslag om uppförande i staterna för landsarkiven

i Upsala och Lund af anslag till aflöning åt en ordinarie amanuens

vid hvardera af dessa landsarkiv och i stället beslutit, att å extra

stat för år 1903 anvisa arfvoden med 1,800 kronor till en amanuens vid

hvardera arkivet, har ansett att ej heller vid landsarkivet i Vadstena

någon ordinarie amanuens bör å staten uppföras, men att deremot tillgång

utöfver hvad å ordinarie stat beviljats bör tillsvidare beredas till aflönande

af extra biträde åt arkivarien; och har ett belopp af 1,300 kronor synts

vara för detta ändamål tillräckligt.

Enligt nästföregående punkt har Riksdagen beslutit, att längre semestertid

än en månad årligen icke skulle beviljas arkivarierna i Upsala och

Lund. Vid öfvervägande, huruvida denna bestämmelse skulle blifva gällande

äfven för landsarkivarien i Vadstena, hvilken enligt de för honom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

nu gällande aflöningsvilkor är berättigad till semester under en och en

half månad årligen, har Riksdagen stannat vid den uppfattning, att äfven

i afseende å detta aflöningsvilkor arkivarierna vid de tre landsarkiven böra

blifva med hvarandra likstälda. Då Eders Kong!. Maj:ts förslag, att för

åtnjutande af de i staten för landsarkivet i Vadstena upptagna aflöningsförmåner

skulle gälla enahanda bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande

af dylika förmåner enligt staterna för landsarkiven i Upsala och

Lund, innebär, att pensionsrätt skulle tillerkännas arkivarien i Vadstena,

har det synts Riksdagen icke innefatta någon obillighet, att arkivarien i sammanhang

med inträdet i pensionsrätten får underkasta sig omförmälda inskränkning

i sin rätt till semester, hvithet emellertid icke utan medgifvande

af den nuvarande innehafvaren kan, hvad honom beträffar, ega rum.

Enligt nu gällande aflöningsbestämmelser för landsarkivet i Vadstena

åligger det vaktmästaren derstädes att, om så pröfvas lämpligt, jemväl

utöfva tillsyn öfver Vadstena slott och dess område samt bestrida dermed

förenad vakthållning utan annan ersättning än fri bostad; och anser Riksdagen,

att sådan skyldighet fortfarande bör åligga denne vaktmästare.

Emot hvad Eders Kongl. Maj:t i öfrigt under förevarande punkt i

statsverkspropositionen föreslagit har Riksdagen icke funnit anledning till

någon erinran; och får Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, förklara, att för åtnjutande af de i staten för landsarkivet

i Vadstena upptagna aflöningsförmåner skola gälla enahanda bestämmelser,

som af Riksdagen bestämts för åtnjutande af dylika förmåner enligt

staterna för landsarkiven i Upsala och Lund, hvad den nuvarande arkivarien

vid detta landsarkiv beträffar under förutsättning, att han ingår

på de nya bestämmelserna; dock att vaktmästaren vid landsarkivet i Vadstena

fortfarande skall vara skyldig att, om så pröfvas lämpligt, jemväl utöfva

tillsyn öfver Vadstena slott och dess område samt bestrida dermed

förenad vakthållning utan annan ersättning än fri bostad.

Vidare får Riksdagen anmäla, att Riksdagen för beredande af ökad

tillgång till arfvoden åt extra biträden vid landsarkivet i Vadstena på

extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 1,300 kronor samt på ordinarie

stat för landsarkivet i Vadstena beviljat för skötsel af värmeledningen

ett anslag af 300 kronor.

Genom detta beslut har anslaget till landsarkivet i Vadstena, nu 5,800

kronor, höjts till 6,100 kronor, och kommer på grund af Riksdagens under

punkterna 1 :o) och 2:o) anmälda beslut anslaget till riks- och landsarkiven,

nu 45,500 kronor, att uppgå till 58,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Kleresistaten.

9

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att minska det under

rubriken kleresistaten å riksstatens åttonde hufvudtitel såsom anvisning i

kontant upptagna belopp, 30,089 kronor, med 437 kronor 50 öre, eller,

för undvikande af öretal i riksstaten, till 29,652 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen bifallits.

På grund häraf kommer anslaget till kleresistaten, nu upptaget till

369,676 kronor, att utgöra 369,239 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

4:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande

af den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 januari

1902 föreslagna aflöninggstat för tjensteman!!en vid de ecklesiastika konsistorierna

med dervid gjordt förbehåll samt i protokollet omförmälda, för

åtnjutande af aflöning enligt den nya staten föreslagna bestämmelser, till

bestridande af kostnaderna härför äfvensom för vaktbetjening och extra

biträden vid konsistorierna öka anvisningen i kontant å det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner med 64,206 kronor, men i sammanhang dermed ur riksstaten

utesluta den i samma anslag ingående posten: indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag, ersättningar, 5,841 kronor, dels ock medgifva,

att de konsistorienotarierna enligt den nya staten tillkommande ålderstillägg

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg, samt att konsistorierna må från det under

samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. i mån af behof och emot redovisning undfå erforderliga medel

till inköp af skrifmaterialier, inköp af nödiga inventarier, renhållning, gas

och lyse, ved och vedhuggning, der utgifter härför icke bestridas af vederbörande

domkyrka, bokinköp, inbindning af böcker och tidningsprenumeration

med undantag för Lunds stift, der utgifterna derför bestridas af äldre

pastoraliefonden, tryckningskostnader, annons- och fraktkostnader samt

utgifter för telegramporto; och skulle, i händelse af bifall till hvad sålunda

föreslagits, anslaget till domkapitlens expeditioner, nu 34,015 kronor, komma

att höjas med 58,365 kronor eller till 92,380 kronor.

Det i berörda framställning omförmälda förslag till aflöningsstat för

tjenstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna är af följande innehåll:

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Lön.

Tjenstgöring^

Summa.

penningar.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

vid domkapitlet i Upsala:

1

notarie..................................

4,000

—

1,500

—

5,500

—

Deraf 520 kronor från

1

amanuens, arfvode ............

—

—

1,800

—

domkyrkan.

Deraf 500 kronor från

vid domkapitlen i Lund,

domkyrkan.

Göteborg och Hernösand:

1

notarie....................................

4,000

—

1,500

—

5,500

—

2

dito......................................

8,000

—

3,000

—

11,000

—

1

2

amanuens, arfvode ............

dito.........................................

—

—

—

1,800

3,600

—

vid domkapitlen i Lin-

köping, Skara, Vesterås,

Vexiö och Karlstad:

1

notarie...................................

3,500

—

1,300

—

4,800

—

4

dito..........................................

14,000

—

5,200

—

19,200

—

1

amanuens, arfvode ..........

—

—

—

1,600

—

4

dito.........................................

vid domkapitlet i Streng-

"

6,400

näs:

1

notarie....................................

3,500

—

1,300

—

4,800

—

Deraf 400 kronor från

1

amanuens, arfvode ...........

vid domkapitlen i Kalmar

—

—

—

1,600

domkyrkan.

och Visby:

1

notarie..................................

2,500

—

1,000

—

3,500

—

1

dito.........................................

2,500

—

1,000

—

3,500

—

1

amanuens, arfvode ............

•—

—

—

1,000

—

1

dito........................................

vid Stockholms stads kon-

"

1,000

_

sistorium:

1

notarie................................

1,500

—

1,000

—•

2,500

—

1

amanuens, arfvode ............

—

—

—

—

800

—

Notarierna skola ega rätt att efter tio års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Vid denna nya stat borde enligt förevarande förslag stadgas det

förbehåll, att med densammas trädande i kraft rätten till nu utgående, i

staten icke upptagna, ailöningsbidrag och sportler skulle upphöra, dock

med det undantag, att till konsistorienotarierna fortfarande finge utgå

lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller eller eljest icke författningsenligt vore pligtig lösa,

arfvode för förvaltning och redovisning af presterskapet enskildt tillhöriga

fonder och kassor samt af sådana fonder, som på grund af enskildes

förordnanden blifvit stälda under konsistoriernas förvaltning, för så vidt arfvode

af presterskapet eller i de enskildes förordnanden blifvit medgifvet, samt,

tills vidare och intill dess annorlunda blefve förordnadt, arfvode för

utdelning af från allmänna barnhuset i Stockholm utgående fosterlöner

till underhåll af barn utom barnhuset.

För åtnjutande af aflöning enligt den nya staten borde enligt förslaget

gälla följande bestämmelser:

att konsistorienotarie skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid förändrad organisation

af domkapitlen eller eljest kan varda stadgad;

att med konsistorienotariebefattning, förutom vid Stockholms stads

konsistorium, icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns

stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke

vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen å konsistorieexpeditionen;

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbäras endast för den

tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att konsistorienotarie, som. af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst,

eger uppbära hela lönen, hvaremot sådan tjensteman, som undfår ledighet

för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

eller från tjenstgöring i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen

förhindrad att tjensten sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens

förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af konsistorienotarietjensten

anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda,

med mindre innehafvaren under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf

bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, med

iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjenståldern blifvit

uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans antagande eller

för den, som jemlikt kong!, brefvet den 26 juni 1891 förordnats, från den

tid förordnandet meddelades;

att konsistorienotarie skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35

tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig i densamma qvarstå;

att konsistorienotarie skall vara skyldig underkasta sig de förändrade

bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång

kan ske, af konsistorienotarie åtnjutas under en månad årligen.

Att de nuvarande aflöningsförhållandena för de ecklesiastika konsistoriernas

tjensteman såväl på grund af de mångskiftande och mestadels synnerligen

olämpliga inkomstkällor, hvarifrån aflöningsmedlen härflyta, som

med afseende å aflöningarnas osäkerhet och den starka vexlingen i deras

belopp äro i stort behof af omreglering, synes Riksdagen vara på ett oemotsägligt

sätt ådagalagdt genom den utförliga redogörelse för dessa förhållanden,

som i detta ärende lemnats till statsrådsprotokollet. Att en reglering

af dessa aflöningar icke förut blifvit genomförd, ehuru frågan härom

senast år 1895 varit föremål för Riksdagens pröfning, torde, på sätt af

föredragande departementschefen blifvit antydt, hafva berott derpå, att vid

nämnda tid frågan om förändrad organisation af domkapitlen nyligen varit

föremål för Riksdagens behandling och att man, under antagande att denna

fråga inom kort skulle erhålla sin lösning, ansett, att i afbidan härå lämpligen

borde med regleringen af tjenstemännens aflöningar anstå. Under

de år, som efter nämnda tid förflutit, torde emellertid någon klarhet eller

enighet icke hafva vunnits om den ifrågasatta omorganisationens syfte och

beskaffenhet. Härtill kommer, dels att äfven efter en möjligen blifvande

omorganisation af domkapitlen tvifvelsutan kommer att vid hvarje domkapitel

erfordras åtminstone en tjensteman för uppsättande och expedierande af

skrivelser samt för utförande af öfriga å domkapitelsexpeditionen förekommande

göromål, och att enligt det nu föreliggande förslaget endast konsistorienotarierna

skulle vara vid domkapitlen såsom tjensteman fast anstälda,

och dels att särskilda bestämmelser kunna meddelas till betryggande

deraf, att genom antagande af en lönereglering för domkapitlens

tjensteman de förändringar i domkapitlens organisation och verksamhetsområde,

hvarom fråga framdeles kan uppkomma, icke må i någon mån

försvåras. Af dessa skäl har Riksdagen, som icke vill förneka, att eu för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

ändrad organisation af domkapitlen kan vara önskvärd, dock ansett anledning

saknas att med hänsyn till organisationsfrågan uppskjuta den synnerligen

önskvärda och nödiga regleringen af tjenstemännens aflöningar.

Vid granskning af den föreslagna aflöningsstaten har Riksdagen, med

hänsyn till de aflöningar, som åtnjutas af innehafvare utaf jemförliga tjenstebefattningar,

funnit de för konsistorienotarierna föreslagna begynnelseaflöningar

böra nedsättas för notarierna inom första och andra aflöningsklasserna

med 1,000 kronor samt för notarierna vid domkapitlen i Kalmar

och Visby äfvensom vid Stockholms stads konsistorium med 500 kronor,

hvaremot rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, synes böra

tillerkännas samtliga konsistorienotarierna. Af ålderstilläggen skall det

första tillträdas efter fem års och det andra efter ytterligare fem års väl

vitsordad tjenstgöring. Vidare har Riksdagen ansett, att i stället för de

föreslagna arfvodena till amanuenser vid domkapitlen i Kalmar och Visby

samt vid Stockholms stads konsistorium bör beviljas anslag till vikariatsersättning,

extra biträde, renskrifning in. m. till belopp af 500 kronor vid

hvart och ett af nämnda konsistorium och domkapitel.

Sedan tjenstemännens vid konsistorierna lönevilkor blifvit sålunda

reglerade, synas några dyrtidstillägg för dem icke böra efter löneregleringens

genomförande ifrågakomma, äfven om dyrtidstillägg skulle blifva öfriga

statens tjenstemän beviljade.

Det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna förbehåll vid den nya staten angående

upphörande af rätten till nu utgående, i staten icke upptagna

aflöningsbidrag och sportler har Riksdagen ansett sig böra bifalla, allenast

med en redaktionsförändring af uteslutande formel beskaffenhet.

Hvad beträffar det vid ifrågavarande aflöningsstat fästade förbehåll,

att till konsistorienotarierna skall tills vidare och intill dess annorlunda

blifver förordnadt utgå arfvode för utdelning af från allmänna barnhuset

i Stockholm beviljade fosterlöner till underhåll af barn utom barnhuset,

har Riksdagen emellertid velat uttala den mening, att samma skäl, hvilka

föranledt, att flera af de hittills nämnda tjenstemän tillkommande sportler

skola i och med den nya lönestatens trädande i tillämpning upphöra, synas

böra föranleda, att äfven nämnda, med anledning af barnhusdirektionens

beslut den 28 februari 1813 konsistorienotarierna tillkommande provision

snarast möjligt upphör att utgå.

I fråga om de föreslagna bestämmelserna för åtnjutande af aflöning

enligt den nya staten har Riksdagen funnit sig böra vidtaga följande

ändringar.

• Då konsistorienotarie för närvarande är skyldig att tjenstgöra dels

hos vederbörande domkapitel i dettas egenskap såväl af stiftsstyrelse som

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

af läroverksstyrelse och dels hos vederbörande biskop i hans egenskap

af eforns för de allmänna läroverken inom stiftet, samt i sammanhang

med behandlingen af den nu arbetande läroverkskomiténs blifvande förslag

fråga möjligen kan väntas uppstå om inrättande af särskilda, från

stiftsstyrelserna fristående läroverksstyrelser, har Riksdagen ansett, att i första

stycket af ifrågavarande bestämmelser bör uttryckligen föreskrifvas, att

konsistorienotarie skall vara skyldig underkasta sig äfven sådan utsträckning

af tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som kan föranledas

af särskilda läroverksstyrelsers inrättande.

Med afseende å möjligheten deraf, att frågan angående omreglering af

rikets indelning i stift kan komma att å nyo upptagas, och då Riksdagen

ansett, att ej heller för ordnandet af denna angelägenhet några af konsistorietjenstemännens

lönereglering föranledda svårigheter böra vara att befara,

har Riksdagen bland aflöningsbestämmelserna infört det stadgande,

att konsistorienotarierna i Kalmar och Visby skola vara skyldiga att i

sammanhang med en möjligen blifvande förändring i rikets indelning i

stift underkasta sig den förflyttning till annan konsistorienotariebefattning,

som kan af den förändrade stiftsindelningen föranledas.

Vidare har Riksdagen ansett det böra stadgas, att vid sjukdomsförfall

eller när det erfordras för beredande af semester konsistorieamanuens skall

vara skyldig att, om han förordnas till notariebefattning vid det konsistorium,

der han är anstäld, densamma, mot åtnjutande af derför anslagna

tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår.

Beviljandet åt konsistorienotarierna af två ålderstillägg har föranledt

en omredigering af bestämmelserna angående rätt till förhöjning af lönen

efter viss tids innehafvande af konsistorienotarietjenst.

I öfrigt har förslaget till aflöningsbestämmelser icke gifvit Riksdagen

anledning till annan erinran, än att Riksdagen — i öfverensstämmelse med

sina i skrifvelse af denna dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel gjorda yttranden angående aflöningsvilkoren för

tjensteman och betjente vid post- och telegrafverken — ansett sig böra uttala,

att, då i andra stycket af de utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna aflöningsbestämmelserna

föreskrifves, att med konsistorienotariebefattning, förutom vid

Stockholms stads konsistorium, icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen å konsistorieexpeditionen,

uttrycket »annan tjenstebefattning» bör anses i detta

sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande eller regelbundet återkommande,

aflönadt uppdrag, som af bolag lemnas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Hvad angår förslaget om Riksdagens medgifvande dertill, att konsistorierna

finge från förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. i mån af behof och mot redovisning undfå erforderliga medel till

inköp af skrifmaterialier, inventarier in. in., har Riksdagen icke ansett

sig böra obetingadt godkänna detta förslag. Af statsrådsprotokollet inhemtas,

hurusom statskontoret förklarat, att med ledning af de belopp,

som under femårsperioden 1896—1900 vid de olika konsistorierna utgifvits

till skrifmaterialier och expenser, och med fäst afseende å den ökning af

utgifterna, som under närmaste tiden förestode, kunde beräknas, att för

skrifmaterialier och expenser skulle, efter afdrag af de till qvarstående

föreslagna, nu för ändamålet utgående tillskott från domkyrkorna och vissa

kassor, erfordras ett belopp af 7,150 kronor. Uå Riksdagen ansett, att högre

belopp, än sålunda beräknats vara för ändamålet behöfiigt, icke bör ställas

till konsistoriernas förfogande, men förslag om beloppets uppförande i

staten såsom särskildt anslag icke förelegat, har konsistoriernas rätt att ur

omförmälda förslagsanslag utbekomma medel för nu ifrågavarande utgifter

af Riksdagen begränsats till det af statskontoret beräknade beloppet.

Slutsumman af aflöningsstaten, sådan Riksdagen ansett densamma böra

fastställas, uppgår till 67,100 kronor, deraf 1,420 kronor skulle i enlighet med

Eders Kongl. Maj:ts förslag utgå från domkyrkorna i Upsala och Strengnäs

samt återstående 65,680 kronor utgöra det för bestridande af kostnaderna

enligt aflöningsstaten erforderliga anslagsbeloppet. Om till sistnämnda

belopp läggas de enligt i statsrådsprotokollet intagen beräkning ytterligare

behöfiiga anslagsbelopp, 1,400 kronor till ersättning för semestervikariat,

7,500 kronor till vaktbetjening och 5,000 kronor till extra biträden, men

deremot afdrag sker för den i nu gällande riksstat upptagna anvisning i

kontant till domkapitlens expeditioner 28,174 kronor, skulle ökningen i

den kontanta anvisningen å anslaget till domkapitlens expeditioner belöpa

sig till 51,406 kronor, i sammanhang med hvilken ökning emellertid skulle

ur riksstaten uteslutas den i nämnda anslag ingående posten: indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar, 5,841 kronor.

Dessa siffror utvisa likväl icke den verkliga ökningen af statsverkets

årliga utgifter för domkapitlens expeditioner, enär, på sätt departementschefen

erinrat, i sammanhang med löneregleringens antagande de å extra

stat nu utgående anslag 3,716 kronor för beredande af löneförbättring åt

tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner och 2,500 kronor för betäckande

af brister i domkapitlens expeditiorsskassor samt för oförutsedda,

oundgängliga behof vid deras expeditioner skulle upphöra att utgå, sistnämnda

anslag dock först efter det vid 1902 års slut befintliga brister

blifvit betäckta, samt de från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastik
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

verk nu till domkapitelsexpeditionen i Hernösand utgående belopp om tillhopa

1,400 kronor ej för framtiden skulle erfordras; hvarjemte hänsyn

borde tagas till den statsinkomst genom stämpelpapper, som med i medeltal

5,515 kronor årligen, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, beräknats

uppstå. Den verkliga ökningen i statens årliga utgifter har sålunda af

departementschefen beräknats blifva 45,234 kronor men kommer enligt

samma beräkningsgrund genom de af Riksdagen företagna nedsättningar

af åtskilliga bland posterna i aflöningsstaten att stanna vid ett belopp af

32,434 kronor. Men äfven detta belopp undergår en ytterligare nedsättning,

om man tager hänsyn till den till sammanlagdt omkring 50,000

kronor uppgående inkomst, som under de närmaste åren skulle tillföras

statsverket genom dit ingående provisioner å presterskapets enke- och

pupillkassas medel, hvartill kommer den provision å samma medel, som

för framtiden qvarstår.

Till det utgiftsbelopp, som omförmälda beräkning kan anses gifva vid

handen, böra emellertid läggas ålderstilläggen, hvilka för olika år skulle

komma att utgå med vexlande belopp, utan att likväl för något år kunna

öfverstiga 13,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, i anledning

af Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning, med godkännande af

dels följande aflöningsstat för tjensteman nen vid de ecklesiastika konsistorierna:
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

17

vid domkapitlet i Upsala:

1 notarie................................................

1 amanuens,'' arfvode ..............................

vid ''domkapitlen i Lund, Göteborg och

Hernösand:

1 notarie...............................................

2 dito.....................................................

1 amanuens, arfvode .............................

2 dito......................................................

vid domkapitlen i Linköping, Skara,

Vesterås,'',Vexiö och Karlstad;

1 notarie................................................

4 dito.....................................................

1 amanuens,''''arfvode ..............................

4 dito......................................................

vid domkapitlet i Strengnäs:

1 notarie................................................

1 amanuens, arfvode ..............................

vid domkapitlet Ii Kalmar:

1 notarie...............................................

vikariatsersättning, extra biträde, renskrifning

m. m.......................................

vid domkapitlet i Visby:

1 notarie................................................

vikariatsersättning, extra biträde, renskrifning

m. m...........................................

vid Stockholms stads konsistorium:

1 notarie................................................

vikariatsersättning, extra biträde, renskrifning

m. m................................

Notarierna skola ega rätt att

tillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare

tillägg, likaledes af 500 kronor;

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

3,000

—

1,500

—

4,500

1,800

—

Deraf520kr.från

domkyrkan.

DeraföOOkr.från

domkyrkan.

3.000

6.000

—

1,500

3,000

—

4,500

9,000

1,800

3,600

—

2,500

10,000

—

1,300

5,200

—

3,800

15,200

1.600

6,400

—

2,500

—

1,300

—

3,800

1,600

—

Deraf 400 kr. från

domkyrkan.

2,000

-

1,000

—

3,000

—

—

—

—-

—

500

—

2,000

—

1,000

—

3,000

—

—

—

—

—

500

—

1,200

—

800

—

2,000

—

_

_

_

_

•500

_

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett åldersfem

års sådan tjenstgöring ett andra ålders
-

dels det förbehåll vid denna nya stat, att med densammas trädande i

kraft rätten till nu utgående, i staten icke upptagna, aflöningsbidrag och

sportler upphör, dock med det undantag, att till konsistorienotarierna fortfarande

må utgå

Bill. till Riksd, Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afcl. 1 Band. 37 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

lösen för sådana expeditioner, sona part eller annan på egen begäran

erhåller och som han icke författningsenligt är pligtig lösa,

arfvode för förvaltning och redovisning af presterskapet enskildt tillhöriga

fonder och kassor samt af sådana fonder, som på grund af enskildes

förordnanden blifvit strida under konsistoriernas förvaltning, för

så vidt arfvode af presterskapet eller i de enskildes förordnanden blifvit

medgifvet, samt,

tills vidare och intill dess annorlunda varder förordnadt, arfvode

för utdelning af från allmänna barnhuset i Stockholm utgående fosterlöner

till underhåll af barn utom barnhuset;

dels oek följande bestämmelser för åtnjutande af aflöning enligt den

nya staten:

att konsistorienotarie skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid förändrad organisation

af domkapitlen, vid inrättande af särskilda läroverksstyrelser eller

eljest kan varda stadgad;

att konsistorienotarierna i Kalmar och Yisby skola vara skyldiga att

i sammanhang med en möjligen blifvande förändring i rikets indelning i

stift underkasta sig den förflyttning till annan konsistorienotariebefattning,

som kan af den förändrade stiftsindelningen föranledas;

att med konsistorienotariebefattning, förutom vid Stockholms stads

konsistorium, icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns

stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke

vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen å konsistorieexpeditionen;

att tjenstgöringspenningar få af tjensteinnehafvare uppbäras endast

för den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som

tj en sten förrättat;

att konsistorienotarie, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst,

eger uppbära hela lönen, hvaremot sådan tjensteman, som undfår ledighet

för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

eller från tjenstgöring i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen

förhindrad att tjensten sköta, kan förpligtas att under ledigheten

utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

konsistorieamanuens skall vara skyldig att, om han förordnas till

notariebefattning vid det konsistorium, der han är anstäld, densamma,

mot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej

längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

att, cl er förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

konsistorienotarietjenst anses böra medgifvas, tidpnnkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af

förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan

eger rum, efter ytterligare fem år på enahanda vilkor, under iakttagande,

hvad hvar och en af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans antagande eller för den, som jemlikt kong!, brefvet

den 26 juni 1891 förordnats, från den tid förordnandet meddelades;

att konsistorienotarie skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst

35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget

att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna

och kan finnas villig i densamma qvarstå;

att konsistorienotarie skall vara skyldig underkasta sig de förändrade

bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, af konsistorienotarie åtnjutas under en månad årligen;

till bestridande af kostnaderna härför äfvensom för vaktbetjening och

extra biträden vid konsistorierna ökat anvisningen i kontant å det under

riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner med 51,406 kronor, men i sammanhang dermed ur riksstaten

uteslutit den i samma anslag ingående posten: indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar, 5,841 kronor.

Vidare har Riksdagen medgifvit, att de konsistorienotarierna enligt

den nya staten tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg, samt

att konsistorierna må från det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. emot redovisning undfå

erforderliga medel, dock ej till högre belopp än tillsammans 7,150 kronor

årligen, till inköp af skrifmaterialier, inköp af nödiga inventarier, renhållning,

gas och lyse, ved och vedhuggning, der utgifter härför icke bestridas

af vederbörande domkyrka, bokinköp, inbindning af böcker och tidnings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

prenumeration med undantag för Lunds stift, der utgifterna derför bestridas

af äldre pastoral icfond en, tryckningskostnader, annons- och fraktkostnader

samt utgifter för telegramporto.

På grund af Riksdagens sålunda fattade beslut bär anslaget till domkapitlens

expeditioner, nu 34,015 kronor, blifvit höjdt med 45,565 kronor

till 79,580 kronor.

Universiteten.

5:o) Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen besluta, att ej mindre de

ordinarie professorerna vid universiteten i Upsala och Lund, med undantag

af den Skytteanske professorn i Upsala, förste teologie professorn derstädes

samt professorerna inom teologiska fakulteten i Lund, än äfven universitetens

bibliotekarier och räntmästare skulle ega att efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och

efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes

af 500 kronor, med rätt för nuvarande professorer, bibliotekarier och

räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig

den tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, bibliotekarie eller räntmästare,

hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning;

att för dem, hvilka sålunda egde att komma i åtnjutande af ålderstillägg,

äfvensom för den, som efter förenämnda bestämmelsers "trådande

i kraft blefve innehafvare af första teologie professuren i Upsala eller

af professur inom teologiska fakulteten i Lund, 2,000 kronor utaf aflöningen

skulle utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skulle anses såsom

lön; att tjensteman, som inginge på de nya bestämmelserna, skulle, då han

uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension

å allmänna inclragningsstaten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kunde finnas villig att i densamma qvarstå; att sådan tjensteman, som

nyss sagts, skulle vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunde varda stadgade; samt att omförmälda

ålderstillägg skulle utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslaget: ålderstillägg.

I anledning af berörda framställning har Riksdagen besluta,

att ej mindre de ordinarie professorerna vid universiteten i Upsala och

Lund, med undantag af den Skytteanske professorn i Upsala, förste teologie

professorn derstädes samt professorerna inom teologiska fakulteten i

Lund, än äfven universitetens bibliotekarier och räntmästare skola ega att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af

500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg,

likaledes af 500 kronor, med rätt för nuvarande professorer,

bibliotekarier och räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, bibliotekarie

eller räntmästare, hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande

i tillämpning, men med vilkor för inträde i rätten till ålderstillägg,

att de vederbörande professor, bibliotekarie eller räntmästare tillkommande

förmåner, i Upsala af åkerlott, humlegårdsersättning och ved samt

i Lund af ängslott eller vederlag derför, skola indragas och värdena af

dessa förmåner i stället årligen ingå till vederbörande universitet för att

i dess räkenskaper särskildt redovisas samt användas såsom bidrag till

bestridande af utgifterna för ålderstilläggen;

att för dem, b vilka sålunda ega att komma i åtnjutande af ålderstillägg,

äfvensom för den, som efter förenämnda bestämmelsers trädande

i kraft blifver innehafvare af första teologie professuren i Upsala eller af

professur inom teologiska fakulteten i Lund, 2,000 kronor utaf aflöningen

skola utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skall anses såsom lön;

att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då han

uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension

å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kong! Maj:t dock

obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara skyldig underkasta

sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda

stadgade;

samt att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

6:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att dels, för att bereda

åt hvar och en af de sex ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteken

i Upsala och Lund eu aflöning utaf 2,500 kronor, deraf 1,000 kronor

tjenstgöringspenningar, bevilja på ordinarie stat ett anslag af 2,000 kronor,

med förbindelse för amanuenserna att vara underkastade den förändring i

tjenstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd, dels och medgifva,

att innehafvare af sådan befattning må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare

fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor,

med rätt för nuvarande innehafvare att i fråga om åtnjutande af ålders
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

tillägg tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning till ordinäre amanuenser

tjenstgjort vid universitetsbibliotek, samt att dessa ålderstillägg må

utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

Riksdagen anser det vara med billighet öfverensstämmande, att de

aflöningsförmåner, som af Eders Kongl. Magt föreslagits för de ordinarie

amanuenserna vid universitetsbiblioteken, blifva dem beredda, dervid Riksdagen

emellertid förutsätter, att några d y r ti ds t i 11 ägg för de ifrågavarande tjenstemännen

icke skola, efter det dessa aflöningar börjat tillämpas, ifrågakomma,

äfven om dyrtidstillägg skulle blifva öfriga statens tjensteman beviljade.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders

Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, dels för att bereda åt livar och

en af de sex ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteken i Upsala

och Lund en aflöning utaf 2,500 kronor, deraf 1,000 kronor tjenstgöringspenningar,

beviljat på ordinarie stat ett anslag af 2,000 kronor, med förbindelse

för amanuenserna att vara underkastade den förändring i tjenstgöringsskyldighet,

som framdeles må blifva bestämd; dels och inedgifvit,

att innehafvare af sådan befattning må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare

fein års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor,

med rätt för nuvarande innehafvare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning till ordinarie

amanuenser tjenstgjort vid universitetsbibliotek, samt att dessa ålderstillägg

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat

bevilja dels till underhåll af ett farmakodynamiskt laboratorium vid den

farmakologiska institutionen vid universitetet i Upsala 800 kronor, dels

ock till vaktmästarebiträde vid samma institution 500 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen ansett sig böra

bevilja omförmälda anslagsbelopp, dervid likväl Riksdagen beträffande den

sistnämnda anslagsposten ansett dess benämning böra på nedan angifvet

sätt förändras, utan att likväl Riksdagen härmed åsyftat någon förändrad

användning af anslaget.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, på ordinarie stat beviljat dels till underhåll af ett farmakodynamiskt

laboratorium vid den farmakologiska institutionen vid universitet

i Upsala 800 kronor, dels ock till städning och uppassning vid samma

institution 500 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

8:o) Med bifall till Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till aflöning af ett tekniskt biträde, under namn af p reparatör,

för anatomiska institutionen vid universitetet i Lund på ordinarie stat

beviljat ett anslag af 1,000 kronor.

9:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till aflöning åt

eu assistent i matematik vid universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja

ett anslag af 1,500 kronor.

Då Riksdagen funnit det af Eders Kongl. Maj:t begärda anslagsbeloppet,

hvilket varit för enahanda ändamål uppfördt å extra stat för åren 1900,

1901 och 1902, vara af stadigvarande behof påkalladt, har Riksdagen, med

bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, till aflöning åt

en assistent i matematik vid universitetet i Lund på ordinarie stat beviljat

ett anslag af 1,500 kronor.

10:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

bär Riksdagen för ökning af anslaget till materiel för botaniska institutionen

vid universitetet i Lund på ordinarie stat beviljat ett belopp af

1,500 kronor.

11 ro) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning till ett

belopp af 1,000 kronor af det enligt gällande stat för universitetet i Lund

upptagna anslag till materiel för musikkapellet, nu 300 kronor, på ordinarie

stat bevilja ett belopp af 700 kronor.

Då Riksdagen funnit giltiga skäl vara anförda till stöd för detta

förslag, har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, för höjning till ett belopp af 1,000 kronor af det enligt

gällande stat för universitetet i Lund upptagna anslag till materiel för

musikkapellet, nu 300 kronor, på ordinarie stat beviljat ett belopp af 700

kronor.

12:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till höjning

af den nu bestämda aflöningen, 2,000 kronor, för kapellmästaretjensten vid

universitetet i Lund till 2,500 kronor på ordinarie stat bevilja ett anslag

af 500 kronor, med förbindelse för kapellmästaren att vara underkastad

den förändring i tjenstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd,

dels ock medgifva, att två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, må efter

fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjutas af bemälde kapellmästare,

med rätt för den nuvarande kapellmästaren att i fråga om åtnjutande

af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han efter sitt tillträde

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

till kapellmästarebefattningen tjenstgjort i densamma, samt att ålderstilläggen

må utgå af det under riksstatens åttonde liufvudtitel uppförda

förslagsanslaget: ålderstillägg.

Med afseende å de löneförmåner, som åtnjutas af kapellmästaren vid

univei''sitetet i Upsala, och på de skäl, som i öfrigt blifvit till stöd för

fram ställ ni ngen åberopade, har Riksdagen ansett sig böra bevilja den

ifrågasatta förhöjningen af kapellmästarens i Lund begynnelseaflöning

äfvensom tillerkänna honom rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem

års väl vitsordad tjenstgöring; hvaremot Riksdagen icke funnit anledning

bevilja det föreslagna andra ålderstillägget.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning

på det sätt bifallits, att Riksdagen till höjning af den nu

bestämda aflöningen, 2,000 kronor, för kapellmästare^ensten vid universitet

i Lund till 2,500 kronor på ordinarie stat beviljat ett anslag af 500 kronor,

med förbindelse för kapellmästaren att vara underkastad den förändring i tjenstgöringsskyldighet,

som framdeles må blifva bestämd, äfvensom medgifvit, att

ett ålderstillägg å 500 kronor må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjutas af bemälde kapellmästare, med rätt för den nuvarande kapellmästaren

att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den

tid, han efter sitt tillträde till kapellmästarebefattningen tjenstgjort i densamma,

samt att ålderstillägget må utgå af det under riksstatens åttonde

liufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Riksdagens i punkten 5:o) här ofvan anmälda beslut föranleder icke

höjning af anslaget till universiteten, hvaremot genom de beslut, som

under punkterna 6:o) —12:o) anmälts, nyssnämnda anslag, nu 848,224

kronor, ökas med sammanlagdt 8,500 kronor, eller till 856,724 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

13:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen besluta,

att de ordinarie professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,

med undantag af innehafvaren utaf den Malmstenska professuren,

skola ega att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg

å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring

ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor, med rätt för innehafvare

af sådan ordinarie professorsbefattning, hvarom nu är fråga, att

för åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tjenstgöringstid såsom

s. 25 Kontrollera mot PDF

I

Riksdagens Skrifvelse N:o 117. 25

ordinarie professor, hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande i

tillämpning;

att för dem, hvilka sålunda ega att komma i åtnjutande af ålderstillägg,

2,000 kronor utaf aflöningen skola utgöra tjenstgöringspenningar

och återstoden skall anses såsom lön;

att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då han

uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension

å allmänna indragningsstaten från fjensten afgå, Eders Kong!. Maj:t dock

obetaget att låta med afskedet, anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara skyldig underkasta

sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda

stadgade; samt

att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

14:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på ordinarie stat beviljat dels till arfvode åt en klinisk

laborator vid karolinska mediko-kirurgiska institutet med tjenstgöringsskyldighet

vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium enligt närmare

bestämmelser, som af Eders Kongl. Maj it utfärdas, ett belopp af 3,000

kronor, dels och till aflöning åt eu vaktmästare vid institutet med tjenstgöringsskyldighet

vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium 1,050 kronor,

deraf 300 kronor, utgörande ersättning för bostad och vedbrand,

böra utgå endast så länge bostad icke lämpligen kan vaktmästaren beredas

inom någon af institutets eller serafimerlasarettets byggnader, äfvensom

medgifvit, att bemälde vaktmästare må ega att komma i åtnjutande af

två ålderstillägg, hvardera å 100 kronor, efter fem och tio års väl vitsordad

tjenstgöring samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Det af Riksdagen i punkten 13:o) anmälda beslut föranleder icke höjning

af ordinarie anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till följd af det beslut, som under punkten 14:o) blifvit af Riksdagen

anmäldt, kommer nyssnämnda anslag, nu 206,250 kronor, att uppgå till

210,300 kronor.

Bill. till Riksd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. .37 Hiift,

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Allmänna läroverken.

15:o) Eders Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättning

att Stockholms stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler,

för upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk å Kungsholmen i

Stock bolin, med undervisning blott på reala linien och med i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1902 angifven lönestat,

ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken må höjas med

15,750 kronor.

Den i statsrådsprotokollet om förmälda lönestaten upptager:

åt en rektor.............................................. kronor 4,000: —

» fem kolleger lön ä kr. 1,500: —... » 7,500: —

» en musiklärare .................................... » 450: —

» » teckningslärare .............................. » 600: —

» » gymnastiklärare.............................. » 600: —

» » skolläkare ...................................... » 100: —

summa kronor 13,250: —

hvarförutom erfordras ålderstillägg åt fem kolleger

ä kr. 500: — ....................................... » 2,500: —

eller tillsammans kronor 15,750: —

Riksdagen anser det vara genom utredningen i ärendet ådagalagd!, att

det ifrågasatta nya läroverket är af behofvet påkalladt, och har icke funnit

anledning till anmärkning emot beräkningen af det erforderliga anslagsbeloppet.

Beträffande förslaget, att anslaget skulle beviljas under den förutsättning,

att Stockholms stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga

lokaler, utvisar statsrådsprotokollet, att Stockholms stadsfullmäktige genom

beslut den 5 november 1900 tillförbundit staden icke blott att anskaffa

lokal för läroverket, utan äfven att förse läroverkets rektor med bostad

eller lemna honom hyresersättning; och har Riksdagen ansett sig böra

bevilja det begärda anslaget under förutsättning, utöfver hvad af Eders

Kongl. Maj:t föreslagits, att staden tillhandahåller jemväl tjenlig rektorsbostad

eller skälig hyresersättning.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, under förutsättning att Stockholms stad

tillhandahåller för läroverket erforderliga och lämpliga lokaler äfvensom

tjenlig bostad för läroverkets rektor eller skälig hyresersättning, för upp
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117. 27

rättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk å Kungsholmen i Stockholm,

med undervisning blott på reala luden och med följande lönestat:

åt en rektor.......................................................................... kronor 4,000: —

» fem kolleger lön å kr. 1,500: —............:...................... » 7,500: —

» en musiklärare...................................................... » 450: —

» » teckningslärare......................................................... » 600: —-

» » gymnastiklärare ............................................... » 600: —

» » skolläkare........................ » 100: —

summa kronor 13,250: —■

jemte beräknade erforderliga ålderstillägg åt fem kolleger

å kr. 500: — ............................................................... » 2,500: —

eller tillsammans kronor 15,750: —■

höjt ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken med 15,750

kronor.

16:o) Eders Kong!. Magt har föreslagit Riksdagen, att, under förutsättning

att Göteborgs stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för upprättande

af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i östra delen af Göteborg

med undervisning blott på reala linien och med i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 11 januari 1902 angifven lönestat, ordinarie reservationsanslaget

till allmänna läroverken må höjas med 15,250 kronor:

Den åberopade lönestaten är af följande innehåll:

åt en rektor ................................................................................ kronor 3,500: —-

» fem kolleger å 1,500 kronor........................................... » 7,500: —

»

»

en musiklärare.

teckningslärare .

gymnastiklärare

skolläkare..........

»

»

>/

summa kronor 12

450

600

600

100

,750

Härtill borde läggas ålderstillägg åt fem kolleger å

500 kronor .....................................................................

2,500:

summa kronor 15,250: —

Att ett nytt femklassigt läroverk i Göteborg är af behofvet påkalladt,

anser Riksdagen vara genom hvad i ärendet förekommit ådagalagdt; och har

Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot beräkningen af det

för läroverket behöfliga anslagsbeloppet. I öfverensstämmelse med hvad

Riksdagen under nästföregående punkt yttrat, anser sig emellertid Riks
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

dager), som vill erinra, att enligt i statsrådsprotokollet meddelad upplysning

stadsfullmäktige i Göteborg förklarat staden vara villig ej blott att anskaffa

lokaler för det nya läroverket, utan äfven att förse dess rektor med bostad

eller hushyresersättning, att det begärda anslaget bör af Riksdagen beviljas

under förutsättning, utöfver hvad af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, att staden

tillhandahåller jemväl tjenlig rektorsbostad eller skälig hyresersättning.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders

Kongl. Majt:s förevarande framställning, under förutsättning att Göteborgs

stad tillhandahåller för läroverket erforderliga och lämpliga lokaler äfvensom

tjenlig bostad för läroverkets rektor eller skälig hyresersättning, för

upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i östra delen af Göteborg,

med undervisning blott på reala linien och med följande lönestat:

åt

en rektor......................................................

.............................. kronor

3,500

-

»

fem kolleger å 1,500 kronor...............

»

7,500

»

en musiklärare..........................................

............................. »

450

»

en teckningslärare....................................

............................. »

600

»

en gymnastiklärare .................................

............................. »

600

»

en skol läkare.............................................

.................-ym »

100

-

summa kronor

12,750

jemte beräknade erforderliga ålderstillägg åt fem kolleger

å 500 kronor............................................................ » 2,500: —

summa kronor 15,250: —

höjt ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken med 15,250

kronor.

17:o) Eders Kong], Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, under förutsättning

att Malmö stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler,

för upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i Malmö, med

undervisning blott på reala linien och med samma stat, som blifvit föreslagen

för det nya läroverket i Göteborg, nyssberörda anslag må höjas

med 15,250 krono)''.

Den åberopade lönestaten återfinnes under nästföregående punkt 16:o),

angående inrättande af ett nytt allmänt läroverk i Göteborg.

Riksdagen finner behofvet af det ifrågasatta nya läroverket vara genom

utredningen i ärendet visadt och har icke funnit anledning att emot beräkningen

af anslagets belopp framställa någon anmärkning. Med afseende

å förslaget, att anslaget skulle beviljas under den förutsättning, att Malmö

stad tillhandahölle lokaler för läroverket, har Riksdagen allenast velat an
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

29

märka, att staden synes böra härutöfver tillförbindas att äfven upplåta

bostad för det blifvande läroverkets rektor eller bereda honom skälig hyresersättning.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Majt:s förevarande framställning,

under förutsättning att Malmö stad tillhandahåller för läroverket

erforderliga och lämpliga lokaler äfvensom tjenlig bostad för läroverkets

rektor eller skälig hyresersättning, för upprättande af ett nytt femklassigt

allmänt läroverk i Malmö, med undervisning blott på reala limen och

med följande stat:

it

en rektor......................................................

............................. kronor

3,500

—

»

fem kolleger ä 1,500 kronor ...............

7,500

—

»

en musiklärare ..........................................

»

450

—

»

teckningslärare ..........................................

»

600

—

»

gymnastiklärare..........................................

»

600

—

skolläkare ..................................................

»

100

—

summa kronor

12,750

—

jemte beräknade erforderliga ålderstillägg åt fem kolleger

å 500 kronor............................................................ » 2,500: —

summa kronor 15,250: —

höjt ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken med 15,250

kronor.

På grund af Riksdagens under punkterna 15:o—17:o anmälda beslut,

kommer anslaget till allmänna läroverken, nu utgörande 3,284,861 kronor,

att uppgå till 3,380,611 kronor.

Understöd åt enskilda läroverk.

18:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja anslaget

till understöd åt enskilda läroverk med 25,000 kronor samt medgifva, att

från anslaget må enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan

finna godt meddela, utgå understöd dels åt enskilda läroverk, hvilkas

undervisningsformer och metoder af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga,

med högst 0,000 kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning,

och högst 3,000 kronor åt sådana, som motsvara femklassiga

allmänna läroverk med tillägg af en särskild afslutningskurs, dels ock åt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

seminariekurser, hvilka afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor,

samskolor och familjer, med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.

Riksdagen anser giltiga skal vara anförda såväl för den äskade höjningen

af det ifrågavarande anslagets belopp som för förslaget derom, att af

anslaget skulle kunna meddelas understöd äfven åt seminariekurser, hvilka

afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer,

och har i öfrig! icke funnit annat att emot framställningen erinra, än att, då

skolor, exempelvis samskolor, under vissa förutsättningar kunna vara berättigade

till understöd såväl enligt de för utdelning från nu ifrågavarande anslag

gällande grunder som enligt bestämmelserna för användningen af anslaget

till högre skolor för qvinlig ungdom, om hvilket senare anslag i nästföljande

punkt 19:o) förmäles, Riksdagen förutsätter, att anslag icke kommer

att för samma skola beviljas från båda de omförmälda anslagen.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders

Kong]. Maj:ts förevarande framställning, höjt anslaget till understöd åt

enskilda läroverk med 25,000 kronor samt medgifvit,att från anslaget må,

enligt de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kan finna godt meddela,

utgå understöd dels åt enskilda läroverk, hvilkas undervisningsformer

och metoder af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga, med högst 9,000

kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogénhetspröfning, och högst

o,000 kronor åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med

tillägg af en särskild afslutningskurs, dels ock åt seminariekurser, hvilka

afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer,

med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.

Genom detta beslut har anslaget, hvilket i riksstaten är upptaget såsom

förslagsanslag å högst 35,000 kronor, ökats till högst 60,000 kronor.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att

i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 11

januari 1902 angifna grunder statsunderstöd må tilldelas högre skolor för

qvinlig ungdom och sådana samskolor, som äro upprättade å orter, der

allmänt läroverk för gossar ej finnes, samt att ett årligt bidrag må lemnas

till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig

ungdom, motsvarande högst 30 kronor för hvar och eu af de delegare,

som erlägga årsafgift, dels ock för ifrågavarande ändamål höja anslaget till

högre skolor för qvinlig ungdom med 160,000 kronor eller från 200,000

kronor till 360,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Grunderna för erhållande af statsbidrag till omförmälda skolor skulle

enligt departementschefens till åberopade statsrådsprotokollet afgifna förslag

blifva följande:

a) att skolan, oberäknadt s. k. förberedande klasser, skall meddela

undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder

statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande

sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola, vid

den tid, då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar i

sist berörda klasser;

b) att kommun eller enskilde donatorer, med det undantag, hvarom

i c) här nedan förmäles, till skolans uppehållande skola lemna bidrag,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet;
c)

att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst

45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de för
beredande,

med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med

högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,

som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna

tilläggas ett särskildt understöd af högst 1,000 kronor, för hvilket särskilda

understöd motsvarande bidrag af kommun eller enskilde donatorer

ej erfordras;

d) att genom intyg af vid skolan anstäld legitimerad läkare skall

styrkas, att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfreds
ställande

och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarne

derigenom icke föranledes;

e) att lärjungar till det antal, som af Eders Kong! Maj:t, med hänsyn

tagen till såväl understödets belopp som antalet lärjungar och läsafdelningar

vid skolan, bestämmes, skola erhålla undervisning i skolan dels

kostnadsfritt och dels mot en årsafgift, som icke öfverstiger 50 kronor;

f) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt

g) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Eders Kong! Maj:t kan finna godt föreskrifva.

Beträffande förslaget om fastställande af i vissa afseenden förändrade

grunder för omförmälda skolors rätt att från ifrågavarande anslag erhålla

statsbidrag får Riksdagen anföra följande.

Förslaget derom att de angifna grunderna skulle gälla, utom högre

skolor för qvinlig ungdom, äfven vissa samskolor gifver Riksdagen anledning

erinra, att, då utlåtande och förslag rörande de allmänna läroverkens organisation

lärer vara att inom kort förvänta från den för ändamålet till
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifndse N:o 117.

sätta komité, och komitén torde kunna väntas dervid äfven afgifva förslag

om ordnande eller understödjande af samskolor å orter, hvilkas folkmängd

icke anses betinga bibehållande eller inrättande af allmänna läroverk, det

icke synes lämpligt att nu medgifva, att från förevarande anslag, hvilket.

hufvudsakligen torde böra afse uppmuntrande af skolor för qvinlig ungdom,

skulle kunna utgå understöd till andra samskolor än dem, som vid

de nya grundernas trädande i tillämpning redan äro i åtnjutande af statsbidrag

från ifrågavarande anslag.

Momentet c) af Eders Kong! Maj:ts förslag innehåller vissa på det erforderliga

statsanslagets belopp väsentligt inverkande nya vilkor. Till en början har

nemligen föreslagits, att statsunderstöd till skola, hvilket enligt motsvarande

moment i nu gällande kongl. kungörelsen den 29 maj 1896 kan beviljas

med högst SO kronor för hvar och en af skolans lärjungar i klasserna öfver

de förberedande, dock med högst 8,000 kronor till hvarje skola, hädanefter

skulle kunna utgå med belopp intill 45 kronor för hvar och en af skolans

lärjungar i nämnda klasser och för hvarje skola intill 4,500 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra medgifva den sålunda ifrågasatta förhöjningen

af de till de särskilda skolorna utgående anslagens maximibelopp,

bär emellertid funnit det anmärkningsvärd^ att, under det förslagen

om dylik förhöjning från början hufvudsakligen föranledts af önskvärdheten

att förbättra lärarinnornas ailöningsförmåner, Eders Kongl. Maj:ts

förslag icke innefattar någon bestämmelse angående skyldighet för sådan

med statsmedel understödd skola att bereda sina lärarinnor skälig atlöning.

På grund häraf har Riksdagen funnit de föreslagna bestämmelserna böra i

nämnda afseende fullständigas. Riksdagen har såsom ett vilkor för statsanslagets

åtnjutande föreskrifvit, att ämneslärarinna vid af staten understödd

skola, hvilken lärarinna har sin hufvudsakliga tjenstgöring i klasserna

öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan under

36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade,

erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskolelärarinnas

inom samma kommun för åtta månaders tjenstgöring bestämda

lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie

folkskolelärarinna icke är inom kommunen anstäld, lägsta lagstadgade lön

för ordinarie folkskolelärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,

samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar

i proportion härtill. Emellertid har Riksdagen ansett giltigheten af nämnda

vilkor böra på det sätt begränsas, att detsamma förklaras skola intill år

1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid den tid,

då de nya grunderna träda i tillämpning, ej är i åtnjutande af statsbidrag,

äfvensom hvad angår skola, som vid nämnda tidpunkt är af staten under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 117. - 38

stödd, för tilldelande åt densamma af statsbidrag'' till högre belopp, än den

då uppbär.

Hvarje från förevarande anslag till viss skola utbetaldt statsunderstöd

skall enligt nu gällande vilkor motsvaras af bidrag till skolans uppehållande

till minst samma värde för år räknadt från kommun eller enskilde

donatorer; och gäller följaktligen detta vilkor äfven för sådana särskilda

understöd för undervisning i huslig ekonomi, som intill belopp af 500

kronor kunna tilläggas skola, der sådan undervisning meddelas. Understöd

af sistnämnda beskaffenhet skulle emellertid enligt momenten b) och c) i

de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna grunderna kunna meddelas utan att

motsvarande bidrag af kommun eller enskilde donatorer skulle erfordras,

i sammanhang hvarmed föreslagits höjning af statsunderstödets maximibelopp

till 1,000 kronor. Den sålunda ifrågasatta förändringen i grunderna

för utdelning af understöd från ifrågavarande anslag har Riksdagen

icke ansett sig kunna bifalla, då enligt Riksdagens mening bestämmelsen

om ett statsunderstödet motsvarande bidrag från kommuner eller enskilde,

såsom innebärande den mest betryggande garantien för undervisningens

ändamålsenliga anordning, icke bör eftergifvas beträffande någon del af

de frän förevarande anslag utgående understödsbelopp; och har vid sådant

förhållande Riksdagen ansett sig icke heller böra bevilja den föreslagna

höjningen af de nu ifrågavarande statsunderstödens belopp.

Momentet d) i de föreslagna grunderna är afsedt att ersätta det i

kongl. kungörelsen den 29 maj 1896 upptagna vilkor, »att genom intyg

af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej mindre att anordningarna

vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen

så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarne derigenom icke föranledes,

än äfven att legitimerad läkare är vid skolan anstalt!». Då Riksdagen icke

funnit den härutinnan föreslagna förändringen vara ändamålsenlig, har

Riksdagen ansett de i förevarande afseende nu gällande bestämmelser böra

bibehållas oförändrade.

Icke heller den förändring, som innefattas i momentet e) i de af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna grunderna, har Riksdagen ansett sig böra medgifva.

För närvarande äro icke några särskilda grunder angifna, till

livilka Eders Kongl. Maj:t har att taga hänsyn vid bestämmandet af det

antal lärjungar, som i viss skola böra erhålla undervisning kostnadsfritt

eller mot nedsatt afgift; och Riksdagen anser, att utom statsunderstödets

belopp samt antalet af skolans lärjungar och läsafdelningar äfven andra

omständigheter, exempelvis skolans ekonomiska ställning, kunna vara af

beskaffenhet att böra inverka på Eders Kongl. Maj:ts beslut i berörda afseende.

Vid sådant förhållande och med hänsyn dertill, att, enligt hvad

Bill. till Rilead. Rrot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. dl Haft. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 v

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

statsrådsprotokollet synes utvisa, skyldigheten att mottaga frielever eller

ofullständigt betalande elever är för vissa skolor synnerligen betungande,

har Riksdagen, som finner höjning i understödets belopp icke böra föranleda

skärpning af skolans omförmälda skyldighet, ansett lämpligt, att äfven nu

ifrågavarande bestämmelse bibehålies vid sin nuvarande lydelse, på det Eders

Kongl. Maj:t må vara oförhindrad att efter de i hvarje särskild! fall sig

företeende omständigheter bestämma antalet elever, hvilka kostnadsfritt

eller emot nedsatt afgift böra vid viss skola erhålla undervisning.

Beträffande de delar af förslaget till grunder för utdelning af ifrågavarande

statsbidrag, om hvilka Riksdagen icke särskild! uttalat sig, har

Riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Förslaget att till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för qvinlig ungdom skulle lemnas visst årligt bidrag har Riksdagen

ansett sig böra bifalla, ehuru det icke undgått Riksdagens uppmärksamhet,

att endast ett fåtal bland lärarinnorna, och dessa i allmänhet jemförelsevis

unga, skulle häraf draga fördel, under det att för de äldre lärarinnorna

möjligheten att erhålla pension icke enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag

skulle underlättas.

I beloppet af det föreslagna statsanslaget har Riksdagen ansett annan

förändring icke böra vidtagas, än att, med hänsyn till Riksdagens beslut

beträffande de särskilda understöden för undervisning i huslig ekonomi,

det för sådana understöd beräknade beloppet af 25,000 kronor blifvit

nedsatt till 12,500 kronor, och således anslagets slutsiffra minskats till

347,500 kronor.

Riksdagen anser sig slutligen böra erinra om sitt under nästföregående

punkt 18:o) gjorda uttalande, att understöd icke bör för samma skola

beviljas både från anslaget till understöd åt enskilda läroverk och från

anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen

anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning,

dels godkänt följande grunder för tilldelande af statsunderstöd åt

högre skolor för qvinlig ungdom och sådana å orter, der allmänt läroverk

för gossar ej finnes, upprättade samskolor, som vid dessa grunders trädande

i tillämpning redan äro i åtnjutande af statsbidrag från förevarande anslag,

nemligen:

a) att skolan, oberäknad! s. k. förberedande klasser, skall meddela

undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarundei

statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst. 30 lärjungar, tillhörande

sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117. 35

vid den tid, da ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar

i sist berörda klasser;

b) att kommun eller enskilde donatorer till skolans uppehållande skola

lemna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp

som statsunderstödet;

c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst

45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,

med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med

högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola, som

meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna tillläggas

ett särskildt understöd af högst 500 kronor;

d) att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej

mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande

och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarnc

derigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid

skolan anstäld;

e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjenstgöring i klasserna

öfver de förberedande, skall för tjugufyra timmars undervisning i

veckan under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga

lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie

folkskolelärarinnas inom samma kommun för åtta månaders tjenstgöring

bestämda lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om

ordinarie folkskolelärarinna icke är inom kommunen anstäld, lägsta lagstadgade

lön för ordinarie folkskolelärarinna, likaledes med inberäknande

af naturaförmånerna, samt för mindre eller större antal läsveckor eller

veckotimmar i proportion härtill;

f) att lärjungar till det antal, som af Eders Kong! Maj:t bestämmes,

skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot eu

årsafgift, som icke öfverstiger 50 kronor;

g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt

h) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Eders Kong! Maj:t kan finna godt föreskrifva;

skolande emellertid det under e) upptagna vilkor intill år 1909 tilllämpas

endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid dessa grunders

trädande i tillämpning ej är i åtnjutande deraf, äfvensom, hvad angår

en vid nämnda tidpunkt af staten understödd skola, för tilldelande åt densamma

af statsbidrag till högre belopp, än den då uppbär;

dels medgifvit, att ett årligt bidrag må lernnas till pension sinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig ungdom, motsvarande

högst SO kronor för hvar och en af de delegare, som erlägga årsafgift;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

dels ock för ifrågavarande ändamål höjt anslaget till högre skolor för

qvinlig ungdom med ett belopp af 147,500 kronor eller från 200,000

kronor till 347,500 kronor.

Folkundervisningen.

20:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, för beredande af

medel för tillgodoseende af vissa lärares och lärarinnors rätt till ålderstillägg,

anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande måtte ökas med 1,100

kronor.

Af statsrådsprotokollet i detta ärende inhemtas, att det begärda

anslaget enligt inom ecklesiastikdepartementet gjord beräkning visat

sig behörigt för ''att under år 1903 bereda medel till ålderstillägg enligt

behörigen faststälda grunder dels åt musiklärare och musiklärarinnor vid

folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna och dels åt lärare, som

äro förordnade att uppehålla undervisning i läseämnen vid seminariernas

öfningsskolor.

På grund af den i detta ärende meddelade utredning, har Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, för beredande

af medel för tillgodoseende af ofvan omförmälda lärares och lärarinnors rätt

till ålderstillägg, höjt anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande

med 1,100 kronor.

På grund häraf har detta anslag, nu 346,325 kronor, höjts till 347,425

kronor.

21:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, dels godkänt

de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 januari

1902 angifna grunder för aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller

lärarinna vid högre folkskola, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att. när i särskilda

fall omständigheterna dertill föranleda, meddela understöd af statsmedel

för ifrågavarande ändamål utan hinder deraf att någon afvikelse från

nämnda grunder egt rum, dels ock för ändamålet på ordinarie stat uppfört

ett förslagsanslag med titel »bidrag till aflönande af vikarie för

lärare vid högre folkskola» å 2,000 kronor.

22:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, bland annat,

att Riksdagen måtte antaga följande ändringar i de bestämmelser för erhållande

af statsbidrag för undervisning i slöjd, som innefattas i kongl.

kungörelsen af den 25 maj 1900:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

att till § 1 fogas ett mom. 8 af följande lydelse:

Om i dylik folkskola eller slöjdafdelning, som omfattar samtlige till eu

af särskild lärare eller lärarinna undervisad folkskoleafdelning hörande

gossar, det i mom. 1 och 2 af denna § bestämda minimiantalet ej uppnås,

må denna omständighet ej utgöra hinder för statsbidragets erhållande på

öfriga här ofvan angifna vilkor, för så vidt samtlige vid folkskolan eller

folkskoleafdelningen i fråga inskrifne gossar deltagit i slöjdundervisningen;

att till § 2 lägges ett lika lydande moment med den ändring, att

ordet gossar här utbytes mot ordet flickor;

att tredje stycket i § ] mom. 1 får följande lydelse:

att samma undervisning under året pågått 136 timmar med minst två

och högst sex timmar i veckan, i sistnämnda fall fördelade på minst två

dagar;

att § 3 får följande ändrade lydelse:

Om i folkskola — — — meddelats åtminstone 34 timmar, fördelade

på sätt, som i § 1 föreskrifvits, eger skoldistriktet — — — bekomma

mot timantalet svarande andel af det statsbidrag, — — — erhållas;

att § 4 får följande ändrade lydelse:

Har slöjdundervisning — — — skoldistriktet erhålla så stor andel af

de i §§ 1 och 2 omförmälda statsbidrag, som motsvarar det antal timmar,

undervisning uti — — — pågått minst 12 veckor och att slöjdtimmarna

— — — meddelats;

att i § 4 orden »hela, på angifvet sätt beräknade, månader» utbytas

mot orden »timmar, på angifvet sätt fördelade»;

att i tredje stycket af § 6 orden »utgå för hvarje-------understöds
belopp»

utbytas mot orden »utgå för det antal timmar undervisningen

pågått»; samt

att fjerde stycket af samma § utgår.

Ofvannämnda paragrafer i den nu gällande kongl. kungörelsen angående

statsbidrag för undervisning i slöjd af den 25 maj 1900 hafva följande

lydelse:

§ 1.

1. Skoldistrikt, som i folkskola eller särskild slöjdskola för gossar

anordnat undervisning i slöjd, bestående i träslöjd jemte andra lämpliga

slöjdarter, eger för hvarje sådan skola, i hvilken under ett kalenderår

minst tio gossar varit för deltagande i slöjdundervisningen vid hvarje lästermins

början inskrifija och, så länge de tillhört skolan, i allmänhet uti

denna undervisning deltagit, af statsmedel erhålla ett understöd för samma

år å åttio kronor, dock under vilkor

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

att, enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör eller i Stockholm

af stadens konsistorium, slöjdundervisningen varit på ändamålsenligt sätt

anordnad, utan att undervisningen i folkskolans öfriga läroämnen derigenom

eftersatts,

att samma undervisning under året pågått minst fyra timmar i veckan

under åtta månader, eller två timmar i veckan under två månader, fyra

timmar i veckan under fyra månader och sex timmar i veckan, fördelade

på minst två dagar, under två månader, eller ock fyra timmar i veckan

under två månader och sex timmar i veckan, fördelade på minst två

dagar, under fyra månader, hvarje månad i alla dessa fall beräknad till

trettio dagar,

samt att tiden för slöjdundervisningen sammanfallit med arbetstiden

i den skola, till hvilken de slöjdande gossarne hört, eller ock till en del

med denna skolas och till återstående delen, dock ej mera än eu fjerdedel,

med småskolas eller fortsättningsskolas inom distriktet arbetstid.

2. Om i dylik folkskola eller särskild slöjdskola antalet af de i

slöjdundervisningen deltagande varit så stort, att de för denna undervisning

fördelats på två eller flera afdelningar, eger skoldistriktet likaledes

pa ofvan angifna vilkor för hvarje sådan slöjdafdelning, i hvilken antalet

slöjdande uppgått till minst femton, erhålla ett årligt understöd af statsmedel

å åttio kronor.

§ 2.

Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

för flickor anordnat undervisning i slöjd, bestående i stickning, linnesömnad,

stoppning och lappning samt, der omständigheterna så medgifva, klädsömnad,

spånad, väfning och flätningsarbeten, eger under enahanda vilkor,

som i § 1 äro angifna, för hvarje skola, i hvilken minst tio, och hvarje

slöjdafdelning, i hvilken minst tjugufem flickor deltagit uti ifrågavarande

undervisning, erhålla af statsmedel ett årligt understöd å fyrtio kronor.

§ 3.

Om i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola undervisning

i slöjd väl icke pågått den i § 1 föreskrifna tiden, men meddelats åtminstone

två timmar i veckan under två månader och fyra timmar i veckan

under sex månader, eller fyra timmar i veckan under sju månader, eller

ock fyra timmar i veckan under sex månader, eger skoldistriktet, derest

öfriga i §§ 1 och 2 omförmälda vilkor blifvit uppfylda, för hvarje skola

eller slöjdafdelning bekomma i de två första af här angifna fall sju åttonde
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrifvelse N:o 117.

delar och i sista fallet tre fjerdedelar utaf det statsbidrag, som enligt nyssnämnda

§§ kunnat erhållas.

§ 4.

tiar slöjdundervisning anordnats å allenast en af de stationer, mellan

livilka flyttande skola flyttar, eller i endast en afdelning af sådan fast

skola, hvilkens särskilda afdelningar undervisas olika tider af året, egen

skoldistriktet erhålla en åttondedel af de i §§ 1 och 2 omförmälda statsbidrag

för hvarje hel månad, beräknad till trettio dagar, undervisning uti

ifrågavarande ämne meddelats, dock under förutsättning

att de i §§ 1 och 2 föreskrifna vilkor angående dels slöjdundervisningens

ändamålsenliga anordnande utan eftersättande af undervisningen i

öfriga ämnen, dels ock antalet i denna undervisning deltagande och samma

undervisnings förhållande till skolans eller annan skolas arbetstid blifvit,

uppfylda,

samt att slöjdundervisningen under det år, för hvilket statsbidrag

ifrågasättes, pågått minst tre månader och att slöjdtimmarne under året,

fördelade enligt de i § 1 omnämnda grunder, uppgått till ett sammanlagdt

antal af minst fyra timmar för hvarje vecka, undervisningen meddelats.

§ 6.

För utbekommande af statsbidrag enligt förestående stadganden böra

hinder ej möta deraf

att slöjdundervisningen till följd af farsot måst för någon tid inställas,

eller

att två eller flere slöjdafdelningar under året förenats till ett mindre

antal, i hvilket fall statsbidrag såväl före som efter sammanslagningen må

för eu hvar slöjdafdelning utgå för hvarje hel månad, undervisningen

pågått, med en åttondedel af det å afdelningen eljest belöpande årliga understödsbelopp,

eller

att antalet slöjdande barn vid hösttermins början nedgått under tio,

i hvilket fall statsbidrag må utgå med en åttondedel af det årliga understödsbeloppet

för hvarje hel månad, slöjdundervisningen under vårterminen

i enlighet med gifna föreskrifter fortgått, eller

att vid flyttande skola de slöjdande gossarne eller flickorna äro fördelade

på de olika stationerna.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört bland annat följande.

»De bestämmelser, som sedan år 1894 varit gällande för erhållande

af statsbidrag för undervisning i slöjd, hafva föranledt många svårigheter

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

och oegentlighet^!*, hufvudsakligen beroende derpå, att man i fråga om dessa

statsbidrag slagit in på en väg, som icke förut beträd ts på något område

af folkundervisningen, nemligen att bestämma statsbidragen i förhållande

till lärjungeantalet, medan desamma på alla andra områden af folkundervisningen

bestämmas i förhållande till lärarekrafternas antal. Visserligen

sökte man vid 1900 års riksdag genom att dels omformulera, dels närmare

specificera dessa bestämmelser afhjelpa de mest i ögonen fallande svårigheterna,

men detta skedde på ett sådant sätt, att derigenom nya svårigheter

och förvecklingar uppstodo. Från flera håll i landet har till oss

ingått uppmaning att å nyo framkomma med de yrkanden, som vi rörande

detta ämne i motion till nämnda års Riksdag afgåfvo, och enligt hvad vi

försport, hafva flere af landsortsrepresentanterna i Andra Kammaren från

skoldistrikt inom sina valkretsar erhållit anmaningar i enahanda syfte.

Detta har föranlåtit oss att å nyo påkalla Riksdagens pröfning af de

ändringsförslag rörande vilkoren för statsbidrag till slöjdskolor, som vi

vid 1900 års riksdag framstälde, och dertill ytterligare foga de ändringsförslag,

som vid tillämpningen af kongl. kungörelsen den 25 maj 1900

angående statsbidrag för undervisning i slöjd befunnits af behofvet påkallade.

I nämnda kungörelse stadgas bland andra vilkor för statsbidrags

erhållande, att i hvarje skola skall finnas minst tio slöjdande samt att,

om de slöjdande fördelats på två eller flera afdelningar, antalet slöjdande

i hvarje afdelning måste utgöra minst 15 gossar eller 25 flickor. Den

förra af dessa bestämmelser ställer sig hindrande i vägen för anordnandet

af slöjdundervisningen i små, fattiga församlingar med litet barnantal.

Vid frågans behandling i Andra Kammaren under 1900 års riksdag påpekade

biskop von Schéele, att af Gotlands 86 skoldistrikt voro 34 med

hänsyn till folkmängd och barnantal så små, att det vore i högsta grad

osannolikt, att man der skulle kunna för både gossar och flickor få understöd

till slöjdundervisningen, och att flera af dessa skoldistrikt vore så

små, att det knappast vore tänkbart, att man enligt nu gällande grunder

skulle kunna erhålla statsunderstöd för undervisning i vare sig manlig

eller qvinlig slöjd. Vid ett hastigt genomseende af en folkskollärarematrikel,

som angifver barnantalet i hvarje egentlig folkskola, ha vi funnit

ett 40-tal sådana skolor i skilda delar af landet med ett barnantal, understigande

20. Under antagande, att alla dessa skolor äro samskolor med

ungefär lika antal gossar och flickor, skulle ingen af dessa skolor kunna

erhålla någon andel af statsanslaget för undervisning i vare sig manlig

eller qvinlig slöjd. Om i hvarje sådant skoldistrikt eu slöjdskola för gossar

och eu för flickor skulle komma till stånd, och vilkoret om ett visst miniini
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

antal slöjdande ej stode hindrande i vägen för statsbidrags erhållande,

skulle det för undervisning i slöjd utgående statsanslaget genom dessa

skolors tillkomst ökas med högst 4,800 kronor, och vi kunna icke inse,

hvarför Riksdagen för en så jemförelsevis ringa summa skall lägga hinder

i vägen för barnen i här omnämnda skolor att erhålla den för deras utkomst

och framtid sä vigtiga undervisningen i slöjd, som staten genom

anslag bereder barnen i andra mera lyckligt lottade församlingar tillfälle

att erhålla. Det torde nemligen i regel vara så förhållandet, att just

sådana små församlingar eller skoldistrikt, som här omnämnts, ha allra

svårast att bära de utgifter, som äro med folkskoleväsendet förbundna.

Det påpekades ock af biskop von Schéele i hans förutnämnda anförande,

att man på Gotland bland andra åtgärder för statsunderstöds vinnande

äfven tillgripit den att från småskolan till folkskolan uppflytta barn, som

ännu icke varit fullt mogna för eu sådan flyttning. Måhända begagnar

man sig äfven i andra landsändar af en sådan taktik, och kommer sålunda

på dessa ställen bestämmelsen i fråga att menligt inverka på skolans arbete

i dess helhet.

Af Kongl. Maj:ts berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags

sammanträde sig tilldragit framgår, att år 1900 funnos i riket 4,989

folkskolor och 1,778 mindre folkskolor eller tillsammans 6,767 med eu

lärarepersonal af 9,355 personer och 523,152 barn, och att understöd för

främjande af undervisning i slöjd för år 1901 utgått till 7,036 slöjdskolor

och slöjdafdelningar med tillsammans 368,085 kronor. Då de flesta folkskolor

och mindre folkskolor äro samskolor och sålunda vid hvardera af

dem borde anordnas eu slöjdskola för gossar och eu för flickor samt öfriga

skolor i allmänhet hafva så stort barnantal, att undervisningen i slöjd

måste vid hvarje skola fördelas på två eller flera afdelningar, hvadan

slöjdskolornas och slöjdafdelningarnas antal borde vara inemot 14,000, så

framgår tydligt, att det ännu återstår mycket att önska, innan hvarje

folkskolebarn kan blifva i tillfälle att komma i åtnjutande af den undervisning

i slöjd, som i våra dagar mer än någonsin tillförene torde vara

af behofvet påkallad, sedan industrien dragit så många arbetskrafter från

hemmen och föräldrarna i allmänhet hvarken ega tid eller förmåga att

bibringa sina barn den undervisning i slöjd, som under forna dagar utgjorde

lmfvudbeståndsdelen i den uppfostran, som barnen i allmogehemmen

erhöllo.

Då emellertid de folkskolor, som hafva så litet barnantal, att statsbidrag

för undervisning i vare sig manlig eller qvinlig slöjd för dem ej

kan erhållas, äro — såsom här visats — jemförelsevis få, så torde förnämsta

orsaken till klagomålen öfver bestämmelserna angående minimiantalet

Bill. till Riksd. Prot. 1.902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 07 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

slöjdande härleda sig från den bestämmelsen, soin afser slöjdafdelningen.

I synnerhet har bestämmelsen, att i hvarje slöjdafdelning för flickor antalet

slöjdande skall vara minst 25, verkat hinderligt för anordnande af slöjdundervisning

vid åtskilliga skolor. Om t. ex. i en folkskola finnas 49

flickor, så är det olämpligt, för att ej säga omöjligt, att sammanhålla dessa

i en enda slöjdafdelning, ty en lärarinna kan icke nöjaktigt på en gång

undervisa dem alla. Men om de nu delas, så att det blir 25 lärjungar i

ena afdelningen och 24 i den andra, så erhålles statsbidrag endast till den

ena afdelningen.

I tätare befolkade samhällen, der folkskolan delats i två eller flera

afdelningar med hvar sin lärare eller lärarinna, torde det ofta vara af stor

vigt både med hänsyn till slöjdlokal och lärarekrafter, att sådan afdelnings

gossar eller flickor kunna få sammanhållas i en slöjdafdelning; men om

sådan folkskoleafdelning t. ex. omfattade 14 gossar och 24 flickor, skulle

hvarken för gossar eller flickor någon med statsbidrag understödd slöjdafdelning

af ifrågavarande folkskoleafdelning kunna bildas, utan måste

under sådana omständigheter barnen från denna folkskoleafdelning i och

för slöjdundervisningen sammanföras med barn från annan eller andra

folkskoleafdelningar, hvarigenom svåra olägenheter kunna uppstå med afseende

på anordningen af undervisningen i öfriga folkskolans ämnen, i

synnerhet der — såsom väl oftast torde vara fallet •— de olika slöjdafdelningarna

hafva gemensam slöjdlokal, som skiftevis måste användas, under

det undervisningen samtidigt pågår i andra ämnen inom öfriga folkskoleafdelningar

på platsen.

En annan bestämmelse i kungörelsen i fråga har likaledes föranledt

åtskilliga obehagliga förvecklingar. Det har nemligen i nämnda kungörelse

införts eu ny grundsats för betalningen. Arbetet skall utgöras efter en

grundsats, betalningen efter en annan. Det skall slöjdas efter timmar och

veckor, men betalningen skall utgå efter månad, och det en månad om

30 dagar. Vidare är bestämdt, att betalningen skall utgå endast efter het

månad, under det slöjdtiden skall rätta sig efter skoltiden, som ju under

en termin kan omfatta t. ex. 10, 11, 16 eller 17 veckor och sålunda icke

sammanfaller med jemna månader om 30 dagar. Man måste derför omarbeta

skolreglementens §§, som handla om terminernas längd, och dervid

låta hänsynen till slöjdundervisningen vara den dominerande. Detta kan

naturligtvis afhjelpas dermed, att bestämmelserna om statsbidragets erhållande

efter hel månad beräknadt strykas och att bidraget beräknas efter

timmar eller veckor med maximum 80 eller 40 kronor för helt läsår.»

I likhet med motionärerna hyser Riksdagen tvifvel derom, huruvida tillfredsställande

bestämmelser med afseende å statens bidrag till slöjdunder
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvdsn 1\r:o 117.

43

visningen kunna vinnas med bibehållande af den grund för beräkningen

af dessa bidrags belopp, att desamma skola hufvudsakligen vara beroende

af skolornas lärjungeantal, och håller före, att statsbidragen möjligen hellre

borde bestämmas i förhållande till lärarnes antal och aflöningar, dervid

garanti mot missbruk skulle vinnas genom förpligtelse för vederbörande

skoldistrikt att i viss proportion till lönen bidraga till slöjdlärarens aflöning.

Under förutsättning, att den nuvarande grunden emellertid kommer

att tills vidare bibehållas, har Riksdagen angående motionärernas förslag

velat anföra följande.

Motionen afser till en början beredande af rättighet för skola att

under viss an gifven förutsättning erhålla statsbidrag för derstädes meddelad

slöjdundervisning utan hinder deraf, att skolans lärjungar icke uppgå

till det antal, som i §§ 1 och 2 af den i ämnet gällande kungörelse bestämmes

såsom vilkor för statsbidrags erhållande. I afseende härå får

Riksdagen erinra, att Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1900 angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, jemte det

Riksdagen godkänt grunder för utdelande af statsbidrag till främjande af

undervisningen i slöjd, tillika medgifvit, att Eders Kong!. Maj:t finge, när

i särskilda fall omständigheterna dertill föranledde, meddela understöd af

statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder deraf, att någon afvikelse

från de faststälda grunderna egt ruin. Riksdagen har ock inhemtat,

att Eders Kongl. Maj:t vid åtskilliga tillfällen medgifvit, att statsbidrag

finge utgå till skola utan hinder deraf, åt t eleverna vid skolan

icke under hela den årliga lästiden uppgått till föreskrifvet antal. Då sålunda

motionen delvis åsyftar att genom uttryckligt stadgande tillerkänna

skola en rättighet, hvilken redan nu synes kunna efter hos Eders Kongl. Maj:t

gjord ansökning förvärfvas, och Riksdagen anser hvad motionärerna anfört

äfven i öfrigt icke sakna berättigande, om än närmare utredning synes

vara af nöden före besluts fattande om ändring i förevarande bestämmelser,

har Riksdagen ansett sig böra göra framställning derom, att Eders Kongl.

Maj:t måtte taga i öfvervägande, huruvida ändring i bestämmelserna i den

af motionärerna angifna rigtning må anses böra vidtagas, och i sådant fall

derom till Riksdagen afgifva förslag.

Motionärernas förslag om ändringar i tredje stycket af § 1 mom. 1

samt i §§ 8, 4 och 6 afse uteslutande förenkling af beräkningssättet med

afseende å statsanslagets belopp. Då Riksdagen har sig bekant, att tillämpningen

af de nu gällande föreskrifterna med afseende å beloppens beräkning

vållat svårigheter, hvilka synas kunna undvikas genom antagande af

beräkningsgrunder, hvilka närmare öfverensstämma med de af motionärerna

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

förordade, anser Riksdagen sig böra äska en utredning äfven i detta afseende.

Riksdagen får alltså i anledning af förenämnda motion anhålla, att

Eders Kong! Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida, på grund af

hvad Riksdagen här ofvan anfört, någon förändring i gällande bestämmelser

angående statsbidrag för undervisning i slöjd må böra vidtagas och,

derest så befinnes vara fallet, till Riksdagen inkomma med det förslag i

ämnet, hvartill förhållandena må föranleda.

På grund af Riksdagens under punkterna 2(ko) och 21:o) anmälda

beslut har anslaget till folkundervisningen, nu 6,457,325 kronor, ökats med

3,100 kronor eller till (5,460,425 kronor.

De tekniska läroverken.

23:o) Eders Kongl. Ma:jt har föreslagit Riksdagen att dels, till ombildning

af det nuvarande lektoratet i konstruktion af enkla maskindelar vid tekniska

högskolan med eu å stat uppförd aflöning af 3,000 kronor till en professur

i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar in. m. med en aflöning

af 6,000 kronor, deraf 4,000 kronor lön och 2,000 kronor tjenstgöringspenningar,

bevilja ett ordinarie anslag af 3,000 kronor, dels ock, med indragning

af ett å ordinarie stat uppfördt arfvode å 2.000 kronor till en

extra lärare i väg- och vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan, till

upprättande af en professur i vattenbyggnadskonst vid högskolan på ordinarie

stat anslå 6,000 kronor, deraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000

kronor såsom tjenstgöringspenningar, vid bifall hvartill staten för högskolan

skulle komma att ökas med 4,000 kronor.

Riksdagen har, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts förslag angående

ombildning af det nuvarande lektoratet i konstruktion af enkla maskindelar

till en professur i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar

m. in., på extra stat för år 1903 anvisat till arfvode åt en extra

lärare i konstruktion af enkla maskindelar ett anslag af 1,500 kronor

eller samma belopp, som för åren från och med 1900 varit för ändamålet

anvisadt.

Hvad åter angår förslaget om beviljande på ordinarie stat af anslag

till upprättande af en professur i vattenbyggnadskonst, hvarigenom den

nuvarande professuren i väg- och vattenbyggnadskonst skulle förändras till

en professur i läran om väg- och brobyggnader, har Riksdagen med afseende

å den stora omfattning och betydelse, som de ifrågavarande ämnena

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagms Skrifvelse N:o 117.

45

hvart för sig ega, samt på de skäl, som i öfrigt till stöd för förslaget åberopats,

ansett sig höra bifalla detsamma.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med afslag å Eders Kong!.

Maj:ts förslag derom, att till ombildning af det nuvarande lektoratet i konstruktion

af enkla maskindelar vid tekniska högskolan med en å stat uppförd

aflöning af 3,000 kronor till en professur i konstruktion af maskinelement

och hissinrätträttningar in. in. med en aflöning af 6,000 kronor,

måtte beviljas ett ordinarie anslag af 3,000 kronor, på extra stat för år

1903 anvisat till arfvode åt en extra lärare i konstruktion af enkla maskindelar

ett anslag af 1,500 kronor; samt att Riksdagen, med bifall till

Eders Ivongl. Maj:ts derom gjorda framställning, med indragning af det å

ordinarie stat uppförda arfvode å 2,000 kronor till en extra lärare i vägoch

vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan, till upprättande af eu professur

i vattenbyggnadskonst vid högskolan på ordinarie stat anslagit 6,000

kronor, deraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

och sålunda ökat staten för högskolan med 4,000 kronor.

24:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen dels, med uteslutande ur den för Chalmers tekniska läroanstalt

fastställa stat af deri upptagna anslag till undervisningsmateriel

samt ersättning för handledning vid elevernas praktiska öfningar 1,300

kronor, till ersättning för anskaffad lokal till undervisning i skeppsbyggeri

2,000 kronor samt till ersättning för instruments, kartors, böckers och

möblers underhåll och förökande äfvensom för reparationer, ved, ljus in. m.

hvad skeppsbyggeriafdelningen beträffar 400 kronor eller tillhopa 3,700

kronor, på ordinarie stat beviljat:

till aflöning åt två vaktmästare med 800 kronor, utom

fri bostad, åt hvardera ................................................. kronor 1,600: —

» höjning af anslaget till bibliotek, samlingar och laboratorium

från 4,600 kronor till 9,000 kronor........ » 4,400: —

»• höjning af anslaget till verkstaden från 1,500 kronor

till 2,000 kronor............................................................... » 500: —

» höjning af anslaget till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter från 4,000 kronor till 12,000 kronor » 8,000: —

eller sammanlagdt 14,500 kronor, och sålunda ökat staten för läroanstalten

med 10,800 kronor; dels ock medgifvit, att nyssnämnde två vaktmästare

må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstilläg

af 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andr

ålderstillägg likaledes af 100 kronor, samt att dessa ålderstillägg må utgå

P crq

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

af det- under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

25:o) Uti en den 14 mars 1902 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 77)

har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

medgifva, att lektorn vid tekniska elementarskolan i Borås Johan Rudolf

Åkerlund finge för åtnjutande af ålderstillägg å sin nuvarande lön från

början af år 1902 räkna sig till godo femton år af den tid från och med

höstterminen 1880, hvarunder han på förordnande uppehållit eu lektorsbefattning

vid nämnda läroanstalt.

Riksdagen anser det vara med billighet öfverensstämmande, att lektorn

Åkerlund i fråga om rätt till ålderstillägg får räkna sig till godo någon

del af den tid, han på förordnande uppehållit den lektorsbefattning, hvaraf

han numera är ordinarie innehafvare. I anledning af statskontorets erinran

derom, att lektorerna vid de allmänna läroverken under vissa förutsättningar

ega att i afseende å rätt till ålderstillägg räkna sig vikarietjenstgöring

till godo, anser sig Riksdagen böra meddela, att, enligt hvad Riksdagens

vederbörande utskott inhemtat, Åkerlund med goda vitsord genomgått

vissa prof för filosofisk kandidatexamen och under två läsår såsom

elev deltagit i undervisningen vid tekniska högskolan, men deremot hvarken

aflagt nämnda universitetsexamen eller afgångsexamen från tekniska högskolan.

Med afseende härå har Riksdagen^ ansett Eders Kongl. Maj:ts

framställning böra i så måtto bifallas, att Åkerlund berättigas att såsom

ordinarie tjenstår räkna sig till godo den tid han efter ingången af år 1891

såsom vikarie uppehållit ifrågavarande lektorsbefattning.

Riksdagen får anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition

på det sätt bifallits, att Riksdagen medgifvit, att lektorn vid tekniska elementarskolan

i Borås Johan Rudolf Åkerlund må, för åtnjutande af ålderstillägg

å sin nuvarande lön, såsom ordinarie tjenstår räkna sig till godo

den tid från och med ingången af år 1891, hvarunder han på förordnande

uppehållit en lektorsbefattning vid nämnda läroanstalt.

Riksdagens i punkten 25:o) här ofvan anmälda beslut föranleder icke

någon ökning af anslaget till de tekniska läroverken, hvaremot genom de

beslut, som Riksdagen i punkterna 23:o) och 24:o) anmält, nämnda anslag,

nu 503,475 kronor, ökats med tillhopa 14,800 kronor eller till 518,275

kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

lliksdagens Skrifvelse N:o 117.

47

Naturhistoriska riksmuseum.

26:o) Riksdagen har, med bifall till Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda

framställning, dels på naturhistoriska riksmuseets ordinarie stat till aflöning

åt eu intendent i etnografi beviljat 5,000 kronor, deraf 4,000 kronor lön

och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar, med rätt till ålderstillägg i likhet

med riksmuseets öfriga intendenter, men med skyldighet att, derest i framtiden

etnografiska afdelningen skiljes från riksmuseet och förenas med ett sjelfständigt

etnografiskt museum, afgå från intendentsbefattningen, när Eders

Kongl. Maj:t så påfordrar, och i stället öfvertaga befattningen såsom föreståndare

för ifrågavarande etnografiska museum, dels och medgifva, att,

om nuvarande föreståndaren för riksmuseets etnografiska afdelning förflyttas

till intendentsbefattningen i etnografi, han må i afseende å rätt till

ålderstillägg räkna sig till godo den tid, lian på förordnande innehaft

föreståndarebefattningen.

27:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att riksmuseets anslag till honorarier

åt yngre naturforskare för vetenskapliga bearbetningar af de i museet

förvarade samlingar af naturföremål och till bekostande af sådana

arbetens offentliggörande, nu 4,000 kronor, må höjas med 6,000 kronor

eller till 10,000 kronor.

Riksdagen har funnit giltig anledning föreligga att bevilja någon förhöjning

af ifrågavarande anslag; men då Riksdagen, som icke kunnat godkänna

de grunder, enligt hvilka departementschefen ansett beloppet af

honorarierna böra beräknas, håller före. att desamma böra, på sätt från

början torde hafva varit afsedt, betraktas såsom stipendier för befrämjande

af yngre naturforskares arbete vid riksmuseet, och icke såsom traktamenten,

med hvilka deras lefnadskostnader skulle till fullo betäckas, har

Riksdagen funnit sig böra bestämma höjningen i anslaget till allenast 2,000

kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, höjt naturhistoriska riksmuseets

anslag till honorarier åt yngre naturforskare för vetenskapliga bearbetningar

af de i museet förvarade samlingar af naturföremål och till bekostande

af sådana arbetens offentliggörande, nu 4,000 kronor, med 2,000 kronor

eller till 6,000 kronor.

Genom de af Riksdagen i punkterna 26:o) och 27:o) här ofvan anmälda

beslut har anslaget till naturhistoriska riksmuseum, nu 77,450 kronor,

ökats med tillhopa 7,000 kronor eller till 84,450 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Undervisningsanstalter för döfstumma och. blinda.

28:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning bär

Riksdagen dels för tillämpning af den utaf Riksdagen redan godkända aflöningsstat

för de vid förskolan för blinda å Tomteboda anstälda lärarinnor

samt för bestridande af förskolans utgifter i öfrigt på ordinarie stat

uppfört ett anslag af 10,500 kronor; dels ock medgifvit, att vederbörande

lärarinnor må i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig tid,

hvarunder de vare sig före eller efter ny stats tillämpning innehaft tjenst

vid statens läroanstalter för blinda.

På grund häraf har anslaget till undervisningsanstalter för döfstumma

och blinda, nu 262,450 kronor, höjts till 272,950 kronor.

Undervisningsanstalter för sinnesslöa barn.

29:o) Uti en till Riksdagen den 21 nästlidne mars aflåten proposition

(n:o 76) diar Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen

medgifva, att i afseende å de för beviljande af understöd från anslaget

till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn gällande grunder finge vidtagas

de ändringar, att dels understöd för barn, intaget i sådan uppfostringsanstalt,

finge åtnjutas under högst åtta år utan afseende å huruvida

barnet vore intaget i försöksafdelning eller egentlig skolafdelning,

dock att, så snart barn befunnits obildbart eller oförmöget till vidare utveckling,

understöd för barnet ej vidare finge erhållas, dels ock till arbetshem

för sinnesslöa årligt understöd till nu stadgadt belopp finge utgå för

hvarje i arbetshemmet intagen sinnesslö elev, som genomgått en med statsbidrag

understödd uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn, intill dess sådan

elev ansåges kunna öfverlemnas till enskild vård eller tjenst eller befunnes

kunna utan det skydd och den ledning, som åtnjötes i arbetshemmet, bibehålla

de färdigheter och goda seder, eleven under sin utbildning förvärfvat.

Lämpligheten af den förändring i grunderna för beviljande af understöd

från anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, att understöd

för barn, intaget i sådan uppfostringsanstalt, hädanefter skulle få

åtnjutas under högst åtta år, utan afseende å huruvida barnet är intaget i

försöksafdelning eller egentlig skolafdelning, synes Riksdagen framgå af den

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

49

utredning, som i afseende härå blifvit åvägabragt; och har Riksdagen följaktligen

ansett sig böra medgifva denna förändring.

Hvad åter angår förslaget derom, att till arbetshem för sinnesslöa

årligt understöd till nu stadgadt belopp skulle få utgå för hvarje i arbetsliemmet

intagen sinnesslö elev, som genomgått en med statsbidrag understödd

uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn, intill dess sådan elev anses

kunna öfverlemnas till enskild vård eller tjenst eller befinnes kunna utan

det skydd och den ledning, som åtnjutes i arbetshemmet, bibehålla de

färdigheter och goda seder, eleven under sin utbildning förvärfvat, har

Riksdagen visserligen funnit beaktansvärda skäl vara anförda äfven för den

i detta afseende föreslagna förändringen; men Riksdagen har med afseende

å förslagets genomgripande betydelse i fråga om arbetshemmens uppgift

och förmåga att bereda utrymme åt inträdessökande elever ansett, att,

innan denna fråga definitivt afgöres, fullständigare utredning angående do

fördelar och olägenheter, som kunna väntas blifva följden af eu förändring

i förevarande afseende, bör åvägabringas. Emellertid framgår af statsrådsprotokollet

i ärendet, att, då anslagen till arbetshem för sinnesslöa börjat

utbetalas med ingången af år 1898, den tid af fem år, hvarunder anslag

enligt nu gällande bestämmelser högst får utgå för hvarje i arbetshem

intagen elev, snart är tilländalupen för samtliga de elever, som den 1

januari 1898 vunnit inträde vid sådan anstalt, samt att vederbörande

styrelser för arbetshemmen sakna medel att utan statsunderstöd underhålla

der intagna elever och fördenskull måste, derest utsträckning af tiden för

anslags erhållande ej kan åstadkommas, vara betänkta på att återbörda

eu del af eleverna till deras hem eller till deras respektive kommuner,

emot hvilken åtgärd emellertid starka betänkligheter uttalats med hänsyn

till det behof af vård, som för flertalet af dessa elever fortfarande anses

förefinnas. På grund häraf har Riksdagen funnit sig böra i afbidan på

den definitiva lösningen af förevarande fråga medgifva, att understöd till

arbetshem för sinnesslöa må tills vidare för hvarje der intagen elev utgå

under två år utöfver den tid af högst fem år, som i sådant afseende är

föreskrifven i kongl. kungörelsen den 28 maj 1897 eller sålunda under

högst sju år.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,

att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits,

att Riksdagen medgifvit, att i afseende å de för beviljande af understöd

från anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn gällande grunder

må vidtagas de ändringar, att understöd för barn, intaget i sådan uppfostringsanstalt,

må åtnjutas under högst åtta år utan afseende å huruvida

barnet är intaget i försöksafdelning eller egentlig skolafdelning, dock att,

Bill. till Riksd. Frat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 91 Raft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

så snart barn befunnits obildbart eller oförmöget till vidare utveckling,

understöd för barnet ej vidare må erhållas; samt att till arbetshem för

sinnesslöa årligt understöd till nu stadgadt belopp må tills vidare utgå

under högst sju år för hvarje i arbetshemmet intagen sinnesslö elev, som

genomgått en med statsbidrag understödd uppfostringsanstalt för sinnesslöa

barn, intill dess sådan elev anses kunna öfverlemnas till enskild

vård eller tjenst eller befinnes kunna utan det skydd och den ledning,

som åtnjutes i arbetshemmet, bibehålla de färdigheter och goda seder,

eleven under sin utbildning förvärfvat.

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende

försummade barn.

30:o) Eders Kongl. Maj:t har i särskild proposition den 29 november

1901 (n:o 30) föreslagit Riksdagen, bland annat, att, för att användas såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för uppfostran åt vanartade och i

sedligt af seende försummade barn, på ordinarie stat under riksstatens åttonde

hutvudtitel bevilja ett förslagsanslag med titel »uppfostringsanstalter för

vanartade och i sedligt afseende försummade barn» å 70,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har denna framställning

blifvit af Riksdagen bifallen.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

31:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas under åttonde hufvudtiteln upptagna, har Eders Kongl.

Maj:t icke föreslagit annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för

år 1902 upptaget till 16,035 kronor, måtte höjas med 4 kronor eller till

16,039 kronor.

Riksdagen har för år 1903 faststält samtliga ordinarie anslag under

denna hufvudtitel, som här ofvan icke blifvit särskild! omförmälda, till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock att till jemnande af

hufvudtitelns slutsumma anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m., hvilket anslag kommer att i riksstaten uppföras under den förändrade

benämningen: »skrifmaterialier och expenser, ved in. m. (deraf till

domkapitlens expeditioner högst 7,150 kronor), förslagsanslag» blifvit minskad!

med 6 kronor eller från 16,035 kronor till 16,029 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

51

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva följande

anslag beviljats.

Riks- och landsarkiven.

32:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän i riksarkivet på

extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 1,700 kronor.

33:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Riksdagen, med bifall till

Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat för år 1903 ett

extra anslag af 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera föregående

år för berörda ändamålet beviljats.

34:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bär Riksdagen till fortsatt utgifvande genom riksarkivet af »Svenska riksdagsakter

jemte andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia

under tidehvarfvet 1521—1718», på extra stat för år 1903 beviljat ett

anslag af 1,500 kronor.

35:o) Uti en till Riksdagen aflåten, den 7 mars 1902 dagtecknad proposition

(n:o 54) har Eders Kongl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att, under medgifvande, att den kronans byggnad i Visby, som hittills

inrymt persedelförråd för Gotlands infanteriregemente, jemte tillhörande

tomt Ange upplåtas till lokal för förvaring af äldre arkivalier från Gotlands

län, på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 37,650 kronor,

deraf 21,650 kronor för byggnadens anordnande till arkivlokal och dess

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

förseende med erforderlig inredning och möbler samt 16,000 kronor till

uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för Gotlands

truppers behof.

Enligt den af departementschefen vid detta ärendes föredragning omförmälda

plan, som legat till grund för de åtgärder, som hittills vidtagits

för ordnande af landsarkivväsendet i riket och för hvilken blifvit närmare

redogjordt i det vid 1897 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden, skulle arkivalierna från Gotland icke förvaras

i något af de tre landsarkiven i Vadstena, Upsala eller Lund, utan

qvarstanna på ön och samlas i någon eldsäker lokal i Visby. Då den

byggnad, som i enlighet med nämnda plan nu skulle för ändamålet tagas

i besittning, synes Riksdagen möjligen kunna vara härtill lämplig, har

Riksdagen ansett sig böra bevilja det anslagsbelopp af 16,000 kronor, som

enligt Eders Kongl. Maj:ts framställning skulle från åttonde hufvudtiteln

utgå i ersättning för det att byggnaden med tomt icke vidare skulle kunna

för försvarsändamål disponeras och som skulle användas för uppförande af

eu verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för Gotlands truppers behof.

Hvad deremot angår förslaget om beviljande af 21,650 kronor för

byggnadens anordnande till arkivlokal och dess förseende med erforderlig

inredning och möbler, har Riksdagen vid granskning af kostnadsberäkningarna

funnit, att med afseende å den jemförelsevis ringa mängden af de

arkivalier, som skulle blifva i byggnaden förvarade och då efter deras

sammanföring anlitande af dem endast undantagsvis torde ifrågakomma,

planen för byggnadens iståndsättande, inredning och möblering är vida

mera omfattande, än behofvet krafvel’. För väsentligen nedsatt kostnad

torde sådana anordningar kunna vidtagas, hvarigenom antingen inom den

ifrågavarande byggnaden eller annorstädes inom Visby nödigt utrymme

kunde beredas för arkivaliernas förvaring; och anser Riksdagen på grund

häraf, att ny plan för anordning af arkivlokal samt dess inredning och

möblering bör uppgöras och att, först då en sådan efter behofvet afpassad

plan föreligger, nödigt anslag bör för ändamålet af Riksdagen beviljas.

I sammanhang med det förnyade förslag, som sålunda torde vara att

till Riksdagen ^förvänta, synes jemväl böra lemnas utredning såväl angående

det sätt, hvarpå de delar af ifrågavarande byggnad, som icke äro

för arkivaliers förvarande behöfliga, eller, derest arkivlokal skulle annorstädes

inredas, byggnaden i dess helhet lämpligen må kunna för annat

allmänt ändamål användas, och dels angående de kostnader, som för

arkivaliernas ordnande och vård må vara erforderliga, i livilket sistnämnda

afseende Riksdagen vill erinra derom, att riksarkivarien i skrifvelse till Eders

Kongl. Maj:t den 10 augusti 1899 anfört, att vården af det gotländska

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

arkivet ''lämpligen kunde öfverlåtas åt någon tjensteman vid allmänna

läroverket eller landsstaten eller hos domkapitlet, sedan han vid riksarkivet

eller något af landsarkiven inhemtat nödig kännedom om arkivväsendet.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende

föreslagit, under medgifvande, att den kronans byggnad i Visby, som hittills

inrymt persedelförråd för Gotlands infanteriregemente, jemte tillhörande

tomt må upplåtas till lokal för förvaring af äldre arkivalier från Gotlands

län, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 16,000 kronor till

uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för Gotlands

truppers behof samt att Eders Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af 21,650

kronor för byggnadens anordnande till arkivlokal och dess förseende med

erforderlig inredning och möbler icke af Riksdagen bifallits.

Nationalmuseum.

36:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

liar Riksdagen jemväl för år 1903 anvisat ett extra anslag af 5,100 kronor

för vård, underhåll och tillökning åt statens konstindustriella samlingar.

37:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1899—1902 egt rum, för anordnande

af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden beviljat på extra

stat för år 1903 ett anslag af 2,000 kronor.

38:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901 och 1902 egt rum, för

biträde vid vård. och tillhandahållande af handtecknings- och gravyrsamlingen

i nationalmuseum äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar

på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

Lifrustkammaren.

39:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för innevarande år, för

tillsyn, underhåll och värd af lifrustkammare^ samlingar på extra stat för

år 1903 anvisat ett belopp af 6,200 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Domkapitlens expeditioner.

40:o) Vidare får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders

Kong!. Maj:tS derom gjorda framställning, för betäckande af brister i domkapitlens

expeditionskassor samt för oförutsedda, oundgängliga behof vid

deras expeditioner, på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af 2,500

kronor.

Universiteten.

41:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bar Riksdagen för inköp, enligt uppgjord specifikation, af instrument och

preparat med mera för ett farmakodynamiskt laboratorium vid den farmakologiska

institutionen vid universitetet i Upsala på extra stat för år 1903

beviljat ett anslag af 3,500 kronor.

42:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bär Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1899-1902 egt rum, till arfvode

åt eu lärare vid universitetet i Upsala, som kan finnas villig och

lämplig att derstädes meddela undervisning i finsk-ugriska språk, särskildt

lappska och finska, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 2,500

kronor.

43:o) Sedan 1900 års Riksdag på Eders Kongl. Maj:ts framställning

beviljat för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Upsala

af lektorer i tyska, franska och engelska språken ett anslag af 36,000 kronor,

hvaraf på extra stat för hvardera af åren 1901 och 1902 anvisats 6,000

kronor, bär Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att af omförmälda anslag

matte pa extra stat för år 1903 anvisas ett belopp af likaledes 6,000 kronor.

Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Upsala af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903

anvisat 6,000 kronor.

44:o) 1 anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bär Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1902 egt rum, på extra

stat för år 1903 anvisat ett belopp af 3,500 kronor till arfvoden åt extra

ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Upsala.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrifvelse'' N:o 117.

45:o) Sedan 1900 års Riksdag, på framställning af Eders Kong! Maj:t, till

uppförande och utrustning, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda

ritningar och förslag, af en ny laboratoriebyggnad för institutionen för allmän

och, analytisk kemi vid universitetet i Upsala beviljat ett anslag af

294,408 kronor, hvaraf på extra stat för år 1901 anvisats ett belopp af

150,000 kronor samt för år 1902 ytterligare 100,000 kronor, har Eders Kongl.

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda anslag på extra stat för

år 1903 anvisa återstoden eller 44,408 kronor.

Riksdagen har till uppförande och utrustning af eu ny laboratoriebyggnad

för institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Upsala på extra stat för år 1903 af förut beviljadt anslag anvisat återstoden,

44,408 kronor.

46:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar

efter föreläsningar, hållna inom juridiska, fakulteterna vid. rikets

universitet, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 4,000 kronor,

att användas enligt de närmare föreskrifter, Eders Kongl. Maj:t kan finna

godt bestämma.

47:o) Sedan, på framställning af Eders Kongl. Maj:t, 1901 års Riksdag

för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Lund af lektorer

i tyska, franska och engelska språken beviljat ett anslag af 36,000 kronor,

deraf på extra stat för år 1902 anvisats 6,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t

nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda anslag på extra stat för år 1903

anvisa ett belopp af 6,000 kronor.

Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Lund af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903

anvisat 6,000 kronor.

48:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1901

och 1902 egt rum, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 3,000

kronor för uppehållande al undervisning i entomologi och vård af de entomologiska

samlingarna vid universitetet i Lund, att utgå under förutsättning

att fullt lämplig person för tjenstgöringens bestridande finnes att tillgå.

49:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bär Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1892—1902

egt rum, såsom personligt lönetillägg för år 1903 åt akademikamreraren i

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

*

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Lund Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år beviljat 750

kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

50:o) I anledning af Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1900-—1902

egt rum, till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund

för år 1903 på extra stat anvisat ett belopp af 2,500 kronor.

51:o) Sedan 1900 års Riksdag dels medgifvit, att det af Riksdagen

år 1897 beviljade extra anslag af 168,000 kronor till ny- och tillbyggnad

för biblioteket vid universitetet i Lund finge i stället användas för uppförande

— i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1900 omförmälda ritningar och

förslag, ändrade i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i skrifvelse den

14 maj 1900 beträffande detta ämne angifvit — af en till Helgonabacken

förlagd nybyggnad för biblioteket, dels ock för samma nybyggnad beviljat

ett ytterligare extra anslag af 127,000 kronor samt häraf på extra stat

för år 1901 anvisat 75,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1903 anvisa återstoden, 52,000 kronor,

af det för omförmälda nybyggnad beviljade anslaget.

Riksdagen har af det utaf Riksdagen år 1900 beviljade ytterligare

anslag å 127,000 kronor till uppförande af en nybyggnad för universitetsbiblioteket

i Lund på extra stat för år 1903 anvisat återstående beloppet

52.000 kronor.

52:o) Sedan 1901 års Riksdag, med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t

framstäld proposition, såsom bidrag för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten

m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund beviljat ett

anslag af högst 256,000 kronor, att användas i den mån motsvarande

belopp af ett utaf Malmöhus läns landsting beviljadt anslag å enahanda

summa för ändamålet toges i anspråk och under den kontroll, Eders Kongl.

Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva, hvarjemte Riksdagen utaf det sålunda

beviljade anslaget på extra stat för år 1902 anvisat ett belopp af

128.000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1903 anvisa återstoden af det för omförmälda ändamål beviljade

anslag, eller högst 128,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för år 1903 anvisat återstoden af det

såsom bidrag för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten in. in. vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund af 1901 års Riksdag beviljade anslag

af högst 256,000 kronor, eller högst 128,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

57

53:o) På grund af Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska

institutets medicinska poliklinik å serafimerlasarettet på extra stat för år

1903 anvisat ett belopp af 750 kronor.

54:o) Med anledning af Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko
kirurgiska

institutets kirurgiska poliklinik å serafimerlasarettet på extra stat

för år 1903 anvisat ett belopp af 750 kronor.

55:o) Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda fram
ställning

har Riksdagen till arfvode åt en amanuens vid karolinska medikokirurgiska

institutets oftalmiatriska poliklinik å serafimerlasarettet på extra

stat för år 1903 anvisat ett belopp af 750 kronor.

56:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom framstapla förslag

har Riksdagen, i likhet med hvad under en följd af år egt rum, för år

1903 på extra stat anvisat 900 kronor till arfvode åt en amanuens vid

karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs

sjukhus.

57:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1902 egt rum, till städning och

uppassning vid karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution

på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 500 kronor.

«>

58:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren egt rum, på

extra stat för år 1903 anvisat dels till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor,

dels ock till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 2,800 kronor, att

utgå under vilkor, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma

belopp för år 1903.

59:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit har

Riksdagen för anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska kliniken

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1903

anvisat ett belopp af 500 kronor.

Bih. till llihsd. Prot. 180‘J. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Haft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse N:o 117 ■

60:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, på sätt för de senare åren egt rum, till bekostande af

teckningar i vetenskapliga ändamål vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

beviljat ett extra anslag för år 1903 af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

61:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat till beredande af tillfällig

löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken och pedagogierna, att

utgå efter samma grunder som för år 1902, ett belopp af 478,800 kronor.

62:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, på det att de nya femklassiga allmänna läroverken i Stockholm,

Göteborg och Malmö höstterminen 1902 måtte kunna börja sin verksamhet,

på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 18,000 kronor.

63:o) Med bifall till Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning

har Riksdagen till arfvoden åt extra och vikarierande ämnedärare vid de

allmänna läroverken på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af

100,000 kronor.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

64:o) Med anledning af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning

har Riksdagen till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid

högre skolor för qvinlig ungdom och samskolor, under de vilkor och bestämmelser,

Eders Kongl. Majd kan finna godt föreskrifva, anvisat på extra

stat för år 1903 ett belopp af 6,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

65:o) Med bifall till Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning

har Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid högre lärarinneseminariet

på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 8,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

66:o) På grund af Eders Kongl. Maj:t,s derom gjorda framställning

bär Riksdagen för beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1903, att utgå efter

samma grunder som den för innevarande år beviljade, för år 1903 på

extra stat anvisat enahanda belopp som för år 1902, eller 3,250 kronor.

67:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende

föreslagit har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat dels för fortsatt

uppehållande af den valfria fjerde års-kursen vid högre lärarinneseminariet

ett belopp af 3.000 kronor, dels ock för beredande af fortsatt undervisning

i huslig ekonomi vid seminariet och dermed förenade normalskolan för flickor

ett belopp af 5,000 kronor.

Folkundervisningen.

68:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen för uppehållande dels under vårterminen 1903 af undervisningen

uti de viå folkskolelärareseminariet i Göteborg och folkskolelärarinneseminariet

i Kalmar anordnade parallelklasser, dels ock under år 1903 af

undervisningen uti en folkskolans högre afdelning vid den med seminariet

i Kalmar förenade öfningsskolan på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp

af 8,090 kronor.

69'':o) Sedan 1901 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, till uppförande af en gymnastikbyggnad vid folkskolelärareseminariet

i Göteborg beviljat ett belopp af 40,000 kronor och deraf

anvisat 20,000 kronor på extra stat för år 1902, har Eders Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1903 anvisa återstoden af

omförmälda anslag eller 20,000 kronor.

Riksdagen har till uppförande af en gymnastikbyggnad vid folkskolelärareseminariet

i Göteborg af förut beviljadt anslag på extra stat för år

1903 anvisat återstoden eller 20,000 kronor.

70:o) Sedan 1900 års Riksdag till uppförande af erforderliga byggnader

för ett folkskolelärarinneseminarium i Landskrona beviljat ett extra anslag af

218.000 kronor, hvaraf för år 1901 anvisats 124,000 kronor samt för år 1902

65.000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1903 anvisa återstoden af omförmälda anslag eller 29,000 kronor.

Riksdagen har till uppförande af erforderliga byggnader för ett folk
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

skolelärarinneseminarium i Landskrona af förut beviljadt anslag på extra

stat för år 1903 anvisat återstoden eller 29,000 kronor.

71:o) Med bifall till Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning

bär Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid folkskol elärar inneseminariet

i Landskrona på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af

44,000 kronor.

72:o) Sedan 1901 års Riksdag i anledning af derom af Eders Kongl.

Maj:t gjord framställning till uppförande af erforderliga byggnader för ett

folkskolelärareseminarium i Strengnäs beviljat ett anslag af 178,500 kronor

och deraf på extra stat för år 1902 anvisat ett belopp af 80,000 kronor,

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1903

af omförmälda beviljade anslag anvisa ytterligare 50,000 kronor.

Riksdagen har till uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskolelärareseminarium

i Strengnäs af förut beviljadt anslag på extra stat för

år 1903 anvisat ett belopp af 50,000 kronor.

73:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid folkskolelärareseminariet

i Strengnäs på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af 22,450

kronor.

74:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1902 egt rum, till

löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskoleläraresemi-narierna samt

till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier efter samma grunder, som blifvit för

år 1902 bestämda, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 36,300

kronor.

75:o) Med bifall till Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning

och på de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts, har Riksdagen till anordnande,

i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Majd kan

finna lämpligt föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare

på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 7,000 kronor.

76:o) Eders Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att för upphjelpande

af skolväsendet inom Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom

Risbäcks kapellförsamling på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse Nio 117.

af 5,000 kronor att användas i enlighet med de bestämmelser, Eders Kongl.

Maj:t kunde finna godt meddela.

Hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt angående den tillämnade

användningen af ifrågavarande anslag synes gifva vid handen, att detsamma

Er afsedt till understöd åt aflägset boende, fattiga nybyggare eller

andra invånare inom Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom Risbäcks

kapellförsamling för möjliggörande af deras barns skolgång. 1 anledning

häraf anser sig Riksdagen böra erinra om föreskriften i § 49 af

kongl. stadgan angående folkundervisningen i riket den 10 december 1897,

att, der föräldrar eller målsmän icke ega tillgång att bekosta barnens

kläder och underhåll vid skolan, de böra genom kommunens fattigvård

härutinnan understödjas.

Ehuru Eders Kongl. Maj:ts förslag enligt Riksdagens förmenande sålunda

rätteligen är att anse såsom en framställning om statsbidrag till vederbörande

kommuner för bestridande af dem åliggande fattigvårdsutgifter

och sålunda åt beskaffenhet att endast i händelse af sällsynta undantagsförhållanden

böra bifallas, anser Riksdagen med hänsyn till de nu ifrågavarande

kommunernas ekonomiska ställning och de särskilda svårigheter,

som för de ifrågavarande fjelltrakternas befolkning möta att bereda barnen

underhåll vid skolorna, att anslaget bör af Riksdagen beviljas, dock under

en benämning, som närmare än den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna angifva*

anslagets verkliga natur och ändamål. Äfven synes det Riksdagen vara

erforderligt, att särskild kontroll anordnas för öfvervakande, dels att understöd

lemnas endast för inackordering af barn till sådana föräldrar, som

äro boende i från skolan aflägset liggande fjelltrakter och som äro genom

fattigdom urståndsätta att sjelfva bekosta barnens underhåll vid skolan,

och dels att barnens underhåll och vård äro af tillfredsställande beskaffenhet

och svarande mot den ersättning, som af statsmedel derför utgår. De

för anordnande af denna kontroll erforderliga närmare bestämmelser torde

böra af Eders Kongl. Maj:t meddelas.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,

att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits,

att Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat 5,000 kronor, att, enligt

de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas

för att åt fattiga inom Vilhelmina församlings fjelltrakter och

inom Risbäcks kapellförsamling på längre afstånd från församlingarnas

skolor boende skolpligtiga barn bereda möjlighet till skolgång.

77:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

bär Riksdagen till understöd åt mindre bemedlade manliga och qvinlig allär
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

jungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, under

vilkor att sådant understöd endast får tilldelas elev, som är i den ålder,

att före kursens slut komma att uppnås af manlig elev aderton år och

af qvinlig elev sexton år, samt i öfrigt enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1903

anvisat ett belopp af 25,000 kronor.

78:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

bar Riksdagen till resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor

vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna, under de vilkor

och bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisat

på extra stat för år 1903 ett belopp af 2,000 kronor.

79:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1902 egt rum,

på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 4,000 kronor att användas

till resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor enligt de vilkor

och bestämmelser, som Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

80:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, till inköp af 2,500 exemplar utaf filosofie doktorn M.

A. Lindblads svampbok, för utdelning på sätt Eders Kongl. Maj:t finner

skäligt närmare bestämma, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af

10,000 kronor.

81:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte dels besluta, att folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor,

som meddela undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna

tilläggas ett särskildt statsunderstöd efter enahanda grunder som de af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna beträffande dylikt statsunderstöd till högre skolor

för qvinlig ungdom och vissa samskolor, dels ock för ifrågavarande ändamål

på extra stat för år 1903 bevilja och till Eders Kong]. Maj:ts förfogande

ställa ett anslag af 50,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande.

»I Kongl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof föreslår Kongl. Maj:t i punkten 19 under

åttonde hufvudtiteln, att Riksdagen måtte höja anslaget till högre skolor

för qvinlig ungdom med 160,000 kronor. Enligt de af Kongl Maj:t godkända

och i statsverkspropositionen, sid. 193, närmare angifna grunderna

för erhållande af statsbidrag till högre skolor för qvinlig ungdom och så
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

dana samskolor, som äro upprättade ä orter, der allmänt läroverk för

gossar ej finnes, är nämnda förhöjning delvis afsedd att främja ett särdeles

bel g ertansvärdt ändamål, nemligen undervisningen i huslig ekonomi.

Hvarje i förslaget inbegripen skola, som meddelar undervisning i huslig

ekonomi, skulle nemligen »för detta ändamål kunna tilläggas ett särskildt

understöd af högst 1,000 kronor, för hvilket särskilda understöd motsvarande

bidrag af kommun eller enskilde donatorer ej erfordras».

Yigten och betydelsen af att det uppväxande qvinliga slägtet redan

under skoltiden bibringas de allmännaste teoretiska och praktiska insigterna

i huslig ekonomi är numera allmänt erkänd. På många ställen

måste skolan härvidlag ingripa, om något skall blifva åtgjord!, ty i hemmet

saknas ej sällan både tid och förutsättningar härför.

Riksdagen har ock erkänt behöfligheten af statens medverkan på detta

område. Så utgår sedan år 1893 ett statsanslag af 5,000 kronor årligen

för beredande af undervisning i huslig ekonomi vid högre lärarinneseminariet,

och från och med år 1897 har Riksdagen årligen anvisat 5,000

kronor till understöd åt de vid Upsala enskilda läroverk och Ateneuin

lör flickor i Stockholm samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade

undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi.

Sistnämnda anslag har från och med år 1901 blifvit af Riksdagen höjdt

till 6,300 kronor.

I den mån lärarinnor i detta ämne blifvit utbildade, har vid allt

flera folkundervisningsanstalter, så i stad som på landet, undervisning i

huslig ekonomi blifvit införd. För att bereda intresse för ämnet särskildt

å landsbygden hafva på senaste tiden i skilda delar af riket (Bohuslän,

Vestergötland, Östergötland, Dalarne) inrättats s. k. vandrande skolkök.

Enligt tillgängliga uppgifter funnos år 1901 skolkök inrättade vid ett

60-tal folkskolor, vid 3 högre folkskolor och vid 6 folkhögskolor.

Att ämnet huslig ekonomi tills vidare emellertid blott förekommer

på undervisningsplanen vid ett jemförelsevis litet antal folkskolor, högre

folkskolor och folkhögskolor beror naturligtvis på de ganska betydande

kostnader, som äro förenade med detta ämnes införande. För undervisningens

praktiska ordnande är nemligen nödvändigt att inrätta ett

s. k. skolkök. De årliga utgifterna vid en större skola för ett dylikt skolkök

kunna beräknas till 2,000 å 2,500 kronor. Enligt inhemtade upplysningar

uppgå kostnaderna för ett skolkök, som blifvit inrättadt vid en

industriplats på den svenska landsbygden, till omkring 950 kronor förutom

lokal och bränsle.

Om, i likhet med hvad nu blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget beträffande

de högre flickskolorna och sainskolorna, särskildt statsunderstöd

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

bereddes de folkskolor och högre folkskolor samt möjligen äfven folkhögskolor,

hvilka meddela undervisning i huslig ekonomi, skulle detta

i hög grad främja nämnda ämnes införande. Och något skäl för att

härvidlag ställa folkundervisningsanstalterna i en sämre ställning än

öfriga skolor kan näppeligen uppletas. Tvärtom tala kraftiga skäl för att

i främsta rummet de flickor, som erhålla sin uppfostran i folkskolan, der

bibringas sådana insigter, att de i framtiden, då lifvets pligt er. kalla dem

att sköta om ett hem, kunna göra detta med insigt och med iakttagande

af all möjlig omtanke och sparsamhet,

Säkraste medlet att arbeta för nykterhetens främjande torde ock vara

att gifva qvinnorna en sådan uppfostran, att de val förstå sig pa att

ordna och sköta ett hem, och detta gäller särskild! de qvinnor, som erhålla

sin uppfostran i folkskolan. Tiden torde nu vara inne, att man

icke blott i städerna, utan äfven på landet tar i tu med att undervisa de

blifvande husmödrarna om näringsmedlens sammansättning, deras anrättning

på billigaste och tjenligaste sätt o. s. v. Pa grund af ren okunnighet

slösas nu ej sällan högst betydligt. Kosthållningen blir både dyr och

dålig. Bästa sättet att råda bot häremot är inrättandet af skolkök — på

större orter fasta och i verksamhet under större delen af aret, pa mindre

orter flyttande, så att kurser kunna meddelas på olika platser, allt eftersom

förhållandena det kräfva.

De kostnader, som genom ett bifall till vårt förslag skulle uppstå

för statsverket, torde, i fall statsunderstödet utdelas efter enahanda grunder,

som blifvit ifrågasatta för de högre flickskolorna och samskolorna,

kunna för närvarande beräknas till högst 50,000 kronor. Med detta

anslag skulle till de folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor, som

inrättat större och mera fullständiga skolkök, hvilka draga en årlig kostnad

af 2,000 kronor eller deröfver, kunna utdelas ett statsanslag af högst

1,000 kronor, på sätt blifvit af Kong! Maj:t föreslaget för de högre flickskolorna

och samskolorna, och till folkskolor, högre folkskolor och

folkhögskolor, som inrättat enklare skolkök, skulle kunna lenmas ett statsbidrag,

motsvarande ungefär hälften af de verkliga kostnaderna. Statsanslaget

torde till en början, och innan större erfarenhet vunnits, böra

uppföras på extra stat.

De närmare bestämmelserna för statsanslagets åtnjutande kunna lämpligen

här, liksom i fråga om de högre flickskolorna och samskolorna, fastställas

af Kongl. Maj:t.»

Hvad till stöd för förslaget blifvit af motionärerna anfördt, synes Riksdagen

vara beaktansvärdt. Derest lämpliga anordningar kunde vidtagas

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

för att i vidare kretsar af befolkningen utbreda färdighet i tillagning af

sund och kraftig föda, i synnerhet af sådan beskaffenhet, att densamma

lämpar sig för den kroppsarbetande befolkningens ekonomiska vilkor,

skulle tvifvelsutan dessa anordningar medföra sådant gagn, att desamma

vore väl förtjenta att af staten uppmuntras.

Deremot har Riksdagen ansett anslag för ändamålet icke böra i frågans

nuvarande läge beviljas, utan funnit motionärernas förslag för närvarande

allenast böra föranleda dertill, att Riksdagen hos Eders Kongl.

Maj:t anhåller om utredning i ämnet och om framläggande för Riksdagen

af det förslag, hvartill denna utredning möjligen kan gifva anledning.

I fråga om innehållet i det förslag, som i anledning häraf må

kunna vara att från Eders Kongl. Maj:t förvänta, anser sig Riksdagen

allenast böra uttala, att den grundsats, som särskildt inom undervisningsväsendet

på åtskilliga områden antagits, att kommuner eller enskilde böra

jemte staten i viss proportion bidraga till äflöningar och andra omkostnader

samt att visst maximibelopp för statsbidraget fastställes, synes böra tillämpas

äfven i fråga om de kostnader, som införandet vid folkundervisningsT

anstalterna af undervisning i huslig ekonomi skulle medföra.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla, att

Eders Kongl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, om och på hvilka

vilkor statsunderstöd må kunna tilläggas folkskolor, högre folkskolor och

folkhögskolor för beredande af undervisning i huslig ekonomi, samt till

Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en sådan utredning må befinnas

gifva anledning.

De tekniska läroverken.

82:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

har Riksdagen till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska högskolan

på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af 14,500 kronor.

83:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till vidtagande af vissa ändringar i en af Göteborgs

stad till Chalmers tekniska läroanstalt öfverlemnad byggnad samt till anskaffande

af inredning och inventarier för densamma, på extra stat för år

1903 anvisat ett belopp af 20,884 kronor.

84:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1903 beviljat dels till förstärkning

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Haft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

af lärarekrafterna vid tekniska skolan i Stockholm 2,000 kronor, dels ock

till inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel vid

samma skola 150 kronor, eller tillhopa 2,750 kronor.

85:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, på extra

stat för år ] 903 anvisat för uppehållande af verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Norrköping till beijeningens aflöning 250 kronor, till

lyshållning, uppvärmning in. m. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer

400 kronor, till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till

höjd aflöning åt läraren i frihandsteckning 150 kronor samt till bibliotek

och samlingar 300 kronor eller tillhopa 2,800 kronor.

86:o) Med anledning af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat för uppehållande .af

verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö till betjeningens aflöning

850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,700 kronor, till en

parallelafdelning i första årskursen 3,500 kronor, till en parallelafdelning

i andra årskursen 4,000 kronor, till en parallelfackafdelning i tredje årskursen

under höstterminen 1902 och hela år 1903 2,167 kronor samt till

inköp af två landtmäteriinstrument med tillbehör 500 kronor eller tillhopa

12,717 kronor.

87:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat för uppehållande

af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro till betjeningens

aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,550 kronor,

till en parallelafdelning i första årskursen 3,425 kronor samt till en

parallelafdelning i andra årskursen under höstterminen 1902 och hela år

1903 6,038 kronor eller tillhopa 11,763 kronor.

88:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1903 anvisa för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Borås till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till undervisning

i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning i frihandsteckning

200 kronor, till betjeningens aflöning 850 kronor, till lyshållning,

uppvärmning in. m. 1,600 kronor, till inredningsmateriel i hufvudbyggnaden

5,000 kronor och i laboratoriebyggnaden 2.900 kronor, till anordningar

för elektrotekniska arbeten 1,100 kronor samt till verkstadsmateriel

8,000 kronor eller tillhopa 20,850 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Eders Kongl. Maj ds berörda förslag har icke gifvit Riksdagen anledning

till annan erinran, än att, då upplyst blifvit, att på grund, af

otillräckligheten i det arfvode, som för undervisningen i frihandsteckning

varit i skolans stat uppfördt, undervisningstiden i detta ämne måst inskränkas,

Riksdagen förutsätter, att, då ökning i omförmälda arfvode nu

af Riksdagen beviljats, erforderlig ökning i undervisningstiden i sammanhang

dermed kommer att vidtagas.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Majds förevarande framställning,

på extra stat för år 1903 anvisat för uppehållande af verksamheten

vid tekniska elementarskolan i Borås till undervisning i verkstadsarbete

700 kronor, till undervisning i svenska och främmande språk 500

kronor, till undervisning i frihandsteckning 200 kronor, till betjeningens

aflöning 850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,600 kronor, till

inredningsmateriel i hufvudbyggnaden 5,000 kronor och i. laboratoriebyggnaden

2,900 kronor, till anordningar för elektrotekniska arbeten

1,100 kronor samt till verkstadsmateriel 8,000 kronor eller tillhopa 20,850

kronor.

89:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till inredning

och utrustning af tekniska elementarskolan i Hernösand på extra stat för

år 1903 anvisa ett anslag af 34,500 kronor.

Förevarande framställning har Riksdagen ansett sig höra bifalla, allenast

med den inskränkning, att, då sä.rskildt arfvode åt arkitekt för uppgörande

af ritningar till möbler och annan inredning icke synes erfordras,

Scb då det ändamål, hvartill anslaget är afsedt att användas, icke synes

vara af beskaffenhet att påkalla något anslag till oförutsedda utgifter,

Riksdagen ansett det begärda beloppet böra minskas med hvad till arkitektarfvode

och till oförutsedda utgifter beräknats åtgå, eller 1,490 kronor;

och har Riksdagen alltså i anledning af Eders Kongl. Maj ds förevarande

framställning till inredning och utrustning af tekniska elementarskolan i

Hernösand på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 33,010 kronor.

90:o) Sedan 1900 års Riksdag med bifall till Eders Kongl. Majds framställning

till understöd för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor pa vissa i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1900 angifna,

för samma år bestämda vilkor samt till bestridande af kostnader för inspektion

af dessa skolor beviljat ett anslag af 180,000 kronor, hvaraf på extra

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

stat för år 1901 anvisats 60,000 kronor samt för år 1902 likaledes 60,000

kronor, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af förenämnda,

redan beviljade anslag på extra stat för år 1903 anvisa återstående beloppet,

60,000 kronor.

Riksdagen har till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till

bestridande af kostnader för inspektion af dessa skolor af förut beviljadt

anslag på extra stat för år 1903 anvisat återstoden, 60,000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

91:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen för uppehållande under år 1903 af undervisningen i den

qvinliga lärokursen vid gymnastiska centralinstitutet med ett ökadt antal

elever beviljat på extra stat för år 1903 ett belopp af 4,700 kronor.

Barnmorskeundervisningen och barnbördslmsen.

92:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 2,000

kronor till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till

beredande, så vidt ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna

deri under den tid, de genomgå dessa kurser.

Y eterinärundervisningen.

93:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat åt veterinärinrättningen i

Skara ett anslag af 900 kronor, deraf 200 kronor till aflönande af vikarie

åt föreståndaren, 100 kronor till löneförbättring åt två drängar samt återstoden

såsom bidrag till bestridande af utgifter för ved och lyse för elever

och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera m. m.

Y etensk&psakademien.

94:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen dels af förut beviljadt anslag för inlösen af fullständiga

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

exemplar och enstaka delar af en internationel, fortlöpande katalog öfver

naturvetenskaplig literatur på extra stat för år 1903 anvisat 2,000 kronor,

dels ock för upprätthållande under samma år af den för ifrågavarande

katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige beviljat på extra stat

för år 1903 ett belopp af 1,600 kronor.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

95:o) Eders Kongl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1903 anvisa ett belopp af 3,000 kronor såsom understöd till företagande

af forskningar efter svenska minnen i främmande länder, under vilkor att

den person, hvilken erhåller uppdrag att utföra berörda forskningar, skall

vara skyldig att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien öfverlemna

de afbildningar och anteckningar m. in., som blifva frukten af hans

forskningar.

Under erinran, att, enligt den plan för de ifrågavarande forskningsresorna,

som år 1900, då anslag för ändamålet först beviljades, blifvit Riksdagen

delgifven, desamma beräknats skola omfatta fyra år och att följaktligen,

derest dylikt anslag varder äfven vid nästkommande riksdag beviljadt,

någon ytterligare framställning i enahanda syfte icke synes böra vara

att derefter förvänta, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med bifall till

Eders Kongl. ''Maj:ts förevarande framställning, på extra stat för år 1903

anvisat ett belopp af 3,000 kronor såsom understöd till företagande af

forskningar efter svenska minnen i främmande länder, under vilkor att

den person, hvilken erhåller uppdrag att utföra berörda forskningar, skall

vara skyldig att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien öfverlemna

de afbildningar och anteckningar in. in., som blifva frukten af hans

forskningar.

96:o) Sedan Riksdagen, med anledning af eu utaf Eders Kongl. Maj:t

gjord framställning, år 1901 beviljat för utförande af konserveringsarbeten

å Bolius fästningsruin ett anslag af 32,000 kronor och deraf på extra stat

för år 1902 anvisat 22,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att af det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra stat för år

1903 återstoden, 10,000 konor.

Riksdagen har för utförande af konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin

af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903 anvisat återstoden,

10,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse N:o 117-

Hatur historiska riksmuseum.

97:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets

etnoqrafiska afdelninq anvisat på extra stat för år 1903 ett anslag

af 2,800 kronor.

98:o) På grund af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning

liar Riksdagen på extra stat jemväl för år 1903 anvisat ett belopp åt

2,000 kronor till inköp och insamling af naturalier vid naturhistoriska

riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden

derstädes och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade

utgifter.

Meteorologiska centralanstalten.

99:o) I anledning af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1902 egt rum, på extra

stat för år 1903 anvisat dels till upprätthållande af fullständigt ordnad

väderlekstjenst vid meteorologiska centralanstalten 9,050 kronor, deraf 500

kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt nuvarande amanuensen vid

anstalten Hugo Emanuel Hainberg och 3,000 kronor såsom anslag till

vetenskapligt biträde vid väderlekstjensten, dels ock till upprätthållande af

en meteorologisk station i Gellivare 300 kronor.

100:o) Sedan Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1900 anmält, att

Riksdagen, med bifall till eu af Eders Kongl. Majd; aflåten proposition, för

meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram

från Feer öar ne och Island beviljat ett anslag af 144,000 kronor, samt

Riksdagen deraf på extra stat för hvart och ett af åren 1901 och 1902

anvisat ett belopp af 7,200 kronor, har Eders Kongl. Majd föreslagit Riksdagen

att af det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra stat för år

1903 ett belopp af 7,200 kronor.

Riksdagen har för meteorologiska centralanstaltens förseende med

dagliga meteorologiska telegram från Faeröarne och Island af förut beviljadt

anslag anvisat på extra stat för år 1903 ett belopp af 7,200 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

71

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

101:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid läroanstalten i

Bollnäs för öfver ånga döfstumma på extra stat för år 1903 anvisat ett

belopp af 16,400 kronor.

102:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda på extra

stat för år 1903 beviljat ett anslag till enahanda belopp, som för detta

ändamål under närmast föregående är anvisats, eller 10,000 kronor.

103:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har

Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat till tryckning af blindskrifter

2,500 kronor och till- understöd åt blindlärareelever samt till reseunderstöd

åt blindlärare 1,200 kronor.

104:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901 och 1902 egt rum, till

resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor

(döfstumskolor, blindskolor och idiotanstalter) på de vilkor och under de

närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,

på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 1,000 kronor.

105:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för det femte

nordiska mötet för abnormsaken på extra stat för år 1903 uppfört ett

anslag af 5,000 kronor.

Undervisningsanstalter för vanföra och lykta.

I06:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till understöd åt de i Göteborg, Karlskrona, Helsingborg

och Stockholm af föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalter

för vanföra och lyfta samt till bekostande af dessa anstalters

inspektion på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 7,500

kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Diverse anslag.

107:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901 och 1902 egt rum,

för beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska hamnar samt

åt andra derstädes sig uppehållande landsmän på extra stat för år 1903

beviljat ett belopp af 15,000 kronor.

108:o) Sedan 1901 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af tre kontraktsadjunkter

inom södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Vesterbottens

andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken, 18,000 kronor,

deraf 6,000 kronor att utgå, under år 1902, dels ock till resekostnadsersättning

åt dessa kontraktsadjunkter 3,300 kronor, deraf 1,100 kronor att utgå

under år 1902, har Eders Kongl. Maj:t, som den 7 juni 1901 förordnat, att,

beträffande användandet af ifrågavarande anslag, hvad genom kongl. brefvet

den 2 september 1898 i sådant afseende föreskrifvits fortfarande skulle

vinna tillämpning, föreslagit Riksdagen att utaf de beviljade beloppen på

extra stat för år 1903 anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna 6,000

kronor samt af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,100 kronor.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

af förut beviljade anslag på extra stat för år 1903 anvisat dels

till anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lappmarkens kontrakt

samt de delar af Vesterbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra

lappmarken, 6,000 kronor, dels ock till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

1,100 kronor.

109:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1903 beviljat dels till anställande

af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde kontrakt 12,000 kronor,

deraf 4,000 kronor att utgå under år 1903, dels till resekostnadsersättning

åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, deraf 500 kronor att utgå under

år 1903, dels ock till två stipendier för utbildande vid universitet af prester,

förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå

under år 1903; med rätt för Eders Kongl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

110:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till resestipendier åt prestman, under de vilkor och

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

73

bestämmelser Eders Kong!. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisat på.

extra stat för år 1903 ett belopp af 5,000 kronor.

lll:o) Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning,

bar Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898--1902 egt rum, för

bestridande af kostnaderna för vissa utredningar angående pr ester skåpets

aflöning sförhållanden med mera, på extra stat för år 1903 anvisat ett förslagsanslag

af 10,000 kronor.

112:o) Eders Kong]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande

af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen på extra stat

för år 1903 anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

Ifrågavarande utredning har föranledts af Riksdagens uti skrifvelse till

Eders Kongl. Maj:t den 3 juni 1901 gjorda framställning, det täcktes Eders

Kong! Maj:t låta verkställa en fullständig utredning angående de ecklesiastika

boställen, som blifvit af kronan till presterskapets eller församlings understöd

anslagna, och de bidrag, som staten utbetalt till församling för anskaffande

af boställe för dess presterskap, äfvensom framställa förslag till

de förändringar i 1894 års skogsförordning, som genom denna utredning

och i öfrigt kunde anses vara erforderliga.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

till bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika

boställen på extra stat för år 1903 anvisat ett förslagsanslag af 10,000

kronor.

113:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att såsom

bidrag till fullbordandet af den yttre restaureringen utaf Dalhems kyrka på

Gotland, i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde

finna godt meddela, bevilja ett anslag af 40,000 kronor och deraf på extra

stat för år 1903 anvisa ett belopp af 20,000 kronor, med vilkor att Dalhems

församling uppfylde vissa af densamma å kyrkostämma den 29 juli 1901

i fråga om restaureringen åtagna förpligtelser.

På grund af hvad till stöd för denna framställning blifvit anfördt,

har Riksdagen ansett statsanslag böra beviljas till fullbordandet af den yttre

restaureringen af Dalhems kyrka. I fråga om anslagets belopp vill Riksdagen

erinra derom att, då Dalhems församlings kyrkostämma den 29

juli 1901, under förutsättning att staten beviljade ett anslag af minst

45,000 kronor, förband sig ansvara för hela den öfriga kostnaden, detta

beslut fattats i sammanhang dermed, att ett kostnadsförslag för restaure
Bih.

till Iliksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. L Band. 31 Haft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

ringen å 50,000 kronor af församlingen godkändes. Sedan emellertid numera

på grund af de utaf öfverintendentsembetet vidtagna och af vitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademien godkända förändringar i den uppgjorda

restaureringsplanen, de beräknade kostnaderna nedbringats med

8,000 kronor eller till 42,000 kronor och då samma belopp, hvartill församlingen

vid kyrkostämman den 29 juli 1901 måste antagas hafva beräknat

sina af omförmälda, då fattade beslut föranledda utgifter, fortfarande

torde få anses vara att från församligen påräkna, har Riksdagen

ansett högre statsanslag än 37,000 kronor icke böra beviljas.

Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kong! Maj:ts förevarande

framställning, såsom bidrag till fullbordandet af den yttre restaureringen

utaf Dalhems kyrka på Gotland i enlighet med de närmare bestämmelser,

Eders Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, beviljat ett anslag af 37,000

kronor och deraf på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 18,500

kronor, under vilkor att Dalhems församling jemlik! sitt å kyrkostämma

den 29 juli 1901 fattade beslut dels ansvarar för hela den öfriga kostnaden,

dels ock samtidigt låter utföra och bekosta de i kyrkans inre ännu

återstående konstarbeten samt för öfrigt åtager sig bestyret med och ansvaret

för restaureringens solida och värdiga utförande.

114:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år egt rum,

jemväl för år 1903 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor till

svenska fornskriftsällskapet.

115:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1901

och 1902 egt rum, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 50,000

kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för att enligt

dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

116:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1903 anvisa till kulturhistoriska museet i Lund ett belopp af 5,000

kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet

tillhörande ändamål.

Med afseende å hvad i statsrådsprotokollet blifvit upplyst såväl angående

beskaffenheten och omfattningen af kulturhistoriska museets samlingar

och den dermed sammanhängande verksamheten som beträffande

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

75

museets ekonomiska ställning och då detsainmas vidmakthållande och vidare

utveckling synes vara af betydelse ej allenast för södra Sverige utan för

hela vårt land, har Riksdagen ansett giltiga skäl föreligga för beviljande af

statsanslag till museets främjande, och har Riksdagen i fråga om beloppet

icke funnit anledning till någon erinran emot hvad af Eders Kong! Maj:t

föreslagits.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Ivongl. Maj:ts förevarande

framställning, till kulturhistoriska museet i Lund på extra stat för år 1903

anvisat ett belopp af 5,000 kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska

föreningen för södra Sverige förfogande för att enligt dess bestämmande

användas för museet tillhörande ändamål.

117:o) I anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt

medicinskt arkiv» jemväl för år 1903 på extra stat beviljat ett anslag

af 3,000 kronor.

118:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen,

i likhet med hvad för åren 1896—1902 egt rum, till understöd för

fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta mathematica», på extra stat för år

1903 anvisat 3,000 kronor.

119:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte för år 1903 anslå en summa af 1,200 kronor till fortsatt utgifvande

af tidskriften »Sfinx» med vilkor, att dess utgifvare till universitetsbiblioteket

i Upsala öfverlemnade 40 exemplar af tidskriften för att

användas för bibliotekets bytesverksamhet med utlandet.

Till stöd för berörda förslag har i motionen anförts följande:

»Vid den tionde internationella orientalistkongressen i Geneve 1895

uttalades önskvärdheten af, att ett intern ationelt periodiskt organ skapades

i syfte att främja egyptologiens utveckling på alla områden.

Denna tanke realiserades redan följande år af professor K. Piehl,

som då började utgifva tidskriften »Sfinx, Revue Critique embrassant le

domaine entier de 1’égyptologie», hvilken utgått med omkring 4 häften

årligen och af hvilken nu föreligga 5 band (å 16 tryckark hvartdera).

Hvilket anseende tidskriften vunnit framgår dels deraf, att den i allt större

grad förvärfvat bidrag af utländska författare, så att numera omkring två

tredjedelar af dess innehåll härflyta från sådana, ehuru intet författarehonorar

betalas, dels äfven deraf, att den berömde egyptologen G. Maspero

i ett prospekt till den af honom nyligen uppsatta »Annales du Ser
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

vice des Antiquités» jemställer »Sfinx» med egyptologiens båda vida äldre

organ, den tyska (sedan 1863 utkommande) »Zeitschrift fur ägyptische

Sprache lind Alterthumskunde» samt den franska (från år 1872 existerande)

Recueuil de Travaux relatifs å la philologie et å 1’archéologie

égyptiennes et assyriennes».

Medel för utgifvande af denna tidskrift har prof. Piehl hittills erhållit

genom understöd från enskilda mecenater. Inalles fem sådana hafva

efter hvarandra bekostat tryckningen af de hittills utkomna årgångarna

(inklusive årgången för det löpande året). Men då antalet personer, som

vilja understöda ett arbete, hvilket för dem sjelfva ej kan ega så stort

omedelbart intresse, väl får antagas vara mycket begränsad^ blir det helt

naturligt för utgifvaren för hvarje år allt svårare att på denna väg anskaffa

erforderliga penningbidrag, hvadan fara är, att tidskriften måste

nedläggas kanske redan vid detta års slut.

Då emellertid detta af flera skäl vore olämpligt, vågar jag hoppas,

att Riksdagen möjligen skulle vilja träda emellan till publikationens fortsatta

utgifvande. Att den är af gagn för sin vetenskap framgår af hvad

ofvan sagts, och om än denna förtjenst kan anses vara af mer internationel

än rent svensk natur, så har dock Riksdagen redan förut ansett

lämpligt att understödja en annan tidskrift, om hvilken detsamma kan

sägas, och detta med rätta, ty det är dock ett svenskt intresse, att ett

och annat dylikt vetenskapligt centralorgan utgår från Sverige och redigeras

af svenska vetenskapsmän. Men hvad »Sfinx» angår, kan äfven

ett annat skäl andragas, som gör det synnerligen önskvärd!, att den fortfarande

får bestå. I den storartade bytesverksamhet, som Upsala universitetsbibliotek

inrättat med universitet och andra lärda institutioner i andra

länder, är det af den största vigt att uti en sådan på främmande språk

skrifven publikation ega en högt värderad bytesartikel. Utgifvaren af

»Sfinx» har nemligen årligen lemnat 30 ex. af sin tidskrift till bibliotekets

förfogande, och härigenom har detta utan kostnad kunnat förvärfva

bland annat öfver tolf tidskrifter i orientalisk filologi och arkeologi, såsom

framgår af det denna motion bilagda intyget af bibliotekets chef.

Utgifvaren är beredd att, om Riksdagen lernnar honom medel till tidskriftens

fortsatta utgifvande, till universitetsbiblioteket för detta bytesändamål

lemna 40 exemplar. Härigenom blir detta satt i tillfälle att förvärfva

litteratur till ett bokhandelsvärde, som måhända föga understiger

den summa, som är nödvändig för tidskriftens utgifvande. Denna har

visat sig utgöra 1,200 kr. per år.»

Riksdagen har erfarit, att den ifrågavarande tidskriften inom vetenskapliga

kretsar utom och inom våld land vunnit stort anseende. Med

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

afseende härå och då möjligheten af dess fortsatta utgifvande lärer vara

beroende deraf, huruvida det nu ifrågasatta statsanslaget kan blifva för

ändamålet beviljadt, samt universitetsbiblioteket i Upsala af densamma

drager afsevärd fördel i sin bytesverksamhet, har Riksdagen, med bifall

till förevarande motion, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af

1,200 kronor till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Sfinx»

med vilkor, att dess utgifvare till universitetsbiblioteket i Upsala öfverlemnar

40 exemplar af tidskriften för att användas för bibliotekets bytesverksamhet

med utlandet.

120:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen för år 1903 beviljat ett extra anslag af 100,000 kronor,

att på de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden deri 11 januari

1902 angifna vilkor användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,

som anordna föreläsning skur ser för arbetsklassen.

121:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att

Riksdagen måtte till främjande af universitetens för allmänheten af sedda

föreläsningskurser på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 10,000

kronor att fördelas och användas enligt de i motionen närmare angifna

grunder.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande.

»Folkbildningsrörelsen är ett för vår tid kännetecknande drag. Den

tränger alltjemt fram till djupare lager af samhället och ikläder sig efter

behof nya former. Ej nog dermed, att de för barnaåldern afsedda folkskolorna

förbättras, utvidgas och ökas i antal samt att sålunda förutsättningarna

för fortsatt undervisning hos de flesta samhällsmedlemmar äro att

påräkna. Man söker äfven nå ungdomen och de till mognare ålder komna

genom olika bildningsanstalter: folkhögskolor, arbetareinstitut och särskilda

i städerna eller på landsbygden anordnade föreläsningskurser. Härtill

sluta sig sträfvandena att genom folk- och vandringsbibliotek med värdefull

literatur, äfvensom genom spridande af goda och billiga småskrifter,

i vidare kretsar väcka hågen för bildande läsning.

Dylika sträfvanden att utbreda nyttiga kunskaper och dermed följande

förädling af menniskosinnet äro helt visst förtjenta af att stödjas från det

allmännas sida. Riksdagen har ock på senare tider för sådant ändamål

beviljat ganska afsevärda belopp; så ha de senare åren till folkhögskolorna

anslagits 120,000 kronor, till stipendier åt mindre bemedlade elever vid

dessa skolor 25,000 kronor och till föreläsningskurser för arbetsklassen

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

65,000 kronor, ett anslag, som Kongl. Maj:t för nästa år föreslår simla

höjas till 100,000 kronor.

Härmed är emellertid ingalunda allt väl bestäldt. Af vigt är äfven,

att folkbildningsrörelsen, sedan den hunnit växa sig stark och fått understöd

från statens sida, med bibehållande af tillbörlig frihet, ledes i sund

rigtning, på det den ej må förytligas och råka in på afvägar. För att

förebygga sådant och ej minst för att förse rörelsen med ett vederhäftigt

lärarematerial och ett ständigt förnyadt värdefullt stoff, bör man söka skaffa

den en fast medelpunkt. Såsom sådan lärer ej kunna påvisas någon lämpligare

än våra förnämsta nationella bidningsanstalter, universiteten.

Från dessa har nemligen på senare åren i förevarande afseende utgått

ett betydelsefullt initiativ. Vid sidan af sin väsentliga uppgift att tjena

forskningen och meddela högre vetenskaplig undersvisning ha, som bekant,

högskolorna i Upsala och Lund äfven på ett verksamt sätt börjat främja

det folkliga bildningsarbetet. Efter förebilder, liemtade hufvudsakligen från

England (»University Extension») och från Amerika (»Chautauquarörelsen >),

men sjelfständigt utvecklade på svensk botten, lyckades professorerna IL

Hjärne, J. A. Lundell och A. Moreen att år 1893, i samråd med åtskilliga

andra universitetslärare, sätta i gång de första s. k. sommarkurserna vid

Upsala universitet. Dessa öppnades den 14 augusti nyssnämnda år och

besöktes af sammanlagdt 329 åhörare från alla delar af landet, mest lärare

och lärarinnor, till stor del tillhörande folkskolans lärarekår. Kurserna

pågingo i fjorton dagar och omfattade 17 olika föreläsningsserier om tre

till tio föreläsningar hvardera, bland hvilka åhörarne fritt kunde välja hvad

de önskade inhemta. Till de flesta af föreläsningsserierna utdelades s. k.

grundlinier eller tryckta hufvudpunkter af det förelästa, afsedda att lätta

åhörarnes uppfattning och öka behållningen af kurserna. Dessutom förevisades

för kursdeltagarne universitetets vetenskapliga institutioner och samlingar.

Flere föreläsare anordnade äfven s. k. aftonsamtal, för att under

personlig beröring med sina åhörare närmare förklara och utveckla det vid

föreläsningarna genomgångna. Kurserna öppnades och afslutades högtidligen

i universitetets aula, och om söndagarne hölls särskild predikan för

kursdeltagarne. Dessa blefvo under sin vistelse i universitetsstaden på allt

sätt behandlade såsom högskolans alumner och kunde vid affärden taga med

sig ej blott en kortfattad öfverblick af vetenskapens nyaste resultat på

olika områden, utan hade äfven och framför allt fått väckelse till fortsatta

studier i en eller annan rigtning, hvilken specielt intresserade dem.

Följande år, 1894, upptogs tanken på eu dylik bildningskurs vid

Lunds universitet. Under ledning af professor S. Ribbing med flera universitetslärare

samt folkskolelärare!! N. Lundahl öppnades kursen den 20

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrifvelse N:o 117.

augusti ocli pågick tio dagar. Den räknade 13 föreläsningsserier med

sammanlagdt 200 åhörare och var anordnad på hufvudsakligen samma sätt

som den i Upsala hållna.

Efter denna början ha vid universiteten i Upsala och Lund alternerande

hvart annat år anordnats sådana sommarkurser. Dessa ha i allmänhet

fortgått omkring 14 dagar och varit besökta af en talrik åhörarekrets.

Sålunda utgjorde antalet af kursdeltagare och föreläsningar:

i Upsala:

Kursdeltagare

Föreläsningar

år 1895.

............................................ 467

301 (32 serier)

» 1897.

............................................. 330

149 (27 » )

» 1899.

............................................ 400

156 (29 » )

» 1901 .

............................................ 474

192 (33 » )

i Lund:

år 1896.

............................................ 204

85

» 1898.

............................................ 219

90

» 1900.

............................................ 234

89

» 1902

är sommarkurs afsedd att hållas

i Lund.

För att gifva en föreställning om rikhaltigheten och omvexlingen i

det vetande, som vid dessa kurser meddelas i regeln af universitetslärare

eller någon gång af annan, utaf vederbörande föreläsnings utskott tillkallad

sakkunnig lärare, bifogas programmet öfver de vid senaste sommarkurser

i Upsala år 1901 hållna föreläsningarna, utgörande 19 humanistiska och

14 naturvetenskapliga serier af föredrag (Bil. l). Kursdeltagarne kunde

följa så många af dessa serier de behagade, men tillråddes i programmet

att begränsa sig till ett urval af serier med sammanhängande ämnen.

Timplan och grundlinier till de olika serierna tillhandahöllos gratis, och

till kursdeltagarnes beqvämlighet anskaffades genom »sommarkursernas byrå»

för billigt pris bostad och spisning. För deltagande i kurserna har erlagts

en afgift af tio kronor, omfattande rätt att bevista alla föreläsningar och

öfningar. Vidare har åt kursdeltagarne utverkats fri återresa från universitetsstaden

på statens jernvägar till hemorten. Dessutom ha åtskilliga

kommuner eller institutioner gifvit sina lärare stipendier för att deltaga

i kurserna.

Anordningen och ledningen af nämnda kurser har vid hvartdera universitetet

utgått från ett »sommarkursernas föreläsningsutskott», valdt af

samtliga professorer och inom sig upptagande representanter för hvarje

fakultet och sektion. Detta utskott af universitetslärare (Bil. 2) har haft

till uppgift dels att anordna ifrågavarande kurser vid universitetet, dels ock

att lemna önskadt biträde vid anordnande af föreläsningar utom lärosätet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

eu uppgift, som på senare tider blifvit af allt större betydelse och derför

öfverlemnats åt en särskild byrå.

Hittills af mera tillfällig art ocli endast genom stor uppoffring af tid

och möda från ledarnes sida möjliggjorda, böra dessa universitetskurser

för framtiden göras kontanta och stödjas af staten.

Ju mera folkbildningsrörelsen växer i omfång och djup, desto klarare

framträder nemligen behofvet af att för densamma ega en centralhärd,

hvarifrån sunda och kraftiga impulser till förnyelse af det meddelade kunskapsstoffet

kunna utgå. Ej nog med att vid dylika årligen återkommande

korta universitetskurser lärare och lärarinnor från olika slag af skolor

kunna infinna sig för att der uppfriska sin studiehåg med en dryck ur

vetandets källa. Vid dessa kurser kunna äfven föredragshållare vid folkhögskolor

och arbetarinstitut hemta nytt stoff till föredrag och sålunda

förmedla spridningen af den vetenskapliga forskningens nyvunna resultat

till vidare kretsar. I den omständigheten, att föryngringsprocessen af det

genom folkbildningsrörelsen förmedlade vetandet till väsentlig del försigginge

vid årliga universitetskurser, ledda af vetenskapsmän, vunne man eu

garanti mot rörelsens förytligande och utlöpande i skadliga tendenser.

Just bristen på en dylik garanti och tviflet på att derför tillräckligt gagn

af föreläsningarna skulle följa var, såsom af utskottsutlåtandet och diskussionen

framgick, den väsentliga anledningen till att en för tre år sedan

inom Andra Kammaren väckt motion om ett anslag af 6,000 kronor för

understödjande af sommarkurser på landet (1899, n:o 166) af Riksdagen

afslogs. Hur helt annorlunda saken i nämnda hänseende ställer sig, då

ledningen af kurserna enligt här framstälda förslag skall utgå från universiteten,

det torde ej särskilt behöfva påvisas.

För universiteten skulle sådana föreläsningskurser för allmänheten, om

de finge en regelbunden, af staten understödd karakter, kunna verka helsosamt

genom att ge vetenskapsmännen en direkt anledning att träda i beröring

med lifvet omkring dem. Det vore utan tvifvel för yngre universitetslärare

en nyttig öfning att, vid sidan af deras vanliga forskningsarbete

och akademiska undervisning, inträda såsom föreläsare vid dessa

kurser, derigenom få tillfälle att utbilda sin förmåga af populär framställning

och tvingas att öfverblicka sitt ämne från allmännare synpunkter;

dervid torde ock en af isoleringen å studerkammaren ofta alstrad ensidighet

på ett verksamt sätt motarbetas. För de i allmänhet oaflönade docenterna

och andra yngre akademiska lärare kan äfven hållandet af dylika

föreläsningskurser, om de ej allt för lågt honoreras, blifva en lämplig biinkomst,

på samma gång de bidroge att fullgöra ett samhällsnyttigt arbete.

1 våra dagar kunna dessutom dylika regelbundna föreläsningskurser

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

vid universiteten, afsedda att sprida vetande till vidare kretsar, sägas vara

af särskilda skäl påkallade. I sammanhang med utsträckningen af de

värnpligtiges öfningstid beslöt nemligen föregående års Riksdag i anledning

af en inom Andra Kammaren väckt motion (1901, n:o 174), att i

skrifvelse till Kong! Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga under

ompröfning, huruvida icke anordningar måtte kunna vidtagas, hvarigenom

utan hinder för de värnpligtiges militära utbildning tillfälle måtte beredas

dem att under den tid, tjenstgöringen för denna utbildning påginge, erhålla

undervisning i andra ämnen, af hvilkas inhemtande de för framtiden kunde

draga nytta, samt i sådant afseende meddela de föreskrifter och vidtaga

de åtgärder, som kunde finnas erforderliga. Med anledning af denna skrifvelse

har Kongl. Maj:t från chefen för generalstaben samt från arméfördelningscheferna

infordrat utlåtanden i frågan, och ha dessa militära myndigheter

i allmänhet förklarat, att någon egentlig undervisning — utöfver

en rent elementär sådan i läsa, skrifva och räkna för värnpligtige, som

deri till äfventyrs befunnes sakna vanliga folkskolekunskaper — alls icke

eller endast i mycket ringa omfång vore möjlig att anordna med den

nu beslutade utbildningstiden. Deremot ha de flesta arméfördelningscheferna

kraftigt uttalat sig för att föredrag måtte anordnas för de värnpligtige

för att främja deras intellektuella utveckling och bereda dem omvexling

och förströelse vid sidan af det trägna arbetet under fanorna. Så

hemställer t. ex. chefen för tredje arméfördelningen, att den allmänna utbildning,

som i Riksdagens skrifvelse afsetts, tills vidare på det sätt måtte

tillgodoses, att föredrag för manskapet skola hållas under tiden för rekrytutbildningen

och om möjligt minst två gånger i månaden, såsom redan vid

nämnda fördelning skett. Chefen för femte arméfördelningen finner till

och med, att det under rekrytutbildningstiden torde bli möjligt att anslå

omkring fem timmar i veckan till icke militära arbeten.

Huruvida de sålunda från sakkunnigt håll allmänt förordade föredragen

för manskapet i bildande ämnen böra hållas af militärer eller af civila

föreläsare, derom har i vissa af de nämnda utlåtandena ej gjorts något

bestämdt uttalande. Medan en af arméfördelningscheferna uttryckligen

förklarat, att man icke borde ställa civila lärare mellan befäl och manskap,

synas emellertid de flesta ha tänkt sig, att föredragens hållande åtminstone

företrädesvis skulle uppdragas åt befälet. Dervid har särskildt framhållits

den välgörande verkan, det skulle utöfva på officers- och underofficerskårerna

att få sysselsättning äfven med allmänt humanistiska ämnen

samt att en dylik verksamhet för befälet borde blifva ett rikt fält för

alstrande af sant fosterländsk anda, lyftning i tänkesättet och utjemning

af stånds- och yrkesfördomar. Vare sig militäre eller civile föredragshål
Bih

till Rilcsd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

lare användas, är emellertid uppenbart, att det för de yngre officerare,

som kunde få sig uppdrag meddela dt att hålla föredrag för manskapet,

skulle innebära en väsentlig lättnad, om de genom att infinna sig vid här

ifrågavarande kortvariga universitetskurser kunde samla stoff till föredrag

i olika ämnen samt inhemta kännedom om derför erforderlig literatur

och åskådningsmateriel, såsom planscher, kartor, skioptikonbilder in. m.

Slutligen bör ock erinras derom, att det i många trakter af vårt land

framstått såsom ett önskemål att på landsbygden kunna få mera tillfälliga

föreläsningskurser anordnade, hvarför ock vid hvardera universitetet nyligen

upprättats en byrå för att förmedla dylika föreläsningar. För dessa har

enligt hittills gällande bestämmelser i en mängd fall intet anslag kunnat

erhållas; men genom den här tilltänkta anordningen skulle för sådant

ändamål till mycket moderat pris kunna tillhandahållas goda föredragshållare.

Universitetens organisationsutskott för föreläsningskurser borde

nemligen få medel sig anvisade för att kunna gå dylika önskningar till

mötes. Ty att populära föredrag, hållna af forskningens män samt, der

så finnes lämpligt, belysta af skioptikonbilder och annan åskådningsmateriel,

skola verka väckande på allmänhetens intresse och medföra en nyttig

beröring mellan den högre bildningens representanter och folket i bygderna,

torde näppeligen någon vilja förneka.

Flera skäl synas alltså tala för att från statens sida något göres för

att hålla vid lif och stödja det folkbildningsarbete, hvartill under det sista

årtiondet vid våra universitet gjorts en så vacker och lofvande början.

De första åren egde det organisationsutskott af universitetslärare, som haft

arbetets ledning och de derför tillgängliga medlens förvaltning om hand,

endast kursafgifter och enskilda bidrag för ändamålet till sitt förfogande.

De senaste åren har emellertid på ansökan ett mindre anslag, 1,000 kronor

i Upsala och 750 kronor i Lund, af Kongl. Maj:t beviljats och genom

universitetets rektor till bemälda utskott utbetalats för att mot redovisningsskyldighet

inför kongl. kammarrätten användas till tryckande af

grundlinie!’ och anskaffande af undervisningsmateriel för kursen. Klart

är likväl, att under sådana förhållanden ersättningen för de universitetslärare,

som på föredragsserier för dessa kurser offrat tid och krafter, stält

sig i hög grad anspråkslös (varierande mellan minst 5 och högst 17 kronor

per föreläsningstimme). Om man betänker, hvithet betydande arbete,

som måste nedläggas först på att samla material till en populär föreläsningskurs

af verkligt värde och sedan på att i detalj utarbeta densamma,

måste en sådan ersättning, som v da understiger den för honorerande af

offentliga föredrag vanliga, anses rent af minimal. Och äfven om det

lyckats intresserade och energiska universitetsmän att trots ogynsamma

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

ekonomiska förutsättningar fa ett dylikt bildningsföretag i gång, så kan

man dock med skäl betvifla, att det på längden skulle blifva dem möjligt

att utan kraftigare bidrag från det allmännas sida hålla ifrågavarande

kurser uppe. Derför bör med afseende å denna föreläsningsverksamhet,

som redan visat sig samhällsgagnelig och med förbättrade tillgångar har

god utsigt att för framtiden i än högre grad bli det, staten träda stödjande

till, så mycket mer som något större anslag här ej torde bli af

nöden.

Under förutsättning, att hittillsvarande organisation för universitetens

för allmänheten afsedda föreläsningskurser bibehölles, torde ett belopp af

10.000 kronor för år 1903 visa sig för ändamålet tillräckligt. Häraf

skulle 4,000 kronor afses till understödjande af den föreläsningskurs, hvilken

nämnda år, i likhet med hvad förut skett, under en tid af omkring

två veckor är ämnad att hållas vid Upsala universitet, medan återstående

6.000 kronor äro afsedda att lika fördelas mellan Upsala och Lunds universitet

för bestridande af kostnaderna för de särskilda föreläsningskurser,

som derifrån kunde anordnas åt kommuner eller institutioner i olika delar

af landet, hvilka sådant begära och ej hafva eller på grund af gällande

bestämmelser kunna få del af statsanslaget till understödjande af föreläsningskurser

för arbetsklassen.

Enligt en plan, som af framstående ledare af nämnda universitetskurser

gillats, böra dessa medel i samma ordning som det hittills åtnjutna

ringa statsunderstödet, hvithet, i händelse det nu ifrågasatta beloppet beviljades,

ej vidare behöfde utgå, genom universitetets rektor utbetalas till

och mot redovisningsskyldighet inför kongl. kammarrätten förvaltas af det

af universitetslärarne för sådant ändamål valda organisationsutskottet

(Bil. 2).

Det för understödjande af de populära föreläsningskurserna vid Upsala

universitet år 1903 afsedda beloppet af 4,000 kronor borde jemte de från

kursdeltagarne inflytande afgifterna, hvilka fortfarande till främjande af

god ordning och uppskattande af kursernas värde skulle utgå med det

öfliga beloppet af tio kronor i ett för allt, bilda en kassa, ämnad att användas

efter följande grunder. Hvarje föreläsning i eu serie om fem föreläsningar

betalas med 30 kronor; hvarje föreläsning derutöfver eller vid

mindre antal med 20 kronor. Sålunda skulle utgifterna för exempelvis

tjugu serier om fem föreläsningar (= 3,000 kronor) och dessutom hundra

på olika sätt sammanstälda föreläsningar (= 2,000 kronor) jemte anskaffandet

af undervisningsmateriel och organisationskostnader kunna täckas

enligt följande tablå för kostnaderna för:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Upsala universitets för allmänheten af sedda föreläsningskurser år 1903:

Inkomster:

Statsbidrag........................... 4,000 kr.

Afgifter af 350 kursdeltagare

................................. 3,500 »

Summa 7,500 kr.

Utgifter:

Arfvoden åt föreläsare enligt

ofvan angifna grunder

.................................... 5,000 kr.

Undervisningsmateriel

(kartor, planscher, skioptikonbilder,

grundlinier

m. m.)................................. 1,000 »

Byråkostnad, tryck, annonser

etc............................... 1,500 »

Summa 7,500 kr.

De medel, som äro afsedda till understöd af kortare och mera tillfälliga

föreläsningskurser å annan ort, der kommun eller institution hos

det för sådant ändamål tillsatta utskottet vid ettdera universitetet derom

gör framställning, skulle användas enligt följande grunder. Utskottet

offentliggör en lista på de ämnen och föreläsare, som för ändamålet äro

tillgängliga. Sedan ansökningar om att erhålla föreläsningar öfver något

af de uppgifna ämnena ingått jemte förklaring, att vederbörande kommun

eller institution är villig att betala föreläsaren halfva arfvodet för hvarje

föreläsning, hvilket belopp helt eller delvis må kunna täckas genom billiga

inträdesafgifter, fördelar utskottet det beviljade anslaget, så långt det räcker,

med iakttagande deraf, att de utsända föreläsarne af statsanslaget få kostnaden

för sin resa fram och åter betald samt halfva arfvodet för hvarje

föreläsning. Dessutom måste ett belopp afses för undervisningsmateriel,

byråkostnad och tryck. Sålunda framställer sig följande öfversigtstablå

öfver kostnaderna för:

De från universiteten på begäran af viss kommun eller institution anordnade

föreläsningarna utom universitetsstaden år 1903:

Upsala:

Undervisningsmateriel,

byråkostnad, tryck......... 1,000 kr.

Arfvoden och resekostnad

åt föreläsare..................... 2,000 »

Summa 3,000 kr.

Lund:

Undervisningsmateriel,

byråkostnad, tryck......... 1,000 kr.

Arfvoden och resekostnad

åt föreläsare..................... 2,000 »

Summa 3,000 kr.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Meningen vore, att framdeles som hittills ifrågavarande universitetskurser

skulle hållas alternerande hvart annat år i Upsala och Lund. I

anledning af denna arbetsfördelning och då Upsala nästa år är i tur, föreslås

här, förutom 6,000 kronor till föreläsningar xitom universitetsstäderna,

endast ett anslag af 4,000 kronor till den universitetskurs, som år 1903

är afsedd att hållas i Upsala.»

Riksdagen håller före, att de så kallade sommarkurser, som sedan år

1893 årligen varit vid någotdera af rikets universitet anordnade, och de

föreläsningsserier, som under ledning från universiteten på skilda orter

inom landet hållits, äro af sådan betydelse för spridandet af nyttiga kunskaper,

att desamma äro förtjenta att från statens sida uppmuntras med

penninganslag. Derigenom att universitetslärarne åtaga sig ledningen för

ifrågavarande gren af folkbildningsarbetet, synes det kunna påräknas, att

detta arbete kommer att utveckla sig i sund och fosterländsk rigtning.

Emot förslaget att för Upsala universitets föreläsningskurser år 1903

skulle beräknas ett statsbidrag af 4,000 kronor har Riksdagen icke funnit

anledning till någon erinran.

Mera vanskligt har det synts Riksdagen att bedöma, huru stort anslag

skulle erfordras för föreläsningar utom universitetsstäderna och livilka

vilkor lämpligen borde vid statsbidrag från detta anslag fästas för betryggande

deraf, att det afsedda gagnet verkligen må vinnas. I hvilken

mån kommuner eller institutioner kunna väntas hos vederbörande vid

universiteten bildade utskott göra hemställan om föreläsningars anordnande,

låter sig icke på förhand med någon säkerhet beräkna och lärer dessutom

väsentligen vara beroende på de vilkor, som för statsbidrags erhållande

komma att fastställas. Det i motionen framstälda förslag att vederbörande

kommun eller institution skulle betala föreläsaren halfva arfvodet för

hvarje föreläsning och för betäckande häraf kunna upptaga billiga inträdesafgifter

men att deremot staten skulle betala halfva föreläsningsarfvodet

och hela resekostnaden har Riksdagen icke ansett sig kunna gilla.

Enligt berörda förslag skulle en kommun genom att tillkalla en på långt

afstånd från kommunen boende föreläsare kunna utan nämnvärd egen

kostnad ådraga staten en afsevärd utgift, utan att någon säkerhet vore

vunnen, att föreläsningen medförde häremot svarande gagn. Riksdagen

har derför ansett nödigt, att den kommun, institution eller enskilda person,

som påkallat hållandet af föreläsning, också ikläder sig skyldighet att

bekosta hälften af föreläsarens reseersättning. Endast härigenom lärer

trygghet i någon mån kunna vinnas, att föreläsningar icke begäras i annat

fall, än då verkligt intresse för dem är att påräkna, och att statsanslagets

belopp kan hållas inom skäliga gränser.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Med det sålunda angifna vilkor har Riksdagen ansett sig kunna bevilja

det för nu ifrågavarande ändamål begärda belopp, 3,000 kronor för

hvardera universitetet, dervid Riksdagen likväl velat uttala, att häraf

2,500 kronor böra afses till arfvode och resekostnad åt föreläsare, hvaremot

utgifterna för undervisningsmaterial, byråkostnad och tryck icke böra

beräknas till högre belopp än 500 kronor för hvartdera universitetet.

På grund af hvad sålunda förekommit har Riksdagen, till främjande

af de för allmänheten afsedda föreläsningskurserna vid universiteten, på

extra stat för år 1903 anvisat dels till de föreläsningskurser, som äro afsedda

att under år 1903 vid Upsala universitet för allmänheten anordnas,

ett belopp af 4,000 kronor, dels ock såsom bidrag till betäckande af kostnaderna

för de från universiteten i Upsala och Lund på begäran af viss

kommun, institution eller enskild person utom universitetsstäderna anordnade

föreläsningar under samma år 6,000 kronor, deraf 3,000 kronor till

hvartdera universitetet, att utgå under vilkor att den, som föreläsning

begärt, för betäckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter

minst lika mycket som staten.

122:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen för gäldande af eu utaf lektorn Edvard Jäderin i anledning

af den under år 1898 företagna förberedande gradmätningsexpeditionen till

Spetsbergen åsamkad skuld till flottan på extra stat för år 1903 beviljat

ett anslag af 9,495 kronor.

123:o) Uti en den 21 sistlidne mars aflåten proposition (n:o 75) har

Eders Kongl. Magt under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

till bestridande af kostnaderna för fortsättning och afsilande af gradmätningen

å Spetsbergen samt utgifvande i tryck af de under de svenska

gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelser

bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af 62,000 kronor.

På sätt i särskild skrifvelse blifvit anmäldt, har Riksdagen, med bifall

till Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, till bestridande af

kostnaderna för fortsättning och afslutande af gradmätningen å Spetsbergen

samt utgifvande i tryck af de under de svenska gradmätningsexpeditionerna

till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelser beviljat

på extra stat för år 1903 ett anslag af 62,000 kronor.

124:o) Eders Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att såsom understöd

till docenten Axel Hamberg för fullbordande af hans vetenskapliga undersök
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens skrifvelse N:o 117.

ning af en del utaf Lule lappmarks fjellområde på extra stat för år 1903

anvisa ett belopp af 6,000 kronor.

På grund af hvad till stöd för berörda framställning anförts, har

Riksdagen ansett sig böra bifalla densamma; dervid Riksdagen emellertid

velat uttala, att något ytterligare anslag för ändamålet synes Riksdagen

icke böra ifrågasättas.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande förslag,

såsom understöd till docenten Axel Hamberg för fullbordande af

hans vetenskapliga undersökning af en del utaf Lule lappmarks fjellområde

på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 6,000 kronor.

125:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätning

sstationer na in. m. på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af

2,800 kronor.

126:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utgifning och

spridning af nykterhetsskrifter på extra stat för år 1903 anvisa ett anslag

af 4,000 kronor att mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nykterhetssällskapets

förfogande för ändamålet.

Enligt hvad Riksdagen inhemta! har Eders Kongl. Maj:t den 7 februari

1902 på derom af styrelsen för svenska nykterhetssällskapet gjord framställning

faststält nya stadgar, enligt hvilka sällskapet, som under de senare åren

hufvudsakligen verkat medelst utgifning och spridning af nykterhetsskrifter,

skall hafva till uppgift —jemte bevakande af nykterhetens intressen med hänsyn

både till lagstiftning och rådande sed — att i män af tillgångar verksamt

deltaga i arbetet för svenska folkets sedliga fostran och i sådant afseende

genom anordnande af föredrag, genom tillhandahållande af god literatur

för bildningssökande läsekretsar, genom utgifvande och spridande af skrifter

i folkuppfostran de ämnen samt genom andra företag i samma syfte söka,

företrädesvis å landsbygden, bland ungdomen och i hemmen bereda framgång

åt sällskapets uppgift, äfvensom att för ytterligare främjande häraf

söka ej mindre väcka till verksamhet liktänkande å andra platser än äfven

med redan bestående föreningar för enahanda ändamål anknyta förbindelser

och åvägabringa samarbete, i sammanhang hvarmed för sällskapet fastställs

benämningen »Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,

det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet».

Under åberopande af hvad i detta ärende förekommit, får Riksdagen

anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits,

att Riksdagen för utgifning och spridning af nykterhetsskrifter på

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 4,000 kronor att mot redovisningsskyldighet

ställas till förfogande af svenska sällskapet för nykterhet

och folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet.

127:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1901

och 1902 egt rum, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 3,000

kronor, att utgå till understöd åt kuranstalten Sans Sond invid Upsala på

vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.

128:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1903 bevilja ett anslag af 7,500 kronor, att utgå till understöd åt

Stockholms alkoholisthem på vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas

lämpliga.

Riksdagen har, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 4,000 kronor

att utgå till understöd åt Stockholms alkoholisthem på vilkor, som af

Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.

129:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898-1902 egt rum, för år

1903 anvisat ett belopp af 3,650 kronor, att på de vilkor, som Eders

Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för

utgifvande äfven under sistnämnda år af tidskriften »Nyare bidrag till

kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif''».

130:o) Sedan 1899 års Riksdag för åstadkommande af en utförlig ordbok

öfver Gotlands folhnål beviljat ett anslag af 5,500 kronor och deraf

uppförts på extra stat för hvart och ett af åren 1900—1902 ett belopp af

1,100 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att enahanda belopp

måtte på extra stat för år 1903 anvisas.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förenämnda framställning,

för åstadkommande af en utförlig ordbok öfver Gotlands folkmål

af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af

1,100 kronor.

131 :o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till pedagogiska

biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp

af 6,500 kronor.

På grund af utredningen i ärendet har Riksdagen ansett, att åt peda
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens Skrifvelse N:0 117.

gogiska biblioteket i Stockholm, hvilket från och med år 1900 åtnjutit

statsanslag med 2,500 kronor årligen, nu bör beviljas ej mindre det belopp

af 2,000 kronor, som beräknats under innevarande år åtgå till hyra af

bibliotekslokal och till bestridande af kostnaderna för bibliotekets flyttning

från dess nuvarande lokal, än äfven för fyllande af bibliotekets behof

under nästkommande år det förutvarande anslagsbeloppet med tillägg

af 1,500 kronor eller 4,000 kronor; och anser sig Riksdagen härvid

böra uttala, dels att bibliotekets omfång synes böra strängt begränsas

till sådan literatur, som med afseende å bibliotekets särskilda ändamål

anses böra der förekomma, och dels att, derest utöfver det belopp af 4,000

kronor, som Riksdagen ansett böra af statsmedel till biblioteket utgå för

bestridande af dess utgifter under år 1903, ytterligare anslag skulle befinnas

vara behöfligt, sådant bör på annat sätt anskaffas.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning

på det sätt bifallits, att Riksdagen till pedagogiska biblioteket i

Stockholm på extra stat för år 1903 anvisat dels till bestridande af bibliotekets

utgifter under år 1902 till hyra för lokal och för flyttning af biblioteket

ett belopp af 2,000 kronor, dels ock såsom bidrag till uppehållande

af bibliotekets verksamhet under år 1903 ett belopp af 4,000 kronor, eller

sammanlagdt 6,000 kronor.

132:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901 och 1902 egt rum,

på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 6,300 kronor att, under

de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, användas till

understöd åt de vid Upsala enskilda läroverk och Ateneum för flickor i

Stockholm samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade undervisningskurser

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi.

133:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till Sveriges

centralförening för idrottens främjande måtte på extra stat för år 1903

anvisas ett anslag af 10,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser Eders

Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela.

Då Riksdagen anser den af ifrågavarande förening utöfva de verksamhet

böra fortfarande upprätthållas genom bidrag, som af föreningens ledamöter

eller eljest på enskild väg åstadkommas, och att statens medverkan härtill

ej bör påfordras, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

af Riksdagen bifallits.

134:o) Eders Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att till beredande,

Bil. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 luft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens Skrifvelse N:ö 117.

i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finänsärenden den 4 januari

1902 angifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman

och betjente i ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kongl.

Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet hörande embetsverk och

kårer på extra stat för år 1908 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af

450,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen, i anledning

af hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, för beredande af

dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjensteman och betjente inom

ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli samt till

ecklesiastikdepartementet hörande embetsverk, kårer och stater under åttonde

hufvudtiteln på extra stat för år 1903 anvisat såsom förslagsanslag ett

belopp af 450,000 kronor att utbetalas med iakttagande att för beräknande

af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse angifna grunder.

135:o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att statskontoret till ersättande

anmält dels ett belopp af 700 kronor, som jemlikt föreskrift i kongl. bref

den 2 november 1900 af statskontoret under förskottstitel utbetalts till

disposition af intendenten vid nationalmuseum till fyllande af brist i

nationalmusei anslag för år 1899 till brännmateriel m. m., dels ock ett

belopp af 1,000 kronor, hvilket statskontoret, på grund af föreskrift i

kongl. bref den 21 december 1900 under förskottstitel anordnat till extra

ordinarie arkitekten hos öfverintendentsembetet B. Almqvist för uppgörande

af ritningar och kostnadsförslag till ett ifrågasatt nytt folkskolelärareseminarium

i Strengnäs.

För återgäldande af berörda förskott, 700 kronor och 1,000 kronor,

har Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat ett extra anslag för år 1903

af 1,700 kronor.

Riksdagen har, till ersättning af förenämnda förskott, på extra stat

för år 1903 beviljat ett belopp af 1,700 kronor.

Stockholm den 15 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

91

Bil. Litt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Departementschefen...................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

Riks- och landsarkiven. Nuvarande belopp 45,500: —

Tillkommer:

anslag till ett landsarkiv i

Upsala .................... 6,100:

anslag till ett landsarkiv i

Lund .............................. 6,100

höjning i anslaget till landsarkivet

i Vadstena ......... 300

12,500:

30,089:

437:

Kongl. biblioteket............................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag

å tillhopa 26,800 kronor)................................

Kleresistaten. Nuvarande anvisning i kontant

.........................................................

Minskas med..........................................

Domkapitlens expeditioner. Nuvarande belopp

...........;••••;...................................

Okas å anvisningen i kontant

med ........................ 51,406: —

Minskas med anslaget till

»ersättningar», hvilket utgår

ur riksstaten ........... 5,841: — 45,565:

34,015: —

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag..................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).

Nuvarande belopp ................................. 848,224: —

Transport 848,224: —

Anvisning i

kontant.

Kiouor

17,000

81,800

58,000

78,700

59,850

29,652

79,580

55,000

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar

Kronor ö,

2,500

Kronor ö

337,087

459,582|—| 2,500!—(337,087

Summa.

Kronor

17,000

81,800

58,000

78,700

59,850

369,239

79,580

55,000

799,169'';

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Transport 848,224: —

Tillkommer:

till beredande af lika aflöning för ordinarie

biblioteksamanuenserna i Up
sala

och Lund ............ 2,000: —

» underhåll af ett farmakodynamiskt

laboratorium

vid den farmakologiska

institutionen vid universitetet

i Upsala...... 800: —

» städning och uppassning

vid samma institution 500: —

» aflöning af en preparator

för anatomiska institutionen

i Lund ............ 1,000: —

» aflöning åt en assistent i

matematikjvidjuniversi
tetet

i Lund .............. 1,500: —

för ökning af anslaget till

materiel för botaniska

institutionen i Lund... 1,500: —

» höjning af anslaget till materiel

för musikkapellet

vid universitetet i Lund 700: —

» höjning af aflöningenTör

en kapellmästare derstädes

..........................

Anvisning i

kontant.

Kronor

459,582

500: — 8,500: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet (deraf 14,500

kronor till tandläkareinstitutet, förslagsanslag,

högst). Nuvarande belopp ............... 206,250: —

Tillkommer:

till arfvode åt en klinisk

laborator............... 3,000: —

» aflöning åt en vaktmästare

vid kliniska

laboratoriet 1,050: —- 4 050:

850,724

210,300

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor

2,500

Kronor

337,087

Summa,

Kronor

799,169

856,724

210,300

Transport) 1,526,606|—| 2,500|—j337,087|—| 1,866,193)-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

93

Transport

Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

belopp ..................''.............................. 3,284,361: —

Tillkommer:

för upprättande af ett femklassigt allmänt läroverk

på Kungsholmen i

Stockholm............

» upprättande af ett

sådant läroverk i

Göteborg ............

» upprättande af ett

sådant läroverk i

Malmö.................

15,750: —

15,250:

15,250:

46,250:

Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken

under förfall på grund af sjukdom, förslagsanslag

..........................................................................

Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst.

Nuvarande belopp

Ökas med...........................................

Högre skolor för qvinlig ungdom. Nuvarande

belopp ...................................

Ökas med .......................................

Högre lärarinneseminariet .......................

Pedagogier och folkskolor .......................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares

bildande. Nuvarande

belopp............ 346,325: —

Ökas med ..................... 1,100: —

Stipendier för seminarieelever............

Arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer.....................

Undervisningsmateriel in. m. för folkskolor

...............................................

Understöd åt högre folkskolor............

eller ett gemensamt reservationsanslag

.......................................

35,000:

25,000:

200,000:

147,500:

347,425: —

75,000: —

95,000: —

20,000: —

25,000: —

562,425:

Anvisning i

kontant.

Kronor

1,526,606

3,330,611

5,000

60,000

347,500

43,500

24,406

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor

2,500

Kronor

337,087

760

Snmmi

Kronor

1,866,193

3,330,611

5,000

60,000

347,500

43,500

25,166

Transport 562,425: — | 5,337,623;

2,500

~|337,847—| 5,677,97oj
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Transport 562,425: —

Bidrag till aflönande af vikarie under

öfningslärares vid folkskolelärareseminarium

sjukdom, förslagsanslag 4,000: —

Bidrag till aflönande af lärare och

lärarinnor vid seminarier för småskolelärares

och småskolelärarinnors

bildande, förslagsanslag................. 20,000: —

Till befrämjande af folkundervisningen

bland de i rikets nordligare trakter

bosatta finnar, förslagsanslag......... 45,000: —

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor, förslagsanslag......... 5,250,000: —

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag’.

............................................... 120,000: —

Understöd för aflönande af lärare vid

fortsättningsskolan, förslagsanslag 50,000: —

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd

vid folkskolorna, förslagsanslag...... 240,000: —

För anordnande af qvinlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, förslagsanslag ...... 90,000: —

Bidrag till aflönande i vissa fall af

vikarie för lärare eller lärarinna vid

folkskola eller småskola, förslagsanslag.

............................................... 75,000: —

Bidrag till aflönande af vikarie för

lärare vid småskolelärareseminarium,

förslagsanslag ................................. 2,000: —

Bidrag till aflönande af vikarie för

lärare vid högre folkskola, förslagsanslag

............................................ 2,000: —

De tekniska läroverken. Nuvarande belopp

.................................................... 503,475: -

Tillkommer: för upprättande af eu professur

i väg- och vattenbyggnadskonst

vid tekniska högskolan...... 4,000: —

Anvisning i

kontant.

Kronor

5,337,623

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter.

Kronor

2,500

6,460,425

Transport 507,475: — j 11,798,048]-

Ersättningar.

Summa.

Kronor

337,847

2,500| —1337,847

Kronor

5,677,970

6,460,425

|12,138,395j
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

95

höjning i anslaget

läroanstalten......

till

Transport

Chalmerska

507,475: —

10,800:

Gymnastiska centralinstitutet..............................

Farmaceutiska institutet ...................................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen

Veterinärundervisningen ....................................

Svenska akademien

Vetenskapsakademien ......................................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf

450 kronor reservationsanslag) ................................

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reservationsanslag

å tillhopa 24,500 kronor)........................

Musikaliska akademien (deraf 6,000 kronor reservationsanslag)

..................................................................

Naturhistoriska riksmuseum. Nuvarande

belopp..................................................... 77,450: -—

Tillkommer:

aflöning åt en intendent, i

etnografi ........................... 5,000: —

höjning i anslaget till honorarier

åt yngre naturforskare

för vetenskapliga bearbetningar

af samlingarna 2,000: — 7,000: —

Meteorologiska centralanstalten (deraf 16,000 kronor

reservationsanslag).....................................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstumun der visningen, förslags
-

Afvisning i

kontant.

Kronor

11,798,048

518,275

39.650

34,000

46,858

58,500

8,250

14,460

38.650

65,400

51,200

anslag

Institutet för blinda .............................

Förskolan för blinda i Vexiö ...............

Förskolan för blinda å Tomteboda. (Nytt.)

Serafimerlasarettet ....................................

Stora barnhuset i Stockholm......................

Frimurarebarnhuset ...................................

Barnhusen i landsorten..............................

200,000

50,150

12,300

10,500

84,450

25,050

272,950

120,000

78,000

2,750

28,380

Indelning ocli dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter.

Kronor ö.

2,500

Transport |13,284,87l|—| 2,500

Ersättningar,

Kronor ö

337,847

(337,847!

Summa.

Kronor

12,138,395

518,275

39.650

34,000

46,858

58,500

8,250

14,460

38.650

65,400

51,200

84,450

25,050

272,950

120,000

78,000

2,750

28,380

13,625,218|

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Transport

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afse- ende försummade barn, förslagsanslag. (Nytt.)......

Kyrkors underhåll........................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut- gifvande, reservationsanslag.......................................

Alderstillägg, förslagsanslag........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags- anslag. Nuvarande belopp..................... 16,035: —

Minskas för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma med.................................... 6: —

13,284,871

150,000

70.000

1,028

26,500

41,360

798

16,029

—

2,500

—

337,847

—

13,625,218

150,000

70,000

170,428

26,500

41,360

798

16,029

—

169,400

hvarjemte rubriken ändras till »Skrifmaterialier och

expenser, ved in. m., förslagsanslag (deraf till

domkapitlens expeditioner högst 7,150 kronor)».

Extra utgifter, reservationsanslag ................................

15,000

15,000

Summa

13,605,586

2,500

507,247

—

14,115,333

—

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

97

Bil. Lift. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Riks- och landsarkiven:

Till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i riksarkivet... 1,700: —

» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia... 3,000: —

» fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m. 1,500: —

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Upsala...... 1,800: —

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ..... 1,800: —

För beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra

biträden vid landsarkivet i Vadstena........................... 1,300: —-

Till uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad vid

Tingstäde för Gotlands truppers behof........................ 16,000: —

Nationalmuseum:

För vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella

samlingar .................................................. 5,100:

» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei
byggnaden

.................................................................... 2,000:

» biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-

och gravyrsamlingen äfvensom för vetenskaplig

bearbetning af samlingarna................................... 2,000:

Lifrustkammaren :

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna ....................................

Domkapitlens expeditioner:

För betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor samt för

oförutsedda oundgängliga behof vid deras expeditioner..................

Transport

Bih. till Riksd. Frat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. ,?7 Raft.

Kronor

27,100

9,100

6,200

2,500

44.900

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Universiteten:

För inköp af instrument ocli preparat m. m. för ett farmakodynamiskt

laboratorium vid den farmakologiska institutionen

vid universitetet i Opsala...........................

Till arfvode åt eu lärare vid universitet i Upsala i finsk
ugriska

språk..................................................................

» lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Upsala ...................................................

» arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket

i Upsala ................................................

För uppförande och utrustning af en ny laboratoriebyggnad

för institutionen för allmän och analytisk kemi

vid universitetet i Upsala .............................................

» utgifvande i tryck af anteckningar efter föreläsningar,

hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet

Till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Lund ......................................................

För uppehållande af undervisning i entomologi m. m. vid

universitetet i Lund ......................................................

Till personligt lönetillägg åt akademikamereraren i Lund

Oscar Gerhard Regnell ................................................

» arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ...........................................................................

» uppförande af en nybyggnad för universitetsbiblioteket

i Lund ...........................................................................

Bidrag för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten in. m.

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, högst

Transport

3.500

2.500

6,000

3.500

44,408

4.000

6.000

3,000

750

2.500

52,000

128,000

Karolinska mediho-lårurgiska institutet:

Till arfvode åt en amanuens vid institutets medicinska

poliklinik å serafimerlasarettet .................................... 750

» arfvode åt en amanuens vid institutets kirurgiska

poliklinik å serafimerlasarettet..................................... 750

» arfvode åt en amanuens vid institutets oftalmiatriska

poliklinik å serafimerlasarettet .................................... 750

» arfvode åt eu amanuens vid institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus...................................... 900

» städning och uppassning vid institutets hygieniska

institution......................<»................................................ 500

Transport 3,650

Kronor

44,900

256,158

301,058

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

99

Kronor ö.

Transport 3,650: — 301,058

Till eu pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn ................................................... 1,800: —

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............ 2,800: —

» anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska

kliniken vid institutet .................................................. 500: —

» bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet ..................................................................... 1,500: — 10,250 —

Allmänna läroverken och pedagogierna:

Till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna

läroverken och pedagogierna .................................... 478,800: —

För påbörjande under höstterminen år 1902 af verksamheten

vid de nya femklassiga allmänna läroverken i

Stockholm, Göteborg och Malmö ................................ 18,000: —

Till arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken ............................................... 100,000: —

596,800

Högre skolor för qvinlig ungdom:

Till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid

högre skolor för qvinlig ungdom och samskolor..........

6,000

Högre lärarinneseminariet:

För uppehållande af undervisningen vid seminariet ......... 8,000: —

» tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

seminariet........................................................................ 3,250: —

» uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid seminariet

.............................................................................. 3,000: —

» undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan

för flickor...................................................... 5,000: —

Folkundervisningen:

\

För uppehållande dels under vårterminen 1903 af undervisningen

uti de vid folkskolelärareseminariet i Göteborg

och folkskolelärarinneseminariet i Kalmar anordnade

parallelklasser, dels ock under år 1903 af undervisningen

uti en folkskolans högre afdelning vid den

med seminariet i Kalmar förenade öfuingsskolan ......

Transport

8,090:

8,090:

933,358

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Transport

Till uppförande af en gymnastikbyggnad vid folkskolelärareseminariet

i Göteborg ..........................................

» uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskole
lärarinneseminarium

i Landskrona.................................

För uppehållande af undervisningen vid folkskolelärarinne
seminariet

i Landskrona................................................

Till uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskolelärareseminarium

i Strengnäs.................................

För uppehållande af undervisningen vid folkskolelärareseminariet

i Strengnäs...................................................

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna

samt till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare

vid dessa seminarier ..........................................

» anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare

.....................................................................

För beredande af möjlighet till skolgång för fattiga inom

Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom Risbecks

kapellförsamling på längre afstånd från skolorna

boende skolpligtiga barn................................................

» understöd åt mindre bemedlade manliga och qvinliga

lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag

af statsmedel .........................................................

» resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor

vid folkskolelärare- och folskolelärarinnesemi
narierna.

..........................................................................

» resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor

» inköp af 2,500 exemplar utaf filosofie doktorn M. A.

Lindblads svampbok ......................................................

Kronor ö.

8,090: —

20,000: —

29,000: —

44,000: —

50,000: —

22,450: —

933,358

36,300: —

7,000: —

5,000: -

25,000: —

2,000: —

4,000: —

10,000: —

262,840

De tekniska läroverken:

Till arfvode åt en extra lärare i konstruktion af enkla

maskindelar vid tekniska högskolan..............................

» förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska högskolan

» vidtagande af vissa ändringar i en af Göteborgs stad

till Chalmers tekniska läroanstalt öfverlemnad byggnad

m. m............................................................................

» förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i

Stockholm ...................................................................

» inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel

vid tekniska skolan i Stockholm ..................

Transport

1,500: —

14,500: —

20,884: —

2,000: —

750

39,634

1,196,198

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

101

Transport

För uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Norrköping......................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Malmö ............................................................

»'' uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Örebro ............................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Borås...............................................................

Till inredning och utrustning af tekniska elementarskolan

i Hernösand ..................................................................

» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande

af kostnader för inspektion af dessa skolor

39,634: —

2,800: —

12,717: —

11,763: —

20,850: —

33,010: —

60,000: —

Gymnastiska centralinstitutet:

För uppehållande under år 1903 af undervisningen i den qvinliga

lärokursen vid institutet med ett ökadt antal elever .....................

Kronor ö.

1,196,198

180,774

4,700

BarmnorsJceundervisningen och harnbördshusen:

Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor m. m.......

Veterinärundervisningen :

Till veterinärinrättningen i Skara............................................................

Vetenskapsakademien:

För inlösen af en internationel katalog öfver naturvetenskaplig

litteratur............................................................ 2,000: —

» upprätthållande af den för upprättande af en internationel

katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade

regionalbyrå för Sverige................................. 1,600: —

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Understöd till företagande af forskningar efter svenska

minnen i främmande länder.......................................... 3,000: —

För utförande af konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin 10,000: —

Naturhistoriska riksmuseum:

2,000 —

900 —

3,600

13,000

Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

afdelning........................................................................

» inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden

derstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter..................

2,800: —

2,000: —

Transport

4,800

1,405,972

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Till

Föi
För
Till
-

Meteorologiska centralanstalten: Transport

upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst

vid anstalten..................................................................

upprätthållande af en meteorologisk station i Gellivare

anstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram

från Faeröarne och Island....................................

9,050: —

800: —

7,200:

Undervisningsanstalter för äöfstimma och blinda:

uppehållande af undervisningen vid läroanstalten i

Bollnäs för öfveråriga döfstumma................................. 16,400: —

handtverksskolan i Kristinehamn för blinda............... 10,000: —

tryckning af blindskrifter ............................................. 2,500: —

understöd åt blindlärareelever och reseunderstöd åt

blindlärare ..................................................................... 1,200: —

resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor

vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor

och idiotanstalter) ......................................................... 1,000: —

bidrag till bestridande af kostnaderna för det femte

nordiska mötet för abnormsaken ................................. 5,000: —

Till

Föi
Till
-

15,000: —

6,000

1,100

Undervisningsanstalter för vanföra och lyfta:

understöd åt undervisningsanstalter för vanföra och lyfta in. in.

Diverse anslag:

beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl. i

utländska hamnar .........................................................

anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lappmarkens

kontrakt samt de delar af Yesterbottens

andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken...

resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ...

anställande af två kontraktsadjunkter inom Vester
bottens

fjerde kontrakt ................. 4,000

resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter...... 500

två stipendier för utbildande vid universitet af prester,

förtrogna med finska språket ....................................... 1,500

resestipendier åt prestman............................................. 5,000

bestridande af kostnaderna för vissa utredningar rörande

presterskapets aflöningsförhållanden m. m., förslagsanslag 10,000

bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande

ecklesiastika boställen, förslagsanslag ........................ 10,000

bidrag till fullbordandet af den yttre restaureringen

utaf Dalhems kyrka på Gotland....................1............... 18,500

Svenska fornskriftsällskapet.......................................... 2,000

Nordiska museet ............................................................ 50,000

kulturhistoriska museet i Lund .................................... 5,000

Transport 128,600

Kronor

1,405,972

16,550

36,100

7,500

1,466,122

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

103

Transport

Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt

medicinskt arkiv» .........................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta

mathematica»..................................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Sfinx»

» understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen...............

» de för allmänbeten afsedda föreläsningskurser under

år 1903 vid universitetet i Upsala ..............................

» bidrag till betäckande af kostnaderna för de från

universiteten i Upsala och Lund utom universitetsstäderna

under år 1903 anordnade föreläsningar.........

För gäldande af en utaf lektorn E. Jäderin i anledning af

1898 års förberedande gradmätningsexpedition till

Spetsbergen åsamkad skuld till flottan........................

Till bestridande af kostnaderna för fortsättning och af
slutande

af gradmätningen å Spetsbergen m. m.......

Understöd till docenten A. Hatnberg för fullbordande af

hans vetenskapliga undersökning af en del utaf Lule

lappmarks fjellområde ...................................................

För underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatten
-

höjdmätningsstationerna

m. in.

utgifning och spridning af nykterhetsskrifter ............

Till understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Upsala ...

» understöd åt Stockholms alkoholisthem........................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och

svenskt folklif»...............................................................

För åstadkommande af en utförlig ordbok öfver Gotlands

folkmål ...........................................................................

Till bestridande af pedagogiska bibliotekets utgifter under

år 1902 för hyra och flyttning ....................................

» bidrag till uppehållande af pedagogiska bibliotekets

verksamhet under år 1903.............................................

» understöd för anordnande af vissa undervisningskurser

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ............

» beredande af dyr tid stillägg för år 1902 åt en del tjenstemän

och betjente i ecklesiastikdepartementet samt

dertill hörande embetsverk och kårer, förslagsanslag

» ersättning för af statskontoret förskottsvis utbetalda

belopp............................................................................

128,600

3,000

3.000

1,200

100,000

4.000

6,000: —

9,495: —

62,000: —

6,000:

2,800:

4,000:

3,000:

4,000:

3,650

1,100

2,000

4,000

6,300

450,000:

1,700:

Summa

Kronor

1,466,122

805,845

2,271,967

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.