Skrifvelse till Konungen, angående offentliga revisorer.
1902-05-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1902:83, Skrifvelse till Konungen, angående offentliga revisorer.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 83.
13
N:o 83.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1902.
— — — — Andra Kammaren — 8 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående offentliga revisorer.
(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 5.)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 2.)
Till Konungen.
I en inom (Riksdagen väckt motion har anförts, bland annat, att behofvet
åt en legaliserad kår af fullt utbildade sjelfständiga revisorer med
hvarje år gjorde sig allt mera gällande på snart sagdt alla områden af det
offentliga lifvet. Önskemålet att erhålla sådana kunde, enligt motionärens
åsigt, både lätt och utan afsevärd kostnad vinnas, derigenom att vid af staten
understödda och kontrollerade handelsskolor inrättades en öfverbyggnad, en
särskild klass för utbildning af revisorer, till hvilken elever, som genomgått
sådan handelsskola, egde tillträde, sedan de viss tid varit i tjenst och utöfvat
praktisk verksamhet hos någon legaliserad revisor eller vid revisionsbyrå.
Efter aliagd examen borde dessa elever, i den mån behofvet påkallade,
nämnas till offentliga revisorer med en ställning, exempelvis motsvarande den,
som intoges af en notarius publicus eller en landsfiskal. Dessa revisorer
skulle kunna komma till en vidsträckt användning, och då sjelfdeklaration
blefve påbjuden, skulle sannolikt behofvet af offentliga revisorer blifva verkligt
trängande.
Bill. till Riltsd. Prof. 1902. 10 Samt, 1 Afd. 1 Band. 11 Käft. 3
14 Riksdagens Skrifvelse N:o 83.
Olägenheterna af nu rådande förhållanden på det område, som motionären
åsyftade, hade tydligen visat sig: den större affärsmannen, som måste
egna sin kraft åt skötseln af sin affär i dess helhet, försummade stundom,
till sin skada och förlust, kontrollen öfver den vigtiga bokföringen; inom
banker och bolag kunde oegentligheter fördöljas genom origtig bokföring
o. s. v. Motionären funne ej något annat, verkligen ingripande medel mot
dessa missförhållanden än bildandet af ett fast organiseradt och legaliseradt
revisorsstånd samt önskade derför, att det måtte utredas, dels huru behofvet
af en kår af fullt utbildade offentliga revisorer kunde tillgodoses, dels ock
hvilken ställning och hvilket ansvar borde tillkomma en sådan kår.
Det synes ej osannolikt, att, om tillgång funnes på legaliserade och
edsvurne revisorer, desamma i många fall skulle komma att föredragas framför
nu tillgänglige yrkesrevisorer. För utbildning af legaliserade revisorer
kräfves, såsom motionären framhållit, ej något särskilt af staten upprättadt
och underhållet institut. Den i alla händelser jemförelsevis ringa utgift,
som för dylika revisorers utbildning kunde kräfvas, skulle tvifvelsutan blifva
till synnerligt gagn.
Riksdagen — som i anledning af annan inom Riksdagen väckt motion
i särskild skrifvelse anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,
huruvida och under hvilka vilkor en minoritet inom aktiebolag
eller registrerad förening för ekonomisk verksamhet må ega besluta, att en
utom bolaget eller föreningen stående, för revisionsuppdrag särskilt qvalificerad
person skall deltaga i den lagstadgade granskningen af styrelsens förvaltning
och bolagets eller föreningens räkenskaper, samt för Riksdagen
framlägga de förslag till lagstiftningsåtgärder härutinnan, hvartill förhållandena
kunna föranleda — får, med fäst afseende å nämnda framställning, på
grund af nu förevarande motion anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta
utreda, huruvida en kår af fullt utbildade revisorer må anses behöflig, och i
så fall hvilka åtgärder må vara erforderliga för att bereda denna kår en
lagligen erkänd, med ansvar förenad ställning, samt derefter för Riksdagen
framlägga det förslag, hvartill utredningen må kunna föranleda.
Stockholm den 8 maj 1902.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1902.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.