Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.
1903-05-20 · 28 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1903:109, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
1
i
N:o 109.
Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 20 maj 1903.
— — — — Andra Kammaren den 20 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande
anslagen till justitiedepartementet.
(Statsutskottets utlåtande n:o 3 och memorial n:o 27.)
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet, får Riksdagen
för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.
Ordinarie anslag.
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kuno-1.
Bill. till Riksd. Prat. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Käft. 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
Maj:t, under åberopande af statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 12 i samma månad, uti punkten 1 under andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att i och för bildande af en ny domsaga
med benämning Gellivare domsaga anslaget till häradshöfdingarne under
Svea hofrätt måtte ökas med 7,800 kronor; och komme, i händelse af
bifall härtill, det i nu gällande riksstat under rubrik »Svea hofrätt med
därunder lydande justitiestat» uppförda anslag, 677,687 kronor, att förhöjas
till 685,487 kronor.
Riksdagen har, i och för bildande, genom utbrytning af Enontekis
och Juckasjärvi tingslag från Torneå domsaga samt Gellivare tingslag
från Kalix domsaga, af en ny domsaga med benämning Gellivare domsaga,
å ordinarie stat uppfört för häradshöfdingen i Gellivare domsaga:
lön ........................................................................ kronor 4,500: —
tjänstgöringspenningar.................................... » 1,800: —
förvaltningskostnadsbidrag....................:......... » 500: — 6,800: —.
Det i nu gällande riksstat under rubrik »Svea hofrätt med därunder
lydande justitiestat» uppförda anslag, 677,687 kronor, har på grund
häraf höjts till 684,487 kronor.
Fångvården.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 2 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen dels att medgifva:
ej mindre att det i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 12 januari innevarande år angifna förslag till löneregleringför
föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna i riket och bevakningsbefälhafvaren
vid länsfängelset i Göteborg- samt för direktörerna
vid tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping måtte få tilllämpas
från och med år 1904; med förklarande tillika, att förutom ledan
stadgade villkor för aflönings åtnjutande å den af Riksdagen godkända
lönestat för tjänstemän vid fångvårdsanstalterna skulle ytterligare gälla:
att tjänsteinnehafvare, som enligt nu gällande bestämmelser åtnjöte
andel i inkomsten af fångarbetet, skulle för tillgodonjutande af
nu föreslagen aflöning vara skyldig vidkännas indragning till statsverket
af berörda andel, och att i sammanhang härmed arbetsdriften vid länsoch
kronocellfängelserna skulle af staten till ombesörjande öfvertagas,
att icke blott nuvarande tjänsteinnehafvare, som komme i åtnju
-
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
tande af nu föreslagen aflöning, utan äfven enhvar, som hädanefter
konstituerades såsom tjänsteman vid fångvårdsanstalterna med aflöning
å den af Riksdagen godkända lönestat, skulle vara skyldig att afgå från
tjänsten med pension, så snart lian blefve berättigad till sådan, fångvårdsstyrelsen
dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så
länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i densamma
kvarstå; samt
att tjänsteinnehafvare, som komme i åtnjutande af nu föreslagen
aflöning, skulle vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga
om pension, som kunde varda stadgade;
än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll
måtte få från och med år 1904 till nuvarande föreståndaren för kronohäktet
å Långholmen Fridolf Tant, så länge han innehade denna tjänstebefattning,
utgå ett personligt lönetillägg af 1,000 kronor för år;
dels ock att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll med den föreslagna förhöjningen i löner, arfvoden
och skrifvarearfvoden åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna
samt bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg 33,950
kronor, förhöjningen i lön åt direktören vid tvångsarbetsanstalten å
Svartsjö 500 kronor och förhöjningen i lön och skrifvarearfvode åt
direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping 700 kronor eller tillhopa
35,150 kronor samt förslagsanslaget till ålderstillägg för en del
vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän
med den beräknade förhöjningen i ålderstillägg åt föreståndarne vid
läns- och kroncellfängelserna 5,900 kronor och förhöjningen i ålderstillägg
åt direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping 300 kronor
eller tillsammans 6,200 kronor.
Riksdagen har funnit det vara önskvärdt, att andel i inkomsten
af fångarnes arbete borttages ur nu ifrågavarande föreståndares vid
läns- och kronocellfängelser samt bevakningsbefälhafvarens vid länsfängelset
i Göteborg aflöningsförmåner, samt att till följd däraf eu
reglering verkställes af desse tjänstemäns aflöningar. Riksdagen bär
likväl icke kunnat i allo godkänna Eders Kungl. Maj:ts i sådant afseende
nu framlagda förslag. Enligt detta skulle nämligen aflöningen
fortfarande vara, med bortseende från skrifvarearfvodet, fördelad i lön,
arfvode och ålderstillägg. Men Riksdagen har ansett det vara önskligt,
att desse tjänstemän må, liksom de fleste andre statens befattnings
-
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
häfvare, få sin aflöning i staten fördelad i lön och tjänstgöringspenningar.
Tjänstgöringspenningarne skulle då utgöras af det föreslagna
»arfvodet», hvartill komme skrifvarearfvodet. Lönen och ålderstilläggen
skulle jämväl vid tjänstledighet behållas af befattningsinnehafvaren,
under det att tjänstgöringspenningarna afstodes åt vikarien. Riksdagen
har i staten för desse tjänstemän i nu angifvet syfte vidtagit den ändring
i jämförelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag, att benämningen
»arfvode» utbytts mot »tjänstgöringspenningar». Riksdagen har visserligen
icke förbisett, att ojämnheter kunna komma att på grund häraf
uppstå i vissa hänseenden, men har ej ansett detta böra förhindra
statens antagande, enär ojämnheterna lämpligen torde kunna framdeles
undanrödjas efter ompröfning af vederbörande myndigheter.
Förenämnda fördelning af aflöningen i lön och tjänstgöringspenningar
skulle emellertid föranleda därtill, att, beträffande desse tjänstemäns
pensionering, de i Riksdagens skrifvelse den 18 maj 1877 och
kungl. brefvet den 1 juni samma år meddelade bestämmelser borde
vinna tillämpning. Men då förslag om en sådan förändring i pensioneringen
för ifrågavarande tjänstemän nu icke förelegat, har Riksdagen
ansett sig icke böra härom fatta något beslut; och har vid sådant förhållande
det ansetts böra särskildt uttalas, att gällande bestämmelser i
fråga om rätten till pension och pensionsbeloppets storlek skola för
desse tjänstemän tills vidare fortfarande lända till efterrättelse. Däremot
har Riksdagen ansett, att, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
för dem bör stadgas skyldighet att afgå från tjänsten, då de blifvit.
berättigade till pension.
Då det vidare sjmts önskligt, att, i afseende på skyldigheten
att vid tjänstledighet för skilda orsaker afstå viss efter förhållandena
växlande del af aflöningen, likhet så vidt möjligt må vinnas såväl
mellan personalen vid fångvården inbördes som mellan denna personal
och personalen vid öfriga förvaltningar, har Riksdagen ansett, att såsom
villkor för den nya statens tillämpning bör, i öfverensstämmelse med
hvad som skedde vid 1902 års riksdag, då vissa fångbetjäntes löner
reglerades, föreskrifvas, att tjänsteinnehafvare skall vara skyldig att
underkasta sig de förändrade bestämmelser i afseende å villkoren för
åtnjutande vid tjänstledighet af lön och tjänstgöringspenningar, som
kunna varda stadgade.
I afseende å de föreslagna aflöningsbeloppen har Riksdagen funnit
sig böra göra vissa förändringar. De föreslagna skrifvarearfvodena
för direktörerna vid länsfäugelserna i Göteborg och Malmö hafva sänkts
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
med 200 kronor samt dylikt arfvode för direktören vid kronohäktet i
Västervik uteslutits, hvaremot motsvarande belopp af 200 kronor tillgodoförts
samma tre tjänstemäns tjänstgöringspenningar, hvarigenom
någon minskning vunnits i mångfalden af olika aflöningssammansättningar.
Äfven efter en dylik omflyttning mellan aflöningstitlarna bör
anses, att behörig ersättning för omkostnader för skrifbiträde m. in. tilllagts
desse tjänsteinnehafvare, så att ytterligare dylik ersättning icke
må kunna dem medgifvas. På anslagsbehofvets slutsumma utöfva dessa
förändringar ingen inverkan.
Därjämte har Riksdagen ansett bägge ålderstilläggen böra sättas
till lika belopp inbördes och har i sådant afseende vidtagit de jämkningar
i staten, att för alla ifrågavarande tjänstemän med undantag af
de fyra först upptagne, för hvilka bägge ålderstilläggen redan af Eders
Kungl. Maj:t föreslagits lika, det första ålderstillägget sänkts med 50
kronor och det andra höjts med motsvarande belopp. Riksdagen har
icke ansett sig på grund häraf behöfva vidtaga någon ändring i afseende
å det belopp, hvarmed Eders Kungl. Maj:t ansett förslagsanslaget till
ålderstillägg böra ökas.
I likhet med hvad som skedde år 1902 vid ofvanberörda reglering
af vissa fångbetjäntes löner, hafva bestämmelser angående villkoren för
åtnjutande af ålderstillägg ansetts böra bland aflöningsvillkoren intagas.
Då arbetsinkomsten nu kommer att frångå desse tjänstemän, har
det jämväl synts böra stadgas, att de skola vara skyldige att utan särskild
ersättning underkasta sig såväl det tilläfventyrs ökade arbete, som
af statens öfvertagande af arbetsdriften kan för dem uppkomma, som
ock de förändringar i afseende på tjänstegöromålens omfattning, som
framdeles kunna af olika anledningar komma att vidtagas.
Riksdagen vill därjämte framhålla, att dyrtidstillägg icke bör ifrågakomma
för de tjänstemän, som nu få sina löner reglerade.
Med iakttagande af nu angifna förändringar i Eders Kung!. Maj:ts
förslag och under ofvan omförmälda förutsättningar har Riksdagen ansett
lönereglering för ifrågavarande tjänstemän nu böra äga rum.
Hvad därefter vidkommer förslaget om höjning i lönen åt direktören
vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö med 500 kronor, har Riksdagen
icke af hvad till stöd därför anförts blifvit öfvertygad om behöfligheten
af en dylik löneförbättring och har därför icke bifallit
Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning.
Åt direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping har däremot
någon lönetillökning synts böra på grund af de i statsrådsproto
-
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
kollet angifva förhållanden beredas, men har Riksdagen ansett densamma
lämpligen kunna inskränkas därhän, att skrifvarearfvodet höjts
med 200 kronor till 500 kronor samt ålderstilläggen med respektive
100 och 200 kronor till 500 kronor hvartdera, hvarigenom likhet vunnits
i afseende å dessa aflöningstitlar för direktörerna vid samtliga tvångsarbetsanstalter.
Hvad slutligen vidkommer framställningen om personligt lönetillägg
åt bevakningsbefälhafvaren Fant, har, vid det förhållande att
Fant under en följd af år uppburit inkomster till väsentligt högre belopp,
än han vid tjänstens emottagande kunnat beräkna, och att jämväl
den nu för hans befattning beslutade lön öfverstiger hans tjänsteinkomster
vid tillträdet till densamma, samt med hänsyn därjämte till
hvad fångvårdsstyrelsen i ämnet anfört, tillräckliga skäl icke synts föreligga
att särskilt för honom bevilja ersättning för genom löneregleringen
uppkommande minskning i inkomsten. Det har synts ej heller
böra lämnas obeaktadt, att hans pension varder genom förändringen
ökad från 1,800 kronor till 2,800 kronor. Riksdagen har på grund
häraf funnit sig böra afslå framställningen i denna del.
Riksdagen får alltså anmäla,
att Riksdagen medgifva, att följande aflöningsstat för föreståndarne
vid läns- och kronocellfängelserna i riket och bevakningsbefälhafvaren
vid länsfängelset i Göteborg må tillämpas från och med år 1904, nämligen:
-
Biksdagens Skrifvelse N:o 109.
7
Lön
Tjänst-
görings-
Skrif-
vare-
Summa
Ålders-
tillägg
pennin-
gar
arf-
vode
efter
5 år
efter
10 år
Länsfängelset i Göteborg
1 Direktör.....................
1,800
1,400
550
3,750
500
500
Länsfängelset i Stockholm
1 Direktör.....................
1,800
1,400
300
3,500
500
500
Länsfängelset i Linköping
1,800
1,400
300
3,500
500
500
Kronohäktet å Långholmen
1 Bevakningsbefälhafvare,
hädanefter direktör.........
1,800
1,400
300
3,500
500
500
Länsfängelset i Uppsala
1 Direktör.....................
1,800
1,400
300
3,500
350
350
Länsfängelset i Kalmar
1 Direktör.....................
1,800
1,400
300
3,500
350
350
Länsfängelset i Kristianstad
1 Direktör.....................
1,800
1,400
300
3,500
350
350
Länsfängelset i Malmö
1 Direktör.....................
1,800
1,400
300
3,500
350
350
Länsfängelset i Vänersborg
1,800
1,400
300
3,500
350
350
Länsfängelset i Mariestad
1 Direktör.....................
1,800
1,400
300
3,500
350
350
Länsfängelset i Örebro
1 Dirätör.....................
1,800
1,400
300
3,500
350
•
350
Länsfängelset i Gätle
1 Direktör.....................
1,800
1,400
300
3,500
350
350
Länsfängelset i Jönköping
1,800
1,200
300
3,300
350
350
Länsfängelset i Växjö
1 Direktör.....................
1,800
1,200
300
3,300
350
350
Länsfängelset i Karlstad
1 Direktör.....................
1,800
1,200
300
3,300
250
250
Länsfängelset i Västerås
1 Direktör.....................
1,800
1,200
300
3,300
250
250
Länsfängelset i Karlskrona
1 Direktör.....................
1,600
1,100
300
3,000
250
250
Länsfängelset i Falun
1 Direktör.....................
1,600
1,100
300
3,000
250
250
Länsfängelset i Hernösand
1 Dirätör.....................
1,600
1,100
300
3,000
250
250
Kronohäktet i Sundsvall
1 Direktör......................
1,600
1,100
300
3,000
250
260
Kronohäktet i .Norrköping
1 Direktör.....................
1,600
600
300
2,500
250
250
Kronohäktet i Hudiksvall
1 Direktör....................
1,600
600
300
2,500
250
250
Länsfängelset i Östersund
1 Direktör.....................
1,600
600
300
2,500
250
250
Länsfängelset i Luleå
1 Direktör....................
1,600
600
300
2,500
250
250
Länsfängelset i Visby
1 Direktör.....................
1,600
600
300
2,500
150
150
'' Transport
43,200
29,0001 7,750
79,950
-
-
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
Lön
Tjänst-
görings-
Skrit
vare-*
Summa
Ålders-
tillägg
1
pennin-
gar
arf-
vode
efter efter
5 år 10 år
Transport
Kronohiiktet i Ystad
43,200
29,000
7,750
79,950
—
—
1 Direktör.....................
Länsfängelset i Nyköping
1,600
600
300
2,500
150
150
1 Direktör.....................
Länsfängelset i Halmstad
1,600
600
—
2,200
150
150
1 Direktör.....................
Länsfängelset i Umeå
1,600
600
~
2,200
150
150
i
1 Direktör.....................
Kronohäktet i Uddevalla
1,600
- 600
—
2,200
150
150
1 Direktör.....................
Kronohäktet i Haparanda
1,300
600
—
1,900
150
150
1 Direktör.....................
Kronohäktet i Paj ala
1,300
600
, i ;
1,900
150
150
1 Direktör.....................
Kronohäktet i Eskilstuna
1,300
600
1,900
150
150
1 Bevakningsbefälhafvare
Kronohäktet i Västervik
1,200
600
-
1,800
150
150
1 Direktör.....................
Kronohäktet i Norrtälje
1,300
500
1,800
150
150
1 Bevakningsbefälhafvare
Kronohäktet i Karlshamn
1,000
500
—
1,500
150
150
1 Bevakningsbefälhafvare
Kronohäktet i Varberg
1,300
200
—
1,500
150
150
1 Bevakningsbeiälhafvare
Länsfängelset i Göteborg
1,000
500
1,500
150
150;
i
1 Bevakningsbefälhafvare
Kronohäktet i Kungsbacka
800
500
1,300
''
150
150
1 Bevakningsbefälhafvare
1,000
50
—
1,050
150
150
Summa
61,100
36,050
8,050
105,200
—
—!
äfvensom förklarat, att för aflönings åtnjutande å denna stat skall
— med upphäfvande af de angående ifrågavarande tjänstemäns löneförhållanden
förut meddelade bestämmelser, i hvad de strida mot nedannämnda
villkor — gälla:
att tjänsteinnehafvare, som enligt nu gällande bestämmelser åtnjuter
andel i inkomsten af fångarbetet, skall för tillgodonjutande af
nu föreslagen aflöning vara skyldig vidkännas indragning till statsverket
af berörda andel; att i sammanhang härmed arbetsdriften vid läns- och
kronocellfängelserna skall af staten till ombesörjande öfvertagas, samt
att tjänsteinnehafvare, som ingår på den nya lönestaten, skall vara skyldig
att utan särskild ersättning underkasta sig såväl det tilläfventyrs ökade
arbete, som af statens öfvertagande af arbetsdriften kan för honom
uppkomma, som ock de förändringar i afseende på tjänstegöromålens
omfattning, som framdeles kunna af olika anledningar äga rum;
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
att i afseende på tillträde till ålderstillägg skall iakttagas, att
tjänstetiden skall beräknas från början af kalenderåret näst efter det,
hvarunder utnämning till tjänsten ägt rum; att tjänsteinnehafvare skall
under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att
vinna rätt till tillägget, hafva med godt vitsord bestridt sin egen eller,
på grund af förordnande, annan tjänst inom fångvården; att för löntagare,
som blifvit transporterad, denna beräkning skall omfatta tjänstgöringen
i likartad befattning vid olika fångvårdsanstalter, samt att
löntagare må tillgodoräkna sig den tid, som före den nya lönestatens
utfärdande förflutit från hans utnämning till tjänsten;
att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må sådant tillägg tillträda;
att tjänsteinnehafvare, som ingår på den nya staten, skall vara
skyldig att vid tjänstledighet afstå till vikarien tjänstgöringspenningarna
samt skrifvarearfvodet för den tid, ledigheten varar, och att alltså i
afseende å honom de i kungl. brefvet den 5 juni 1874 i detta afseende
gifna bestämmelser skola upphöra att gälla;
att icke blott nuvarande tjänsteinnehafvare, som kommer i åtnjutande
af nu föreslagna aflöning, utan äfven enhvar, som hädanefter
konstitueras såsom tjänsteman vid fångvårdsanstalterna med aflöning
å den af Riksdagen sålunda godkända lönestat, skall vara skyldig att
afgå från tjänsten med pension, så snart han blifver berättigad till
sådan, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med afskedet anstå,
därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig
att i densamma kvarstå; samt
att, beträffande rätten till pension och pensionsbeloppets storlek,
de för ifrågavarande fångvårdstjänstemän nu gällande bestämmelser
skola lända till efterrättelse äfven för dem, som ingå på den nya staten;
dock att desse tjänsteinnehafvare skola vara underkastade de förändrade
bestämmelser, som kunna varda stadgade såväl i fråga om pension som
i fråga om villkoren för åtnjutande vid tjänstledighet af lön och tjänstgöringspenningar;
att
Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning
om lönetillökning för direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping,
att det för denna befattning i staten upptagna skrifvarearfvodet
höjts från 300 kronor med 200 kronor till 500 kronor samt ålderstilläggen
höjts till 500 kronor hvartdera;
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afä. I Band. 19 Haft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
att Eders Knngl. Maj:ts framställning om lönetillökning för direktören
vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö icke af Riksdagen bifallits;
att Eders Kungl. Maj:ts framställning i fråga om personligt lönetillägg
till nuvarande föreståndaren för kronohäktet å Långholmen
Fridolf Fant icke vunnit Riksdagens bifall; samt
att Riksdagen ökat bestämda anslaget till fångars vård och underhåll
med den beslutade förhöjningen i löner, tjänstgöringspenningar
och skrifvarearfvoden åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna
samt bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg 33,950 kronor
och förhöjningen i skrifvarearfvode åt direktören vid tvångsarbetsanstalten
i Norrköping 200 kronor eller tillhopa 34,150 kronor samt förslagsanslaget
till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och
fångvården anställda ämbets- och tjänstemän med den beräknade förhöjningen
i ålderstillägg åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna
5,900 kronor och förhöjningen i ålderstillägg åt direktören vid
tvångsai-betsanstalten i Norrköping 300 kronor eller tillsammans 0,200
kronor.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 3 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen dels att i aflöningsstat för de betjänte vid
fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utginge af det å riksstaten uppförda
bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, upptaga aflöning
med i åberopade statsrådsprotokollet angifna belopp till 4 vaktfruar
och 18 vaktkvinnor vid de centrala fångvårdsanstalterna för kvinnor
samt till 1 första vaktkvinna och 35 vaktkvinnor vid läns- och kronocellfängelserna,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, vid saknad af
bostad för dylik vaktbetjänt vid fångvårdsanstalten, i stället åt sådan
vaktbetjänt från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll anvisa
nödig hyresersättning för ett rum jämte vedanslag samt med föreskrift
i öfrigt att, förutom redan enligt kungl. kungörelsen den 13 juni 1902
för aflönings åtnjutande å nämnda stat stadgade villkor, skulle i fråga
om bemälda kvinnliga betjänte ytterligare gälla:
att dylik betjänt, som redan innehade fångvårdsstyrelsens förordnande,
skulle för tillgodonjutande af ålderstillägg äga beräkna tjänstetiden
från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder förordnandet
meddelats, samt att vaktfru, som förut varit vaktkvinna, skulle för dylikt
lönetillägg, enligt därför eljest uppställda grunder, tillgodoräknas föregående
tjänstetid jämväl som vaktkvinna;
att kvinnlig vaktbetjänt, som inginge äktenskap, skulle vara
skyldig, om fångvårdsstyrelsen så funne nödigt, afgå från tjänsten; samt
att, där fångvårdsstyrelsen funne kokerskegöromålen vid mindre
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
läns- och kronocellfängelse kunna förenas med vaktkvinnotjänsten, vaktkvinnan
skulle vara skyldig bestrida jämväl nämnda göromål;
dels ock att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll med 31,700 kronor samt förslagsanslaget till ålderstillägg
för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda
ämbets- och tjänstemän med 3,800 kronor.
Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning står i sammanhang
med tillämpning på den kvinnliga vaktbetjäningen af den utaf Riksdagen
gillade grundsats, att andel i fångarnes arbetsinkomst icke bör tillkomma
fångvårdspersonalen. Riksdagen har vid öfvervägande af det nu
framlagda förslaget till ny aflöningsstat för ifrågavarande betjänte funnit
sig böra godkänna samma förslag, hvilket innebär, förutom en reglering
af aflöningsbeloppen, jämväl aflöningsstatens öfverflyttande från förslagsanslaget
till bestämda anslaget, till fångars vård och underhåll,
hvarigenom åt desse tjänsteinnehafvare skulle beredas en tryggare ställning
samt pensionsrätt. Mot de för aflöningens åtnjutande föreslagna
villkor har Riksdagen ej funnit anledning till annan erinran, än att det
synts böra tydligt stadgas, att, då vaktkvinna vid mindre läns- eller
kronocellfängelse skall, på grund af fångvårdsstyrelsens bestämmelse,
bestrida jämväl kokerskegöromålen vid fängelset, hon skall göra detta
utan särskild ersättning.
Riksdagen har alltså
dels i aflöningsstat för de betjänte vid fångvårdsanstalterna, hvilkas
aflöning utgår af det å riksstaten uppförda bestämda anslaget till
fångars vård och underhåll, upptagit aflöning med nedan angifna belopp
för följande kvinnliga betjänte nämligen:
Tjänst-
Ålderstillägg
Lön
gorings-
pennin-
Summa
efter
efter
gar
5 år
10 år
1 va kl fru .........................................................
400
300
700
75
75
3 va kl fruar .................................... ................
1,200
900
2,100
75
75
1 vaktkvinna vid de centrala fångvårds-
anstalterna för kvinnor ..........................
350
250
600
75
75
17 d:o vid d:o ................................................
5,950
4,250
10,200
75
75
1 förslå vaktkvinna vid läns- och krono-
cellfängelserna ............................................
350
250
600
75
75
1 vaktkvinna vid d:o d:o .........................
300
200
500
75
75
34 (ko vid (ko (ko .......................
10,200
6,800
17,000
75
75
Summa kronor
31,700|
i
|
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
med rätt för Eders Kung!. Magt att, vid saknad af bostad för dylik
vaktbetjänt vid fåugvårdsanstalten, i stället åt sådan vaktbetjänt från
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll anvisa nödig hyresersättning
för ett rum jämte vedanslag samt med föreskrift i öfrigt
att, förutom redan enligt kung! kungörelsen den 13 juni 1902 för
aflönings åtnjutande å nämnda stat stadgade villkor, skall i fråga om
bemälda kvinnliga betjänte ytterligare gälla:
att dylik betjänt, som redan innehar fångvårdsstyrelsens förordnande,
skall för tillgodonjutande af ålderstillägg äga beräkna tjänstetiden
från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder förordnandet
meddelats, samt att vaktfri^ som förut varit vaktkvinna, skall för dylikt
lönetillägg, enligt därför eljest uppställda grunder, tillgodoräknas föregående
tjänstetid jämväl som vaktkvinna;
att kvinnlig vaktbetjänt, som ingår äktenskap, skall vara skyldig,
om fångvårdsstyrelsen så finner nödigt, afgå från tjänsten; samt
att, där fångvårdsstyrelsen finner kokerskegöromålen vid mindre
läns- eller kronocellfängelse kunna förenas med vaktkvinnotjänsten,
vaktkvinnan skall vara skyldig utan särskild ersättning bestrida jämväl
nämnda göromål;
dels ock såsom följd häraf ökat bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll med 31,700 kronor samt förslagsanslaget till ålderstillägg
för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda
ämbets- och tjänstemän med 3,800 kronor.
4:o) Uti punkten 4 under denna hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, att kamrerarne vid de centrala
fån g vårdsanstalterna måtte för den förlust, de genom minskning i nettoinkomsten
af utminuteringsprocent å premievaror under tiden från och
med den 1 oktober 1899 till och med den 31 december 1901 fått vidkännas,
af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll undfå ersättning
med tillhopa 4,275 kronor 26 öre att, på sätt den i fångvårdsstyrelsens
kameralbyrå upprättade tablå närmare utvisade, mellan desse
kamrerare fördelas.
Riksdagen får med anledning af ifrågavarande framställning erinra,
hurusom till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den
13 januari 1900 dåvarande departementschefen anförde, att, då utminuteringsprocenten
syntes icke hafva tagits i betraktande vid den lönereglering,
som verkställdes af 1874 års Riksdag, och då densamma för
öfrigt utgjorde ersättning för besvär och tidsspillan genom bestyret
med premievarornas anskaffande och utminutering samt för den därvid
uppkomna förlust, men dessa bestyr och sagda förlust minskades i samma
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
mån, som utminuteringsprocenten upphörde, eu af fångvårdsstyrelse 11
då gjord hemställan beträffande ersättning för utminuteringsproeent
icke syntes böra föranleda någon framställning till Riksdagen. Uti det
vid statsverkspropositionen till 1901 års Riksdag fogade statsrådsprotokollet
öfver justitiedepartementsärenden den It januari samma år
berördes frågan ånyo, och inhämtas däraf, att denna procent utgjort 12
procent å premie varornas inköpspris och godtgjorts kamrerarne genom
höjning af detta samt sålunda betalats af fångarnas arbetsförtjänst, att
denna inkomst för kamrerarne varit i början åt 1870-talet ganska betydande,
men redan under åren närmast efter 1874 ars lönereglering
betydligt nedgått och därefter i allmänhet fortfarande sjunkit, samt att
departementschefen ansett en af fångvårdsstyrelsen gjord framställning
om särskild fyllnadsersättning till kamrerarne för år 1901 för sagda
inkomsts upphörande icke böra föranleda till annan åtgärd än den, som
kunde varda vidtagen till beredande af dyrtidstillägg.
De skäl, hvilka, enligt hvad ofvan meddelats, år 1900 af dåvarande
departementschefen anfördes mot beviljandet åt kamrerarne af då begäid
ersättning, hafva synts Riksdagen äga samma giltighet i fråga om den
nu föreslagna godtgörelsen. Riksdagen bär under sadana förhållanden
icke kunnat finna det sätt, på hvilket dyrtidstilläggen af Riksdagen
reglerats, böra utöfva inverkan på denna frågas bedömande, men får
erinra, att, om än denna reglering skett annorlunda, än departementschefen
år 1901 torde hafva förutsatt, dyrtidstillägg likväl enligt de af
Riksdagen fastställda grunder tilldelats kamrerarne vid tvångsarbetsanstalterna
i Landskrona och Norrköping, samt att öfrige nu ifrågavarande
kamrerare åtnjuta fri bostad och vedbrand, hvilket ansetts
innefatta sådana förmåner, att dyrtidstillägg icke bör erhållas.
Riksdagen har af dessa skäl funnit sig icke kunna godkänna
Eders Kung! Maj:ts ifrågavarande förslag, hvadan Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning icke vunnit Riksdagens bifall.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 5 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att öka reservationsanslaget till vard och underhall
af läns- och kronohäkten med 10,000 kronor.
Riksdagen, som funnit behofvet af den föreslagna anslagsökningen
ådagalagdt, har ökat reservationsanslaget till vård och underhåll af
läns- och kronohäkten från 30,000 kronor med 10,000 kronor till
40,000 kronor.
14 liiksdagens Skrifvelse N:o 109.
Eldigt; Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle, vid bifall till gjorda
fram stall rungar beträffande fångvården, bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll, som nu utgjorde 559,750 kronor, komma att upptagas^
till 626,600 kronor, förslagsanslaget till ålderstillägg för en del
vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän
som nu utgjorde 65,000 kronor, behöfva upptagas till 75,000 kronor
och reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten
som nu utgjorde 30,000 kronor, komma att upptagas till 40,000 kronor’
samt följaktligen, och då andra ändringar i fångvårdsanslaget ej föresloges,
detta anslag i sin helhet, som nu utgjorde 1,753,395 kronor,
komma att upptagas till 1,840,245 kronor.
Därigenom att Riksdagen, på sätt under punkten 2 här ofvan anmälts,
icke lämnat sitt bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställningar
om höjning med 500 kronor af lönen till hvardera ''af direktörerna vid
tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping, har ökningen af
bestämda anslaget till fångars vård och underhåll enligt Riksctagens
beslut blifvit 1,000 kronor mindre än enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag
och utgör 65,850 kronor, hvarigenom berörda anslags belopp kommit
att tippgå till 625,600 kronor. I afseende på de af Eders Kungl. Maj:t
föreslagna ökningar af förslagsanslaget till ålderstillägg samt reservationsanslaget
till vard och underhåll af läns- och kronohäkten har Riksdagen
icke vidtagit någon förändring, utan hafva dessa enligt Riksdagens
beslut upptagits till resp. 75,000 och 40,000 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
6:o) Eders Kungl. Maj:t''har föreslagit Riksdagen att för jämnande
af hufvudtitelns slutsumma öka det å andra hufvudtiteln uppförda
förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved med mera
med 30 kronor, i följd hvaraf anslaget, nu utgörande 64,307 kronor,
skulle komma att uppgå till 64,337 kronor.
'' rättande öfriga ordinarie anslag har Eders Kungl. Maj:t icke
föreslagit någon förändring.
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
Riksdagen har i riksstaten för år 1904 till oförändrade belopp
upptagit samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel, Indika
här ofvan icke blifvit omförmälda, dock har anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved med mera för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
ökats från 64,307 kronor med 30 kronor till 64,337 kronor.
7:o) Uti två inom Riksdagen väckta, med afseende å yrkandet
och det väsentliga af motiveringen lika lydande motioner har föreslagits,
att Riksdagen ville besluta, att nämndeman för biträde vid vägsyner
tillerkännes resekostnads- och traktamentsersättning enligt femte klassen
af gällande resereglemente.
Till stöd för detta yrkande har uti motionerna anförts följande.
Det vore ett obestridligt faktum, att nämndemän i och för sin
tjänstgöring tillskyndades kostnader dels genom förlusten af flere arbetsdagar,
dels för resor fram och åter till vederbörande förrättningsställen
och dels slutligen för vivre in. m. under förrättningsdagarne, hvilka
kostnader för flertalet nämndemän verkade i hög grad betungande. Eu
lindring härutinnan hade visserligen beredts nämndemännen genom
kungl. kungörelsen den 30 december 1863, enligt hvilken nämndemän
tillerkänts rätt till godtgörelse för vissa extra förrättningar, och genom
kungl. kungörelsen den 3 juni 1892, hvari stadgats rätt för nämndemän
till skjutsersättning för biträde vid brottmålsransakningar å urtima ting
eller extra rättegångsdag under lagtima ting, men däremot utginge icke
någon ersättning till nämndemän för deras ordinarie tingstjänstgöring
eller för deras biträde vid vägsyner.
Då frågan om godtgörelse åt nämndemän för deras ordinarie
tjänstgöring så nyligen som i fjol varit under Riksdagens behandling,
ville motionärerna för närvarande inskränka sig till att påvisa behofvet
af ersättning åt nämndemän för deras biträde vid vägsyner..
Motioner i syfte att bereda nämndemän ersättning för sistnämnda
åliggande hade flera gånger blifvit väckta inom Riksdagen, men hittills
städse afslagits. Såsom skäl för afslagsyrkandet hade hufvudsakligen
anförts: att biträdandet vid vägsyner vore att anse såsom ett kommunalt
uppdrag, enär ersättning för nämnda förrättning inom ej få trakter af
riket utginge af de kommuner, som valt nämndemännen; att nämndemännen
åtnjöte vissa af ålder beviljade friheter; att skyldigheten att
biträda vid vägsyner föreskrefs redan i 1734 års lag, hvarför nämndemännen
genom denna bestämmelses intagande i nu gällande väglag
ej tillfogades något ytterligare besvär utöfver hvad som redan förut
16 Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
varit stadgadt, samt att nämndemansbefattningen vore ett förtroendeuppdrag.
För att påvisa oliållbarheten af dessa skäl hafva i motionerna
följande erinringar framställts.
Därest åliggandet för nämndemän att biträda vid vägsyner vore
ett kommunalt uppdrag, skulle detta förutsätta, att uppdraget ej sträckte
sig utöfver den kommun, som valt nämndemannen. Men nu vore, såsom
bekant, nämndemännens biträdande vid vägsyner ej inskränkt till någon
viss kommun, utan omfattade i allmänhet hela distriktet eller delar
däraf. Den omständigheten, att åtskilliga kommuner tillerkänt sina
nämndemän ersättning för ifrågavarande åliggande, borde ej kunna tillmätas
annan betydelse, än att man inom dessa kommuner kommit till
insikt om beliofvet af att nämndemän erhölle ersättning för sitt berörda
uppdrag. Att denna ersättning borde utgå af staten, framginge enligt
motionärernas åsikt med all önskvärd tydlighet däraf, att tillsynen öfver
vägars byggnad och underhåll fullgjordes af staten genom dess organ,
länsmännen, med biträde af nämndemän.
Hvad anginge påståendet, att nämndemännen redan åtnjöte ersättning
för sina åligganden genom befrielse från vissa skyldigheter, såsom
kronobrefbäring och skjutsskyldighet, saknade detta påstående numera
betydelse, sedan kronobrefbäringen genom kungl. kungörelsen den 5
december 1873 upphört, och skjutsskyldigheten, eller med andra ord
utgörandet af kronoskjuts, med hänsyn till de öfriga samfärdsmedlens
utveckling numera sällan ifrågakomme.
Väl vore det sannt, att föreskriften om nämndemäns biträdande
vid vägsyner ej tillkommit genom nya väglagen, utan funnits intagen
redan i 1734 års lag, men frågan gällde här ej tillkomsten af detta onus,
utan omfattningen af detsamma. Under det att ifrågavarande åliggande
vid tiden för 1734 års lag varit lätt undanstökadt, helst de allmänna
vägarne då varit fåtaliga och af föga utsträckning, kräfde samma åliggande
numera i mån af vägarnes ökning i antal och utsträckning en
betydande tidsutdräkt och dryga kostnader.
Slutligen hade anförts, att nämndemannauppdraget vore ett förtroendeuppdrag
och borde därför ej tillerkännas någon ersättning. Då
emellertid flera med nämndemansbefattningen jämförliga förtroendeuppdrag
funnes, som vore förenade med ersättning, borde egenskapen
af förtroendeuppdrag ej lägga hinder i vägen för tilldelandet af ersättning
åt nämndemännen. Fast hellre borde den omständigheten, att
nämndemannauppdraget tillika vore ett tvångsuppdrag, som kunde på
-
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 109-
tvingas en person mot hans vilja, utgöra ett kraftigt manande skäl för
att nämndemän tillerkändes ersättning för de kostnader, som tillskyndades
dem i och genom deras tjänstgöring.
Med anledning häraf och då något syntes böra göras för att
minska de dryga kostnader, som vore förenade med nämndemannabefattnings
fullgörande, framställdes ofvan angifna yrkande.
Upprepade gånger hafva inom Riksdagen väckts motioner i syfte
att bereda nämndemän ersättning för deras tjänstgöring i ett eller
annat afseende. Ibland har det gällt deras ordinarie tjänstgöring, ibland
deras tjänstgöring vid vägsyner. Dessa framställningar hafva städse
af Riksdagen afslagits. Senast afslog nästlidna års Riksdag, i enlighet
med statsutskottets hemställan, ett väckt förslag om skrifvelse till Eders
Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i fråga om bidrag
af statsmedel till rese- och traktamentsersättning åt tjänstförrättande
nämndemän. Ehuru Riksdagen vidhåller, att ersättning för ordinarie
tjänstgöring icke bör beredas nämndemännen, har Riksdagen dock icke
velat bestrida, att visst fog möjligen kan anses föreligga för att nämndemän
må under särskilda förutsättningar erhålla lämplig godtgörelse för
biträde vid vägsyner, hvilket åliggande numera torde vara, i synnerhet
å vissa orter, afsevärdt mer betungande än före tillämpningen af den
nya väglagen, och i afseende hvarpå fortfarande gäller bestämmelsen i
kungl. förordningen den 30 december 1863 § 2, som stadgar, att ersättning
af allmänna medel icke för dylikt biträde utgår. Riksdagen
har likväl icke ansett sig böra bifalla det uti ifrågavarande motioner
nu framställda förslag, som förutsätter, bland annat, ändring i gällande
författningar, utan anser det önskligt, att denna fråga blifver, innan
den af Riksdagen företages till afgörande, gjord till föremål för noggrann
utredning; och har Riksdagen sålunda ansett motionerna böra föranleda
Riksdagen att hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om verkställande af en
dylik utredning och framläggande af det förslag, som däraf må kunna
föranledas. Det torde vid en dylik utredning böra, därest till äfventyrs
ersättning för nu ifrågavarande biträde må anses skola nämndemän
tillerkännas, tagas under öfvervägande, bland annat, dels huruvida densamma
bör utgå helt eller delvis af statsmedel eller af vägkassan, dels
huruvida, i betraktande däraf att nämndemansbefattningen är ett kommunalt
förtroendeuppdrag, ersättning bör beviljas annat än för tjänstgöring
utom det distrikt, för hvilket nämndemannen blifvit, vald, dels,
ifall det fortfarande anses oundgängligt, att två nämndemän samtidigt
biträda vid synen, huruvida ersättningen bör utgå till mor än den ene
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. J Afd. 1 Rand. 19 Höft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
af dem, dels ock huruvida icke ersättningen bör inskränkas till allenast
skjutsersättning och måhända utgå i förhållande till längden af synad väg.
Riksdagen, som i frågans nuvarande läge icke ansett sig böra
vidare än som skett uttala sig i densamma, får, med anledning af hvad
sålunda anförts och med föranledande af ofvanberörda motioner, anhålla,
att Eders Kung]. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och
under Indika villkor ersättning må kunna beredas nämndemän för deras
biträde vid vägsyner samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill
Eders Kungl. Maj:t må finna förhållandena föranleda.
Extra anslag.
8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, för fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet,
å extra stat för år 1904 anvisat ett belopp af 50,000 kronor.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 8 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att, för bestridande af de utaf tillämpning af lagen
om straffregister föranledda kostnader, för amanuenser, renskrifning med
mera vid justitiedepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli,
på extra stat för år 1904 anvisa ett anslag å 4,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra godkänna Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har, för bestridande af de utaf tillämpning af lagen
om straffregister föranledda kostnader, för amanuenser, renskrifning med
mera vid justitiedepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli,
å extra stat för år 1904 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.
10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
och i likhet med hvad vid riksdagarne åren 1901 och 1902
ägt rum har Riksdagen, till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet,
anvisat å extra stat för år 1904 ett belopp af 3,500 kronor.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till
aflönande af ett biträde å nedre justitierevisionens registratorskontor å
extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 2,700 kronor.
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
Riksdagen, som ansett ifrågavarande framställning böra vinna bifall,
bar, till aflönande af ett biträde å nedre justitierevisionens registratorskontor,
å extra stat för år 1904 anvisat ett belopp af 2,700 kronor.
12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
bär Riksdagen för år 1904, till arfvoden åt krigshofrättens ordförande
och militära ledamöter, å extra stat anvisat ett belopp af 3,250
kronor.
13:o) Uti punkten 12 under denna hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen dels att medgifva:
ej mindre att länsfängelset i Göteborg måtte enligt det i åberopade
statsrådsprotokoll omförmälda, af Göteborgs stad afgifna anbud
och på däri närmare angifna villkor till staden försäljas för en köpeskilling
af 600,000 kronor;
än äfven att för utvidgning af länsfängelset i Hernösand i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det i nämnda statsrådsprotokoll angifna
förslag och för inköp af den därför erforderliga tomten n:o 2 i Hernösands
stads första kvarter äfvensom för uppförande af ett nytt cellfängelse
invid Göteborg, likaledes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
det i samma statsrådsprotokoll omförmälda förslag, och för förvärfvande
af tomt för det nya fängelset måtte få användas köpeskillingen för
länsfängelset i Göteborg, och att för sådant ändamål ett däremot svarande
belopp måtte, i afbidan på köpeskillingens gäldande, af tillgängliga
medel i män af behof förskotteras;
dels ock att för samma ändamål härutöfver å extra stat för år
1904 bevilja ett anslag af 460,000 kronor.
Enär, på sätt chefen för sjöförsvarsdepartementet, som i detta
ärende afgifvit yttrande, meddelat, det synts vara af största vikt, att
Nya Varfvets område i dess helhet så snart som möjligt ställes till
sjöförsvarets förfogande, och då i sådan händelse det å berörda plats
nu förlagda straffängelset måste indragas, har Riksdagen funnit erforderligt,
att åtgärder nu vidtagas för tillgodoseende af det behof af
annat fängelseutrymme, som genom sagda fängelses afstående måste
uppkomma. Emot den nu af Eders Kungl. Maj:t föreslagna anordningen
att till eu del bereda dylikt utrymmejgenom förvärf till uppgifvet
pris af 63,000 kronor af ett område intill nuvarande länsfängelset
i Hernösand samt genom byggnaders uppförande därstädes bär Riks
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
.20 Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
dagen icke funnit anledning till erinran, helst en utvidgning af detta
fängelse torde föranledas redan af hänsyn till den stigande folkmängden
i Norrland. Riksdagen har funnit sig jämväl böra godkänna förslaget,
att nuvarande länsfängelset i Göteborg med område försäljes till Göteborgs
stad för ett pris af 600,000 kronor, samt att nytt'' cellfängelse
uppföres å det i landeriet Stora Härianda äng ingående, i statsrådsprotokollet
afsedda område vid Göteborg, sedan detsamma för ändamålet
förvärfvats genom att för besittningsrätten till området erlagts en lösesumma
af 78,000 kronor. Riksdagen har emellertid ansett, att såsom
villkor i köpeaftalet med Göteborgs stad angående nuvarande länsfängelsets
tomt bör utöfver de i statsrådsprotokollet angifna bestämmelser
stadgas, att staden skall vara skyldig att utan ersättning framdraga
till det nya fängelsets område vatten-, aflopps- och belysningsledningar.
Då Riksdagen alltså godkänt Eders Kungl. Maj:ts förslag
i fråga om det nya fängelsets förläggande till Stora Härlanda, har detta
likväl skett endast under den bestämda förutsättning, att reseersättning
och dagtraktamente icke må af statsmedel utgå till tjänsteinnehafvare,
då de från Göteborg verkställa tjänstebesök vid det nya fängelset, och
att, för att förebygga detta, särskilda anordningar må, om så erfordras,
vidtagas, exempelvis genom områdets intagande i stadsplanen.
Till underlättande af bedömandet af det behöfliga ökade fängelseutrymmets
storlek har Riksdagen från fångvårdsstyrelsen införskaffat
nedanstående tabellariska uppgift angående det nuvarande antalet celler
i straffängelset å Nya Varfvet samt i länsfängelserna i Göteborg och
Hernösand äfvensom angående motsvarande antal efter de föreslagna
förändringarna.
Uppgift
å cellantalet vid nedannämnda fängelser för närvarande samt efter Nya
Varfvets fullständiga återlämnande till sjöförsvaret och under förutsättning
att länsfängelset i Hernösand tillbygges och nytt cellfängelse för
Göteborgs län uppföres.
Riksdagens Skrifvelse N:o 109-
21
Fängelsets namn
Nuvarande cellantal
Blifvande cellantal
Anm.
Dag- och
nattceller
Arbets- celler, an- j
vändbara
äfven till
fångförvar
under nät- terna
Nattceller
| Arbets- celler, icke
Dasr- och använd-
8 bara till Nattceller
nattceller. fångförvar
| under nät- terna
Centralfängelse t å
Nya Varfvet ...
170 *)
44)
116
|
1
''
.
*)’ Därifrån af- gå för admini- strationsbehof 7
celler.
Länsfängelset i
Hernösand......
54»)
—
—
140 12
—
2) Därifrån af- gå för admini- strationsbehof 4
celler.
Länsfängelset i
Göteborg ......
1023)
—
—
180 | 20
154)
s) Därifrån af- gå för admini- strationsbehof 6
celler.
*) 10 å 15 natt- celler.
Summa
326
40
116
320 j 32
15
366
116
352
Efter afdrag al
celler, erforder- liga för admini- strationsbehof..
eller oanvändbara
till fångförvar
under nätterna
17
|
1
'' _
32
Återstår till fång- förvar, jämväl
under nätterna
disponibla celler
349
■
116
i
320
15
i
Af denna tablå framgår, att vid ifrågavarande fängelser antalet
dag- och nattceller för enrumsfångar blifver efter förändringen ungefär
detsamma som nu. Om än en ringa minskning kommer att äga rum,
lärer denna icke böra föranleda betänkligheter, enär möjlighet;förefinnes
att bättre utnyttja det nuvarande cellantalet vid andra fängelser. Det
torde enligt Riksdagens mening ej heller saknas utväg att genom vidtagande
af vissa ändringar i eller tillägg till den nu framlagda byggnadsplanen
vid Göteborg bereda något ökadt antal celler för enrums
-
22
Biksdagens Skrifvelse N:o 109.
fångar, därest så skulle erfordras, utan att likväl totalkostnaden för
byggnaderna öfverskrides. En betydlig minskning skulle däremot genom
förändringen uppstå i antalet nattceller, livilka användas för s. k.
gemensamhetsfångar, men då dessa fångars antal visat eu mycket stark
nedgång under senaste årtiondet, beroende på ändrad lagstiftning,
särskild! i fråga om tiden för straffarbetes verkställande i enrum, lärer,
enligt från fångvårdsstyrelsen vunnen upplysning, i andra fängelser
fortfarande finnas fullt tillräcklig plats för inrymmande af samtliga
gemensamhetsfångar.
Riksdagen, som alltså antager, att de nu föreslagna byggnaderna
skola befinnas för ändamålet tillräckliga, har icke heller funnit sig böra
göra någon erinran mot deras liufvudsakliga anordning.
På grund af hvad sålunda antöxts har Riksdagen dels medgifvit:
ej mindre att länsfängelset i Göteborg må till Göteborgs stad för
eu köpeskilling åt 000,000 kronor försäljas på de i det af staden afgifna,
i statsrådsprotokollet för den 12 januari innevarande år omförmälda
anbud upptagna villkor med tillägg till dessa, att staden skall
vara skyldig att utan ersättning framdraga till det nya fängelset å
Stora Härianda vatten-, aflopps- och belysningsledningar;
än äfven att för utvidgning af länsfängelset i Hernösand, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det i nämnda statsrådsprotokoll angifna
förslag, och för inköp af den därför erforderliga tomten n:o 2 i Hernösands
städs första kvarter äfvensom för uppförande af ett nytt cellfängelse
Jnvid Göteborg, likaledes i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med detJ i samma statsrådsprotokoll omförmälda förslag, och för förvärfvande
af tomt för det nya fängelset må användas köpeskillingen
för länsfängelset i Göteborg, och alt för sådant ändamål ett däremot
svarande belopp må, i afbidan på köpeskillingens gäldande, af tillgängliga
medel i mån af behof forskotteras;
dels och för samma ändamål härutöfver å extra stat för år 1904
beviljat ett anslag af 460,000 kronor.
14:o)*Eders Kungl. Maj:t har i punkten 13 under denna j.hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1904 bevilja,''för uppförande
af nya fanggårdar vid länsfängelserna i Linköping och Karlskrona,
ett anslag å 26,110 kronor.
På grund af den i detta ^ärende lämnade utredning har Riksdagen
funnit ^sig böra bevilja det nu begärda anslaget. I afseende å det
vederlag, som föreslagits skola utgå till landshöfdingen i Östergötlands
län för afkastningen af den i statsrådsprotokollet omförmälda trädgårds
-
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
jord i Linköping, har Riksdagen emellertid funnit det icke vara erforderligt,
att detta vederlag godtgöres annan innehafvare af landshöfdingeämbetet
än den nuvarande.
Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts nu
ifrågavarande framställning, för uppförande af nya fånggårdar vid länsfängelserna
i Linköping och Karlskrona, på extra stat för år 1904 beviljat
ett anslag af 26,110 kronor.
15:o) Uti punkten 14 under denna hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte, till byggnader med mera vid
tvångsuppfostringsanstalten å Bona, å extra stat för år 1904 anvisa
ett belopp af 136,000 kronor.
Mot beviljandet af det nu af Eders Kungl. Maj:t begärda anslaget
till fortsättande af byggnadsarbetena med mera å den beslutade nya
tvångsuppfostringsanstalten å Bona har Riksdagen icke funnit anledning
till erinran.
Riksdagen har därför, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i ämnet
gjorda framställning, till byggnader med mera vid tvångsuppfostringsanstalten
å Bona, å extra stat för år 1904 anvisat ett belopp al''
136,000 kronor.
16:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har Riksdagen, till resestipendier åt ordinarie domare eller
dem, som vid domstolarne bereda sig för domarekallet, å extra stat
för år 1904 anvisat ett belopp af 6,000 kronor.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ersättande
af förskott, som statskontoret utbetalt för vissa, i ofvanberörda
statsrådsprotokoll omförmälda ändamål, å extra stat för år 1904 anvisa
ett anslag af 60,045 kronor.
Riksdagen har, till ersättande af ifrågavarande förskott, å extra
stat för år 1904 anvisat ett belopp af 60,045 kronor.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande
af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del tjänstemän och betjänte
i justitiedepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:t.s kansli samt till
justitiedepartementet hörande ämbetsverk och kårer, på extra stat för
år 1904 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 63,000 kronor.
På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen, i
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t. sålunda föreslagit, för beredande
af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte
inom justitiedepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli
samt till justitiedepartementet hörande ämbetsverk, kårer och stater,
under andra hufvu dtiteln på extra stat för år 1904 anvisat såsom förslagsanslag
ett belopp af 63,000 kronor att utbetalas med iakttagande,
att för beräknande af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse
angifna grunder.
Stockholm den 20 maj 1903.
Med undersåtlig vördnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilagor.
lull. till Riksd. hot. lund. 10 Sami. 1 A/d. 1 Rand. 19 Häft.
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
Bil.
Ordinarie anslagen under
Justitie
-
Departementschefen................................................................................................................................
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...........................................................................
Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag ............
Högsta domstolen...................................................................................................................................
Justitiekanslersexpeditionen ..............................................................................................................
Nedre justitierevisionen ........................................................................................................................
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat. Nuvarande belopp............................................
Ökas i och för bildande af en ny domsaga med benämning af Gellivare domsaga med ....
Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat...............................................................................
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat ....................................
Krigshofrätten ........................................................................................................................................
Ålderstillägg, förslagsanslag ...............................................................................................................
Fångvården:
Fångvårdsstyrelsen ...........................................................................................................................
Fångars vård och underhåll:
Bestämdt anslag. Nuvarande belopp .......................................................................................
Ökas med ....................................................................................................................................
Förslagsanslag .............................................................................................................................
Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och
Ökas med .......................................................................................................................................
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag. Nuvarande belopp ........
Ökas med ......................................................................................................................................
Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens
Medikolegala besiktningar, förslagsanslag...........................................................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................................................................
Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag...............................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp............................
Ökas för jämnande af hufvudtitelns slutsumma med ..................................................................
Extra utgifter, reservationsanslag.......................................................................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
27
Litt. A.
riksstatens Andra hufvudtitel.
iölfibuviui; e . o
f''j><r * ?} fja •*.
- . i\h>
1
Anvisning i
kontant.
departementet.
Kronor.
ö. I
17,000
35.800
6.000
182,700
18.800
150,900
684,487
_
.............
__
_;
677,687: —
6,800: -
476,913
208,713
11,100
55,000
.................................................
....................................
..................
—
59,500: —
5
........... 559,750: —
........... 65,850: —
625,600: —
1,039,145: —
1,664,745: —
75,000: —
yi j ;
tjänstemän, förslagsanslag.
Nuvarande belopp...
65,000: —
10,000: —
.................................... 30,000
""""''.................................................................... 10,000
införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag.............
40,000:
64.307: —
30: —
1,839,245
84.000
12.000
18,000
135,000
64,337
4,500
Summa! 4,004,495
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 109.
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens Andra hufvudtitel.
Justitiedepartementet.
För fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet....................
» bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister
föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. vid
justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ............■
Till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet................................
» aflönande af ett biträde å nedre justitierevisionens registrators
kontor.
............................................................................................-!
» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter
För utvidgning af länsfängelset i Hernösand och uppförande af ett;
nytt cellfängelse invid Göteborg........................... ,
» uppförande af nya fånggårdar vid länsfängelserna i Linköping;
och Karlskrona ..................................................................................;
Till byggnader m. m. vid tvångsuppfostringsanstalten å Bona ........
» resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne
bereda sig för domarekallet ..........................................................
» ersättande af utaf statskontoret utbetalda förskott ....................
För beredande af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del tjänstemän
och betjänte i justitiedepartementet samt därtill hörande ämbetsverk
och kårer, förslagsanslag ............................................. j
Summa
Kronor. j ö.
50,000 —
4,000 —
3,500 —
2,700;—
3,250—
460.000
26,110
136.000
6,000
60,045 —:
63,000|—l
814,605 —
STOCKHOLM, ISAAC MARCIIS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.