Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändring i vissa delar af lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896.

1902-05-07 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:62, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändring i vissa delar af lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

(j

Riksdagens Skrifvelse N:o 62.

If:o 62.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 maj 1902.

— — — —■ Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om ändring i vissa delar af lagen om hemmansklyfning,

egostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896.

(Lagutskottets utlåtande n:o 46.)

Till Konungen.

Vid innevarande Kiksdag bär enskild motionär väckt förslag om

ändring i gällande lagstiftning rörande jordafsönäring i syfte att få undanröjda

de svårigheter, som enligt nuvarande bestämmelser äro förenade med

erhållandet af medelst lagfart bekräftad eganderätt till afsöndringar, hvilka

afse antingen hemman, som icke undergått laga skifte eller lägenheter,

som vid skifte blifvit för gemensamt behof afsätta.

Riksdagen har funnit denna framställning förtjent af beaktande. Det

låter sig nemligen icke förneka, att gällande bestämmelser om jordafsöndring

mången gång lägga hinder i vägen för betryggad upplåtelse af jord eller

andra lägenheter under förhållanden, då det vore önskvärdt, att sådan

upplåtelse kunde komma till stånd. Odlingens utbredande torde härigenom

icke sällan försvåras, och särskild! är det för utvecklingen af vårt lands

industri ganska hinderlig!, att förvärf af stadgad eganderätt till vattenfall

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Riksdagens Skrifvelse N:o 62.

jemte lämpligt utmål ofta är förbundet med nästan oöfvervinneliga svårigheter.

Anledning torde derför icke saknas att för de fall, då gällande

bestämmelser i ämnet af ofvan angifna skäl medföra olägenheter i tilllämpningen,

ifrågasätta meddelandet af särskilda föreskrifter, genom hvilka

såväl allmänna som enskilda intressen blefve bättre tillgodosedda. En

sådan lagstiftning skulle i synnerhet för de nordligare delarne af vårt

land, der stora trakter ännu icke undergått skifte och sannolikt ej heller

under en lång framtid torde blifva föremål för sådan åtgärd, blifva af

stort värde, men torde äfven för mellersta och södra Sverige icke komma

att sakna betydelse.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida och i hvad mån

undantagsbestämmelser från gällande lagstiftning rörande jordafsöndring

lämpligen kunna meddelas i syfte att bereda möjlighet att erhålla fastställelse.

på afsöndringar, dels från hemman, som icke varit föremål för

laga skifte och hafva egor gemensamma med annat hemman, och dels från

sådan mark eller lägenhet, i synnerhet vattenfall jemte tillhörande utmål,

som vid skifte blifvit afsatt för skiftesdelegarnes gemensamma behof, samt

derefter förelägga Riksdagen förslag till de lagbestämmelser, hvartill förhållandena

kunna föranleda.

Stockholm den 7 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.