Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bildande af en lånefond för rederinäringens understödjande.

1903-05-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:124, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bildande af en lånefond för rederinäringens understödjande.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 124.

13

No 124.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 maj 1903.

— — — — Andra Kammaren den 18 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition angående bildande af en lånefond

för rederinäringens understödjande.

(Statsutskottets utlåtande n:o 75.)

TILL KONUNGEN.

I en till Riksdagen den 13 sistlidne mars aflåten proposition (n:o 66)

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen bilagdt statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för samma dag föreslagit Kiksdagen

dels att för bildande af en lånefond till rederinäringens understödjande,

att förvaltas och användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de

i statsrådsprotokollet angifna grunder samt de närmare bestämmelser Eders

Kungl. Maj:t kunde komma att meddela, bemyndiga riksgäldskontoret att,

i mån af behof, från 1904 års början tillhandahålla statskontoret ett belopp

af 5,000,000 kronor, med åliggande för statskontoret att till riksgäldskontoret

inleverera den å de från fonden utlämnade lån inflytande

räntan,

dels ock medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från fonden

utgående lånen verkställdes, intill utgången af år 1909 tillädes fonden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 124.

Det af en minoritet inom handels- och sjöfartskommittén ursprungligen

framställda förslaget, att staten för sjöfartsnäringens höjande skulle

bilda en fond, ur hvilken redare kunde erhålla lån på billiga villkor, har,

såsom af statsrådsprotokollet framgår, i sina hufvuddrag vunnit anslutning

af nästan alla de sakkunniga myndigheter, som i detta ärende blifvit hörda.

Från flera håll har emellertid med bestämdhet framhållits, att statens medverkan

för anskaffande af kapital åt rederinäringen knappast kan anses

erforderlig, då fråga är om inrikes sjöfarten, men däremot är väl behöflig

för att den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt i aflägsna

farvatten skall kunna erhålla önskvärd utveckling. Denna uppfattning

delar Riksdagen till fullo; och då Riksdagen nu anser sig böra besluta

bildandet af den föreslagna lånefonden, är det särskildt för att sistberörda

gren af vår rederinäring genom densamma må befordras. Enligt

Riksdagens mening bör det endast undantagsvis ifrågakomma, att rederiföretag

för inrikes sjöfart understödjes med lån från fonden.

Med hänsyn till önskvärdheten af att den svenska industrien så vidt

möjligt tillgodoses, anser Riksdagen, att vid ut färdande af bestämmelser

angående låns erhållande från fonden det bör tagas under öfvervägande,

huruvida, utan att fondens syfte att stödja och utveckla den svenska rederirörelsen

på något sätt lider intrång, företräde kan, i de fall, då lån från

fonden sökes för anskaffande af fartyg, under i öfrigt lika förhållanden gifvas

den lånesökande, som låter tillverka fartyget vid svensk verkstad.

Hvad angår de enligt statsrådsprotokollet af föredragande departementschefen

angifna grunder för fondens förvaltning och användning, har Riksdagen

vid desamma ej haft annat att erinra, än att lånens löpetid, som är

föreslagen till tio år, torde böra bestämmas något kortare. En sådan förkortning

af lånetiden — hvarför såväl kommerskollegium som statskontoret

uttalat sig — synes Riksdagen vara önskvärd särskildt för att man skall

kunna undgå att, såsom vid en tioårig lånetid skulle vara erforderligt, vidtaga

åtgärder för att vid gällande kraft bibehålla ej mindre hufvudgäldenärens

förbindelse än äfven de borgensförbindelser, som vid dessa lån säkerligen

i många fall måste fordras, äfven då realsäkerhet lämnats.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen dels beslutat

att för bildande af en lånefond till rederinäringens understödjande, att förvaltas

och användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 13 mars 1903 angifna grunder med af

Riksdagen här ofvan omförmälda ändringar och tillägg samt i enlighet med

de närmare bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan komma att meddela, be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 124.

15

myndiga riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början tillhandahålla

statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor, med åliggande för

statskontoret att till riksgäldskontoret inleverera den å de från fonden utlämnade

lån inflytande räntan, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar,

som å de från fonden utgående lånen verkställas, må till utgången

af år 1909 tilläggas fonden.

Stockholm den 18 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.