Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt, motion om ändring af 1 § i förordningen om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866.

1902-04-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:31, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt, motion om ändring af 1 § i förordningen om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 31.

N:o 31.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren deri 8 april 1902.

•— — — — Andra Kammaren den 8 — -n-:

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt, motion

om ändring af 1 § i förordningen om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof den 14 april 1866.

(Lagutskottets utlåtande n:o 82.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag kar enskild motionär väckt förslag om

sådan ändring i 1 § af förordningen angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof den 14 april 1866, att den rätt att genom

expropriation förvärfva nödig mark för utläggande af torg eller gata,

som enligt nämnda paragraf tillkommer stad, måtte tillerkännas äfven

andra samhällen, hvilka, ehuru de icke ega stadsrättigheter, med afseende

å sättet för deras bebyggande samt befolkningens mängd och täthet

lämpligen kunna anses böra i förevarande afseende likställas med

städer.

Förutsättningen för medgifvande af expropriationsrätt enligt 1 *§

af 1866 års förordning är förefintligheten af ett »allmänt behof», för

hvars tillgodoseende jord eller lägenhet skall afstås. Då i anförda lagrum

bland de allmänna ändamål, för hvilkas ernående egare kan blifva skyldig

att afstå mark, nämnes anläggning af torg eller gata i stad, torde deraf

framgå, att lagstiftaren ej ansett anläggande af gata eller torg i köping

eller annan dermed likstäld samfällighet, som ej förvärfvat stadsrättig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 31, 5

heter, vara ett sådant allmänt behof, att för detsamma» fyllande

expropriationsförfarandet kunde få anlitas. Yid tillkomsten af 1866 års

lag torde också anledningen egentligen hafva varit att härvid tänka

allenast på stad. Men sedan nämnda tid hafva uppstått och utvecklat

sig en mängd andra samhällen, af hvilka för närvarande många i anseende

till folkmängd och betydelse öfverträffa de mindre städerna. I

flera vigtiga afseenden hafva äfven sådana samfälligheter likstälts med städer.

Och då vid den pröfningsrätt, som i fråga om expropriation tillkommer Eders

Kongl. Maj:t, det allmänna intresset eller behofvet, enligt sakens natur,

bör vara afgörande, samt den omständigheten, att samhälle förvärfvat

stadsprivilegier, ej ensam bör vara af betydelse härutinnan, synes den

nu föreslagna lagändringen vara beaktansvärd och af behofvet påkallad

samt utgöra ett konseqvent fortgående på den väg, lagstiftningen i andra

likartade fall inslagit.

För en tillfredsställande lösning af förevarande fråga torde emellertid

erfordras en undersökning och utredning, huruvida några särskilda

vilkor och förbehåll böra stadgas, för att ett annat samhälle än stad må

kunna tillerkännas ifrågavarande rättighet, samt hvilka synpunkter dervid

böra tagas i betraktande.

Riksdagen får alltså anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj: t taga

under öfvervägande, huruvida och under hvilka vilkor den rätt att genom

expropriation förvärfva nödig mark för utläggande af torg eller gata, som

enligt gällande lag tillkommer stad, kunde tillerkännas äfven samfällighet,

som icke förvärfvat stadsrättigheter, samt för Riksdagen framlägga

det förslag till sådan lagändring, hvartill förhållandena kunna gifva anledning.

Stockholm den 8 april 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.