Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående förändrad organisation i fråga om rikets officiella statistik.

1903-05-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:130, Skrifvelse till Konungen, angående förändrad organisation i fråga om rikets officiella statistik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 130.

1

N:o 130.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1903.

— — — — Andra Kammaren — 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående förändrad organisation

i fråga om rikets officiella statistik.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 15.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 32.)

Till Konungen.

I två inom Riksdagen väckta motioner har påkallats en utredning,

huru inom rikets officiella statistik må kunna åstadkommas största

möjliga enhet och planmässighet i arbetet samt ökad skyndsamhet vid

publikationen m. in.

Efter framställd anhållan af vederbörande utskott hafva kommerskollegium

och statistiska centralbyrån afgifvit gemensamt yttrande i

detta ämne, hvilket yttrande kommit till Riksdagens kännedom.

Såsom i motionerna framhållits, är eu tillförlitlig och tidens rörelse

noga följande statistik af största vikt på alla samhällslifvets områden

och icke minst i fråga om näringarnas utveckling. Utan en sådan statistik

kunna verkningarna af lagar och förordningar icke med säkerhet

bedömas, och försöken att afhjälpa förhandenvarande brister måste

blifva famlande och osäkra. Den ofantliga betydelsen för ett samhälle

af att besitta en tillförlitlig och väl ordnad statistik torde icke heller

Bill. till Riksd. Vrot. 1903. 10 Samt. 1 Afd. 1 Hand. 29 Höft. (N:is 130—132.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 130.

från något håll jäfvas. Statistiken är i själfva verket det moderna samhällets

bokföring. Men en förutsättning för att statistiken skall kunna

lösa sin så kräfvande uppgift är, att den själf äger förmåga till fortgående

reformering och utveckling.

Den svenska statistiken har en gång intagit en framstående ställning,

men står icke längre fullt i jämnhöjd med tidens fordringar.

Orsaken härtill torde visserligen i någon mån vara att söka däri, att

vår statistik arbetar med jämförelsevis obetydliga ekonomiska hjälpmedel.

I ej ringa grad beror likväl det mindre tillfredsställande skick,

hvaruti flera grenar af vår officiella statistik befinna sig, på organisationen

af densamma.

Den nuvarande organisationen af Sveriges officiella statistik, som

närmast föranleddes af Rikets Ständers skrifvelse i ämnet till Kungl.

Maj:t den 18 oktober 1854, räknar i hufvudsak sin tillvaro från år 1858.

Grundtanken i den nya organisationen var, att ett särskildt ämbetsverk,

statistiska centralbyrån, skulle utföra de officiella statistiska arbeten,

som ej med nödvändighet folio inom de förvaltande verkens

område, samt att all officiell statistik, såväl den af centralbyrån som

af de förvaltande verken utförda, för vinnande af nödig enhet och planmässighet

skulle stå under öfverinseende af eu speciell kommission,

som ägde granska alla förslag till större ändringar inom den officiella

statistiken och själf, där den fann lämpligt, kunde föreslå sådana.

Detta uppdrag tillföll ett råd, statistiska beredningen, som år 1886 omdanades

till den nuvarande statistiska tabellkommissionen, hvilken uppkallats

efter det äldre, år 1858 upplösta ämbetsverket af samma namn.

De åskådningar, som lågo till grund för 1858 års organisation,

hafva emellertid så småningom råkat i glömska eller lidit intrång. I

afseende härå må till en början framhållas, att af de i serien »Bidrag

till Sveriges officiella statistik)) ingående 23 statistiska publikationer endast

7 helt och hållet eller delvis bearbetas och utgifvas af statistiska

centralbyrån. De öfriga, utgörande företrädesvis sådana som under

årens lopp tillkommit, ombesörjas en hvar af det ämbetsverk, som omfattar

området för publikationen. De särskilda ämbetsverken utgifva

därjämte flera i nyssnämnda serie ej ingående statistiska publikationer.

Den från början afsedda koncentrationen och enhetliga ledningen

måste således under vår officiella statistiks utveckling anses hafva blifvit

väsentligen åsidosatt. I nära samband härmed står, att utgifvandet af

landets statistik allmera anförtrotts åt icke-fackmän. Inom nu ifrågavarande

ämbetsverk, som icke hafva statistik till sin egentliga uppgift,

blir sysslandet med den, från verkets sida sedt, helt naturligt en under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 130. 3

ordnad sak. Den öfverlämnas i regeln åt någon yngre tjänsteman utan

anspråk på att denne skall hafva vid universitet eller annorledes inhämtat

någon kännedom om statistik. Och denne tjänsteman i sin ordning

betraktar lika naturligt arbetet med statistiken blott såsom en genomgångssyssla

under afvaktan på befordran till annan plats inom verket.

Nu omförmälda förhållanden kunna tydligen icke vara till fromma

för landets statistik och densammas uppgift att fylla de växande behof,

som det praktiska lifvet för sin egen utveckling ställer på det statistiska

arbetet. Ty huru skiljaktiga än de olika grenarne af statistik kunna

förefalla, så böra dock alla samman. Och att vidare statistikens omhänderhafvande

i så många fall af icke-fackmän skall lända densamma

till stort förfång, är själfklart. Ty därvid kan icke uppfattningen af det

organiska sambandet mellan statistikens olika delar komma till sin rätt,

enär förutsättningen härför, allmän statistisk bildning, saknas; ej heller

kan man af den, som saknar vetenskapliga insikter på detta område,

påräkna den kritik i fråga om vare sig materialet själft eller metoderna

för dess insamlande, hvarpå statistikens tillförlitlighet och därmed dess

hela värde beror. Vidare kan man icke från den, som endast liksom

i förbigående sysslar med statistik, förvänta de uppslag till nya synpunkter

och initiativ, utan hvilka statistiken ej kan följa med sin tid

och dess ständigt växande behof af såväl fullständigare som tillförlitligare

kännedom om sig själf. För öfrigt kan man blott af fackmannen

fordra den viktiga kännedomen om och intresset för statistikens utveckling

i främmande länder.

Den centrala organisationen, statistiska tabellkommissionen, är

ingalunda ägnad att afhjälpa eller mildra nu ifrågavarande brister beträffande

flertalet särskilda grenar af den svenska statistiken. Ty oafsedt

den omständigheten, att några medel ej stå till kommissionens förfogande

för arbete i dess tjänst, är denna kommission, med undantag

för ordföranden samt ett ringa fåtal andra ledamöter, sammansatt af

icke-fackmän, som trots den insikt de äga hvar på sitt område omöjligen

kunna hysa vare sig det intresse eller den speciella kunskap om

tal och mått, som här erfordras. Framför allt är en samverkan till

statistikens utveckling i afseende på såväl omfattning som tillförlitlighet

härigenom så godt som utesluten, i det att den ene oftast ingen

kännedom äger om den andres arbetsområde, och flertalet sakpar den

speciella insikt uti statistikens metoder samt den vana vid statistisk

kritik, som här äro af nöden.

Också hafva icke några reformförslag af betydelse utgått från

den omdanade statistiska tabellkommissionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 130.

Beträffande de åtgärder, som borde vidtagas till afhjälpande af

den svenska statistikens nuvarande stora brister, skulle naturligen den

mest genomgripande vara att, med vissa undantag, såsom post-, telegrafoch

järnvägsstatistiken, sammanföra alla grenar af den officiella statistiken

till ett enda ämbetsverk, statistiska centralbyrån. Därigenom

skulle äfven det viktiga syftemålet, att den statistiska fackinsikten finge

komma till sin fulla rätt, tillgodoses.

Utom nämnda utväg kan äfven en annan, mindre betydande,

men däifior ej overksam påtänkas, nämligen den i motionerna framhållna,

att, med bibehållande af den nuvarande yttre fördelningen af

landets statistik, söka åstadkomma en större samverkan mellan dess

olika grenar samt en mera fackmässig ledning af densamma. Detta

skulle ske genom att gifva den statistiska tabellkommissionen en

mindre mångtalig, men mera fackmässig sammansättning och i sammanhang

därmed åt densamma anförtro utgifvandet af eu statistisk

årsbok, motsvarande »Sveriges officiella statistik i sammandrag» och

möjligen andra statistiska öfversikter.

Genom detta förslag afhjälpes visserligen icke direkt den ofvan

antydda stora olägenheten, att icke-fackmän inom så många grenar

fortfarande komma att handhafva den officiella statistiken, men denna

olägenhet kan dock väsentligen minskas, om den statistiska tabellkommissionen

mera än hittills sättes i stånd att följa hvarje gren af

statistik samt utöfva den kritiska granskning af metoder och bearbetning,

som de underordnade organen icke själfva förmå utföra. Att härvid

utgifvandet af den statistiska årsboken »Sveriges officiella statistik i

sammandrag» skulle tjäna som eu ständig sporre att åter och återigen

granska och söka förbättra redan förefintliga grenar af statistik liksom

att upptaga nya sådana, t. ex. en ordnad skatte- och finansstatistik,

statistik öfver enskildes skogar, lönestatistik m. m., synes otvifvelaktigt.

Äfven andra af motionärerna framställda önskemål beträffande såväl

förbättring af månadsrapporterna om rikets handel som större skyndsamhet

vid publicerandet af vissa berättelser, torde genom den föreslagna

mera fackmässiga organisationen af statistiska tabellkommissionen

kunna tillgodoses, så långt möjligt är.

Mot denna för tabellkommissionen föreslagna uppgift att utgifva

en statistisk årsbok hafva kommerskollegium och statistiska centralbyrån

i förutnämnda yttrande uppträda Riksdagen finner dock ej

ämbetsverkens härutinnan framställda anmärkningar väl grundade. Årsbokens

utarbetande behöfde ingalunda ske kollegialt, såsom ämbetsverken

synas förmena. Och den utgång, frågan om höjdt anslag till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 130.

»Sveriges officiella statistik)) fick år 1899, bör ej lägga hinder i vägen

för den nu förevarande frågans upptagande.

Hvad slutligen beträffar sammansättningen af den nya tabellkommissionen

samt de med reformen förenade kostnaderna anser sig

Riksdagen icke kunna ingå i detaljer. Riksdagen vill blott i först

nämnda afseende framhålla, att det synes lämpligt, att chefen för statistiska

centralbyrån blir såsom hittills ordförande för kommissionen, och

vidare att däruti ingå såsom ordinarie ledamöter dels två tjänstemän

med fackinsikter, en från statiska centralbyrån och en från kommerskollegium,

vidare en, två eller flere fackmän från universiteten eller

från andra håll, där sådana finnas att tillgå. Till dessa ordinarie ledamöter,

som böra arbeta dels vid gemensamma sammanträden, dels efter

viss fördelning af arbetet hvar för sig, kunde sedan komma extra

ordinarie sådana, en från hvart och ett af de verk utom de nämnda,

som utgifva officiell statistik, hvilka ledamöter likväl kallades att deltaga

i arbétet, endast när sådan statistik vore föremål för behandling.

Slutligen böra äfven målsmän för näringarna inkallas till rådplägning

rörande de grenar af statistik, som afse näringslifvet, arbetareförhållanden

och mera dylikt. Hvad åter angår kostnaderna för en så

beskaffad anordning af tabellkommissionen och dess arbete, vill Riksdagen

såsom sin uppfattning uttala, att fasta arfvoden böra tilldelas

endast dem, som i kommissionens tjänst utföra ständigt arbete, såsom

ordföranden och den eller de, som utarbeta årsboken, men att i öfrigt

arfvode bör betalas blott i mån af verkställdt arbete samt för hvarje

bevistadt sammanträde. Likväl vill Riksdagen uttryckligen framhålla,

att Riksdagen med dessa antydningar rörande den nya tabellkommissionens

organisation samt kostnaderna för densamma icke velat gå en

härför nödvändig utredning i förväg.

Under åberopande af hvad nu anförts, får Riksdagen anhålla, det

måtte Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huru inom rikets

officiella statistik största möjliga enhet. och planmässighet i arbetet

äfvensom ökad skyndsamhet vid publikationen må kunna åstadkommas,

och att därvid särskilt måtte tillses, huruvida ej åt statistiska tabellkommissionen

kunde gifvas en mera fackmässig sammansättning, samt

för Riksdagen framlägga denna utredning jämte de förslag, hvartill

densamma må föranleda.

Stockholm den 16 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.