Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkning af statsverkets inkomster.

1902-05-20 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:127, Skrifvelse till Konungen, angående beräkning af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N-o 127.

1

>'':o 127.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1902.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkning af statsverkets

inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 87, bevillningsutskottets betänkande n:o 38

och bankoutskottets memorial n:o 4.)

Till Konungen.

Yicl behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 4 januari innevarande år

till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof

har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid, nästa

statsreglering omfattar, eller år 1903 och intill dess ny statsreglering

vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie

inkomsterna böra beräknas till 26,546,000 kronor och de extra ordinarie

inkomsterna eller bevillningarna till 127,290,000 kronor.

I fråga om beräkningen af de särskilda bland statsverkets ordinarie

inkomster ingående inkomsttitlarna får Riksdagen meddela följande:

Skogsmedlen, som i riksstaten för år 1902 äro upptagna med 7,000,000

kronor, hafva, enligt hvad statskontoret meddelat, utgjort:

år 1898 ........................... kronor 7,554,845: —

» 1899 ........................... » 7,001,477: —

» 1900 ........... » 8,279,718: —

eller i medeltal

för dessa 3 år..................... » 7,612,013: —

Bill. till Riksd. Brok 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Käft. (N:o 127).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hade statsverkets skogsmedelsinkomster

under 1901 års tre första qvartal belöpt sig till 6,191,564

kronor. I händelse skogsmedelsuppbörden under fjerde qvartalet komme

att motsvara uppbörden under samma kvartal af år 1900, 1,374,718

kronor, skulle inkomsten af skogsmedel för år 1901 alltså komma att

uppgå till 7,566,282 kronor och i medeltal för 1899—1901 utgöra

7,615,826 kronor.

Inkomsttitelns årliga ökning i medeltal hade under senaste femårsperiod

utgjort 1,009,398 kronor. Visserligen hade under senaste tiden

försports eu viss tendens till nedgång i virkesprisen, men då å andra sidan

antagas kunde, att den fortgående utvidgningen af statens skogsegendom i

förening med en allt omsorgsfullare skogsskötsel komme att under de närmaste

åren bereda statsverket stegrade inkomster af skogsmedlen, som i

hvarje händelse icke kunde antagas komma att år 1903 understiga det

belopp, hvarmed detsamma under treårsperioden 1898—1900 i medeltal

influtit, hade statskontoret funnit sig böra tillstyrka, att beräkningen år

1903 måtte förhöjas till 7,500,000 kronor; och hafva skogsmedlen i enlighet

med statskontorets förslag af Eders Kongl. Maj:t upptagits till 7,500,000

kronor.

Såsom statskontoret anfört, har eu viss tendens till nedgång i virkesprisen

under senaste tiden försports, och då anledning icke förefinnes till

antagande, att en förändring i detta hänseende skall under den närmaste

tiden inträda, har Riksdagen ansett försigtigheten bjuda, att inkomsttiteln

skogsmedel icke beräknas till högre belopp än det i nu gällande riksstat

upptagna eller 7,000,000 kronor.

Jernvägstrafikmedél. Denna inkomsttitel är af Eders Kongl. Maj:t

beräknad till 7,000,000 kronor. På grund af det mellan svenska staten

och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ingångna aftal i fråga om jernvägsanläggningen

Gellivare—Riksgränsen skall bolaget under år 1903 till jernvägsstyrelsen

inbetala 3,8 procent å jernvägens anläggningskostnad. Häraf

har Riksdagen emellertid icke funnit under nuvarande förhållanden böra

föranledas någon ökning i denna inkomsttitels af Eders Kongl. Maj: t

beräknade belopp.

Öfriga ordinarie inkomster bär Eders Kongl. Maj:t i enlighet med

statskontorets förslag ansett böra för år 1903 upptagas med enahanda

belopp, som i nu gällande riksstat, och har Riksdagen icke haft något att

häremot erinra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 127. 8

I afseende å beräkningen af bevillningarnas belopp får Riksdagen

anföra följande:

Tullmedlen, livilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 49,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1898..........

» 1899..........

» 1900..........

eller i medeltal

för dessa tre år

samt år 1901 .

kronor 52,012,881: —

» 60,051,428: —

» 57,360,266: —

» 56,474,858: —

» 49,684,861: —

I skrifvelse den 10 december 1901 angående inkomstberäkningen för

år 1903, hvilken skrifvelse finnes bifogad Eders Kongl. Maj:ts till innevarande

Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof,

har statskontoret under anförande, att ifrågavarande statsinkomst icke kunde

tillförlitligt bedömas för den tid, 1903 års statsreglering afsåge, men att

å andra sidan några omständigheter icke torde föreligga, som påkallade en

nedsättning af det belopp, som uppförts i 1902 års riksstat, hemstält, att

denna inkomsttitel måtte i 1903 års riksstat upptagas med oförändradt

belopp eller 49,000,000 kronor.

Af det den 11 januari innevarande år hållna statsrådsprotokoll öfver

finansärenden, som finnes bifogadt Eders Kongl. Maj:ts omförmälda proposition,

inhemtas, att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning

inför Eders Kongl. Maj:t till en början erinrat derom, att tullmedlen,

hvilka under de senare åren plägat lemna ansenliga öfverskott,

år 1901 utöfver den för året beräknade inkomsten af 49,000,000 kronor

lemnat ett öfverskott af allenast omkring 680,000 kronor; hvarefter departementschefen

emellertid, under framhållande att minskningen i tullinkomsterna

under år 1901 till största delen berodde på minskad import af

spanmål och oraffineradt socker, hvilket i sin ordning hade sin grund deri

att spanmåls- och betskörden under år 1900 varit väsentligen bättre än

under år 1899, vidare anfört, att om än minskningen i tullinkomsterna

under år 1901 äfven vore att tillskrifva nedåtgående konjunkturer, så

borde likväl, med fästadt afseende på det jemförelsevis mindre betydliga

beloppet af den minskning, som återstode efter afdrag för minskningen å

artiklarne spannmål och socker, det inflytande, nedgången i den ekonomiska

konjunkturen utöfvat å tullinkomsterna, icke öfverskattas; och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

biträdde fördenskull departementschefen statskontorets hemställan rörande

beräkningen af denna inkomsttitel för år 1903.

I enlighet härmed har Eders Ivongl. Maj:t beräknat tullmedlen för

år 1903 till 49,000,000 kronor.

Enligt af Riksdagen inhemtade upplysningar har den debiterade tulluppbörden

under de tre första månaderna af innevarande år uppgått till

12,735,579 kronor 96 öre. Den under motsvarande tid nästliden år debiterade

tulluppbörden utgjorde 10,262,889 kronor 65 öre; och har således

ökningen under innevarande års första qvartal uppgått till 2,472,690

kronor 31 öre. Härvid är dock att märka, att i den under januari—mars

detta år debiterade uppbörden ingår ett belopp af 1,818,658 kronor 86

öre, utgörande tullafgifter för under nästlidet år införda varor, hufvudsakligen

spanmål. Enligt förut gällande föreskrifter skulle nemligen, när en

vara infördes med anmälan, jemlikt § 9 tulltaxeunderrättelserna, att densamma

komme att i förädladt skick återutföras, tullafgiften icke omedelbart

uppdebiteras utan endast uppföras framför linien samt uppdebiteras

först efter förloppet af den i sagda författningsrum bestämda tid för den

del af varan, som då icke återutförts. I detta hänseende har emellertid

enligt Eders Kongl. Maj:ts föreskrift den ändring vidtagits, att från och

med innevarande år tullafgiften för dylika varor omedelbart uppdebiteras,

för att sedan, i den mån varan återutföres, till vederbörande restitueras;

och blef på grund häraf vid årsskiftet uppdebiterad tullafgift med nyssnämnda

belopp 1,118,658 kronor 86 öre för dylika varor, för hvilka tullafgift

under nästlidet år uppförts framför linien.

Med hänsyn till svårigheten att på förhand tillförlitligt bedöma storleken

af ifrågavarande statsinkomst anser Riksdagen emellertid försigtigheten

bjuda, att densamma för nästkommande år upptages med ett med

500,000 kronor minskadt belopp; och har fördenskull Riksdagen beräknat

tullmedlen för år 1903 till 48,500,000 kronor.

Postmedlen: Yid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 12,400,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1898........................... kronor 10,310,473: —

» 1899........................... i 11,121,372: —

» 1900........................... » 11,883,965: —

eller i medeltal

för dessa 3 år

11,105,270:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

n

samt belöpte sig

år 1901 till..................... kronor 12,842,134: —

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan omförmälda

skrifvelse till Eders Kong!. Maj:t uppgifvit, för år 1903 af generalpoststyrelsen

beräknade till 13,340,000 kronor och jemväl af statskontoret med

samma belopp upptagna. I denna beräkning har Eders Ivongl. Maj: t icke

vidtagit någon förändring; och då icke heller Riksdagen har något att

dervid erinra, har Riksdagen beräknat postmedlen för år 1903 till 13,340,000

kronor.

Bcvillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter

hafva utgjort:

år 1898 ........................... kronor 1,066,073: —

» 1899 ........................... » 1,105,608: —

» 1900 ........................... » 1,113,547: —

eller i medeltal

för dessa 3 år .................. » 1,095,076: —

samt år 1901...................... » 1,184,147: —

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har statskontoret i sin ofvan

omförmälda, den 10 december 1901 dagtecknade skrifvelse anfört följande:

Denna inkomsttitel vore för år 1898 beräknad till 850,000 kronor,

men med fäst afseende å den minskning i bankbolags sedelutgifning, som

till äfventyra kunde ega rum i följd af stadgandet i § 41 i lagen för

Sveriges riksbank den 12 maj 1897, beräknade 1898 års Riksdag bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter för år 1899 till ett

nedsatt belopp af 750,000 kronor. Omförmälda lagrum innehölle, bland

annat, att enskilda banker egde att intill utgången af år 1903 utgifva

egna sedlar, samt att från början af år 1899 till utgången af år 1903

enskild bank, som efter minst tre månader förut hos chefen för finansdepartementet

derom gjort anmälan, afstått från sin rätt att utgifva egna

sedlar samt icke indragit något af sina den 1 januari 1896 befintliga

afdelningskontor, egde åtnjuta hos riksbanken vissa förmåner. Med 1898

års utgång upphörde en enskild sedelutgifvande bank, Yesterbottens enskilda

bank, med sin rörelse, som då öfvertogs af ett nybildadt bankaktiebolag.

Såsom statskontoret redan föregående år erinrat, hade styrelsen för Mälareprovinsernas

enskilda bank hos chefen för finansdepartementet anmält, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N.-o 127.

banken vid 1902 års utgång skulle upplösas för att ombildas till bankaktiebolag.

Med hänsyn till den oafbrutna stegring, som under en följd af år

utmärkt denna inkomsttitel med en årlig ökning under femårsperioden

1895—1899 af i medeltal 41,163 kronor, uppfördes densamma, enligt

statskontorets förslag i Eders Kongl. Maj:ts förslag till riksstat för år

1902 med ett till 850,000 kronor förhöjdt belopp.

Emellertid inkemtade Riksdagen, att sedermera Skånes enskilda bank

och Kristianstads enskilda bank gjort vederbörlig anmälan om att de ämnade

afstå från sin sedelutgifningsrätt från och med den 1 augusti 1901. Kärn lida

två banker hade tillhopa under de tre sistförfluten åren erlagt bevillning

för sedelutgifning till följande belopp, nemligen:

år 1898 .............................. kronor 150,046: —

» 1899 .............................. » 172,444: —

» 1900 .............................. * 173,609: —

eller i medeltal

för dessa tre år..................... » 165,366: —

Med hänsyn till den minskning af förevarande inkomsttitel, som på

grund af upphörandet af omförmälda två bankers sedelutgifning komme att

inträda, och då möjligt vore att äfven andra banker innan 1902 års utgång

komme att afstå från sin sedelutgifningsrätt, ansåg Riksdagen, att beräkningen

af denna inkomsttitel borde sättas något lägre, än Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, samt uppförde densamma i 1902 års riksstat med 700,000

kronor.

Enligt hvad statskontoret inhemtat, hade ytterligare följande banker

redan upphört med sin sedelutgifning, nemligen Yermlands, Göteborgs,

Bohusläns och Kristinehamns den 15 oktober 1901, hvarjemte följande

hos chefen för finansdepartementet anmält sig afstå från sin sedelutgifningsrätt,

nemligen Kalmar enskilda bank från och med den 1 januari 1902,

Örebro enskilda bank från och med den 1 augusti samma år samt Sundsvalls

enskilda bank från den 1 augusti 1903. Enligt uppgift påginge

dessutom underhandlingar mellan riksbanksfullmäktige och Smålands enskilda

bank om upphörande af denna banks sedelutgifning från och med den 1

juni 1902.

Sist omförmälda åtta banker hade tillhopa under senaste treårsperiod

erlagt bevillning för sedelutgifning till följande belopp, nemligen:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

7

år 1898 .............................. kronor 199,909: 81

» 1899 .............................. » 218,978: 46

» 1900 .............................. » 227,368: 06

eller i medeltal för dessa tre år » 215,418: 78

Med hänsyn härtill och då ytterligare flere banker kunde väntas före

1903 års ingång samt under dess lopp komma att upphöra med sin sedelutgifning,

hemstälde statskontoret, att denna inkomsttitel måtte för nämnda

år i riksstaten uppföras med ett till 300,000 kronor nedsatt belopp.

Enligt hvad Eiksdagen inhemtat, hafva numera ytterligare följande

enskilda banker, nemligen Smålands, Hallands och Östergötlands, gjort

vederbörlig anmälan, att de ämna afstå från sin sedelutgifningsrätt under

innevarande år. Dessa tre banker hafva tillhopa under nedannämnda år

erlagt bevillning för sedelutgifning till följande belopp nemligen:

år 1898 ..............................

» 1899 ..............................

» 1900 ..............................

eller i medeltal för dessa tre år...

kronor 66,318: —

» 66,122: —

» 74,324: —

» 69,255: —

Eders Ivongl. Maj:t har, i enlighet med statskontorets hemställan, upptagit

bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år

1903 med ofvannämnda belopp 300,000 kronor.

Då Riksdagen icke har något att emot denna beräkning erinra, helst

statskontoret vid sin beräkning af ifrågavarande inkomsttitel tagit i betraktande,

att ytterligare minskning i bevillningen för sedelutgifning kunde

före utgången af år 1903 uppstå, har Riksdagen beräknat bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter för år 1903 till 300,000

kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 6,500,000 kronor,

hafva utgjort:

år 1898 ........................... kronor 6,845,553: —

» 1899 ........................... » 8,211,636: —

» 1900 ........................... » 6,606,207: —

eller i medeltal för dessa tre år » 7,221,132: —

samt år 1901 ..................... » 6,109,856: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1898, 1899 och

1900 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått

till följande belopp:

1898

1899

1900

handlingar till lagfartspro-

tokoll........................

2,446,043

10

2,281,428

80

2,119,793

70

dito till inteckningsprotokoll

435,752

36

435,053

40

448,946

36

dito till äktenskapsförords-

protokoll....................

3,981

20

4,440

4,820

—

dito till bouppteckningspro-

tokoll........................

1,524,124

65

3,463,047

33

1,788,853

40

Summa kronor

4,409,901

31

6,183,969

53

4,362,413

46

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre för hvarje kortlek,

har inbragt:

år 1898 .............................. kronor 128,422: —

» 1899 .............................. ■». 141,984: 50

» 1900 .............................. » 142,635: —

I sin ofvanberörda skrifvelse har statskontoret erinrat, att denna inkomsttitel

utvisade eu årlig medelökning under senaste femårsperiod af

341,321 kronor. Då emellertid härtill medverkade den år 1899 i stämpelbeloppet

för handlingar till bouppteckningsprotokoll förekommande afgift

för en enda bouppteckning med omkring 1,800,000 kronor och för öfrigt

den minskade rörlighet, som för närvarande utmärkte affärslifvet, otvifvelaktigt

komme att för den närmaste framtiden hämmande inverka på statsverkets

inkomster under förevarande titel, ansåge statskontoret någon ökning

i densammas beräkning icke böra ifrågasättas.

I öfverensstämmelse härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit beräkningen

af ifrågavarande statsinkomst till 6,500,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra godkänna detta förslag, har alltså

beräknat stämpelmedlen för år 1903 till 6,500,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatten. Bränvinstillverkningen i riket har enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 127. 9

uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse af den 10 december 1901

utgjort:

år 1896 .................................. liter 32,804,168

» 1897 ................................. i 36,295,172

» l898 ................................. » 38,654,829

» 18" ................................. » 46,208,645

» 1"0 ................................. » 43,743,887

eller i medeltal för dessa fem år ... » 39,541,340

Medeltalet för femårsperioden 1895—1899 utgjorde 37,769,942 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhemta! från finansdepartementets kontrollock

justeringsbyrå har tillverkningen uppgått under år 1901 till 48,084,865

liter och under de tre första månaderna af innevarande år till 20,647,233 liter.

Beträffande tillverlmingsskattén meddelas i statskontorets nyssnämnda

skrifvelse följande öfversigt för femårsperioden 1896 —1900:

Restitution för

--—

Influten skatt.

Statsverket

denatureradt

för högt er-

behållet.

bränvin.

lagd skatt.

År 1896..................

17,545,976

744,617

5,279

16,796,080

» 1897..............

18,438,057

919,989

5,643

17,512,425

» 1898................

20,004,608

992,768

6,481

19,005,359

» 1899...................

20,889,190

1,104,593

9,080

19,775,517

» 1900................

21,708,416

1,285,504

8,686

20,414,226

Under år 1901 belöpte sig skatten till 22,648,192 kronor, och utgick

under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt och

skattefritt bränvin med 1,293,937 kronor, i följd hvaraf statsverkets

behållna inkomst af denna skattetitel under år 1901 utgjort 21,354,255

kronor.

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret anfört, att ifrågavarande

statsinkomst, som i medeltal för de senaste tre åren uppgått till 19,731,701

kronor och hvars stegringstendens utmärktes af en årlig ökning under

senaste femårsperiod af i medeltal 904,537 kronor, således kunde, om

stegringen visade sig konstant, väntas år 1903 tillföra statsverket omkring

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Af cl. 1 Band. 42 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N.-o 127.

23,000,000 kronor, men att, då statskontoret kyste betänkligheter att redan

nu förorda en så stark ökning i beräkningen af denna inkomsttitel, som

af omförmälda förhållanden kunde synas påkallad, statskontoret hemstälde,

att bränvinstillverkningsskatten, i 1902 års riksstat upptagen till 19,500,000

kronor, måtte i 1903 års stat uppföras med 20,500,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl blifvit

uppförd i Eders Kong!. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1903; och

har Riksdagen i öfverensstämmelse härmed beräknat bränvinstillverkningsskatten

för år 1903 till 20,500,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel har

utgjort:

år 1898 ........................... kronor 6,317,671: —

» 1899 ........................... » 7,483,948: —

» 1900 ........................... » 9,946,573: —

» 1901 ........................... » 12,605,642: —

Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga fabriker inom

landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

år 1897—1898

» 1898—1899

» 1899—1900

» 1900—1901

* 1901—1902

716,141 ton

480,932 »

622,047 »

875,912 »

903,001 »

För all tillverkning af hvitbetssocker skall enligt gällande föreskrifter

erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som de

för tillverkningen använda hvitbetor antagas lemna; och skall skatten

utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg

än n:o 18 af den i verldskandeln antagna holländska standard, eller, då

sagda tullsats är 23,5 öre för kilogram, 11,75 öre för kilogram.

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret -—- efter erinran att det

beräknade utbytet i råsocker blifvit af 1901 års riksdag höjdt från det

förut bestämda 10,5 procent till 11,5 procent, hvilken höjning skulle träda

i kraft den 1 september 1901, samt att skatten, som i 1901 års riksstat

upptagits till 9,000,000 kronor, af nämnda Riksdag blifvit, med hänsyn

till den sålunda beslutade ökningen af utbytesberäkningen, bestämd till

10,500,000 kronor — hemstält, att ifrågavarande inkomsttitel, som vore

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N-.o 127.

11

beroende af eventuel! svaga skördar, i 1903 års riksstat fortfarande måtte

upptagas till 10,500,000 kronor. Chefen för finansdepartementet har

emellertid, då denna skatt under år 1901 inbragt ett belopp af 12,605,642

kronor, ansett beräkningen af inkomsttiteln för år 1903 böra höjas till

11,000,000 kronor; och har densamma upptagits med sistnämnda belopp

i liders Kong! Maj:ts förslag till statsreglering för instundande år.

Då sockerutbytet af betorna, som, på sätt ofvan nämnts, för närvarande

beräknas till 11,5 procent af de afverkade betornas vigt, enligt

innevarande Biksdags beslut skall från och med den 1 nästkommande

september beräknas till 12 procent, blifver häraf en följd, att skattebeloppet

kommer att ökas med omkring 500,000 kronor, under förutsättning

af samma betafverkning under kampanjen 1902—1903 som under

kampanjen 1901 —1902. Med anledning häraf har Biksdagen ansett, att

den af Eders Kong! Maj:t föreslagna beräkning af ifrågavarande statsinkomst

kan utan fara för misstag höjas med 500,000 kronor, och har

förty upptagit hvitbetssockertiliverkningsafgiften i riksstaten för år 1903

med 11,500,000 kronor.

Inkomstskatten. Börande afkastningen af den inkomstskatt, Biksdagen

för år 1903 sig åtagit, torde man, i saknad af all erfarenhet om verkningarna

af de för skattens utgörande bestämda grunder, icke kunna verkställa

annat än en approximativ beräkning. På sätt Biksdagen i särskild

skrifvelse, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts proposition angående en

inkomstskatt för år 1903, omförmält, har i en på föranstaltande af chefen

för finansdepartementet verkstäld undersökning inkomstskattens belopp, med

tillämpning af det förslag till inkomstskatteförordning, som upprättats af

dertill utsedde komiterade, beräknats till i rundt tal 14,600,000 kronor.

Enligt de i Eders Kongl. Maj:ts proposition föreslagna bestämmelser angående

inkomstskatten bör i ofvanberörda beräkning ske nedsättning med ett

belopp af omkring 1,300,000 kronor, då skattebeloppet komme att uppgå

till omkring 13,300,000 kronor. Chefen för finansdepartementet har

emellertid på anförda skäl ansett, att afkastningen af en enligt Eders

Kongl. Maj:ts förslag bestämd skatt icke borde beräknas till mera än

10,500,000 kronor, med hvithet belopp densamma äfven upptagits i Eders

Kongl. Majits förslag till statsreglering för år 1903. I sin ofvanberörda

skrifvelse har Biksdagen — efter en redogörelse för de förändringar i det

uträknade skattebeloppet, som blefve en följd af de af Biksdagen föreslagna

ändringar i Eders Kongl. Maj:ts förslag till förordning om inkomstskatt,

af hvilken redogörelse framgår, att skatten kunde uträknas till i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse K-o 127.

rundt tal 12,200,000 kronor — anfört, att den angifna skattesiffran af

något öfver 12,000,000 kronor måste naturligtvis, i likhet med de enligt

komiterades och Eders Ivongl. Maj:ts förslag beräknade siffror, betecknas

såsom approximativ, enär beräkningen af det skattepligtiga inkomstbeloppet

vore beroende på faktorer, i fråga om hvilka icke ens statistiken erbjöde

någon säker grund. Eiksdagen ansåge sig derför böra påpeka, att nödig

varsamhet kräfde, att skatten icke i riksstaten upptoges med nyss angifna

belopp, utan att den icke i något fall borde beräknas högre än det belopp,

Eders Kongl. Maj:t ansett för statsverket erforderligt eller 10,500,000 kronor.

Eiksdagen, som beslutat förordning om inkomstskatt, bär beräknat

inkomstskatten för år 1903 till 10,500,000 kronor.

På sätt i skrifvelse angående statsregleringen för år 1903 anmäles,

har Eiksdagen såsom tillgång vid denna reglering beräknat och användt

öfverskott å statsregleringarna för år 1900 och föregående år 15,916,000

kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Ivongl. Maj: t beträffande användandet

af riksbankens vinst för år 1901, hvilken vinst uppgår till 3,018,759

kronor 77 öre, föreslagit, att af densamma ett belopp af 2,716,200 kronor

måtte anvisas för statsverkets behof att utbetalas vid den tid under år

1903, som af Eiksdagen bestämdes.

Med anslutning till hvad fullmäktige i riksbanken i en den 27 sistlidne

februari aflåten skrifvelse i detta ämne anfört, får Eiksdagen under

åberopande af §§ 25 och 26 i lagen för Sveriges riksbank, anmäla att

Eiksdagen beslutat, att af riksbankens vinst för år 1901 ett belopp af

2,716,200 kronor skall öfverlemnas till statsverket; att statsverkets andel

af bankovinsten för år 1901 skall af fullmäktige i riksbanken tillhandahållas

statskontoret och utgå med eu fjerdedel under loppet af hvarje af

månaderna januari, april, juli och oktober år 1903; att af förenämnda

årsvinst 10 procent eller ett till 302,106 kronor jemnadt belopp skola

afsättas till riksbankens reservfond; samt att af samma vinst återstående

453 kronor 77 öre skola för riksbankens räkning bibehållas och tilläggas

medel, reserverade till framtida förfogande.

Stockholm den 20 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N.-o 127. 13

Statsverkets inkomster.

Kronor

öre.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt...................................................

480,000

Kavalleriregementenas liästvakansspanmål...............

280,000

Afgifter för persedelunderkållet vid rusthållsinfanteriet

38,000

Trosspassevolansafgift.......................................

19,000

Tillfälliga rotevakansafgifter ..............................

150,000

Soldatvakansafgift ..........................................

19,000

Båtsmansvakansafgift.......................................

150,000

Arrendemedel................................................

2,100,000

—

Mantalspenningar ..........................................

750,000

Bötesmedel...................................................

400,000

Kontrollstämpelmedel.......................................

60,000

Fyr- och båkmedel..........................................

1,500,000

Telegrafmedel................................................

6,500,000

7,000,000

Jernvägstrafikmedel .......................................

—

Skogsmedel...................................................

7,000,000

100,000

Extra uppbörd .............................................

Säger: 26,546,000: —-

Bevillningar:

Tullmedel ...................................................

48.500.000

13.340.000

Postmedel ...................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner ock rättig-

heter......................................................

300,000

Stämpelmedel ................................................

6,500,000

—

Bränvinstillverkningsskatt .................................

20,500,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift ........................

11,500,000

Inkomstskatt för år 1903 ____............................

10,500,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst för år 1902

8,500,000

-—•

Tilläggsbevillning till bevillningen af fast egendom samt

af inkomst för år 1902 ..............................

7,650,000

—

Säger: 127,290,000: —

Summa

153,836,000

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.