Skrifvelse till Konungen, i anledning af justitieombudsmannens framställning om kontrollen öfver stämpeluppbörden.
1903-02-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1903:10, Skrifvelse till Konungen, i anledning af justitieombudsmannens framställning om kontrollen öfver stämpeluppbörden.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 10.
19
N:o 10.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 februari 1903.
- — — — Andra Kammaren den 20 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af justitieombudsmannens
framställning om kontrollen öfver stämpeluppbörden.
(Bevillningsutskottets memorial n:o 3.)
Till Konungen.
I sin till innevarande års Riksdag afgifna ämbetsberättelse har
justitieombudsmannen under rubriken »kontrollen öfver stämpeluppbörden»
anfört, att vid en af honom på förekommen anledning verkställd granskning
af förordningen angående stämpelafgiften den 2 juni 1899 för att
undersöka, om med nu gällande stadganden kunde öfvas verksam kontroll
öfver att förordningens föreskrifter om aflämnande af uppburna stämpelmedel
och därmed sammanhängande bestämmelser behörigen iakttoges,
han trott sig finna, att stämpelförordningen i förevarande hänseende icko
kunde anses tidsenlig; och har justitieombudsmannen vidare utvecklat
skälen för denna sin åsikt.
Af den uttömmande och belysande utredning af förevarande fråga,
som blifvit af justitieombudsmannen lämnad, framgår tydligt, att de i
stämpelförordningen förekommande bestämmelser om redovisningen af
stämpelmedel icke äro så fullständiga och klara, att de kunna anses fullt
tillfredsställande. Härtill kommer ytterligare, att alla föreskrifter saknas
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 10.
om kontroll däröfver, att af ämbets- eller tjänstemän, hvilka hafva att
å tjänstens vägnar mottaga enskilda stämpelpliktiga handlingar, i förskott
uppburna stämpelmedel varda behörigen till statsverket inlevererade och
således den enskilde, som inbetalt stämpelmedel, skyddad mot eventuell
förlust genom bristande redovisning af uppbördsmannen. Det är tydligt,
att kontrollföreskrifter i detta hänseende äro af behofvet påkallade, och
detta så mycket mera, som riktigheten af den utaf justitieombudsmannen
uttalade åsikt, att vid brist hos den redovisningsskyldige ämbets- eller
tjänstemannen skadan måste drabba statsverket, väl icke kan anses så
erkänd, att utan eu särskildt härom gällande lagstiftning ett dylikt statsverkets
ansvar skall inträda. Biksdagen kan därför icke annat än finna
justitieombudsmannens ifrågavarande framställning böra föranleda till
vidtagande af åtgärder i syfte att söka åstadkomma en effektiv kontroll
öfver redovisningen af stämpelmedel. Huruvida i sådant afseende bör
föreskrifvas skyldighet för personer, Indika äro redovisningsskyldige för
stämpeluppbörd, och således jämväl för nyssnämnde ämbets- och tjänstemän
att, i likhet med hvad som är genom kungörelsen den 10 juli 1899
för annat fall stadgadt, föra kassajournal, eller om någon annan form
för kontrollen bör väljas, därom anser sig emellertid Biksdagen icke äga
anledning att för närvarande uttala sig, då det torde få anses i sin
ordning, att de föreskrifter angående kontrollen å statens ämbets- och
tjänstemän, som kunna finnas nödiga, böra genom Eders Kungl. Maj:t
utarbetas och för Biksdagen framläggas; och Biksdagen finner sig så
mycket hellre böra hänskjuta denna fråga till Eders Kungl. Maj:t, som,
på grund af Biksdagens förut aflåtna skrifvelser, frågor om vissa tillägg
till och ändringar i stämpelförordningen, däribland den med nu förevarande
fråga nära sammanhängande frågan om provisionen vid försäljning af
stämplar, äro på Eders Kungl. Maj:ts pröfning beroende.
Biksdagen anhåller för den skull, att Eders Kung]. Maj:t täcktes
låta utarbeta och för Biksdagen framlägga förslag till bestämmelser, hvarigenom
en ej mindre för statsverket än äfven för den enskilde betryggande
kontroll öfver redovisningen och inlevereringen till statsverket af stämpelmedel
må kunna åvägabringas.
Stockholm den 20 februari 1903.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.