Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om inrättande af en riksförsäkringsanstalt.

1902-05-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1902:90, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om inrättande af en riksförsäkringsanstalt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 90,

1

N:o 90.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 maj 1902.

— — — j~ Ändra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition om inrättande af en riksförsäkringsanstalt.

(Statsutskottets utlåtande n:o 35 och memorial n:o 65.)

Till Konungen.

Uti en till Riksdagen afiåten proposition (n:o 15) har Eders Kongl.

Maj:t, under åberopande af hvad propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 4 sistlidne januari innehåller, föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af de i samma protokoll intagna

förslag till aflöningsstat för eu riksförsäkringsanstalt att gälla från och

med år 1903 samt till vilkor för löneförmånernas åtnjutande, medgifva,

att från och med år 1903 till bestridande af aflöningarne till anstaltens

tjensteman och betjente må årligen användas ett belopp af

46,100 kronor,

att från och med sagda år må årligen användas till expenser för

anstalten och arfvoden till arbetareförsäkringsrådets medlemmar förslagsvis

21,000 kronor, till bestridande af kostnaden för ortsombuden förslagsvis

25,000 kronor samt till ersättningar dels till postsparbanken för uppbörden

af försäkringsafgifterna och utbetalningen af ersättningsbeloppen,

dels till postsparbanksstyrelsen för försäkringsfondens förvaltning tillhopa

förslagsvis 20,000 kronor eller tillsammans förslagsvis 66,000 kronor;

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 luft. (N:o 90.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

att derjemte under år 1902 må till bestridande af organisationskostnader

för anstalten användas högst 37,400 kronor; samt

att de belopp, som sålunda användas, äfvensom framdeles ifrågakommande

pensioner till anstaltens tjensteman och betjente må utgå från

arbetareförsäkringfondens intressemedel.

Uti den af Eders Kongl. Maj:t i enlighet med Riksdagens beslut

utfärdade lagen om ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete

har ej mindre stadgats, att en riksförsäkringsanstalt skall genom statens

försorg inrättas samt kostnaderna för dess organisation och förvaltning

bestridas af statsmedel, än äfven meddelats bestämmelse, att lagen ej

träder i kraft förr än nämnda anstalt blifvit inrättad. Med anledning

häraf och då den lösning, som efter många års förhandlingar genom berörda

lagstiftning gifvits åt frågan om arbetares tryggande mot de ekonomiska

följderna af olycksfall i arbete, icke bör till sina verkningar undanskjutas,

har Riksdagen ansett sig nu böra till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

ställa erforderliga medel, för att, såsom med ifrågavarande proposition

afses, anstalten må kunna med början af nästa år träda i full

verksamhet och sålunda jemväl lagen vid denna tid erhålla tillämpning.

Det förslag till ordnande af ifrågavarande förvaltning, som Eders

Kongl. Maj:t nu framlagt, grundar sig hufvudsakligen på den utredning

i ärendet, som verkstälts af tre för ändamålet tillkallade sakkunniga personer.

Hvad först angår den centrala förvaltningen, hafva dessa komiterade

med hänsyn till de två hufvudgrenar, som riksförsäkringsanstaltens

verksamhet skulle komma att omfatta, ansett, att anstalten borde bestå

af två afdelningar eller byråer, den ena för statistiska och försäkringstekniska

göromål, den andra för skaderegleringar och dermed sammanhängande

frågor. Med anledning häraf skulle anstaltens styrelse utgöras

af, förutom chefen, afdelningscheferna för nämnda två byråer, hvarjemte

äfven en såsom sekreterare och ombudsman anstäld tjensteman borde

vara ledamot i styrelsen. Komiterade, som för anstaltens chef föreslagit

en aflöning af 10,000 kronor, hafva beträffande de två afdelningscheferna

och sekreteraren ansett aflöningen i början af anstaltens verksamhet

kunna bestämmas till lika belopp som för tjensteman af andra graden

inom statens centrala embetsverk, eller således 3,000 kronor i lön och

1,500 kronor i tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg å 500 kronor

hvartdera efter resp. 5 och 10 års tjenst.

Den af komiterade föreslagna aflöningsstaten, som utom nämnda

befattningar upptager fyra tjensteman af första lönegraden och en öfver
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

3

läkare samt vaktbetjening, slutar med en summa af 40,500 kronor. De

härför erforderliga medlen borde emellertid enligt komiterades åsigt tills

vidare uppföras på extra stat.

Beträffande organisationen af anstalten har föredragande departementschefen

i hufvudsak anslutit sig till det förslag, komiterade sålunda

uppgjort; men förutom de af dessa ifrågasatta två afdelningarna inom

anstalten har han tillstyrkt inrättande af en tredje afdelning eller byrå,

för hvilken sekreteraren skulle blifva chef, hvarjemte föreslagits, att såväl

denne tjensteman som de två öfriga afdelningscheferna skulle med afseende

å löneförmåner likställas med byråchefer i statens centrala verk och således

erhålla en aflöning af 6,400 kronor jemte ett ålderstillägg å 600

kronor. Slutligen har departementschefen ansett, att aflöningarna till

anstaltens tjensteman borde redan från början uppföras på ordinarie stat,

detta hufvudsakligen för att bereda ökad möjlighet att åt anstalten vinna

de lämpligaste krafterna.

I likhet med komiterade har Riksdagen icke kunnat finna tillrådligt,

att riksförsäkringsanstaltens organisation redan nu definitivt fastslås

genom anställande vid densamma af ett visst antal tjensteman med

aflöningar på ordinarie stat. Såsom af komiterade framhållits, är det

icke möjligt att på förhand göra sig någon säker föreställning angående

den omfattning anstaltens verksamhet i olika rigtningar kan komma att

erhålla, och nödig varsamhet synes derför bjuda att, tills vidare och intill

dess tillräcklig erfarenhet härutinnan vunnits, anordna anstaltens förvaltning

under i viss mån provisoriska former. Så har förfarits beträffande

patentbyrån (numera patent- och registreringsverket) under dess

första utvecklingsperiod, och af enahanda orsak har det ock befunnits

böra tills vidare anstå med fastställande af ordinarie stat för postsparbanken.

Så vidt Riksdagen försport, har under den tid, denna provisoriska

anordning vid nämnda två verk fortgått, icke yppat sig någon

svårighet att för dem förvärfva dugliga arbetskrafter, och det synes icke

vara grundad anledning antaga, att förhållandena i detta hänseende skola

ställa sig mindre gynsamt för riksförsäkringsanstalten, om personalen

vid densamma till en början anstäldes på extra stat.

Riksdagen, som i enlighet med det anförda anser, att ordinarie

stat för riksförsäkringsanstalten nu icke bör fastställas, men att till bestridande

af utgifterna för dess förvaltning erforderliga medel böra ställas

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, har emellertid funnit vissa uttalanden

påkallas beträffande ordnandet af denna förvaltning. Det af komiterade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

uppgöda, förslaget till anstaltens organisation jemte aflöningar för dess

tjensteman liar synts Riksdagen i det hela vara väl afpassadt efter den

verksamhet, som, såvidt nu kan beräknas, skulle komma att åligga anstalten

under dess första tid. Den för chefen föreslagna aflöningen af

10,000 kronor har Riksdagen dock funnit vara för högt tilltagen. Det

skulle kunna sättas i fråga, huruvida icke denna aflöning kunde begränsas

till det belopp af 7,000 kronor, hvarmed cheferna i ett och annat af

statens centrala embetsverk äro aflönade. Med afseende å den speciella

sakkunskap, som jemte framstående praktiska egenskaper måste fordras

af chefen för riksförsäkringsanstalten, anser Riksdagen emellertid aflöningen

i detta fall lämpligen böra sättas till 8,000 kronor.

Lika med komiterade anser Riksdagen, att anstaltens verksamhet

bör fördelas på två afdelningar eller byråer. Att, såsom departementschefen

föreslagit, inrätta en tredje afdelning att förestås af sekreteraren,

synes Riksdagen åtminstone under anstaltens första verksamhetstid icke

vara af behofvet påkalladt. Aflöningarna för de två afdelningscheferna

och sekreteraren höra ock, enligt Riksdagens mening, kunna tills vidare

begränsas till de af komiterade i sådant afseende förordade beloppen,

hvilka, såsom ofvan nämnts, motsvara löneförmånerna för andra gradens

tjensteman inom statens centrala embetsverk.

Kostnaden för den centrala förvaltningen har af komiterade anslagits

till sammanlagdt 60,000 kronor, deraf för aflöningar 40,500 kronor

och för expenser 19,500 kronor. I enlighet med Riksdagens uttalande

om nedsättning i den för chefen föreslagna aflöning kan det för aflöningarnas

bestridande upptagna beloppet minskas med 2,000 kronor, och

skulle sålunda kostnaderna i sin helhet belöpa sig till 58,000 kronor.

Då bland expenser^ af komiterade inräknats jemväl utgifter för anställande

af extra räkne- och kontorsbiträden och då enligt Riksdagens mening

samtliga tjensteman skola anställas på extra stat, har det icke synts

Riksdagen vara anledning att vid beviljande af medel särskilja aflöningarna

från öfriga med ifrågavarande förvaltning förenade kostnader, utan har

ett gemensamt anslag för ändamålet anvisats till det belopp, som nyss

angifvits, eller 58,000 kronor. Då, såsom af departementschefen framhållits,

beräkningen af anstaltens expenser torde vara ganska osäker, utgår

nämnda anslag såsom förslagsanslag.

I det af komiterade ifrågasatta anslaget för anstaltens expenser

bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit eu höjning med 1,500 kronor, afsedda

för bestridande af arfvode!! åt ledamöterna af det arbetareförsäkringsråd,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 90. 5

om hvars inrättande departementschefen gjort hemställan. Hvad af Eders

Kongl. Maj:t i berörda hänseende föreslagits har icke vunnit Riksdagens

bifall.

Beträffande ordnandet af den lokala förvaltningen har Riksdagen

funnit sig kunna i allt väsentligt biträda hvad med afseende härå i statsrådsprotokollet

föreslagits. I fråga om ortsombudens antal och den dermed

sammanhängande större eller mindre utsträckningen af de särskilda

distrikten hafva olika meningar uttalats. För sin del anser Riksdagen i

likhet med komiterade, att så vidt möjligt den grundsatsen bör följas,

att för tillgodoseende af allmänhetens fördel hvarje ombuds verksamhet

inskränkes till ett mindre område, så att ombudet lättare kau anträffas af

försäkringstagarne.

Yidkommande ortsombudens funktioner anser Riksdagen lika med

departementschefen det icke vara lämpligt att, såsom af komiterade satts

i fråga, gifva dessa ombud befogenhet att företaga särskilda undersökningar

af fabriker och dylikt, utan bör för sådant ändamål vederbörande yrkesinspektör

anlitas.

Den föreslagna godtgörelsen till ortsombuden har ej gifvit anledning

till någon erinran från Riksdagens sida, och har Riksdagen för bestridande

af hithörande kostnader anvisat det af Eders Kongl. Maj:t

begärda anslaget af förslagsvis 25,000 kronor.

Hvad beträffande postsparbankens ställning och verksamhet inom

ifrågavarande försäkring blifvit föreslaget har synts Riksdagen vara ändamålsenligt,

och Riksdagen har ej haft något att erinra mot de ersättningar,

som enligt förslaget skulle utgå till denua institution för ombesörjande

af uppbörden och utbetalning af ersättningsbeloppen. Deremot har det

synts Riksdagen, att, då förvaltningen af försäkringsfonden icke torde

komma att för postsparbankens styrelse medföra någon afsevärd ökning

i arbete, särskild godtgörelse för detta bestyr icke kan vara påkallad

och att således de härför upptagna ersättningarna af tillsammans 500

kronor till ordförande och ledamöter i nämnda styrelse böra uteslutas.

Då anslaget för bestridande af ersättningar till postsparbanken lärer böra

utgå under form af förslagsanslag, har berörda minskning i de beräknade

utgifterna emellertid icke gifvit anledning till en nedsättning i anslagets

belopp, utan har detsamma bestämts till 20,000 kronor.

I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen

slutligen ansett sig böra medgifva, att ett belopp af högst 37,400 kronor

må under innevarande år användas till bestridande af organisationsBih.

till Riksd. Prof.. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Raft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 90.

kostnader för riksförsäkringsanstalten äfvensom att samtliga anslagen i

fråga må utgå från arbetareförsäkringsfondens intressemedel.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition har

alltså Kiksdagen med afslag å framställningen om fastställande af aflöningsstat

för eu riksförsäkringsanstalt medgifvit:

att från och med år 1903 må till bestridande af aflöningar till

riksförsäkringsanstaltens tjensteman och betjente samt expenser vid densamma

årligen användas förslagsvis 58,000 kronor, dock under vilkor

att anstaltens chef aflönas med högst 8,000 kronor samt att aflöningarna

till en hvar af anstaltens två afdelningschefer och dess sekreterare icke

utgå med högre belopp, än som motsvarar aflöning för tjensteman af

andra graden vid statens centrala embetsverk;

att från och med sagda år må årligen användas till bestridande

af kostnaden för ortsombuden förslagsvis 25,000 kronor;

att likaledes från och med år 1903 må till ersättningar åt postsparbanken

för uppbörden af försäkringsafgifterna och utbetalningen af

ersättningsbeloppen årligen användas förslagsvis 20,000 kronor;

att under år 1902 må till bestridande af organisationskostnader

för anstalten användas högst 37,400 kronor; samt

att de belopp, som sålunda användas, må utgå från arbetareförsäkringsfondens

intressemedel.

Stockholm den 13 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.