Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skri frej se N:o 50

2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:50, Riksdagens Skri frej se N:o 50

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skri frej se N:o 50.

(

N:o 50.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2G april 1902.

- — — Andra Kammaren den 2 G — —

Riksdagens skrifvelse Ull Konungen, angående tryggad besittningsrätt

åt innehafvare af vissa å de åt pr ester skåpet anslagna

annex-, mensal- och stomhemman befintliga lägenheter.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 3.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 3) utlåtande n:o 22.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen har uti väckt motion ifrågasatts vidtagande af åtgärder

för att bereda tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa lägenheter,

befintliga å till presterskapet anslagna annex-, mensal- och stomhemman.

I afseende härå har i motionen anförts: På grund af kong!, bref vet

till kammarkollegium den 12 november 1858 och kongl. skrifvelsen den 11

juli 1862 skulle annex-, mensal- och stomhemman, som vore anslagna till

lön åt presterskapet, utarrenderas hvarje gång på 20 år, och af kastningen

tillfalla vederbörande presterskap eller ingå till presterskapets löneregleringsfond.

Vid utarrendering^ föreskrefs vanligen af myndigheterna, att hvarken

det hela eller någon del af egendomen finge öfverlemnas till annan person.

Men allt sedan den tid, då presterna sjelfva hade dispositionsrätten öfver

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

dessa hemman, vore på många af dem uppförda hus, som tillhörde enskilda

personer, vanligen daglönare och handtverkare. Dessa lägenhetsinneliafvares

ställning vore synnerligen osäker. Då eu ny arrendator tillträdde ett dylikt

hemman, kunde det lätt hända, att han ville blifva fri från lägenhetsinnehafvaren

och derför tillsade honom att nedrifva och bortföra sitt hus, som

i så fall ofta nog blefve nästan värdelöst; tilläte arrendator!!, att huset

finge stå qvar, kunde han så uppdrifva afgälden, att den blefve oskäligt

betungande, och lägenhetsinnehafvaren af denna anledning nödgades antingen

sälja sitt hus eller nedrifva det. Antalet sådana lägenhetsinnehafvare vore

ej så obetydligt, som mången kanske trodde; det gåfves hemman af ofvannämnda

slag, på livilka 3, 4, ända till 7 sådana lägenhetsinnehafvare bodde.

Då lägenhetsinnehafvare å statens domäner genom Eders Kongl.

Maj:ts nådiga skrifvelse till domänstyrelsen den 18 maj 1888 erhållit

eu väsentligen mera tryggad besittningsrätt till af dem innehafvande lägenheter,

syntes det vara lämpligt att förläna de lägenhetsinnehafvare, som i

motionen afsåges, liknande förmån.

Då det icke torde finnas skäl för att lägenhetsinnehafvare å till

presterskapet anslagen, icke i förening med bostadsboställe brukad, utan på

längre tid utarrenderad jord äro i sämre ställning än dylika å kronans

utarrenderade egendomar, och då de för dessa senare på grund af Riksdagens

anhållan utfärdade föreskrifter i tillämpliga delar torde kunna

äfven med afseende på förstnämnda jord användas, får Riksdagen anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida några åtgärder

kunna vidtagas för att bereda tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa

å de åt presterskapet anslagna annex-, mensal- och stomhemman befintliga

lägenheter.

Stockholm den 2G april 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.