Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af justitieombudsmannens framställning rörande provision vid försäljning af stämplar.

1902-05-02 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:57, Skrifvelse till Konungen, i anledning af justitieombudsmannens framställning rörande provision vid försäljning af stämplar.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 57.

M:o 57.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 maj 1902.

— — — — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af justitieombudsmannens

framställning rörande provision vid försäljning

af stämplar.

(Bevillningsutskottets memorial n:o 23.)

Till Konungen.

Uti sin till innevarande års Riksdag afgifna embetsberättelse har

justitieombudsmannen i fråga om beräkningen af den i förordningen den

2 juni 1899 angående stämpelafgiften försäljningsman tillerkända provision

vid försäljning af stämplar fäst uppmärksamheten på två särskilda förhållanden,

hvilka inverka förryckande på den i förordningen stadgade

begränsning af sagda provision. Dels kan nemligen hinder för eller inskränkning

i den föreskrifna reduktionen af berörda provision inträda,

när en med stämpelförsäljning förenad tjenst under samma år utöfvas af

flera personer, dels kan samma verkan uppkomma genom sådana öfverenskommelse!’

och åtgöranden i fråga om stämpelförsäljningen, som af

justitieombudsmannen i hans berättelse närmare omförmälas.

Hvad nu angår ofvan först nämnda förhållande kan det enligt Riksdagens

åsigt icke anses tillfredsställande eller med statens intresse förenligt,

att den omständigheten, att en tjenst, hvarmed stämpelförsäljning är

förenad, under samma år utöfvas af flera personer, skall kunna medföra,

att statens utgift för stämpelförsäljningen varder större, än om tjensten

under hela året föreståtts af endast en person. Då emellertid ett sådant

s. 5 Kontrollera mot PDF

jRiksdagens Skrifvelse N:o 57.

5

förhållande, med den affattning § 51 i förordningen angående stämpelafgiften

för närvarande har och med den deri angifna grund för åtnjutande

af försäljningsprovisionen, icke torde kunna anses stridande mot författningen,

helst, såsom justitieombudsmannen framhållit, det torde vara

tvifvelaktigt, huruvida ens embets- eller tjensteman, som icke tillika är

antagen till försäljningsman, är berättigad att under tjenstledighet reqvirera

stämplar för vikariens behof, synes det nödigt, att sådana bestämmelser

i fråga om beräkning af stämpelprovision varda meddelade, att det

anmärkta förhållandet må kunna förekommas. I sådant afseende hafva af

justitieombudsmannen antydts två olika vägar; den ena, att vikarier å

tjenster af nämnd beskaffenhet — äfvensom vikarier för antagna försäljningsman

— i intet fall finge i provision uppbära mera än två procent

af försäljningssumman, och den andra bestående i eu anordning, enligt

hvilken provisionen beräknas å den sammanlagda år sförsäljningen och fördelas

mellan de personer, som under året utöfvat tjensten, efter förhållandet

mellan de af en hvar af dem under året uppnådda försäljningsbelopp. Mot

den första af dessa utvägar har emellertid justitieombudsmannen sjelf

anfört skäl, som synas göra densamma mindre lämplig. Mera tilltalande

synes deremot den andra af justitieombudsmannen anvisade utvägen vara.

Mot grunden för fördelningen kan emellertid göras den anmärkning, att

det icke synes billigt, om eu tillfällig större stämpelförsäljning under den

enes tjensteutöfning får i den omfattning, förslaget innebär, föranleda nedsättning

i den eller de andres inkomst af provisionen. 1 )et synes måhända

derför lämpligare, att fördelningen sker efter förhållandet mellan de provisionsbelopp,

hvartill de särskilda tjensteinneliafvarne skulle varit berättigade,

derest icke reduktion skolat ega rum. Men äfven andra sätt för

frågans lösning torde kunna ifrågasättas, såsom t. ex. att provisionen

beräknas för kortare tid än ett år — naturligtvis med i samma mån nedsatt

procenttal — hvarigenom eu utjemning af de olika tjensteinnekafvarnes

inkomst af provisionen kunde tänkas inträda.

Hvad återigen angår det af justitieombudsmannen anmärkta förhållande,

att mellan personer, som under olika delar af året förvaltat

samma embete eller tjenst — eller hvilket äfven lärer förekomma, mellan

innehafvare af likartade med stämpel försäljning förenade tjenster — träffats

överenskommelser i syfte att genom en konstlad fördelning af stämpelförsäljningen

undgå eller minska reduktionen af stämpelprovisionen, är det

enligt Riksdagens mening otvifvelaktigt, att dylika överenskommelser,

äfven om de icke kunna anses och straffas såsom tjenstefel, likväl icke

ega något som helst stöd i förordningen och hunna vara af sådan be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Riksdagens Skrifvelse N:o 57.

skaffenhet, att det väl kan sägas, att de falla utom de legitima transaktionernas

område. Det synes emellertid kunna tänkas, att en anordning

med beräkningen af stämpelprovisionen i syfte, som ofvan är sagdt, att

förhindra det första af de utaf justitieombudsmannen anmärkta missförhållandena

skulle kunna på det sätt genomföras, att intresset af dylika

överenskommelser blefve så torringadt, att någon särskild föreskrift till

deras stäfjande, i den mån de kunna anses otillbörliga, icke vore erforderlig;

men om en bestämmelse i sådant syfte kan anses påkallad, synes

det afsedda ändamålet kunna vinnas genom ett förbud för embets- och

tjensteman, Indika försäljningsrätt tillkommer, att tillhandahålla hvarandra

stämplar eller åtminstone derå beräkna provision. Härmed bör dock icke

förbises, att det svårligen torde kunna anses otillbörligt, att t. ex. en

domare till häradsskrifvare eller länsmän försäljer det mindre belopp

stämplar, hvaraf desse tjensteman kunna vara i behof, och att fördenskull

ett förbud, sådant som det nyss nämnda, möjligen i vissa fall kan synas

väl strängt.

Ehuru Riksdagen sålunda finner de af justitieombudsmannen anmärkta

missförhållandena vara värda att uppmärksammas och såsom sin

mening måste uttala, att åtgärder till deras förekommande böra ju förr

desto hellre vidtagas, anser sig dock Riksdagen icke kunna afgöra, hvad.

i sådant afseende lämpligen bör åtgöras. Denna fråga är nemligen af eu

synnerligen grannlaga natur, och svårigheter torde nog uppstå, på hvithet

sätt man än söker lösa densamma. Valet af de åtgärder, som böra ifrågakomma

till de anmärkta missförhållandenas afhjelpande, är derför svårt;

och att deruti träffa det lämpligaste förutsätter ett noggrant öfvervägande

af alla på saken inverkande omständigheter. Då emellertid inom finansdepartementet

för närvarande arbeten pågå för en revision af vissa delar

af stämpelförordningen, har Riksdagen ansett lämpligt, att äfven nu omförmälda

frågor kornrne under ompröfning i sammanhang med nämnda

arbeten; och får Riksdagen på grund häraf anhålla, att Eders Kongl.

Maj:t måtte låta utreda, hvilka åtgärder lämpligen kunna vidtagas till

förekommande af de utaf Riksdagens justitieombudsman omförmälda missförhållanden

med afseende å beräkningen af stämpelprovisionen, samt till

nästkommande Riksdag inkomma med det förslag, hvartill utredningen må

gifva anledning.

Stockholm den 2 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.