Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1903-05-20 · 28 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:109, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

1

i

N:o 109.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 20 maj 1903.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande

anslagen till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n:o 3 och memorial n:o 27.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra

hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet, får Riksdagen

för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kuno-1.

Bill. till Riksd. Prat. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

Maj:t, under åberopande af statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 12 i samma månad, uti punkten 1 under andra hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att i och för bildande af en ny domsaga

med benämning Gellivare domsaga anslaget till häradshöfdingarne under

Svea hofrätt måtte ökas med 7,800 kronor; och komme, i händelse af

bifall härtill, det i nu gällande riksstat under rubrik »Svea hofrätt med

därunder lydande justitiestat» uppförda anslag, 677,687 kronor, att förhöjas

till 685,487 kronor.

Riksdagen har, i och för bildande, genom utbrytning af Enontekis

och Juckasjärvi tingslag från Torneå domsaga samt Gellivare tingslag

från Kalix domsaga, af en ny domsaga med benämning Gellivare domsaga,

å ordinarie stat uppfört för häradshöfdingen i Gellivare domsaga:

lön ........................................................................ kronor 4,500: —

tjänstgöringspenningar.................................... » 1,800: —

förvaltningskostnadsbidrag....................:......... » 500: — 6,800: —.

Det i nu gällande riksstat under rubrik »Svea hofrätt med därunder

lydande justitiestat» uppförda anslag, 677,687 kronor, har på grund

häraf höjts till 684,487 kronor.

Fångvården.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 2 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen dels att medgifva:

ej mindre att det i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 12 januari innevarande år angifna förslag till löneregleringför

föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna i riket och bevakningsbefälhafvaren

vid länsfängelset i Göteborg- samt för direktörerna

vid tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping måtte få tilllämpas

från och med år 1904; med förklarande tillika, att förutom ledan

stadgade villkor för aflönings åtnjutande å den af Riksdagen godkända

lönestat för tjänstemän vid fångvårdsanstalterna skulle ytterligare gälla:

att tjänsteinnehafvare, som enligt nu gällande bestämmelser åtnjöte

andel i inkomsten af fångarbetet, skulle för tillgodonjutande af

nu föreslagen aflöning vara skyldig vidkännas indragning till statsverket

af berörda andel, och att i sammanhang härmed arbetsdriften vid länsoch

kronocellfängelserna skulle af staten till ombesörjande öfvertagas,

att icke blott nuvarande tjänsteinnehafvare, som komme i åtnju
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

tande af nu föreslagen aflöning, utan äfven enhvar, som hädanefter

konstituerades såsom tjänsteman vid fångvårdsanstalterna med aflöning

å den af Riksdagen godkända lönestat, skulle vara skyldig att afgå från

tjänsten med pension, så snart lian blefve berättigad till sådan, fångvårdsstyrelsen

dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så

länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjänsten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i densamma

kvarstå; samt

att tjänsteinnehafvare, som komme i åtnjutande af nu föreslagen

aflöning, skulle vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga

om pension, som kunde varda stadgade;

än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll

måtte få från och med år 1904 till nuvarande föreståndaren för kronohäktet

å Långholmen Fridolf Tant, så länge han innehade denna tjänstebefattning,

utgå ett personligt lönetillägg af 1,000 kronor för år;

dels ock att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll med den föreslagna förhöjningen i löner, arfvoden

och skrifvarearfvoden åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna

samt bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg 33,950

kronor, förhöjningen i lön åt direktören vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö 500 kronor och förhöjningen i lön och skrifvarearfvode åt

direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping 700 kronor eller tillhopa

35,150 kronor samt förslagsanslaget till ålderstillägg för en del

vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän

med den beräknade förhöjningen i ålderstillägg åt föreståndarne vid

läns- och kroncellfängelserna 5,900 kronor och förhöjningen i ålderstillägg

åt direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping 300 kronor

eller tillsammans 6,200 kronor.

Riksdagen har funnit det vara önskvärdt, att andel i inkomsten

af fångarnes arbete borttages ur nu ifrågavarande föreståndares vid

läns- och kronocellfängelser samt bevakningsbefälhafvarens vid länsfängelset

i Göteborg aflöningsförmåner, samt att till följd däraf eu

reglering verkställes af desse tjänstemäns aflöningar. Riksdagen bär

likväl icke kunnat i allo godkänna Eders Kungl. Maj:ts i sådant afseende

nu framlagda förslag. Enligt detta skulle nämligen aflöningen

fortfarande vara, med bortseende från skrifvarearfvodet, fördelad i lön,

arfvode och ålderstillägg. Men Riksdagen har ansett det vara önskligt,

att desse tjänstemän må, liksom de fleste andre statens befattnings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

häfvare, få sin aflöning i staten fördelad i lön och tjänstgöringspenningar.

Tjänstgöringspenningarne skulle då utgöras af det föreslagna

»arfvodet», hvartill komme skrifvarearfvodet. Lönen och ålderstilläggen

skulle jämväl vid tjänstledighet behållas af befattningsinnehafvaren,

under det att tjänstgöringspenningarna afstodes åt vikarien. Riksdagen

har i staten för desse tjänstemän i nu angifvet syfte vidtagit den ändring

i jämförelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag, att benämningen

»arfvode» utbytts mot »tjänstgöringspenningar». Riksdagen har visserligen

icke förbisett, att ojämnheter kunna komma att på grund häraf

uppstå i vissa hänseenden, men har ej ansett detta böra förhindra

statens antagande, enär ojämnheterna lämpligen torde kunna framdeles

undanrödjas efter ompröfning af vederbörande myndigheter.

Förenämnda fördelning af aflöningen i lön och tjänstgöringspenningar

skulle emellertid föranleda därtill, att, beträffande desse tjänstemäns

pensionering, de i Riksdagens skrifvelse den 18 maj 1877 och

kungl. brefvet den 1 juni samma år meddelade bestämmelser borde

vinna tillämpning. Men då förslag om en sådan förändring i pensioneringen

för ifrågavarande tjänstemän nu icke förelegat, har Riksdagen

ansett sig icke böra härom fatta något beslut; och har vid sådant förhållande

det ansetts böra särskildt uttalas, att gällande bestämmelser i

fråga om rätten till pension och pensionsbeloppets storlek skola för

desse tjänstemän tills vidare fortfarande lända till efterrättelse. Däremot

har Riksdagen ansett, att, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

för dem bör stadgas skyldighet att afgå från tjänsten, då de blifvit.

berättigade till pension.

Då det vidare sjmts önskligt, att, i afseende på skyldigheten

att vid tjänstledighet för skilda orsaker afstå viss efter förhållandena

växlande del af aflöningen, likhet så vidt möjligt må vinnas såväl

mellan personalen vid fångvården inbördes som mellan denna personal

och personalen vid öfriga förvaltningar, har Riksdagen ansett, att såsom

villkor för den nya statens tillämpning bör, i öfverensstämmelse med

hvad som skedde vid 1902 års riksdag, då vissa fångbetjäntes löner

reglerades, föreskrifvas, att tjänsteinnehafvare skall vara skyldig att

underkasta sig de förändrade bestämmelser i afseende å villkoren för

åtnjutande vid tjänstledighet af lön och tjänstgöringspenningar, som

kunna varda stadgade.

I afseende å de föreslagna aflöningsbeloppen har Riksdagen funnit

sig böra göra vissa förändringar. De föreslagna skrifvarearfvodena

för direktörerna vid länsfäugelserna i Göteborg och Malmö hafva sänkts

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

med 200 kronor samt dylikt arfvode för direktören vid kronohäktet i

Västervik uteslutits, hvaremot motsvarande belopp af 200 kronor tillgodoförts

samma tre tjänstemäns tjänstgöringspenningar, hvarigenom

någon minskning vunnits i mångfalden af olika aflöningssammansättningar.

Äfven efter en dylik omflyttning mellan aflöningstitlarna bör

anses, att behörig ersättning för omkostnader för skrifbiträde m. in. tilllagts

desse tjänsteinnehafvare, så att ytterligare dylik ersättning icke

må kunna dem medgifvas. På anslagsbehofvets slutsumma utöfva dessa

förändringar ingen inverkan.

Därjämte har Riksdagen ansett bägge ålderstilläggen böra sättas

till lika belopp inbördes och har i sådant afseende vidtagit de jämkningar

i staten, att för alla ifrågavarande tjänstemän med undantag af

de fyra först upptagne, för hvilka bägge ålderstilläggen redan af Eders

Kungl. Maj:t föreslagits lika, det första ålderstillägget sänkts med 50

kronor och det andra höjts med motsvarande belopp. Riksdagen har

icke ansett sig på grund häraf behöfva vidtaga någon ändring i afseende

å det belopp, hvarmed Eders Kungl. Maj:t ansett förslagsanslaget till

ålderstillägg böra ökas.

I likhet med hvad som skedde år 1902 vid ofvanberörda reglering

af vissa fångbetjäntes löner, hafva bestämmelser angående villkoren för

åtnjutande af ålderstillägg ansetts böra bland aflöningsvillkoren intagas.

Då arbetsinkomsten nu kommer att frångå desse tjänstemän, har

det jämväl synts böra stadgas, att de skola vara skyldige att utan särskild

ersättning underkasta sig såväl det tilläfventyrs ökade arbete, som

af statens öfvertagande af arbetsdriften kan för dem uppkomma, som

ock de förändringar i afseende på tjänstegöromålens omfattning, som

framdeles kunna af olika anledningar komma att vidtagas.

Riksdagen vill därjämte framhålla, att dyrtidstillägg icke bör ifrågakomma

för de tjänstemän, som nu få sina löner reglerade.

Med iakttagande af nu angifna förändringar i Eders Kung!. Maj:ts

förslag och under ofvan omförmälda förutsättningar har Riksdagen ansett

lönereglering för ifrågavarande tjänstemän nu böra äga rum.

Hvad därefter vidkommer förslaget om höjning i lönen åt direktören

vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö med 500 kronor, har Riksdagen

icke af hvad till stöd därför anförts blifvit öfvertygad om behöfligheten

af en dylik löneförbättring och har därför icke bifallit

Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning.

Åt direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping har däremot

någon lönetillökning synts böra på grund af de i statsrådsproto
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

kollet angifva förhållanden beredas, men har Riksdagen ansett densamma

lämpligen kunna inskränkas därhän, att skrifvarearfvodet höjts

med 200 kronor till 500 kronor samt ålderstilläggen med respektive

100 och 200 kronor till 500 kronor hvartdera, hvarigenom likhet vunnits

i afseende å dessa aflöningstitlar för direktörerna vid samtliga tvångsarbetsanstalter.

Hvad slutligen vidkommer framställningen om personligt lönetillägg

åt bevakningsbefälhafvaren Fant, har, vid det förhållande att

Fant under en följd af år uppburit inkomster till väsentligt högre belopp,

än han vid tjänstens emottagande kunnat beräkna, och att jämväl

den nu för hans befattning beslutade lön öfverstiger hans tjänsteinkomster

vid tillträdet till densamma, samt med hänsyn därjämte till

hvad fångvårdsstyrelsen i ämnet anfört, tillräckliga skäl icke synts föreligga

att särskilt för honom bevilja ersättning för genom löneregleringen

uppkommande minskning i inkomsten. Det har synts ej heller

böra lämnas obeaktadt, att hans pension varder genom förändringen

ökad från 1,800 kronor till 2,800 kronor. Riksdagen har på grund

häraf funnit sig böra afslå framställningen i denna del.

Riksdagen får alltså anmäla,

att Riksdagen medgifva, att följande aflöningsstat för föreståndarne

vid läns- och kronocellfängelserna i riket och bevakningsbefälhafvaren

vid länsfängelset i Göteborg må tillämpas från och med år 1904, nämligen:
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse N:o 109.

7

Lön

Tjänst-

görings-

Skrif-

vare-

Summa

Ålders-

tillägg

pennin-

gar

arf-

vode

efter

5 år

efter

10 år

Länsfängelset i Göteborg

1 Direktör.....................

1,800

1,400

550

3,750

500

500

Länsfängelset i Stockholm

1 Direktör.....................

1,800

1,400

300

3,500

500

500

Länsfängelset i Linköping

1,800

1,400

300

3,500

500

500

Kronohäktet å Långholmen

1 Bevakningsbefälhafvare,

hädanefter direktör.........

1,800

1,400

300

3,500

500

500

Länsfängelset i Uppsala

1 Direktör.....................

1,800

1,400

300

3,500

350

350

Länsfängelset i Kalmar

1 Direktör.....................

1,800

1,400

300

3,500

350

350

Länsfängelset i Kristianstad

1 Direktör.....................

1,800

1,400

300

3,500

350

350

Länsfängelset i Malmö

1 Direktör.....................

1,800

1,400

300

3,500

350

350

Länsfängelset i Vänersborg

1,800

1,400

300

3,500

350

350

Länsfängelset i Mariestad

1 Direktör.....................

1,800

1,400

300

3,500

350

350

Länsfängelset i Örebro

1 Dirätör.....................

1,800

1,400

300

3,500

350

•

350

Länsfängelset i Gätle

1 Direktör.....................

1,800

1,400

300

3,500

350

350

Länsfängelset i Jönköping

1,800

1,200

300

3,300

350

350

Länsfängelset i Växjö

1 Direktör.....................

1,800

1,200

300

3,300

350

350

Länsfängelset i Karlstad

1 Direktör.....................

1,800

1,200

300

3,300

250

250

Länsfängelset i Västerås

1 Direktör.....................

1,800

1,200

300

3,300

250

250

Länsfängelset i Karlskrona

1 Direktör.....................

1,600

1,100

300

3,000

250

250

Länsfängelset i Falun

1 Direktör.....................

1,600

1,100

300

3,000

250

250

Länsfängelset i Hernösand

1 Dirätör.....................

1,600

1,100

300

3,000

250

250

Kronohäktet i Sundsvall

1 Direktör......................

1,600

1,100

300

3,000

250

260

Kronohäktet i .Norrköping

1 Direktör.....................

1,600

600

300

2,500

250

250

Kronohäktet i Hudiksvall

1 Direktör....................

1,600

600

300

2,500

250

250

Länsfängelset i Östersund

1 Direktör.....................

1,600

600

300

2,500

250

250

Länsfängelset i Luleå

1 Direktör....................

1,600

600

300

2,500

250

250

Länsfängelset i Visby

1 Direktör.....................

1,600

600

300

2,500

150

150

'' Transport

43,200

29,0001 7,750

79,950

-

-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

Lön

Tjänst-

görings-

Skrit

vare-*

Summa

Ålders-

tillägg

1

pennin-

gar

arf-

vode

efter efter

5 år 10 år

Transport

Kronohiiktet i Ystad

43,200

29,000

7,750

79,950

—

—

1 Direktör.....................

Länsfängelset i Nyköping

1,600

600

300

2,500

150

150

1 Direktör.....................

Länsfängelset i Halmstad

1,600

600

—

2,200

150

150

1 Direktör.....................

Länsfängelset i Umeå

1,600

600

~

2,200

150

150

i

1 Direktör.....................

Kronohäktet i Uddevalla

1,600

- 600

—

2,200

150

150

1 Direktör.....................

Kronohäktet i Haparanda

1,300

600

—

1,900

150

150

1 Direktör.....................

Kronohäktet i Paj ala

1,300

600

, i ;

1,900

150

150

1 Direktör.....................

Kronohäktet i Eskilstuna

1,300

600

1,900

150

150

1 Bevakningsbefälhafvare

Kronohäktet i Västervik

1,200

600

-

1,800

150

150

1 Direktör.....................

Kronohäktet i Norrtälje

1,300

500

1,800

150

150

1 Bevakningsbefälhafvare

Kronohäktet i Karlshamn

1,000

500

—

1,500

150

150

1 Bevakningsbefälhafvare

Kronohäktet i Varberg

1,300

200

—

1,500

150

150

1 Bevakningsbeiälhafvare

Länsfängelset i Göteborg

1,000

500

1,500

150

150;

i

1 Bevakningsbefälhafvare

Kronohäktet i Kungsbacka

800

500

1,300

''

150

150

1 Bevakningsbefälhafvare

1,000

50

—

1,050

150

150

Summa

61,100

36,050

8,050

105,200

—

—!

äfvensom förklarat, att för aflönings åtnjutande å denna stat skall

— med upphäfvande af de angående ifrågavarande tjänstemäns löneförhållanden

förut meddelade bestämmelser, i hvad de strida mot nedannämnda

villkor — gälla:

att tjänsteinnehafvare, som enligt nu gällande bestämmelser åtnjuter

andel i inkomsten af fångarbetet, skall för tillgodonjutande af

nu föreslagen aflöning vara skyldig vidkännas indragning till statsverket

af berörda andel; att i sammanhang härmed arbetsdriften vid läns- och

kronocellfängelserna skall af staten till ombesörjande öfvertagas, samt

att tjänsteinnehafvare, som ingår på den nya lönestaten, skall vara skyldig

att utan särskild ersättning underkasta sig såväl det tilläfventyrs ökade

arbete, som af statens öfvertagande af arbetsdriften kan för honom

uppkomma, som ock de förändringar i afseende på tjänstegöromålens

omfattning, som framdeles kunna af olika anledningar äga rum;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

att i afseende på tillträde till ålderstillägg skall iakttagas, att

tjänstetiden skall beräknas från början af kalenderåret näst efter det,

hvarunder utnämning till tjänsten ägt rum; att tjänsteinnehafvare skall

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att

vinna rätt till tillägget, hafva med godt vitsord bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan tjänst inom fångvården; att för löntagare,

som blifvit transporterad, denna beräkning skall omfatta tjänstgöringen

i likartad befattning vid olika fångvårdsanstalter, samt att

löntagare må tillgodoräkna sig den tid, som före den nya lönestatens

utfärdande förflutit från hans utnämning till tjänsten;

att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må sådant tillägg tillträda;

att tjänsteinnehafvare, som ingår på den nya staten, skall vara

skyldig att vid tjänstledighet afstå till vikarien tjänstgöringspenningarna

samt skrifvarearfvodet för den tid, ledigheten varar, och att alltså i

afseende å honom de i kungl. brefvet den 5 juni 1874 i detta afseende

gifna bestämmelser skola upphöra att gälla;

att icke blott nuvarande tjänsteinnehafvare, som kommer i åtnjutande

af nu föreslagna aflöning, utan äfven enhvar, som hädanefter

konstitueras såsom tjänsteman vid fångvårdsanstalterna med aflöning

å den af Riksdagen sålunda godkända lönestat, skall vara skyldig att

afgå från tjänsten med pension, så snart han blifver berättigad till

sådan, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med afskedet anstå,

därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig

att i densamma kvarstå; samt

att, beträffande rätten till pension och pensionsbeloppets storlek,

de för ifrågavarande fångvårdstjänstemän nu gällande bestämmelser

skola lända till efterrättelse äfven för dem, som ingå på den nya staten;

dock att desse tjänsteinnehafvare skola vara underkastade de förändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade såväl i fråga om pension som

i fråga om villkoren för åtnjutande vid tjänstledighet af lön och tjänstgöringspenningar;
att

Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning

om lönetillökning för direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping,

att det för denna befattning i staten upptagna skrifvarearfvodet

höjts från 300 kronor med 200 kronor till 500 kronor samt ålderstilläggen

höjts till 500 kronor hvartdera;

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afä. I Band. 19 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

att Eders Knngl. Maj:ts framställning om lönetillökning för direktören

vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö icke af Riksdagen bifallits;

att Eders Kungl. Maj:ts framställning i fråga om personligt lönetillägg

till nuvarande föreståndaren för kronohäktet å Långholmen

Fridolf Fant icke vunnit Riksdagens bifall; samt

att Riksdagen ökat bestämda anslaget till fångars vård och underhåll

med den beslutade förhöjningen i löner, tjänstgöringspenningar

och skrifvarearfvoden åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna

samt bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg 33,950 kronor

och förhöjningen i skrifvarearfvode åt direktören vid tvångsarbetsanstalten

i Norrköping 200 kronor eller tillhopa 34,150 kronor samt förslagsanslaget

till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och

fångvården anställda ämbets- och tjänstemän med den beräknade förhöjningen

i ålderstillägg åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna

5,900 kronor och förhöjningen i ålderstillägg åt direktören vid

tvångsai-betsanstalten i Norrköping 300 kronor eller tillsammans 0,200

kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 3 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen dels att i aflöningsstat för de betjänte vid

fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utginge af det å riksstaten uppförda

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, upptaga aflöning

med i åberopade statsrådsprotokollet angifna belopp till 4 vaktfruar

och 18 vaktkvinnor vid de centrala fångvårdsanstalterna för kvinnor

samt till 1 första vaktkvinna och 35 vaktkvinnor vid läns- och kronocellfängelserna,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, vid saknad af

bostad för dylik vaktbetjänt vid fångvårdsanstalten, i stället åt sådan

vaktbetjänt från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll anvisa

nödig hyresersättning för ett rum jämte vedanslag samt med föreskrift

i öfrigt att, förutom redan enligt kungl. kungörelsen den 13 juni 1902

för aflönings åtnjutande å nämnda stat stadgade villkor, skulle i fråga

om bemälda kvinnliga betjänte ytterligare gälla:

att dylik betjänt, som redan innehade fångvårdsstyrelsens förordnande,

skulle för tillgodonjutande af ålderstillägg äga beräkna tjänstetiden

från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder förordnandet

meddelats, samt att vaktfru, som förut varit vaktkvinna, skulle för dylikt

lönetillägg, enligt därför eljest uppställda grunder, tillgodoräknas föregående

tjänstetid jämväl som vaktkvinna;

att kvinnlig vaktbetjänt, som inginge äktenskap, skulle vara

skyldig, om fångvårdsstyrelsen så funne nödigt, afgå från tjänsten; samt

att, där fångvårdsstyrelsen funne kokerskegöromålen vid mindre

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

läns- och kronocellfängelse kunna förenas med vaktkvinnotjänsten, vaktkvinnan

skulle vara skyldig bestrida jämväl nämnda göromål;

dels ock att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll med 31,700 kronor samt förslagsanslaget till ålderstillägg

för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda

ämbets- och tjänstemän med 3,800 kronor.

Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning står i sammanhang

med tillämpning på den kvinnliga vaktbetjäningen af den utaf Riksdagen

gillade grundsats, att andel i fångarnes arbetsinkomst icke bör tillkomma

fångvårdspersonalen. Riksdagen har vid öfvervägande af det nu

framlagda förslaget till ny aflöningsstat för ifrågavarande betjänte funnit

sig böra godkänna samma förslag, hvilket innebär, förutom en reglering

af aflöningsbeloppen, jämväl aflöningsstatens öfverflyttande från förslagsanslaget

till bestämda anslaget, till fångars vård och underhåll,

hvarigenom åt desse tjänsteinnehafvare skulle beredas en tryggare ställning

samt pensionsrätt. Mot de för aflöningens åtnjutande föreslagna

villkor har Riksdagen ej funnit anledning till annan erinran, än att det

synts böra tydligt stadgas, att, då vaktkvinna vid mindre läns- eller

kronocellfängelse skall, på grund af fångvårdsstyrelsens bestämmelse,

bestrida jämväl kokerskegöromålen vid fängelset, hon skall göra detta

utan särskild ersättning.

Riksdagen har alltså

dels i aflöningsstat för de betjänte vid fångvårdsanstalterna, hvilkas

aflöning utgår af det å riksstaten uppförda bestämda anslaget till

fångars vård och underhåll, upptagit aflöning med nedan angifna belopp

för följande kvinnliga betjänte nämligen:

Tjänst-

Ålderstillägg

Lön

gorings-

pennin-

Summa

efter

efter

gar

5 år

10 år

1 va kl fru .........................................................

400

300

700

75

75

3 va kl fruar .................................... ................

1,200

900

2,100

75

75

1 vaktkvinna vid de centrala fångvårds-

anstalterna för kvinnor ..........................

350

250

600

75

75

17 d:o vid d:o ................................................

5,950

4,250

10,200

75

75

1 förslå vaktkvinna vid läns- och krono-

cellfängelserna ............................................

350

250

600

75

75

1 vaktkvinna vid d:o d:o .........................

300

200

500

75

75

34 (ko vid (ko (ko .......................

10,200

6,800

17,000

75

75

Summa kronor

31,700|

i

|

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

med rätt för Eders Kung!. Magt att, vid saknad af bostad för dylik

vaktbetjänt vid fåugvårdsanstalten, i stället åt sådan vaktbetjänt från

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll anvisa nödig hyresersättning

för ett rum jämte vedanslag samt med föreskrift i öfrigt

att, förutom redan enligt kung! kungörelsen den 13 juni 1902 för

aflönings åtnjutande å nämnda stat stadgade villkor, skall i fråga om

bemälda kvinnliga betjänte ytterligare gälla:

att dylik betjänt, som redan innehar fångvårdsstyrelsens förordnande,

skall för tillgodonjutande af ålderstillägg äga beräkna tjänstetiden

från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder förordnandet

meddelats, samt att vaktfri^ som förut varit vaktkvinna, skall för dylikt

lönetillägg, enligt därför eljest uppställda grunder, tillgodoräknas föregående

tjänstetid jämväl som vaktkvinna;

att kvinnlig vaktbetjänt, som ingår äktenskap, skall vara skyldig,

om fångvårdsstyrelsen så finner nödigt, afgå från tjänsten; samt

att, där fångvårdsstyrelsen finner kokerskegöromålen vid mindre

läns- eller kronocellfängelse kunna förenas med vaktkvinnotjänsten,

vaktkvinnan skall vara skyldig utan särskild ersättning bestrida jämväl

nämnda göromål;

dels ock såsom följd häraf ökat bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll med 31,700 kronor samt förslagsanslaget till ålderstillägg

för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda

ämbets- och tjänstemän med 3,800 kronor.

4:o) Uti punkten 4 under denna hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, att kamrerarne vid de centrala

fån g vårdsanstalterna måtte för den förlust, de genom minskning i nettoinkomsten

af utminuteringsprocent å premievaror under tiden från och

med den 1 oktober 1899 till och med den 31 december 1901 fått vidkännas,

af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll undfå ersättning

med tillhopa 4,275 kronor 26 öre att, på sätt den i fångvårdsstyrelsens

kameralbyrå upprättade tablå närmare utvisade, mellan desse

kamrerare fördelas.

Riksdagen får med anledning af ifrågavarande framställning erinra,

hurusom till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den

13 januari 1900 dåvarande departementschefen anförde, att, då utminuteringsprocenten

syntes icke hafva tagits i betraktande vid den lönereglering,

som verkställdes af 1874 års Riksdag, och då densamma för

öfrigt utgjorde ersättning för besvär och tidsspillan genom bestyret

med premievarornas anskaffande och utminutering samt för den därvid

uppkomna förlust, men dessa bestyr och sagda förlust minskades i samma

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

mån, som utminuteringsprocenten upphörde, eu af fångvårdsstyrelse 11

då gjord hemställan beträffande ersättning för utminuteringsproeent

icke syntes böra föranleda någon framställning till Riksdagen. Uti det

vid statsverkspropositionen till 1901 års Riksdag fogade statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementsärenden den It januari samma år

berördes frågan ånyo, och inhämtas däraf, att denna procent utgjort 12

procent å premie varornas inköpspris och godtgjorts kamrerarne genom

höjning af detta samt sålunda betalats af fångarnas arbetsförtjänst, att

denna inkomst för kamrerarne varit i början åt 1870-talet ganska betydande,

men redan under åren närmast efter 1874 ars lönereglering

betydligt nedgått och därefter i allmänhet fortfarande sjunkit, samt att

departementschefen ansett en af fångvårdsstyrelsen gjord framställning

om särskild fyllnadsersättning till kamrerarne för år 1901 för sagda

inkomsts upphörande icke böra föranleda till annan åtgärd än den, som

kunde varda vidtagen till beredande af dyrtidstillägg.

De skäl, hvilka, enligt hvad ofvan meddelats, år 1900 af dåvarande

departementschefen anfördes mot beviljandet åt kamrerarne af då begäid

ersättning, hafva synts Riksdagen äga samma giltighet i fråga om den

nu föreslagna godtgörelsen. Riksdagen bär under sadana förhållanden

icke kunnat finna det sätt, på hvilket dyrtidstilläggen af Riksdagen

reglerats, böra utöfva inverkan på denna frågas bedömande, men får

erinra, att, om än denna reglering skett annorlunda, än departementschefen

år 1901 torde hafva förutsatt, dyrtidstillägg likväl enligt de af

Riksdagen fastställda grunder tilldelats kamrerarne vid tvångsarbetsanstalterna

i Landskrona och Norrköping, samt att öfrige nu ifrågavarande

kamrerare åtnjuta fri bostad och vedbrand, hvilket ansetts

innefatta sådana förmåner, att dyrtidstillägg icke bör erhållas.

Riksdagen har af dessa skäl funnit sig icke kunna godkänna

Eders Kung! Maj:ts ifrågavarande förslag, hvadan Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning icke vunnit Riksdagens bifall.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 5 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att öka reservationsanslaget till vard och underhall

af läns- och kronohäkten med 10,000 kronor.

Riksdagen, som funnit behofvet af den föreslagna anslagsökningen

ådagalagdt, har ökat reservationsanslaget till vård och underhåll af

läns- och kronohäkten från 30,000 kronor med 10,000 kronor till

40,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 liiksdagens Skrifvelse N:o 109.

Eldigt; Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle, vid bifall till gjorda

fram stall rungar beträffande fångvården, bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll, som nu utgjorde 559,750 kronor, komma att upptagas^

till 626,600 kronor, förslagsanslaget till ålderstillägg för en del

vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän

som nu utgjorde 65,000 kronor, behöfva upptagas till 75,000 kronor

och reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten

som nu utgjorde 30,000 kronor, komma att upptagas till 40,000 kronor’

samt följaktligen, och då andra ändringar i fångvårdsanslaget ej föresloges,

detta anslag i sin helhet, som nu utgjorde 1,753,395 kronor,

komma att upptagas till 1,840,245 kronor.

Därigenom att Riksdagen, på sätt under punkten 2 här ofvan anmälts,

icke lämnat sitt bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställningar

om höjning med 500 kronor af lönen till hvardera ''af direktörerna vid

tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping, har ökningen af

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll enligt Riksctagens

beslut blifvit 1,000 kronor mindre än enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag

och utgör 65,850 kronor, hvarigenom berörda anslags belopp kommit

att tippgå till 625,600 kronor. I afseende på de af Eders Kungl. Maj:t

föreslagna ökningar af förslagsanslaget till ålderstillägg samt reservationsanslaget

till vard och underhåll af läns- och kronohäkten har Riksdagen

icke vidtagit någon förändring, utan hafva dessa enligt Riksdagens

beslut upptagits till resp. 75,000 och 40,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

6:o) Eders Kungl. Maj:t''har föreslagit Riksdagen att för jämnande

af hufvudtitelns slutsumma öka det å andra hufvudtiteln uppförda

förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved med mera

med 30 kronor, i följd hvaraf anslaget, nu utgörande 64,307 kronor,

skulle komma att uppgå till 64,337 kronor.

'' rättande öfriga ordinarie anslag har Eders Kungl. Maj:t icke

föreslagit någon förändring.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

Riksdagen har i riksstaten för år 1904 till oförändrade belopp

upptagit samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel, Indika

här ofvan icke blifvit omförmälda, dock har anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved med mera för jämnande af hufvudtitelns slutsumma

ökats från 64,307 kronor med 30 kronor till 64,337 kronor.

7:o) Uti två inom Riksdagen väckta, med afseende å yrkandet

och det väsentliga af motiveringen lika lydande motioner har föreslagits,

att Riksdagen ville besluta, att nämndeman för biträde vid vägsyner

tillerkännes resekostnads- och traktamentsersättning enligt femte klassen

af gällande resereglemente.

Till stöd för detta yrkande har uti motionerna anförts följande.

Det vore ett obestridligt faktum, att nämndemän i och för sin

tjänstgöring tillskyndades kostnader dels genom förlusten af flere arbetsdagar,

dels för resor fram och åter till vederbörande förrättningsställen

och dels slutligen för vivre in. m. under förrättningsdagarne, hvilka

kostnader för flertalet nämndemän verkade i hög grad betungande. Eu

lindring härutinnan hade visserligen beredts nämndemännen genom

kungl. kungörelsen den 30 december 1863, enligt hvilken nämndemän

tillerkänts rätt till godtgörelse för vissa extra förrättningar, och genom

kungl. kungörelsen den 3 juni 1892, hvari stadgats rätt för nämndemän

till skjutsersättning för biträde vid brottmålsransakningar å urtima ting

eller extra rättegångsdag under lagtima ting, men däremot utginge icke

någon ersättning till nämndemän för deras ordinarie tingstjänstgöring

eller för deras biträde vid vägsyner.

Då frågan om godtgörelse åt nämndemän för deras ordinarie

tjänstgöring så nyligen som i fjol varit under Riksdagens behandling,

ville motionärerna för närvarande inskränka sig till att påvisa behofvet

af ersättning åt nämndemän för deras biträde vid vägsyner..

Motioner i syfte att bereda nämndemän ersättning för sistnämnda

åliggande hade flera gånger blifvit väckta inom Riksdagen, men hittills

städse afslagits. Såsom skäl för afslagsyrkandet hade hufvudsakligen

anförts: att biträdandet vid vägsyner vore att anse såsom ett kommunalt

uppdrag, enär ersättning för nämnda förrättning inom ej få trakter af

riket utginge af de kommuner, som valt nämndemännen; att nämndemännen

åtnjöte vissa af ålder beviljade friheter; att skyldigheten att

biträda vid vägsyner föreskrefs redan i 1734 års lag, hvarför nämndemännen

genom denna bestämmelses intagande i nu gällande väglag

ej tillfogades något ytterligare besvär utöfver hvad som redan förut

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

varit stadgadt, samt att nämndemansbefattningen vore ett förtroendeuppdrag.

För att påvisa oliållbarheten af dessa skäl hafva i motionerna

följande erinringar framställts.

Därest åliggandet för nämndemän att biträda vid vägsyner vore

ett kommunalt uppdrag, skulle detta förutsätta, att uppdraget ej sträckte

sig utöfver den kommun, som valt nämndemannen. Men nu vore, såsom

bekant, nämndemännens biträdande vid vägsyner ej inskränkt till någon

viss kommun, utan omfattade i allmänhet hela distriktet eller delar

däraf. Den omständigheten, att åtskilliga kommuner tillerkänt sina

nämndemän ersättning för ifrågavarande åliggande, borde ej kunna tillmätas

annan betydelse, än att man inom dessa kommuner kommit till

insikt om beliofvet af att nämndemän erhölle ersättning för sitt berörda

uppdrag. Att denna ersättning borde utgå af staten, framginge enligt

motionärernas åsikt med all önskvärd tydlighet däraf, att tillsynen öfver

vägars byggnad och underhåll fullgjordes af staten genom dess organ,

länsmännen, med biträde af nämndemän.

Hvad anginge påståendet, att nämndemännen redan åtnjöte ersättning

för sina åligganden genom befrielse från vissa skyldigheter, såsom

kronobrefbäring och skjutsskyldighet, saknade detta påstående numera

betydelse, sedan kronobrefbäringen genom kungl. kungörelsen den 5

december 1873 upphört, och skjutsskyldigheten, eller med andra ord

utgörandet af kronoskjuts, med hänsyn till de öfriga samfärdsmedlens

utveckling numera sällan ifrågakomme.

Väl vore det sannt, att föreskriften om nämndemäns biträdande

vid vägsyner ej tillkommit genom nya väglagen, utan funnits intagen

redan i 1734 års lag, men frågan gällde här ej tillkomsten af detta onus,

utan omfattningen af detsamma. Under det att ifrågavarande åliggande

vid tiden för 1734 års lag varit lätt undanstökadt, helst de allmänna

vägarne då varit fåtaliga och af föga utsträckning, kräfde samma åliggande

numera i mån af vägarnes ökning i antal och utsträckning en

betydande tidsutdräkt och dryga kostnader.

Slutligen hade anförts, att nämndemannauppdraget vore ett förtroendeuppdrag

och borde därför ej tillerkännas någon ersättning. Då

emellertid flera med nämndemansbefattningen jämförliga förtroendeuppdrag

funnes, som vore förenade med ersättning, borde egenskapen

af förtroendeuppdrag ej lägga hinder i vägen för tilldelandet af ersättning

åt nämndemännen. Fast hellre borde den omständigheten, att

nämndemannauppdraget tillika vore ett tvångsuppdrag, som kunde på
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 109-

tvingas en person mot hans vilja, utgöra ett kraftigt manande skäl för

att nämndemän tillerkändes ersättning för de kostnader, som tillskyndades

dem i och genom deras tjänstgöring.

Med anledning häraf och då något syntes böra göras för att

minska de dryga kostnader, som vore förenade med nämndemannabefattnings

fullgörande, framställdes ofvan angifna yrkande.

Upprepade gånger hafva inom Riksdagen väckts motioner i syfte

att bereda nämndemän ersättning för deras tjänstgöring i ett eller

annat afseende. Ibland har det gällt deras ordinarie tjänstgöring, ibland

deras tjänstgöring vid vägsyner. Dessa framställningar hafva städse

af Riksdagen afslagits. Senast afslog nästlidna års Riksdag, i enlighet

med statsutskottets hemställan, ett väckt förslag om skrifvelse till Eders

Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i fråga om bidrag

af statsmedel till rese- och traktamentsersättning åt tjänstförrättande

nämndemän. Ehuru Riksdagen vidhåller, att ersättning för ordinarie

tjänstgöring icke bör beredas nämndemännen, har Riksdagen dock icke

velat bestrida, att visst fog möjligen kan anses föreligga för att nämndemän

må under särskilda förutsättningar erhålla lämplig godtgörelse för

biträde vid vägsyner, hvilket åliggande numera torde vara, i synnerhet

å vissa orter, afsevärdt mer betungande än före tillämpningen af den

nya väglagen, och i afseende hvarpå fortfarande gäller bestämmelsen i

kungl. förordningen den 30 december 1863 § 2, som stadgar, att ersättning

af allmänna medel icke för dylikt biträde utgår. Riksdagen

har likväl icke ansett sig böra bifalla det uti ifrågavarande motioner

nu framställda förslag, som förutsätter, bland annat, ändring i gällande

författningar, utan anser det önskligt, att denna fråga blifver, innan

den af Riksdagen företages till afgörande, gjord till föremål för noggrann

utredning; och har Riksdagen sålunda ansett motionerna böra föranleda

Riksdagen att hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om verkställande af en

dylik utredning och framläggande af det förslag, som däraf må kunna

föranledas. Det torde vid en dylik utredning böra, därest till äfventyrs

ersättning för nu ifrågavarande biträde må anses skola nämndemän

tillerkännas, tagas under öfvervägande, bland annat, dels huruvida densamma

bör utgå helt eller delvis af statsmedel eller af vägkassan, dels

huruvida, i betraktande däraf att nämndemansbefattningen är ett kommunalt

förtroendeuppdrag, ersättning bör beviljas annat än för tjänstgöring

utom det distrikt, för hvilket nämndemannen blifvit, vald, dels,

ifall det fortfarande anses oundgängligt, att två nämndemän samtidigt

biträda vid synen, huruvida ersättningen bör utgå till mor än den ene

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. J Afd. 1 Rand. 19 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

af dem, dels ock huruvida icke ersättningen bör inskränkas till allenast

skjutsersättning och måhända utgå i förhållande till längden af synad väg.

Riksdagen, som i frågans nuvarande läge icke ansett sig böra

vidare än som skett uttala sig i densamma, får, med anledning af hvad

sålunda anförts och med föranledande af ofvanberörda motioner, anhålla,

att Eders Kung]. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och

under Indika villkor ersättning må kunna beredas nämndemän för deras

biträde vid vägsyner samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill

Eders Kungl. Maj:t må finna förhållandena föranleda.

Extra anslag.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, för fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet,

å extra stat för år 1904 anvisat ett belopp af 50,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 8 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att, för bestridande af de utaf tillämpning af lagen

om straffregister föranledda kostnader, för amanuenser, renskrifning med

mera vid justitiedepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli,

på extra stat för år 1904 anvisa ett anslag å 4,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra godkänna Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har, för bestridande af de utaf tillämpning af lagen

om straffregister föranledda kostnader, för amanuenser, renskrifning med

mera vid justitiedepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli,

å extra stat för år 1904 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

och i likhet med hvad vid riksdagarne åren 1901 och 1902

ägt rum har Riksdagen, till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet,

anvisat å extra stat för år 1904 ett belopp af 3,500 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till

aflönande af ett biträde å nedre justitierevisionens registratorskontor å

extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 2,700 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

Riksdagen, som ansett ifrågavarande framställning böra vinna bifall,

bar, till aflönande af ett biträde å nedre justitierevisionens registratorskontor,

å extra stat för år 1904 anvisat ett belopp af 2,700 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

bär Riksdagen för år 1904, till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och militära ledamöter, å extra stat anvisat ett belopp af 3,250

kronor.

13:o) Uti punkten 12 under denna hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen dels att medgifva:

ej mindre att länsfängelset i Göteborg måtte enligt det i åberopade

statsrådsprotokoll omförmälda, af Göteborgs stad afgifna anbud

och på däri närmare angifna villkor till staden försäljas för en köpeskilling

af 600,000 kronor;

än äfven att för utvidgning af länsfängelset i Hernösand i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det i nämnda statsrådsprotokoll angifna

förslag och för inköp af den därför erforderliga tomten n:o 2 i Hernösands

stads första kvarter äfvensom för uppförande af ett nytt cellfängelse

invid Göteborg, likaledes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

det i samma statsrådsprotokoll omförmälda förslag, och för förvärfvande

af tomt för det nya fängelset måtte få användas köpeskillingen för

länsfängelset i Göteborg, och att för sådant ändamål ett däremot svarande

belopp måtte, i afbidan på köpeskillingens gäldande, af tillgängliga

medel i män af behof förskotteras;

dels ock att för samma ändamål härutöfver å extra stat för år

1904 bevilja ett anslag af 460,000 kronor.

Enär, på sätt chefen för sjöförsvarsdepartementet, som i detta

ärende afgifvit yttrande, meddelat, det synts vara af största vikt, att

Nya Varfvets område i dess helhet så snart som möjligt ställes till

sjöförsvarets förfogande, och då i sådan händelse det å berörda plats

nu förlagda straffängelset måste indragas, har Riksdagen funnit erforderligt,

att åtgärder nu vidtagas för tillgodoseende af det behof af

annat fängelseutrymme, som genom sagda fängelses afstående måste

uppkomma. Emot den nu af Eders Kungl. Maj:t föreslagna anordningen

att till eu del bereda dylikt utrymmejgenom förvärf till uppgifvet

pris af 63,000 kronor af ett område intill nuvarande länsfängelset

i Hernösand samt genom byggnaders uppförande därstädes bär Riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.20 Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

dagen icke funnit anledning till erinran, helst en utvidgning af detta

fängelse torde föranledas redan af hänsyn till den stigande folkmängden

i Norrland. Riksdagen har funnit sig jämväl böra godkänna förslaget,

att nuvarande länsfängelset i Göteborg med område försäljes till Göteborgs

stad för ett pris af 600,000 kronor, samt att nytt'' cellfängelse

uppföres å det i landeriet Stora Härianda äng ingående, i statsrådsprotokollet

afsedda område vid Göteborg, sedan detsamma för ändamålet

förvärfvats genom att för besittningsrätten till området erlagts en lösesumma

af 78,000 kronor. Riksdagen har emellertid ansett, att såsom

villkor i köpeaftalet med Göteborgs stad angående nuvarande länsfängelsets

tomt bör utöfver de i statsrådsprotokollet angifna bestämmelser

stadgas, att staden skall vara skyldig att utan ersättning framdraga

till det nya fängelsets område vatten-, aflopps- och belysningsledningar.

Då Riksdagen alltså godkänt Eders Kungl. Maj:ts förslag

i fråga om det nya fängelsets förläggande till Stora Härlanda, har detta

likväl skett endast under den bestämda förutsättning, att reseersättning

och dagtraktamente icke må af statsmedel utgå till tjänsteinnehafvare,

då de från Göteborg verkställa tjänstebesök vid det nya fängelset, och

att, för att förebygga detta, särskilda anordningar må, om så erfordras,

vidtagas, exempelvis genom områdets intagande i stadsplanen.

Till underlättande af bedömandet af det behöfliga ökade fängelseutrymmets

storlek har Riksdagen från fångvårdsstyrelsen införskaffat

nedanstående tabellariska uppgift angående det nuvarande antalet celler

i straffängelset å Nya Varfvet samt i länsfängelserna i Göteborg och

Hernösand äfvensom angående motsvarande antal efter de föreslagna

förändringarna.

Uppgift

å cellantalet vid nedannämnda fängelser för närvarande samt efter Nya

Varfvets fullständiga återlämnande till sjöförsvaret och under förutsättning

att länsfängelset i Hernösand tillbygges och nytt cellfängelse för

Göteborgs län uppföres.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 109-

21

Fängelsets namn

Nuvarande cellantal

Blifvande cellantal

Anm.

Dag- och

nattceller

Arbets- celler, an- j

vändbara

äfven till

fångförvar

under nät- terna

Nattceller

| Arbets- celler, icke

Dasr- och använd-

8 bara till Nattceller

nattceller. fångförvar

| under nät- terna

Centralfängelse t å

Nya Varfvet ...

170 *)

44)

116

|

1

''

.

*)’ Därifrån af- gå för admini- strationsbehof 7

celler.

Länsfängelset i

Hernösand......

54»)

—

—

140 12

—

2) Därifrån af- gå för admini- strationsbehof 4

celler.

Länsfängelset i

Göteborg ......

1023)

—

—

180 | 20

154)

s) Därifrån af- gå för admini- strationsbehof 6

celler.

*) 10 å 15 natt- celler.

Summa

326

40

116

320 j 32

15

366

116

352

Efter afdrag al

celler, erforder- liga för admini- strationsbehof..

eller oanvändbara

till fångförvar

under nätterna

17

|

1

'' _

32

Återstår till fång- förvar, jämväl

under nätterna

disponibla celler

349

■

116

i

320

15

i

Af denna tablå framgår, att vid ifrågavarande fängelser antalet

dag- och nattceller för enrumsfångar blifver efter förändringen ungefär

detsamma som nu. Om än en ringa minskning kommer att äga rum,

lärer denna icke böra föranleda betänkligheter, enär möjlighet;förefinnes

att bättre utnyttja det nuvarande cellantalet vid andra fängelser. Det

torde enligt Riksdagens mening ej heller saknas utväg att genom vidtagande

af vissa ändringar i eller tillägg till den nu framlagda byggnadsplanen

vid Göteborg bereda något ökadt antal celler för enrums
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Biksdagens Skrifvelse N:o 109.

fångar, därest så skulle erfordras, utan att likväl totalkostnaden för

byggnaderna öfverskrides. En betydlig minskning skulle däremot genom

förändringen uppstå i antalet nattceller, livilka användas för s. k.

gemensamhetsfångar, men då dessa fångars antal visat eu mycket stark

nedgång under senaste årtiondet, beroende på ändrad lagstiftning,

särskild! i fråga om tiden för straffarbetes verkställande i enrum, lärer,

enligt från fångvårdsstyrelsen vunnen upplysning, i andra fängelser

fortfarande finnas fullt tillräcklig plats för inrymmande af samtliga

gemensamhetsfångar.

Riksdagen, som alltså antager, att de nu föreslagna byggnaderna

skola befinnas för ändamålet tillräckliga, har icke heller funnit sig böra

göra någon erinran mot deras liufvudsakliga anordning.

På grund af hvad sålunda antöxts har Riksdagen dels medgifvit:

ej mindre att länsfängelset i Göteborg må till Göteborgs stad för

eu köpeskilling åt 000,000 kronor försäljas på de i det af staden afgifna,

i statsrådsprotokollet för den 12 januari innevarande år omförmälda

anbud upptagna villkor med tillägg till dessa, att staden skall

vara skyldig att utan ersättning framdraga till det nya fängelset å

Stora Härianda vatten-, aflopps- och belysningsledningar;

än äfven att för utvidgning af länsfängelset i Hernösand, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det i nämnda statsrådsprotokoll angifna

förslag, och för inköp af den därför erforderliga tomten n:o 2 i Hernösands

städs första kvarter äfvensom för uppförande af ett nytt cellfängelse

Jnvid Göteborg, likaledes i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med detJ i samma statsrådsprotokoll omförmälda förslag, och för förvärfvande

af tomt för det nya fängelset må användas köpeskillingen

för länsfängelset i Göteborg, och alt för sådant ändamål ett däremot

svarande belopp må, i afbidan på köpeskillingens gäldande, af tillgängliga

medel i mån af behof forskotteras;

dels och för samma ändamål härutöfver å extra stat för år 1904

beviljat ett anslag af 460,000 kronor.

14:o)*Eders Kungl. Maj:t har i punkten 13 under denna j.hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1904 bevilja,''för uppförande

af nya fanggårdar vid länsfängelserna i Linköping och Karlskrona,

ett anslag å 26,110 kronor.

På grund af den i detta ^ärende lämnade utredning har Riksdagen

funnit ^sig böra bevilja det nu begärda anslaget. I afseende å det

vederlag, som föreslagits skola utgå till landshöfdingen i Östergötlands

län för afkastningen af den i statsrådsprotokollet omförmälda trädgårds
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

jord i Linköping, har Riksdagen emellertid funnit det icke vara erforderligt,

att detta vederlag godtgöres annan innehafvare af landshöfdingeämbetet

än den nuvarande.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts nu

ifrågavarande framställning, för uppförande af nya fånggårdar vid länsfängelserna

i Linköping och Karlskrona, på extra stat för år 1904 beviljat

ett anslag af 26,110 kronor.

15:o) Uti punkten 14 under denna hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte, till byggnader med mera vid

tvångsuppfostringsanstalten å Bona, å extra stat för år 1904 anvisa

ett belopp af 136,000 kronor.

Mot beviljandet af det nu af Eders Kungl. Maj:t begärda anslaget

till fortsättande af byggnadsarbetena med mera å den beslutade nya

tvångsuppfostringsanstalten å Bona har Riksdagen icke funnit anledning

till erinran.

Riksdagen har därför, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i ämnet

gjorda framställning, till byggnader med mera vid tvångsuppfostringsanstalten

å Bona, å extra stat för år 1904 anvisat ett belopp al''

136,000 kronor.

16:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

har Riksdagen, till resestipendier åt ordinarie domare eller

dem, som vid domstolarne bereda sig för domarekallet, å extra stat

för år 1904 anvisat ett belopp af 6,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ersättande

af förskott, som statskontoret utbetalt för vissa, i ofvanberörda

statsrådsprotokoll omförmälda ändamål, å extra stat för år 1904 anvisa

ett anslag af 60,045 kronor.

Riksdagen har, till ersättande af ifrågavarande förskott, å extra

stat för år 1904 anvisat ett belopp af 60,045 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande

af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del tjänstemän och betjänte

i justitiedepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:t.s kansli samt till

justitiedepartementet hörande ämbetsverk och kårer, på extra stat för

år 1904 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 63,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen, i

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t. sålunda föreslagit, för beredande

af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte

inom justitiedepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli

samt till justitiedepartementet hörande ämbetsverk, kårer och stater,

under andra hufvu dtiteln på extra stat för år 1904 anvisat såsom förslagsanslag

ett belopp af 63,000 kronor att utbetalas med iakttagande,

att för beräknande af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse

angifna grunder.

Stockholm den 20 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor.

lull. till Riksd. hot. lund. 10 Sami. 1 A/d. 1 Rand. 19 Häft.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Justitie
-

Departementschefen................................................................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...........................................................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag ............

Högsta domstolen...................................................................................................................................

Justitiekanslersexpeditionen ..............................................................................................................

Nedre justitierevisionen ........................................................................................................................

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat. Nuvarande belopp............................................

Ökas i och för bildande af en ny domsaga med benämning af Gellivare domsaga med ....

Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat...............................................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat ....................................

Krigshofrätten ........................................................................................................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ...............................................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ...........................................................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp .......................................................................................

Ökas med ....................................................................................................................................

Förslagsanslag .............................................................................................................................

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och

Ökas med .......................................................................................................................................

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag. Nuvarande belopp ........

Ökas med ......................................................................................................................................

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag...........................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag...............................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp............................

Ökas för jämnande af hufvudtitelns slutsumma med ..................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag.......................................................................................................

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

27

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

iölfibuviui; e . o

f''j><r * ?} fja •*.

- . i\h>

1

Anvisning i

kontant.

departementet.

Kronor.

ö. I

17,000

35.800

6.000

182,700

18.800

150,900

684,487

_

.............

__

_;

677,687: —

6,800: -

476,913

208,713

11,100

55,000

.................................................

....................................

..................

—

59,500: —

5

........... 559,750: —

........... 65,850: —

625,600: —

1,039,145: —

1,664,745: —

75,000: —

yi j ;

tjänstemän, förslagsanslag.

Nuvarande belopp...

65,000: —

10,000: —

.................................... 30,000

""""''.................................................................... 10,000

införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag.............

40,000:

64.307: —

30: —

1,839,245

84.000

12.000

18,000

135,000

64,337

4,500

Summa! 4,004,495

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Andra hufvudtitel.

Justitiedepartementet.

För fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet....................

» bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister

föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. vid

justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ............■

Till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet................................

» aflönande af ett biträde å nedre justitierevisionens registrators
kontor.

............................................................................................-!

» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter

För utvidgning af länsfängelset i Hernösand och uppförande af ett;

nytt cellfängelse invid Göteborg........................... ,

» uppförande af nya fånggårdar vid länsfängelserna i Linköping;

och Karlskrona ..................................................................................;

Till byggnader m. m. vid tvångsuppfostringsanstalten å Bona ........

» resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne

bereda sig för domarekallet ..........................................................

» ersättande af utaf statskontoret utbetalda förskott ....................

För beredande af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del tjänstemän

och betjänte i justitiedepartementet samt därtill hörande ämbetsverk

och kårer, förslagsanslag ............................................. j

Summa

Kronor. j ö.

50,000 —

4,000 —

3,500 —

2,700;—

3,250—

460.000

26,110

136.000

6,000

60,045 —:

63,000|—l

814,605 —

STOCKHOLM, ISAAC MARCIIS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.