Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående qvinnors anställande vid yrkesinspektionen.

1902-05-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:141, Skrifvelse till Konungen, angående qvinnors anställande vid yrkesinspektionen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 141.

Ä:o 141.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1902.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående qvinnors anställande

vid yrkesinspektionen.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande u:o 23.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 37.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion liar gjorts framställning, afseende

att genom dertill förordnade personer, såväl qvinnor som män, måtte åstadkommas

en undersökning, vid hvilka industriella företag qvinlig inspektion

är behöflig, huru denna bör anordnas för att motsvara sitt ändamål och

hvilka kompetensvilkor sökande till inspektrisbefattning bör uppfylla.

I motionen anföres bland annat, hurusom ett för arbetsförhållandenas

utveckling under det sistförflutna århundradet väsentligt och karakteriserande

faktum vore den inom industrien ökade användningen af qvinnors och

barns arbetskraft. Hvad särskildt vidkomme qvinnornas fabriksarbete,

lemnade en jemförelse mellan siffrorna från officiella undersökningar i olika

land vid olika tidpunkter intet tvifvel derom, att inom arbetaremassan

i dess helhet qvinnornas procenttal ökades öfverallt, der någon kraftig

rörelse i den industriella verksamheten rådde. Äfven i vårt land hade det

industriella qvinnoarbetet redan nått en högst betydande omfattning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 141.

Angående verkningarna af den fortgående ökningen uti qvinnornas

delaktighet i den industriella verksamheten kunde visserligen någon osäkerhet

och motsägelse märkas hos dem, som härom yttrade sig. I allmänhet

uttalades dock starka farhågor för en upplösande verkan på familjen och

för osedliga inflytelser samt — såsom dessa inflytelsers både förberedelse

och följd -— råhet i tal och beteende hos de blifvande mödrarna och uppfostrarinnorna.

I afseende härå åberopar motionären en i Tyskland utgifven

skrift beträffande hithörande förhållanden.

I samma mån som det industriella qvinnoarbetets omfattning ökades

och blicken öppnades för de vådor, som följde dermed, blefve det, enligt

motionärens mening, uppenbart, att den offentliga yrkesinspektionen ej

kunde undvara qvinliga ledamöter. Till stöd härför åberopar motionären

åtskilliga skäl och anför, att man på grund af dem inom flera länder funnit

sig föranlåten att vid sidan af de manliga yrkesinspektörerna anställa äfven

qvinliga. Så hade skett i Frankrike, Danmark, England, Förenta staterna,

Kanada, Holland och Tyskland.

Det ligger i sakens natur, att de funktionärer, som tillsatts att öfvervaka

arbetareskyddslagstiftningens efterföljd, till en början endast utgjordes

af män. Såsom motionären påvisat, har emellertid det växande antalet

barn och qvinnor, som tagits i industriens tjenst, väckt den tanken, att

äfven inom yrkesinspektionen qvinnan borde vara representerad. Man har

ansett, att en qvinlig inspektör borde bättre än en man förstå de qvinliga

arbetarnes behof, hvarjemte man trott, att en lätt begriplig qvinlig tillbakadragenhet

skulle kunna afhålla många arbeterskor från att för manliga

arbetsinspektörer frambära klagomål öfver vissa slag af missförhållanden.

En drifvande kraft i arbetet för beredandet af plats inom yrkesinspektionen

för qvinnan har äfven varit den uppfattningen, att en för sitt kall intresserad

inspektris skulle kunna utöfva ett ofta behöfligt sedligt inflytande på

arbeterskorna.

Flerstädes i utlandet synes qvinlig yrkesinspektion med fördel tilllämpas.

Det vill synas, som vårt land bäst skulle kunna hemta föredöme

från England och att derstädes vidtagna anordningar med minsta svårighet

skulle kunna efterliknas i Sverige. I England har man börjat i liten skala

och så småningom utvecklat institutionen, som åtminstone ännu under år

1899, efter sex års tillvaro, hade den formen, att inspektrisernas verksamhet

icke begränsats till särskilda distrikt, utan omfattade hela landet.

Riksdagen förbiser icke, att de länder, der qvinnans aktiva deltagande i

yrkesinspektion hunnit längst, hafva en mera omfattande yrkeslagstiftning

än vårt land, och att följaktligen ett större antal arbetare och arbeterskor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 141.

der står under denna lagstiftnings skydd. Ej heller har det undgått

Riksdagens uppmärksamhet, att äfven en del andra förhållanden hos oss

kunna vara annorlunda. Som ett ovederläggligt sakförhållande qvarstå!''

dock, att äfven i Sverige ett stort antal qvinnor och minderåriga äro

anstälda i industriel! arbete, och ifrågasättas kan, om icke en qvinna

skulle ega skarpare blick än eu man äfven för de minderåriges behof.

Den invändningen kunde möjligen göras, att vårt land ej egde nödig

tillgång på qvinliga krafter med lämplig utbildning för befattning såsom

yrkesinspektris. Dervid må dock erinras, att, på sätt kommerskollegium i

afgifven framställning om ökning af yrkesinspektionens personal uttalat,

tillsynen öfver meddelade bestämmelser i fråga om minderåriges och qvinnors

användande till arbete i industriel! yrke i de allra flesta fall ej

förutsatte någon större teknisk erfarenhet.

Såsom af det anförda framgår, finner Riksdagen en sådan undersökning,

som motionären föreslagit, böra företagas, på det att, när fråga

blir om ytterligare förstärkning af yrkesinspektionens arbetskrafter, det må

vara utredt, huruvida icke äfven i vårt land qvinnans hjelp må kunna

tagas i anspråk för ifrågavarande uppgift; och då frågan på det närmaste

berör qvinliga intressen, torde icke vara olämpligt att, i enlighet med

motionärens förslag, bereda tillfälle äfven för den qvinliga sakkunskapen

att göra sig gällande vid den föreslagna utredningen.

På grund af hvad nu uttalats får Riksdagen anhålla, det Eders

Kongl. Maj:t ville låta undersöka, huruvida och vid hvilka industriella

företag qvinlig yrkesinspektion är behöflig, huru denna bör anordnas och

hvilka kompetensvilkor sökande till inspektrisbefattning bör uppfylla, samt

att Eders Kongl. Maj:t derefter ville till Riksdagen aflåta den framställning,

som undersökningen kan föranleda.

Stockholm den 20 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.