Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af kungsladugården Borgholm i Kalmar län.

1902-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:65, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af kungsladugården Borgholm i Kalmar län.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

N:o 65.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 maj 1902.

— — — — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition angående försäljning af vissa delar af kungsladugården

Borgholm i Kalmar län.

(Statsutskottets utlåtande n:o 44.)

Till Konungen.

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

för den 14 februari 1902 bar Eders Kongl. Maj:t uti en

till Kiksdagen aflåten proposition (n:o 50) föreslagit [Riksdagen medgifva,

dels att ej mindre de under kungsladugården Borgholm i Kepplinge

socken och Slättebo härad af Kalmar län lydande, med innehafvarne tillhöriga

bostadshus försedda lägenheterna Rom, Regnekulla och Stadstorpet

n:o 2, med de för dessa lägenheter af vederbörande uppskattningsmän angifna

och å en af vice kommissionslandtmätaren O. Modée år 1900 öfver

kungsladugårdens inegor upprättad karta med tillhörande beskrifning till

belägenheten utmärkta områden, än äfven det område af den under samma

kungsladugård lydande, jemväl med innehafvaren tillhöriga byggnader försedda

lägenheten Målaretorp, som utgjordes af de å berörda karta med n:is

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

475, 476 och 477 betecknade egofigurer om tillsammans 3 hektar 46 ar,

finge från Kungsladugården afsöndras samt mot köpeskillingar, för Kom

af 500 kronor, för Kegnekulla af 522 kronor 63 öre, för Stadstorpet n:o

2 af 1,000 kronor jemte värdet af den å lägenheten växande skog, och

för andelen af Målaretorp af 1,000 kronor, samtliga köpeskillingar att

erläggas under loppet af tio år med en tiondedel årligen, försäljas, en hvar

lägenhet till dess innehafvare, med tillträdesrätt den 14 mars 1903 och i

öfrigt på det i 6:te momentet af kongl. skrifvelsen till domänstyrelsen angående

bestämmelser att tjena till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande

från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 omförmälda

vilkor, samt med tillägg, dels att innehafvaren af Kom skulle ega rätt att

taga väg öfver Kegnekulla till Alevik samt vidare deröfver och invid

gränsen mellan kungsladugården nu tillhörig utmark och Borgahage bys

egor med fortsättning öfver kungsladugårdens vestra allvar till allmänna

vägen, att innehafvaren af o Kegnekulla skulle ega begagna nämnda vägsträcka

från gränsen mot Alevik till allmänna vägen med skyldighet att

öfver sitt område lemna väg för innehafvaren af Kom, samt att innehafvaren

af Stadstorpet n:o 2 skulle hafva rätt till väg öfver marken mellan

detta och Stadstorpet n:o 1, dels ock, beträffande ifrågavarande andel af

Målaretorp, att innehafvaren deraf skulle till detta område förflytta de

honom tillhöriga, å annan del af Målaretorp nu befintliga husen inom utgången

af femte året efter tillträdet, vid äfventyr att eljest då ogulden

köpeskilling skulle anses till betalning genast förfallen;

dels att den under kungsladugården jemväl lydande lägenheten Alevik,

med det för denna lägenhet af vederbörande uppskattningsmän angifna

och å nyssnämnda af Modée uppgjorda karta med beskrifning till belägenheten

utmärkta område, finge från kungsladugården afsöndras samt utbjudas

till försäljning i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande momenten

af nyssnämnda bref den 25 september 1896 att tillträdas den 14 mars

1903 och under vilkor derjemte, att köparen skulle till egaren af de å

lägenheten befintliga åbyggnader erlägga lösen för samma byggnader,

hvilken lösen, derest öfverenskommelse ej kunde träffas, skulle bestämmas

af tre gode män i den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887

stadgade, samt att innehafvaren af Alevik skulle ega rätt att taga väg

invid gränsen mellan kungsladugården nu tillhörig utmark och Borgahage

bys egor med fortsättning öfver kungsladugårdens vestra allvar till allmänna

vägen med skyldighet att öfver sitt område lemna väg för innehafvarne

af Kom och Kegnekulla;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

dels att från kungsladugården finge likaledes afsöndras och till Borgholms

stad försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1903 det område, som

vore å ofvanberörda af Modée upprättade karta utmärkt med egofigurerna

n:is 42 a, 42 b, 42 c, 42 d, 443 a, 443 b, 443 c, samt de Stadstorpet

n:o 1 omfattande egofigurerna n:is 600—608 äfvensom den del af den

med n:o 777 betecknade väg, som vore belägen inom detta område, innefattande

en areal af tillhopa 8 hektar 90,66 ar, mot en köpeskilling af,

jemte värdet å den å området växande skog, 3,628 kronor 72 öre, att

vid tillträdet erläggas och af staden till landtränteriet inbetalas samt under

vilkor i öfrigt, att staden skulle till innehafvaren af Stadstorpet n:o 1

erlägga lösen för de der nu befintliga åbyggnader, hvilken lösen, derest

öfverenskommelse ej kunde träffas, skulle bestämmas af tre gode män i

den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgade, att

staden skulle öfver ifrågavarande område lemna fri väg till och från

staden dels för kungsladugårdens arrendator mellan lasarettstomten och

Stadstorpet n:o 1, dels ock för innehafvaren af Stadstorpet n:o 2 mellan

detta och Stadstorpet n:o 1, att staden i områdets gräns mot kungsladugården

skulle uppsätta och för framtiden underhålla laggilt stängsel samt

att staden skulle ensam vidkännas lagfartskostnaden och andra med köpet

förenade utgifter;

dels att det område om 56 hektar 97,8 ar, som upptagits å ett af

ingeniören E. K. Långström uppgjorat utdrag af Modées berörda karta

och innefattade lägenheterna Slakvik, Stensrör, Sköuvik, Eäholmen, Gustafsberg

och Grönadal jemte deremellan liggande utmark och ett område å

allvaret, finge från kungsladugården afsöndras och till Hennes Kongl.

Höghet Kronprinsessan försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1903 mot

en köpeskilling af 14,514 kronor 51 öre jemte skyldighet för köparen att

till egarne af de å området befintliga, enskilde tillhöriga hus utgifva lösen

för dessa med af byggnadernas egare godkända belopp, tillsammans 2,070

kronor, att i saluområdets gräns mot kungsladugården, der så påfordrades,

uppsätta och underhålla stängsel äfvensom att invid gränsen mot Borgahage

by lemna utfartsväg för innehafvarne af lägenheterna Alevik, Regnekulla

och Rom, samt att ensam vidkännas lagfartskostnaden och andra

med köpet förenade utgifter;

dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar komme

att inflyta, finge, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsbörd tjenlig mark.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Riksdagen kar icke käft något att erinra mot kvad Eders Kongl.

Maj:t nti förevarande känseende föreslagit, kvadan Riksdagen bifallit Eders

Kongl. Maj:ts ofvannämnda framställning.

Stockkolm den 10 Maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.