iRiksdagens Skrifvelse N:o 100
1903-05-15 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1903:100, iRiksdagens Skrifvelse N:o 100
Dokumentets text
iRiksdagens Skrifvelse N:o 100.
17
N:o 100.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1903.
— — — — Andra Kammaren den 15 — —
Riksdagens skid/velse till Konungen, i anledning af Kungi.
Maj.-ts proposition, angående upplåtelse till Eskilstuna
stad af mark f rån Eskilstuna kungsladugård och från
kronöhemmanen Gredby n:is 1 och 2 i Södermanlands
län.
(Statsutskottets utlåtande n:o 50.)
Till Konungen.
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för den 12 december 1902 har Eders Kung!
Maj:t uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 10) föreslagit
Riksdagen att medgifva,
ej mindre att under de i statsrådsprotokollet närmare omförmälda
villkor finge dels från Eskilstuna kungsladugård i Klosters
och Fors’ socknar af Södermanlands län afsöndras och till Eskilstuna
stad mot en köpeskilling af 230,393 kronor 85 öre försäljas
det område, som funnes upptaget å en af stadsingenjören O. Sjöling
år 1901 upprättad »karta öfver vissa delar af Eskilstuna kungsladugård
och kronohemmanet Gredby för införlifuing med Eskilstuna
stad», däri inräknad Djurgården med dit ledande väg, men
Bih. till Rikad. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Käft. 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse No 100.
ej den mark, som på grund af kungl. blefven den 1 september 1854
den 4 december 1863, den 22 maj 1891 och den 20 juli 1894 redan
upplåtits från ägorna inom Klosters socken till skolhustomt, till
begrafningsplats samt till Norra Södermanlands järnväg och ej heller
den mark, som enligt kungl. brefvet den 7 juni 1901 af ägorna i
Fors’ socken upplåtits för en väganläggning, och hvilket område
med nämnda undantag innefattade en areal af 183,748 hektar, dels
från kronohemmannen Giredby n:is 1 och 2 i Fors’ socken afsöndras
och till staden för en köpeskilling, hvars belopp skulle bestämmas
i den ordning som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt
_ behof vore stadgad i kungl. förordningen den 14 april 1866,
försäljas det å nyssberörda karta utmärkta området, med undantag
af . den på grund af kungl. blefven den 22 maj 1891 och den 20
juli 1894 för Norra Södermanlands järnväg exproprierade mark och
den enligt ofvanberörda kungl. bref den 7 juni 1901 för väganläggning
upplåtna mark, hvilket område med nämnda undantag innefattade
en areal af 51,350 hektar, dels ock, i sammanhang med
sistberörda försäljning, från Karl Gustafs stads gevärsfaktori i
Eskilstuna upplåtas det a en af bemälde Sjöling år 1901 upprättad
karta öfver »Karl Gustafs stads gevärsfaktori med angränsande Eskilstuna
stad och kronohemmanet Gredby» med litt. B betecknade
området, innefattande jämte annat den s. k. Markmanska eller
Hägerströmska tomten, mot det att den del af oinförmälda 51,350
hektar _ af Gredbyhemmanen, som å sistberörda karta betecknades
med litt. C, i stället öfverlätes till landtförsvaret för att gevärsfaktoriet
tilläggas, än äfven att köpeskillingen för ifrågavarande
jordområden skulle användas till inköp för kronans räkning af
skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
De i statsrådsprotokollet angifna villkoren för ifrågavarande
upplåtelse äro följande:
att staden Eskilstuna tillförbindes att, därest från kronans sida
före den 14 mars 1907 framställes anspråk på förvärfvande af det
staden tillhöriga vattenverket n:o 51, till kronan öfverlåta nämnda
vattenverk mot ett pris, som bestämmes af gode män i den ordning
lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar;
__ att ifrågavarande till staden öfverlåtna områden få af staden
med äganderätt tillträdas, de som lämnas från kungsladugården och
de delar af Gredbyhemmanen, hvilka ingå i de af staden arrende
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 100.
19
rade lotter, den 14 mars 1904 samt öfriga marken den 14 mars
1914 eller därförinnan å tid, hvarom staden kan med vederbörande
arrendatorer öfverenskomma;
att köpeskillingen för hvarje område skall sist å tillträdesdagen
i länets ränteri erläggas;
att staden skall å den kronan behållna delen af kungsladugården
före den 1 oktober 1906 på plats, som vid laga syn bestämmes,
och enligt de närmare föreskrifter, som vid synen meddelas,
uppföra för egendomens skötsel nödiga och fullt tillräckliga hus,
äfvensom enligt vid synen meddelade föreskrifter verkställa planering
af marken kring husen och till dessa anlägga erforderliga vägar;
att, intill dess nyssnämnda hus blifvit uppförda och för kronans
räkning godkända, blifvande arrendator af egendomen skall
äga rätt att afgiftsfritt begagna de kronan nu tillhöriga byggnader,
som med upplåtelsen af öfriga delen af kungsladugården till staden
tillfalla denna;
att staden skall till nuvarande arrendatorn af kungsladugården,
C. H. Bergstedt, äfvensom till arrendatorerna af lotterna lita. C.
och litt. E. af Gredbyhemmanen, Gustaf Larsson och E. Aselius,
där desse så fordra, utgifva lösen för deras enskilda, förut ornförmälda
hus, till hvar och en, då han till staden afträder den mark,
därå hans hus uppförts, hvilken lösen skall till beloppet bestämmas
af gode män i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober
1887 stadgar, dock att lösesumman för Bergstedts hus ej må öfverstiga
deras brandförsäkringsvärde 21,200 kronor; o
att nuvarande innehafvarna af lägenheten Årbylund å kungsladugårdens
ägor, Nils Olof Carlsson och T. W. Edlund jämte
deras hustrur, mot en afgäld till staden af 15 kronor att erläggas
inom januari månads utgång, hvarje år eller å annan tid, som kan
öfverenskommas, lämnas i besittning af lägenheten, så länge densamma
af staden ej anses för annat ändamål erforderlig och innehafvarna
inom bestämd tid erlägga afgälden samt ej göra sig skyldiga
till åverkan eller ohägn å stadens mark eller till annat förargelseväckande
uppförande, med åliggande för staden att, i händelse
att innehafvarna af lägenheten varda till afflyttning uppsagda med
anledning däraf, att staden önskar på annat sätt disponera lägenheten,
för de därå nu befintliga husen, i fall öfverenskommelse ej
träffas, utgifva den lösen, som bestämmes af skiljemän enligt lagen
den 28 oktober 1887;
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 100.
att alla å ifrågavarande ägoområden befintliga byggnader,
som ej nu särskild! omnämnts, förbehållas hvar och em dess ägare
med den rätt, honom tillkommer;
att de af staden öfvertagna arrendekontrakt af dels den 29
mars 1893 och dels den 4 maj samma år rörande lotterna litt A.
B, D, F, Gr, H, och I, af Grredbyhemmanen skola utan hinder af
ifrågavarande försäljning äfven efter den 14r mars 1904 gälla i afseende
å de till staden ej försålda delarna endast med den förändring,
att från nämnda dag arrendeafgifterna minskas, den enligt
kontraktet den 29 mars 1893 utgående afgiften med 190 kronor och
afgiften enligt kontraktet den 4 maj samma år med 940'' kronor;
att staden skall på egen bekostnad låta uppgöra plan till de
upplåtna områdenas bebyggande och underställa densamma Eders
Kung! Maj:ts pröfning så tidigt, att densamma må före den 14
mars 1904 kunna till efterrättelse fastställas;
att stängsel mot kronans till den upplåtna marken gränsande
ägor skall af staden uppföras och för all framtid underhållas;
att staden skall ensam vidkännas kostnaderna för de landtmäteriförrättningar
och de uppskattningar af expropriationsnämnd
eller skiljemän, som af ifrågavarande upplåtelse med därvid stadgade
villkor kunna föranledas, äfvensom utgifterna för lagfart;
att all vidare rätt för staden att enligt kungl. brefvet den
28 augusti 1829 förvärfva jord från kungsladugården till stadens
utvidgning härefter upphör;
att hvad i § 20 af Eders Kungl. Maj:ts förnyade reglemente
för staden Eskilstuna den 28 mars 1879 är stadgadt icke skall äga
tillämpning i afseende på de byggnadstomter, som af staden varda
upplåtna å nu ifrågavarande områden;
att den vattenrätt, som erfordras för kronans verk i Eskilstunaån
skall bibehållas oförkränkt och gälla jämväl vid utvidgning
af gevärsfaktoriet genom förvärf af annat vattenverk eller annorledes,
samt;
att den enligt kungl. bref den 12 maj 1892 af Gfredbyhemmanen
till skjutbana för gevärsfaktoriet upplåtna mark skall få
afgiftsfritt af gevärsfaktoriet begagnas, så länge hinder därför genom
byggnadsföretag ej förefinnes;
än äfven att köpeskillingen för ifrågavarande jordområde må
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till
skogsodling tjänlig mark;
Riksdagens Skrifvelse N:o 100. 21
då Eders Knngl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att,
i öfverensstämmelse med den af 1900 års Riksdag därom uttalade
mening, frågan om jordupplåtelse från Eskilstuna kungsladugård
till Eskilstuna stad varder en gång för alla ordnad, då ehuruväl det
pris af 1,500 kronor för hektar, hvarefter löseskillingen för åkeroch
tomtarealen å kungsladugården ar beräknad, förefaller låg,
någon ökning i detta pris icke torde, med hänsyn till ofvan omförmälda,
genom kung! brefvet den 28 augusti 1829 staden Eskilstuna
tillförsäkrade rätt till utvidgning å kungsladugårdens ägoområde
böra ifrågasättas samt då afsöndringen från kronohemmanen
Gredby synes för stadens utveckling erforderlig och torde komma
att betinga skälig köpeskilling, finner sig Riksdagen böra i hufvudsak
bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning. Beträffande
de för den ifrågavarande öfverenskommelsen föreslagna villkor,
har Riksdagen emellertid ansett sig böra i några afseenden gorå
erinringar.
Hvad först vidkommer villkoret, att staden Eskilstuna tillförbindes
att, därest från kronans sida före den 14 mars 1907
framställes anspråk på förvärfvande af det staden tillhöriga vattenverket
n:o 51, till kronan öfverlåta nämnda vattenverk mot ett pris,
som bestämmes af gode män i den ordning lagen om skiljemän
den 28 oktober 1887 stadgar, har Riksdagen ansett, att då rättsförhållandet
i förevarande afseenden mellan kronan och Eskilstuna
stad nu bör, så vidt möjligt är, till alla delar ordnas, bestämd
öfverenskommelse bör träffas angående berörda vattenverk n:o 51.
Detta verk, som år 1836 af kronan försåldes till staden och intill
år 1927 är af staden utarrenderadt för 1,200 kronor om året, har
af såväl öfverstelöjtnanten Laurell som styresmannen för gevärsfaktoriet,
enligt hvad i det vid den kungl. propositionen fogade
statsrådsprotokollet meddelats, ansetts böra med tillhörande område
tilläggas faktoriet för att åt detta, när så erfordras, bereda ökadt
utrymme. Riksdagen anser därför, att staden bör till kronan utan
ersättning afstå sin rätt till detta verk med område samt tillika förbinda
sig att utbetala det vederlag, som staten, därest densamma
före arrendetidens utgång skulle vilja komma i besittning af tomten,
kan komma att kännas skyldig utgifva såsom lösen för där uppförda
byggnader och verk eller såsom annan godtgörelse till arrendator!!.
Då, såsom ofvan antydts, den nu föreslagna köpeskillingen
för ifrågavarande delar af kungsladugården synts lågt beräknad,
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 100.
torde den ökning i stadens kostnader för ifrågavarande angelägenheters
ordnande, som det kostnadsfria öfverlåtandet till statsverket
åt eganderatten till vattenverket n:o 51 skulle föranleda, icke kunna
anses obillig.
Bland ofvannämnda villkor förekommer, att staden Eskilstuna
skall i angifven ordning till arrendatorn af lotten litt. E af Gfredbyhemmanen,
fabrikören E. Aselius, där han så fordrar, utgifva
lösen för hans enskilda hus, då han till staden afträder den mark
dåra de uppförts. . Men då,, enligt hvad domänintendenten i ärendet
upplyst den Aselius medgifna rätt till uppförande af dessa byggnader
är förbunden med skyldighet för honom att, när så påfor
hras,
låta borttaga desamma, synes icke erforderligt, att staden ålägges
att mlosa dem. &&
Vidare föreskrifves bland villkoren, att staden skall på egen
bekostnad låta uppgöra plan till de upplåtna områdenas bebyggande
°f~ underställa densamma Eders Kung! Maj:ts pröfning så tidigt,
densamma må före. den 14 mars 1904 kunna till efterrättelse
fastställas. Då emellertid ifrågavarande angelägenheter icke torde
kunna fullständigt ordnas utan tidsutdrägt, synes den tid, inom
hvilken planen för områdenas bebyggande enligt Eders kungl.
Mayts förslag skall till Eders Kungl. Maj:t ingifvas, oafsedt att den
ar tydligt bestämd, vara väl knappt tilltagen och torde efter
Riksdagens förmenande lämpligare böra bestämmas till ett år efter
det öfverenskommelse angående ifrågavarande öfverlåtelse!- blifvit
mellan staten och staden träffad.
Slutligen har Riksdagen emot det föreslagna villkoret, att
stängsel mot kronans till den upplåtna marken gränsande ägor skall
af staden uppföras och för all framtid underhållas, velat erinra, att
sådan stängselskyldighet icke synes böra utan afseende å dess nödvändighet
ovillkorligen åläggas staden, hvarför staden torde böra
endast tillförbindas att uppföra stängsel mot kronans mark, om så
påfordras.
w-e it ^ §runc^ a^ hvad sålunda anförts har Riksdagen på det sätt
bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, att Riksdagen
medgifvit,
ej mindre, att dels från Eskilstuna kungsladugård i Klosters
och . Fors’ socknar af Södermanlands län må afsöndras och till
Eskilstuna stad mot en köpeskilling af 230,393 kronor 85 öre försäljas
det område, som finnes upptaget å ofvanberörda af stads
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 100.
23
ingenjören 0. Sjöling år 1901 upprättade »karta öfver vissa delar af
Eskilstuna kungsladugård och kronohemmanet Gredby för införlifning
med Eskilstuna stad», däri inräknad Djurgården med dit
ledande väg men ej den mark, som på grund af kung! blefven den
1 september 1854, den 4 december 1863, den 22 maj 1891 och den
20 juli 1894 redan upplåtits från ägorna inom Kloster socken till
skolhustomt, till begrafningsplats samt till Norra Södermanlands
järnväg, och ej heller den mark, som enligt kungl. brefvet den 7
juni 1901 af ägorna i Fors’ socken upplåtits för en väganläggning,
och hvilket område med nämnda undantag innefattade en areal af
183,748 hektar, dels från kronohemmanen Gredby n:is 1 och 2 i
Fors’ socken må afsöndras och till staden för en köpeskilling, hvars
belopp skall bestämmas i den ordning, som i fråga om jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof är stadgad i kungl. förordningen
den 14 april 1866, försäljas det å nyssberörda karta utmärkta
område, med undantag af den på grund af kungl. brefven
den 22 maj 1891 och den 20 juli 1894 för Norra Södermanlands
järnväg exproprierade mark och den enligt ofvan berörda kungl. bref
den 7 juli 1901 för väganläggning upplåtna mark, hvilket område
med nämnda undantag innefattar en areal af 51,350 hektar, dels
ock, i sammanhang med sistberörda försäljning, från Karl Gustafs
stads gevärsfaktori må upplåtas kronans rätt till det å ofvan omförmälda
utaf bemälde Sjöling år 1901 upprättade karta öfver »Karl
Gustafs stads gevärsfaktori med angränsande Eskilstuna stad och
kronohemmanet Gredby» med litt. B betecknade området, innefattande
jämte annat den s. k. Markmanska eller Hägerströmska
tomten, mot det att den del af omförmälda 51,350 hektar af Gredbyhemmanen,
som å sistberörda karta betecknas med litt. C. i stället
öfverlåtes till landtförsvaret för att gevärsfaktoriet tilläggas, allt
under villkor:
att staden Eskilstuna tillförbindes att till kronan utan ersättning
afstå sin rätt till vattenverket n:o 51 med tillhörande område, med
skyldighet för staden tillika att utbetala det vederlag, som staten,
därest densamma före arrendetidens utgång skulle vilja komma i
besittning af tomten, kan komma att kännas skyldig utgifva såsom
lösen för däri uppförda byggnader och verk eller såsom annan godtgörelse
för arrendator!!;
att ifrågavarande, till staden öfverlåtna områden få af staden
med ägenderätt tillträdas, de som lämnas från kungsladugården och
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 100.
de delar af Gredby hemmanen, hvilka ingå i de af staden arrenderade
lotter, den 14 mars 1904 samt öfriga marken den 14 mars 1914
eller därförinnan å tid, hvarom staden kan med vederbörande arrendatorer
öfverenskomma;
,att köpeskillingen för hvarje område skall sist å tillträdesdagen
i länets ränteri erläggas;
att staden skall å den kronan behållna delen af kungsladugården
före den 1 oktober 1906 på plats, som vid laga syn bestämmes,
och enligt de närmare föreskrifter, som vid synen meddelas, uppföra
för egendomens skötsel nödiga och fullt tillräckliga hus äfvensom
enligt vid synen meddelade föreskrifter verkställa planering af marken
kring husen och till dessa anlägga erforderliga vägar;
att, intilldess nyssnämnda hus blifvit uppförda och för kronans
räkning godkända, blifvande arrendator af egendomen skall äga rätt
att afgiftsfritt begagna de kronan nu tillhöriga byggnader, som
med upplåtelsen af öfriga delen af kungslagugården till staden tillfalla
denna;
att staden skall till nuvarande arrendator!! af kungsladugården
C. H. Bergstedt, och till arrendatorn af lotten litt. C af Gredbyhemmanen,
-Gustaf Larsson, där dessa så fordra, utgifva lösen för
deras enskilda, förut omförmälda hus, till hvar och en, då han till
staden afträder den mark, därå hans hus uppförts, hvilken lösen
skall till beloppet bestämmas af gode män, i den ordning lagen om
skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar, dock att lösesumman för
Bergstedts hus ej må öfverstiga deras brandförsäkringsvärde, 21,200
kronor;
att nuvarande innehafvarne af lägenheten Årbylund å kungsladugårdens
ägor, Nils Olof Carlsson och T. W. Edlund jämte deras
hustrur, mot en afgäld till staden af 15 kronor att erläggas inom
januari månads utgång hvarje år eller å annan tid, som kan öfverenskommas,
lämnas i besittning af lägenheten, så länge densamma
af staden oj .anses för annat ändamål erforderlig och innehafvarne
inom bestämd tid erlägga af gäl den samt ej göra sig skyldiga till
åverkan eller ohägn å stadens mark eller till annat förargelseväckande
uppförande, med åliggande för staden att, i händelse innehafvarne
af lägenheten varda till afflyttning uppsagda med anledning däraf,
att staden önskar på annat sätt disponera lägenheten, för de därå
nu befintliga husen, i fall öfverenskommelse ej träffas, utgifva den
lösen, som bestämmes af skiljemän enligt lagen den 28 oktober 1887;
25
Riksdagens Skrifvelse N:o 100.
att alla å ifrågavarande ägoområden befintliga byggnader, som
ej nu särskildt omnämnts, förbehållas hvar och eu dess ägare med
den rätt, honom tillkommer;
att de af staden öfvertagna arrendekontrakt af dels den 29
mars 1893 och dels den 4 maj samma år rörande lotterna litt. A,
B, D, F, G, H och I af Gredbyhemmanen skola utan hinder af
ifrågavarande försäljning äfven efter den 14 mars 1904 gälla i afseende
å de till staden ej försålda delarna endast med den förändring,
att från nämnda dag arrendeafgifterna minskas, den enligt
kontraktet den 29 mars 1893 utgående afgiften med 190 kronor
och afgiften enligt kontraktet den 4 maj samma år med 940 kronor;
att staden skall på egen bekostnad låta uppgöra plan till de
upplåtna områdenas bebyggande och till Eders Kung! Maj:ts pröfning
öfverlämna densamma inom ett år efter det öfverenskommelse
angående ifrågavarande öfverlåtelser blifvit mellan staten och
staden träffad;
att stängsel mot kronans till den upplåtna marken gränsande
ägor skall af staden, om så påfordras, uppföras och för all framtid
underhållas;
att staden skall ensam vidkännas kostnaderna för de landtmäteriförrättningar
och de uppskattningar af expropriationsnämnd
eller skiljemän, som af ifrågavarande upplåtelse med därmed stadgade
villkor kunna föranledas, äfvensom utgifterna för lagfart;
att all vidare rätt för staden att enligt kungl. brefvet den
28 augusti 1829 förvärfva jord från kungsladugården till stadens
utvidgning härefter upphör;
att hvad i § 20 af Eders Kungl. Maj:ts förnyade reglemente
för staden Eskilstuna den 28 mars 1879 är stadgadt icke skall äga
tillämpning i afseende på de byggnadstomter, som af staden varda
upplåtna å nu ifrågavarande områden;
att den vattenrätt, som erfordras för kronans verk i Eskilstunaån,
skall bibehållas oförkränkt och gälla jämväl vid utvidgning
af gevärsfaktoriet genom förvärf af annat vattenverk eller annorledes;
samt
att den enligt kungl. bref den 12 maj 1892 af Gredbyhemmanen
till skjutbana för gevärsfaktoriet upplåtna mark skall få
afgiftsfritt af gevärsfaktoriet begagnas, så länge hinder därför genom
byggnadsföretag ej förefinnes;
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Höft.
4
26 Riksdagens Skrifvelse N:o 100.
än äfven att köpeskillingen för ifrågavaranda jordområden
må användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller
till skogsodling tjänlig mark.
Stockholm den 15 maj 1903.
Med undersåtlig vördnad.
Sthlm, Oskär Eklunds boktr., 1903.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.