Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande förekommande och släckning af skogseld.

1903-05-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:107, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande förekommande och släckning af skogseld.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse N:o 107.

9

N:o 107.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 15 maj 1903.

_ — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner

om ändrade bestämmelser rörande förekommande och

släckning af skogseld.

(Lagutskottets utlåtande n:o 55.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag hafva enskilda motionärer väckt förslag

om ändrade bestämmelser rörande förekommande och släckning af

skogseld.

Enligt Riksdagens mening äro de nuvarande lagbestämmelserna

i detta ämne i flere hänseenden föråldrade och otillfredsställande. Sålunda

äro stadgandena om skyldigheten att deltaga i släckning af

skogseld byggda pa äldre tiders förhallanden, och det lutci sig numeia

knappast göra att med ledning af dessa stadganden komma till någon

bestämd uppfattning om livilka personer det i ett visst fall åligger att

inställa sig för berörda ändamål, och Indika ansvaret skall drabba i

händelse af underlåtenhet härutinnan, tillämpningen åt nämnda stadganden

är därför förenad med synnerliga svårigheter. Huru man än

må tolka bestämmelserna i ämnet, äro de dessutom i allmänhet ej tillräckliga,

för att man med stöd af dem skulle kunna åstadkomma erforderligt

släckningsmanskap, och detta med den skyndsamhet, som i

dylika händelser .är af så stor vikt. På grund af bestämmelsernas

Bill. till Biksd. Frat. 1003. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 17 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 107.

otydlighet torde ansvar sällan kunna åläggas för underlåtenhet att

efterkomma desamma, och de böter, som finnas stadgade, äro för öfrigt

begränsade till sådana belopp, att någon kraftigare verkan af det straff,

hvaitill den tredskande kan blifva fälld, icke lärer vara att emotse.

1 å samma gång den nuvarande lagstiftningen alltså lämnar mycket öfrigt

att önska i fråga om tydlighet och effektivitet, kan man hysa berättigad

tvekan om rättvisan af de grunder, hvarpå densamma hvilar. Äfven

om man anser släckning af skogseld utgöra en angelägenhet af den

beskaffenhet, att det fortfarande bör vara en allmän medborgerlig förpliktelse

att däri deltaga, bör det nämligen erkännas, att fullgörandet

åt denna förpliktelse mången gång kan vara mycket betungande.

Rillighetsskäl synas därför tala för att personer, hvilkas medverkan

kräfves för släckning af skogseld, utan att de däraf själfva hafva

intresse, skulle, när förhållandena sådant påkallade, äga rätt till någon

ersättning för sitt arbete och sin tidspillan. Gällande lagstiftning innehåller

emellertid icke några föreskrifter i sådant syfte.

De bristfälligheter, som sålunda vidlåda förevarande bestämmelser,

synas Riksdagen så mycket mera förtjäna uppmärksamhet, som erfarenheten

nogsamt visat, hvilken skada skogseldarna, särskildt i de norra

delaina af vårt land, kunna förorsaka. Frågan om åvägabringande af

lämpliga föreskrifter till förekommande och hämmande af sådana eldar

är därför af stor nationalekonomisk betydelse, och äfven i sin egenskap

af skogsägare bär staten härvid viktiga intressen att bevaka.

Enahanda behof har i vårt grannland Norge redan föranledt, att dessa

förhållanden ordnats genom en särskild lag af den 27 juli 1896.

Riksdagen finner alltså en revision af bestämmelserna i ämnet

vara behöflig och önskvärd och får därför anhålla, att Eders Kungl.

Maj.t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag,

innefattande ändrade bestämmelser rörande förekommande och släckning

af skogseld. ö

Stockholm den 15 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.