Sök i Ratio Lex

iRiksdagens Skrifvelse N:o 100

1903-05-15 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:100, iRiksdagens Skrifvelse N:o 100

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

iRiksdagens Skrifvelse N:o 100.

17

N:o 100.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1903.

— — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skid/velse till Konungen, i anledning af Kungi.

Maj.-ts proposition, angående upplåtelse till Eskilstuna

stad af mark f rån Eskilstuna kungsladugård och från

kronöhemmanen Gredby n:is 1 och 2 i Södermanlands

län.

(Statsutskottets utlåtande n:o 50.)

Till Konungen.

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för den 12 december 1902 har Eders Kung!

Maj:t uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 10) föreslagit

Riksdagen att medgifva,

ej mindre att under de i statsrådsprotokollet närmare omförmälda

villkor finge dels från Eskilstuna kungsladugård i Klosters

och Fors’ socknar af Södermanlands län afsöndras och till Eskilstuna

stad mot en köpeskilling af 230,393 kronor 85 öre försäljas

det område, som funnes upptaget å en af stadsingenjören O. Sjöling

år 1901 upprättad »karta öfver vissa delar af Eskilstuna kungsladugård

och kronohemmanet Gredby för införlifuing med Eskilstuna

stad», däri inräknad Djurgården med dit ledande väg, men

Bih. till Rikad. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Käft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse No 100.

ej den mark, som på grund af kungl. blefven den 1 september 1854

den 4 december 1863, den 22 maj 1891 och den 20 juli 1894 redan

upplåtits från ägorna inom Klosters socken till skolhustomt, till

begrafningsplats samt till Norra Södermanlands järnväg och ej heller

den mark, som enligt kungl. brefvet den 7 juni 1901 af ägorna i

Fors’ socken upplåtits för en väganläggning, och hvilket område

med nämnda undantag innefattade en areal af 183,748 hektar, dels

från kronohemmannen Giredby n:is 1 och 2 i Fors’ socken afsöndras

och till staden för en köpeskilling, hvars belopp skulle bestämmas

i den ordning som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt

_ behof vore stadgad i kungl. förordningen den 14 april 1866,

försäljas det å nyssberörda karta utmärkta området, med undantag

af . den på grund af kungl. blefven den 22 maj 1891 och den 20

juli 1894 för Norra Södermanlands järnväg exproprierade mark och

den enligt ofvanberörda kungl. bref den 7 juni 1901 för väganläggning

upplåtna mark, hvilket område med nämnda undantag innefattade

en areal af 51,350 hektar, dels ock, i sammanhang med

sistberörda försäljning, från Karl Gustafs stads gevärsfaktori i

Eskilstuna upplåtas det a en af bemälde Sjöling år 1901 upprättad

karta öfver »Karl Gustafs stads gevärsfaktori med angränsande Eskilstuna

stad och kronohemmanet Gredby» med litt. B betecknade

området, innefattande jämte annat den s. k. Markmanska eller

Hägerströmska tomten, mot det att den del af oinförmälda 51,350

hektar _ af Gredbyhemmanen, som å sistberörda karta betecknades

med litt. C, i stället öfverlätes till landtförsvaret för att gevärsfaktoriet

tilläggas, än äfven att köpeskillingen för ifrågavarande

jordområden skulle användas till inköp för kronans räkning af

skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.

De i statsrådsprotokollet angifna villkoren för ifrågavarande

upplåtelse äro följande:

att staden Eskilstuna tillförbindes att, därest från kronans sida

före den 14 mars 1907 framställes anspråk på förvärfvande af det

staden tillhöriga vattenverket n:o 51, till kronan öfverlåta nämnda

vattenverk mot ett pris, som bestämmes af gode män i den ordning

lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar;

__ att ifrågavarande till staden öfverlåtna områden få af staden

med äganderätt tillträdas, de som lämnas från kungsladugården och

de delar af Gredbyhemmanen, hvilka ingå i de af staden arrende
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 100.

19

rade lotter, den 14 mars 1904 samt öfriga marken den 14 mars

1914 eller därförinnan å tid, hvarom staden kan med vederbörande

arrendatorer öfverenskomma;

att köpeskillingen för hvarje område skall sist å tillträdesdagen

i länets ränteri erläggas;

att staden skall å den kronan behållna delen af kungsladugården

före den 1 oktober 1906 på plats, som vid laga syn bestämmes,

och enligt de närmare föreskrifter, som vid synen meddelas,

uppföra för egendomens skötsel nödiga och fullt tillräckliga hus,

äfvensom enligt vid synen meddelade föreskrifter verkställa planering

af marken kring husen och till dessa anlägga erforderliga vägar;

att, intill dess nyssnämnda hus blifvit uppförda och för kronans

räkning godkända, blifvande arrendator af egendomen skall

äga rätt att afgiftsfritt begagna de kronan nu tillhöriga byggnader,

som med upplåtelsen af öfriga delen af kungsladugården till staden

tillfalla denna;

att staden skall till nuvarande arrendatorn af kungsladugården,

C. H. Bergstedt, äfvensom till arrendatorerna af lotterna lita. C.

och litt. E. af Gredbyhemmanen, Gustaf Larsson och E. Aselius,

där desse så fordra, utgifva lösen för deras enskilda, förut ornförmälda

hus, till hvar och en, då han till staden afträder den mark,

därå hans hus uppförts, hvilken lösen skall till beloppet bestämmas

af gode män i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober

1887 stadgar, dock att lösesumman för Bergstedts hus ej må öfverstiga

deras brandförsäkringsvärde 21,200 kronor; o

att nuvarande innehafvarna af lägenheten Årbylund å kungsladugårdens

ägor, Nils Olof Carlsson och T. W. Edlund jämte

deras hustrur, mot en afgäld till staden af 15 kronor att erläggas

inom januari månads utgång, hvarje år eller å annan tid, som kan

öfverenskommas, lämnas i besittning af lägenheten, så länge densamma

af staden ej anses för annat ändamål erforderlig och innehafvarna

inom bestämd tid erlägga afgälden samt ej göra sig skyldiga

till åverkan eller ohägn å stadens mark eller till annat förargelseväckande

uppförande, med åliggande för staden att, i händelse

att innehafvarna af lägenheten varda till afflyttning uppsagda med

anledning däraf, att staden önskar på annat sätt disponera lägenheten,

för de därå nu befintliga husen, i fall öfverenskommelse ej

träffas, utgifva den lösen, som bestämmes af skiljemän enligt lagen

den 28 oktober 1887;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 100.

att alla å ifrågavarande ägoområden befintliga byggnader,

som ej nu särskild! omnämnts, förbehållas hvar och em dess ägare

med den rätt, honom tillkommer;

att de af staden öfvertagna arrendekontrakt af dels den 29

mars 1893 och dels den 4 maj samma år rörande lotterna litt A.

B, D, F, Gr, H, och I, af Grredbyhemmanen skola utan hinder af

ifrågavarande försäljning äfven efter den 14r mars 1904 gälla i afseende

å de till staden ej försålda delarna endast med den förändring,

att från nämnda dag arrendeafgifterna minskas, den enligt

kontraktet den 29 mars 1893 utgående afgiften med 190 kronor och

afgiften enligt kontraktet den 4 maj samma år med 940'' kronor;

att staden skall på egen bekostnad låta uppgöra plan till de

upplåtna områdenas bebyggande och underställa densamma Eders

Kung! Maj:ts pröfning så tidigt, att densamma må före den 14

mars 1904 kunna till efterrättelse fastställas;

att stängsel mot kronans till den upplåtna marken gränsande

ägor skall af staden uppföras och för all framtid underhållas;

att staden skall ensam vidkännas kostnaderna för de landtmäteriförrättningar

och de uppskattningar af expropriationsnämnd

eller skiljemän, som af ifrågavarande upplåtelse med därvid stadgade

villkor kunna föranledas, äfvensom utgifterna för lagfart;

att all vidare rätt för staden att enligt kungl. brefvet den

28 augusti 1829 förvärfva jord från kungsladugården till stadens

utvidgning härefter upphör;

att hvad i § 20 af Eders Kungl. Maj:ts förnyade reglemente

för staden Eskilstuna den 28 mars 1879 är stadgadt icke skall äga

tillämpning i afseende på de byggnadstomter, som af staden varda

upplåtna å nu ifrågavarande områden;

att den vattenrätt, som erfordras för kronans verk i Eskilstunaån

skall bibehållas oförkränkt och gälla jämväl vid utvidgning

af gevärsfaktoriet genom förvärf af annat vattenverk eller annorledes,

samt;

att den enligt kungl. bref den 12 maj 1892 af Gfredbyhemmanen

till skjutbana för gevärsfaktoriet upplåtna mark skall få

afgiftsfritt af gevärsfaktoriet begagnas, så länge hinder därför genom

byggnadsföretag ej förefinnes;

än äfven att köpeskillingen för ifrågavarande jordområde må

användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till

skogsodling tjänlig mark;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 100. 21

då Eders Knngl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att,

i öfverensstämmelse med den af 1900 års Riksdag därom uttalade

mening, frågan om jordupplåtelse från Eskilstuna kungsladugård

till Eskilstuna stad varder en gång för alla ordnad, då ehuruväl det

pris af 1,500 kronor för hektar, hvarefter löseskillingen för åkeroch

tomtarealen å kungsladugården ar beräknad, förefaller låg,

någon ökning i detta pris icke torde, med hänsyn till ofvan omförmälda,

genom kung! brefvet den 28 augusti 1829 staden Eskilstuna

tillförsäkrade rätt till utvidgning å kungsladugårdens ägoområde

böra ifrågasättas samt då afsöndringen från kronohemmanen

Gredby synes för stadens utveckling erforderlig och torde komma

att betinga skälig köpeskilling, finner sig Riksdagen böra i hufvudsak

bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning. Beträffande

de för den ifrågavarande öfverenskommelsen föreslagna villkor,

har Riksdagen emellertid ansett sig böra i några afseenden gorå

erinringar.

Hvad först vidkommer villkoret, att staden Eskilstuna tillförbindes

att, därest från kronans sida före den 14 mars 1907

framställes anspråk på förvärfvande af det staden tillhöriga vattenverket

n:o 51, till kronan öfverlåta nämnda vattenverk mot ett pris,

som bestämmes af gode män i den ordning lagen om skiljemän

den 28 oktober 1887 stadgar, har Riksdagen ansett, att då rättsförhållandet

i förevarande afseenden mellan kronan och Eskilstuna

stad nu bör, så vidt möjligt är, till alla delar ordnas, bestämd

öfverenskommelse bör träffas angående berörda vattenverk n:o 51.

Detta verk, som år 1836 af kronan försåldes till staden och intill

år 1927 är af staden utarrenderadt för 1,200 kronor om året, har

af såväl öfverstelöjtnanten Laurell som styresmannen för gevärsfaktoriet,

enligt hvad i det vid den kungl. propositionen fogade

statsrådsprotokollet meddelats, ansetts böra med tillhörande område

tilläggas faktoriet för att åt detta, när så erfordras, bereda ökadt

utrymme. Riksdagen anser därför, att staden bör till kronan utan

ersättning afstå sin rätt till detta verk med område samt tillika förbinda

sig att utbetala det vederlag, som staten, därest densamma

före arrendetidens utgång skulle vilja komma i besittning af tomten,

kan komma att kännas skyldig utgifva såsom lösen för där uppförda

byggnader och verk eller såsom annan godtgörelse till arrendator!!.

Då, såsom ofvan antydts, den nu föreslagna köpeskillingen

för ifrågavarande delar af kungsladugården synts lågt beräknad,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 100.

torde den ökning i stadens kostnader för ifrågavarande angelägenheters

ordnande, som det kostnadsfria öfverlåtandet till statsverket

åt eganderatten till vattenverket n:o 51 skulle föranleda, icke kunna

anses obillig.

Bland ofvannämnda villkor förekommer, att staden Eskilstuna

skall i angifven ordning till arrendatorn af lotten litt. E af Gfredbyhemmanen,

fabrikören E. Aselius, där han så fordrar, utgifva

lösen för hans enskilda hus, då han till staden afträder den mark

dåra de uppförts. . Men då,, enligt hvad domänintendenten i ärendet

upplyst den Aselius medgifna rätt till uppförande af dessa byggnader

är förbunden med skyldighet för honom att, när så påfor
hras,

låta borttaga desamma, synes icke erforderligt, att staden ålägges

att mlosa dem. &&

Vidare föreskrifves bland villkoren, att staden skall på egen

bekostnad låta uppgöra plan till de upplåtna områdenas bebyggande

°f~ underställa densamma Eders Kung! Maj:ts pröfning så tidigt,

densamma må före. den 14 mars 1904 kunna till efterrättelse

fastställas. Då emellertid ifrågavarande angelägenheter icke torde

kunna fullständigt ordnas utan tidsutdrägt, synes den tid, inom

hvilken planen för områdenas bebyggande enligt Eders kungl.

Mayts förslag skall till Eders Kungl. Maj:t ingifvas, oafsedt att den

ar tydligt bestämd, vara väl knappt tilltagen och torde efter

Riksdagens förmenande lämpligare böra bestämmas till ett år efter

det öfverenskommelse angående ifrågavarande öfverlåtelse!- blifvit

mellan staten och staden träffad.

Slutligen har Riksdagen emot det föreslagna villkoret, att

stängsel mot kronans till den upplåtna marken gränsande ägor skall

af staden uppföras och för all framtid underhållas, velat erinra, att

sådan stängselskyldighet icke synes böra utan afseende å dess nödvändighet

ovillkorligen åläggas staden, hvarför staden torde böra

endast tillförbindas att uppföra stängsel mot kronans mark, om så

påfordras.

w-e it ^ §runc^ a^ hvad sålunda anförts har Riksdagen på det sätt

bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, att Riksdagen

medgifvit,

ej mindre, att dels från Eskilstuna kungsladugård i Klosters

och . Fors’ socknar af Södermanlands län må afsöndras och till

Eskilstuna stad mot en köpeskilling af 230,393 kronor 85 öre försäljas

det område, som finnes upptaget å ofvanberörda af stads
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 100.

23

ingenjören 0. Sjöling år 1901 upprättade »karta öfver vissa delar af

Eskilstuna kungsladugård och kronohemmanet Gredby för införlifning

med Eskilstuna stad», däri inräknad Djurgården med dit

ledande väg men ej den mark, som på grund af kung! blefven den

1 september 1854, den 4 december 1863, den 22 maj 1891 och den

20 juli 1894 redan upplåtits från ägorna inom Kloster socken till

skolhustomt, till begrafningsplats samt till Norra Södermanlands

järnväg, och ej heller den mark, som enligt kungl. brefvet den 7

juni 1901 af ägorna i Fors’ socken upplåtits för en väganläggning,

och hvilket område med nämnda undantag innefattade en areal af

183,748 hektar, dels från kronohemmanen Gredby n:is 1 och 2 i

Fors’ socken må afsöndras och till staden för en köpeskilling, hvars

belopp skall bestämmas i den ordning, som i fråga om jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof är stadgad i kungl. förordningen

den 14 april 1866, försäljas det å nyssberörda karta utmärkta

område, med undantag af den på grund af kungl. brefven

den 22 maj 1891 och den 20 juli 1894 för Norra Södermanlands

järnväg exproprierade mark och den enligt ofvan berörda kungl. bref

den 7 juli 1901 för väganläggning upplåtna mark, hvilket område

med nämnda undantag innefattar en areal af 51,350 hektar, dels

ock, i sammanhang med sistberörda försäljning, från Karl Gustafs

stads gevärsfaktori må upplåtas kronans rätt till det å ofvan omförmälda

utaf bemälde Sjöling år 1901 upprättade karta öfver »Karl

Gustafs stads gevärsfaktori med angränsande Eskilstuna stad och

kronohemmanet Gredby» med litt. B betecknade området, innefattande

jämte annat den s. k. Markmanska eller Hägerströmska

tomten, mot det att den del af omförmälda 51,350 hektar af Gredbyhemmanen,

som å sistberörda karta betecknas med litt. C. i stället

öfverlåtes till landtförsvaret för att gevärsfaktoriet tilläggas, allt

under villkor:

att staden Eskilstuna tillförbindes att till kronan utan ersättning

afstå sin rätt till vattenverket n:o 51 med tillhörande område, med

skyldighet för staden tillika att utbetala det vederlag, som staten,

därest densamma före arrendetidens utgång skulle vilja komma i

besittning af tomten, kan komma att kännas skyldig utgifva såsom

lösen för däri uppförda byggnader och verk eller såsom annan godtgörelse

för arrendator!!;

att ifrågavarande, till staden öfverlåtna områden få af staden

med ägenderätt tillträdas, de som lämnas från kungsladugården och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 100.

de delar af Gredby hemmanen, hvilka ingå i de af staden arrenderade

lotter, den 14 mars 1904 samt öfriga marken den 14 mars 1914

eller därförinnan å tid, hvarom staden kan med vederbörande arrendatorer

öfverenskomma;

,att köpeskillingen för hvarje område skall sist å tillträdesdagen

i länets ränteri erläggas;

att staden skall å den kronan behållna delen af kungsladugården

före den 1 oktober 1906 på plats, som vid laga syn bestämmes,

och enligt de närmare föreskrifter, som vid synen meddelas, uppföra

för egendomens skötsel nödiga och fullt tillräckliga hus äfvensom

enligt vid synen meddelade föreskrifter verkställa planering af marken

kring husen och till dessa anlägga erforderliga vägar;

att, intilldess nyssnämnda hus blifvit uppförda och för kronans

räkning godkända, blifvande arrendator af egendomen skall äga rätt

att afgiftsfritt begagna de kronan nu tillhöriga byggnader, som

med upplåtelsen af öfriga delen af kungslagugården till staden tillfalla

denna;

att staden skall till nuvarande arrendator!! af kungsladugården

C. H. Bergstedt, och till arrendatorn af lotten litt. C af Gredbyhemmanen,

-Gustaf Larsson, där dessa så fordra, utgifva lösen för

deras enskilda, förut omförmälda hus, till hvar och en, då han till

staden afträder den mark, därå hans hus uppförts, hvilken lösen

skall till beloppet bestämmas af gode män, i den ordning lagen om

skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar, dock att lösesumman för

Bergstedts hus ej må öfverstiga deras brandförsäkringsvärde, 21,200

kronor;

att nuvarande innehafvarne af lägenheten Årbylund å kungsladugårdens

ägor, Nils Olof Carlsson och T. W. Edlund jämte deras

hustrur, mot en afgäld till staden af 15 kronor att erläggas inom

januari månads utgång hvarje år eller å annan tid, som kan öfverenskommas,

lämnas i besittning af lägenheten, så länge densamma

af staden oj .anses för annat ändamål erforderlig och innehafvarne

inom bestämd tid erlägga af gäl den samt ej göra sig skyldiga till

åverkan eller ohägn å stadens mark eller till annat förargelseväckande

uppförande, med åliggande för staden att, i händelse innehafvarne

af lägenheten varda till afflyttning uppsagda med anledning däraf,

att staden önskar på annat sätt disponera lägenheten, för de därå

nu befintliga husen, i fall öfverenskommelse ej träffas, utgifva den

lösen, som bestämmes af skiljemän enligt lagen den 28 oktober 1887;

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 100.

att alla å ifrågavarande ägoområden befintliga byggnader, som

ej nu särskildt omnämnts, förbehållas hvar och eu dess ägare med

den rätt, honom tillkommer;

att de af staden öfvertagna arrendekontrakt af dels den 29

mars 1893 och dels den 4 maj samma år rörande lotterna litt. A,

B, D, F, G, H och I af Gredbyhemmanen skola utan hinder af

ifrågavarande försäljning äfven efter den 14 mars 1904 gälla i afseende

å de till staden ej försålda delarna endast med den förändring,

att från nämnda dag arrendeafgifterna minskas, den enligt

kontraktet den 29 mars 1893 utgående afgiften med 190 kronor

och afgiften enligt kontraktet den 4 maj samma år med 940 kronor;

att staden skall på egen bekostnad låta uppgöra plan till de

upplåtna områdenas bebyggande och till Eders Kung! Maj:ts pröfning

öfverlämna densamma inom ett år efter det öfverenskommelse

angående ifrågavarande öfverlåtelser blifvit mellan staten och

staden träffad;

att stängsel mot kronans till den upplåtna marken gränsande

ägor skall af staden, om så påfordras, uppföras och för all framtid

underhållas;

att staden skall ensam vidkännas kostnaderna för de landtmäteriförrättningar

och de uppskattningar af expropriationsnämnd

eller skiljemän, som af ifrågavarande upplåtelse med därmed stadgade

villkor kunna föranledas, äfvensom utgifterna för lagfart;

att all vidare rätt för staden att enligt kungl. brefvet den

28 augusti 1829 förvärfva jord från kungsladugården till stadens

utvidgning härefter upphör;

att hvad i § 20 af Eders Kungl. Maj:ts förnyade reglemente

för staden Eskilstuna den 28 mars 1879 är stadgadt icke skall äga

tillämpning i afseende på de byggnadstomter, som af staden varda

upplåtna å nu ifrågavarande områden;

att den vattenrätt, som erfordras för kronans verk i Eskilstunaån,

skall bibehållas oförkränkt och gälla jämväl vid utvidgning

af gevärsfaktoriet genom förvärf af annat vattenverk eller annorledes;

samt

att den enligt kungl. bref den 12 maj 1892 af Gredbyhemmanen

till skjutbana för gevärsfaktoriet upplåtna mark skall få

afgiftsfritt af gevärsfaktoriet begagnas, så länge hinder därför genom

byggnadsföretag ej förefinnes;

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens Skrifvelse N:o 100.

än äfven att köpeskillingen för ifrågavaranda jordområden

må användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller

till skogsodling tjänlig mark.

Stockholm den 15 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

Sthlm, Oskär Eklunds boktr., 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.