Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 133

1903-05-19 · 74 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 71 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:133, Riksdagens Skrifvelse N:o 133

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

1

N:o 133.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1903.

— — — hos Andra Kammaren den 19 — —

Biksdagens skrifvelse n:o 133 till Konungen, i anledning af dels

Kungl. Maj:ts propositioner n:is 67 a ock 67 b med förslag

till lag angående solidariska bankbolag m. m. dels ock åtskilliga

i ämnet väckta motioner.

(Sammansätta banko- och lagutskottets betänkande n:o 1 och memorial n:o 2.)

Till Konungen.

I propositioner n:is 67 a och 67 b har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att antaga vid propositionerna fogade förslag till

1) lag angående solidariska bankbolag,

2) lag angående bankaktiebolag,

3) lag angående industriförlagsbanker,

4) lag angående tillsyn å vissa penningeinrättningar, som drifva

sin rörelse utan af Konungen stadfäst reglemente,

5) lag angående ändrad lydelse af 1 § i lagen den 27 maj 1898,

innefattande särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva

lånerörelse,

6) lag angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks

konkurs,

Bih. till liiksd. Frat. 1303. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 30 Höft.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

7) lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och pro kura, samt

8) lag angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28 juni 1895

om handelsbolag och enkla bolag.

Hufvudgrunderua i Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag angående

solidariska bankbolag äro, att för hufvudlottägarne i dylika bolag skulle

bibehållas enahanda ansvarighet, som nu åligger hufvudlottägarne i de

enskilda bankerna, samt att lagen skulle omfatta endast de bankbolag,

som åstunda att tillförsäkra sig om tillgodonjutandet af de rättigheter,

lagen medgifver.

Hvad först angår frågan, huruvida de för hufvudlottägare i enskilda

banker nu gällande bestämmelser om den obegränsade solidariska

ansvarigheten böra bibehållas eller förändras, så är tydligen för bedömande

af denna fråga den hittills vunna erfarenheten om verkningarna

af samma bestämmelser af synnerlig betydelse. Erfarenheten från

ungefär tre fjärdedels sekel gifver då vid handen, att denna obegränsade

ansvarighet aldrig behöft tagas i anspråk; och det torde knappast

kunna påvisas, att några som hälst olägenheter af dessa bestämmelser

hittills uppstått. Men det synes dessutom obestridligt, att just den obegränsade

ansvarigheten utgjort ett väsentligt medel att vid tillfällen,

då enskild bank råkat i svårigheter, förekomma ekonomiska rubbningar

af allvarsam art. Det har sålunda visat sig, att denna ansvarighet vid

dylika tillfällen framtvungit kraftiga ansträngningar från delägarnes

sida för affärens stärkande samt anskaffat och bibehållit åt banken eu

kredit, som eljest ej skulle hafva förefunnits. Det ligger ock i öppen

dag, att faran af den obegränsade ansvarigheten i högst väsentlig grad

mildrats genom de år 1889 meddelade bestämmelser, enligt hvilka

föreskrifvits, dels att vid enskild banks konkurs dess tillgångar skola

värderas och eventuell brist uttaxeras på delägarne i förhållande till

deras delaktighet i banken, dels ock att den ansvarighet för sådan

banks förbindelser, som åligger solidarisk bolagsman utöfver hans andel

i bankens grundfond, ej må i annan än nj^ssnämnda ordning af bankens

borgenärer göras gällande.

Med den kontroll från det allmännas sida, som bankerna hos oss

äro underkastade och hvilken kontroll enligt lagförslaget är afsedd att

ytterligare skärpas, synes det icke behöfva befaras, att ansvarigheten,

sedan den enskilda sedelutgifningsrätten upphört och därmed äfven

bankernas otvifvelaktigt farligaste förbindelser bortfallit, skulle framdeles

mer än hittills medföra några vådor. Det torde för öfrigt, ingalunda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

ligga något mot rättskänslan stridande däri, att vid ett bankfallissement

de å rörelsen uppkomna förluster i första hand drabba affärens

delägare, så att i hvarje fall den penningeinsättande allmänheten utbekommer

sitt tillgodohafvande hos banken.

På grund af hvad sålunda anförts och då nu hos bankerna själfva

en allmän önskan om bibehållande af den obegränsade solidariska ansvarigheten

gjort sig gällande, anser Riksdagen, lika med Eders Kungl.

Maj:t, att denna ansvarighet icke bör upphäfvas eller inskränkas.

Hvad därefter angår frågan om omfattningen af den nya lagstiftningen

angående solidariska bankbolag torde knappast olika meningar

råda om önskvärdheten däraf, att åt lagen gifvits en sådan affattning,

att härigenom förhindrats uppkomsten utanför lagen af penningeinrättningar,

hvilka i afseende å organisation och verksamhet äro likartade

med dem, å hvilka lagen är afsedd att vinna tillämpning. Riksdagen

vill i detta sammanhang erinra, hurusom 1896 års Riksdag i

skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t gjort framställning om förbättrad

lagstiftning för de s. k. solidariska folkbankerna. Sedan bankinspektören

i ämnet afgifvit ämbetsutlåtande, samt i anledning af hvad i detta

utlåtande anförts yttranden infordrats från öfverståthållareämbetet och

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län, har Eders

Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den 5 november 1897 funnit

Riksdagens förevarande skrifvelse icke till någon Eders Kungl. Maj:ts

vidare åtgärd föranleda.

Ett af hufvudskälen till detta resultat torde hafva varit, att man

antagit, att antalet solidariska folkbanker framdeles skulle efter hand aftaga.

Erfarenheten har emellertid ej bekräftat riktigheten af detta antagande.

Under senare tid har nämligen folkbankernas antal ej obetydligt

ökats. Enligt senast utkomna officiella statistik rörande folkbankerna

utgjorde dessas antal vid 1901 års slut 28, af hvilka 15 hade

uppstått under åren 1867—1890, 4 under tiden 1891—1895 och 9 efter

sistsagda år. Sedan år 1890 har sålunda ifrågavarande bankers antal

nära fördubblats. Enligt nämnda statistik uppgå de olika folkbankernas

fonder till belopp växlande mellan, i runda tal, 7,000 kronor och 600,000

kronor; blott två af folkbankerna äga grundfond, uppgående till 200,000

kronor. Ofvan angifna siffror afse endast sådana folkbanker, hvilka,

jämte öfrig bankrörelse, idka sådan inlåning, som sparbank bedrifver,

och sålunda lyda under lagen angående tillsyn å vissa s. k. folkbanker

och med dem jämförliga penningeinrättningar den 29 juli 1892. Rörande

de folkbanker åter, som icke drifva sparbanksrörelse och å hvilka 1892

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

års nyssnämnda lag således ej är tillämplig, föreligger icke någon

statistik.

Nu gällande lagstiftning för de solidariska folkbankerna är i flera

hänseenden bristfällig. Delägarne i folkbanker åligger obegränsad, af

lagen ej reglerad solidarisk ansvarighet för bankens alla förbindelser.

Att en dylik ansvarighet är riskabel och synnerligen olämplig för bankbolag,

hvilka, såsom folkbankerna, bestå af ett stort antal delägare, af

hvilka endast ett fåtal deltager i förvaltningen, torde icke kunna bestridas.

Och bankinspektören har i sitt ofvanberörda utlåtande jämväl

påpekat, hurusom denna obegränsade ansvarighet är farligare vid de

mindre än vid de större bankbolagen. Det synes därför högeligen

önskvärdt, att denna delägarnes i folkbanker ansvarighet varder,

likasom nu är fallet med hufvudlottägarnes i enskilda banker, ordnad

i öfverensstämmelse med 1889 års förenämnda lagstiftning.

Ofvanberörda i 1892 års folkbankslag intagna bestämmelse, att

lagen skall gälla allenast de folkbanker, som idka sparbanksrörelse, synes

äfvenledes olämplig. Exempel lär ej heller saknas, att till följd af

denna bestämmelse folkbank, för att undandraga sig kontroll, upphört

med sparbank srörelsen men fortsatt med rörelsen i öfrig!.

Äfven i andra hänseenden är nämnda lag behäftad med brister.

Sålunda saknar den bestämmelse därom, att folkbank skall äga af myndighet

fastställ dt reglemente, och ej heller finnas uttryckliga bestämmelser

meddelade om skyldighet för folkbank att hålla grundfond samt verkställa

afsättning till reservfond. Såsom brist i lagen måste ock betecknas,

att i densamma ej finnas meddelade några som helst regler beträffande

rörelsens drifvande. Opåtaldt kunna därför dessa banker

exempelvis drifva handel med aktier och fastigheter samt belåna egna

lottbref m. m.

Det synes jämväl kunna ifrågasättas, huruvida icke äfven kommanditbolag,

som drifva bankrörelse, böra underkastas tillsyn och kontroll

från det allmännas sida. Bankkommanditbolagen kunna sägas utgöra en

kombination af bankaktiebolag och solidarisk bank. Och då alla aktiebolag,

som drifva bankrörelse, ansetts böra underkastas banklagstiftningen samt

det nu föreliggande förslaget till lag angående solidariska bankbolag

afser jämväl en banktyp — solidarisk bank, i hvilken inrymts kommanditlottägare

— hvilken har en viss likhet med de vanliga bankkommanditbolagen,

kan ifrågasättas, huruvida icke äfven dessa sistnämnda

bolag böra underkastas banklagstiftningen. Ett särskild!

skäl för åstadkommande af förbättrad lagstiftning för bankkommanditbolagen

ligger ock däri, att denna bolagsform, på lämpligt sätt anordnad,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

synes vara en icke olämplig form för idkande af bankrörelse och det

därför torde kunna antagas, att dylika bolag bos oss, likasom i utlandet,

framdeles komma att i ökad t antal uppstå. Någon officiell statistik

rörande de nuvarande bankkommanditbolagens antal och verksamhet

föreligger ej, men kändt är, hurusom särskild! i hufvudstaden åtskilliga

dylika bolag på senare tid bildats och drifva bankrörelse i ganska stor

utsträckning.

Den utredning af bankförhållandena och den omarbetning af

ifrågavarande lagförslag, som skulle i förenämnda afseenden erfordras,

har icke nu kunnat af Riksdagen åstadkommas, särskildt då Eders

Kung], Maj:ts proposition hunnit inkomma först sedan riksdagen långt

framskridit. Men om än således enligt Riksdagens mening det hade

varit önskligt, att åt lagen angående solidariska bankbolag gifvits en

mera utsträckt omfattning än föreliggande förslag innebär, anser

emellertid Riksdagen ifrågavarande lagförslag, hvilket i flera afseenden

innehåller förbättringar i jämförelse med de i ämnet nu gällande bestämmelser,

böra såsom en åtminstone för närvarande af förhållandena

betingad lagstiftning i hufvudsak godkännas. De skäl, som därvid varit för

Riksdagen bestämmande, äro följande. Å ena sidan skulle, därest frågans

afgörande nu !ippskötes, nytt förslag i ämnet sannolikt ej hinna inkomma

till nästa riksdag, helst högsta domstolen ånyo måste höras. Det

skulle sålunda i hvarje fall behöfvas en förlängning af den nu gällande

provisoriska lagstiftningen för de enskilda bankerna, hvilket måste ske

senast nästa riksdag med hänsyn till föreskriften i 1874 års kungörelse,

att ansökan om förlängd oktroj skall ^ göras inom aderton månader,

innan den löpande oktroj en tilländagå!''. Å andra sidan bär innevarande

Riksdag hos Eders Kungl. Maj:t begärt en revision af allmänna lagen om

aktiebolag. På denna revision, hvars åstadkommande ligger till tiden

i det ovissa, kan förevarande lagstiftning emellertid ej vänta, då de

enskilda bankerna med fog kunna göra anspråk på att snart få något

närmare besked, huru de efter sedelutgifningsrättens upphörande skola

inrätta sig. Och i sammanhang med omarbetningen af aktiebolagslagen

måste äfven företagas en revision af förevarande lagstiftning,

hvars detaljbestämmelser till stor del äro hämtade ur lagen om aktiebolag.

Men då emellertid särskilda föreskrifter för vissa af de solidariska

bankbolag, hvilka icke skulle komma att underkastas den nya

lagens bestämmelser, måste anses högeligen af behofvet påkallade, synes

önskvärd!, att, i sammanhang med den af Riksdagen begärda revisionen

af aktiebolagslagen och den däraf påkallade omarbetning af förevarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

lagstiftning rörande solidariska bankbolag och bankaktiebolag, efter

verkställd utredning tages i öfvervägande angelägenheten af dylika

föreskrifters meddelande. Och då det äfven synes önskvärdt, ej

mindre att dessa föreskrifter, i den mån sådant lämpligen kan ske,

inarbetas i lagen angående solidariska bankbolag och i sammanhang

därmed åt denna lag gifves en sådan affattning, att dess tillämpning

icke varder beroende af bankinrättningarnes egen åstundan, utan på

särskilda i lagen meddelade positiva föreskrifter, än äfven att de båda

banklagarna sammanarbetas till en lag, torde vid den blifvande

omarbetningen af banklagstiftningen jämväl böra lagas i öfvervägande,

i hvad mån en granskning af denna lagstiftning äfven i andra afseende^

än så vidt angår vissa solidariska bankbolag, Indika skulle komma

att stå utanför den nu föreslagna nya lagstiftningen, må af den förebragta

utredningen påkallas.

Den af Riksdagen verkställda granskning af öfriga i förslaget till

lag angående solidariska bankbolag — i det följande betecknadt med litt.

A — förekommande bestämmelser äfvensom af förslaget till lag angående

bankaktiebolag — betecknadt med litt. B — har gifvit anledning

till följande erinringar.

I tredje stycket af 18 § i det af bankkommittén afgifna förslag

till lag angående bankaktiebolag fanns införd bestämmelse därom, att

ingen måtte från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan bolagsman

tillkommande rättighet, innan han blifvit i registerboken införd.

Mot denna bestämmelse anmärktes inom högsta domstolen, att till följd

af densamma en underlåtenhet af styrelsen att i registerboken göra

föreskrifna anteckningar om äganderätt till aktier skulle förhindra bolagsman

att utöfva sin rätt, men att en dylik underlåtenhet icke borde

inverka på denna rätt. Till rättelse af det sålunda anmärkta förhållandet

har i Eders Kungl. Maj:ts förslag litt. B nämnda moment uteslutits

och i dess ställe till 17 § fogats ett nytt moment af innehåll,

att innan anmälan om förändring i äganderätten till aktie skett den

nye ägaren ej må från bolaget uppbära utdelning.

Att olägenheter af den art, som inom högsta domstolen antydts,

kunna blifva en följd af en bestämmelse med den lydelse, som af

kommittén föreslagits, är visserligen obestridligt, men enligt Riksdagens

mening innehåller förevarande lagförslag genom de i 82 och 84 §§

inrymda stadganden om ansvar och ersättningsskyldighet för styrelse,

som låter försummelse af ifrågavarande slag komma sig till last, fullt

betryggande bestämmelser mot förekomsten af dylika olägenheter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Vid sådant förhållande och då berörda i nu gällande bankaktiebolagslag

förekommande, med kommittéförslaget öfverensstämmande bestämmelse

synes mera än motsvarande, af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

stadgande ägnad att motverka missbruk genom skenöfverlåtelser af

aktierätt, samt berörda bestämmelse, så vidt Riksdagen har sig bekant,

i tillämpningen hittills ej medfört några olägenheter utan tvärtom visat

sig ändamålsenlig, anser Riksdagen denna bestämmelse böra bibehållas,

och hafva därför 17 och 18 §§ i förevarande af Riksdagen godkända

förslag affattats i enlighet med kommittéförslaget.

I båda ifrågavarande lagförslag — i 27 § af förslaget litt. A och

24 § af förslaget litt. B — finnes meddelad bestämmelse om rätt för

bankbolag att drifva handel med, bland annat, silfver.

Ifrågavarande bestämmelse är oförändrad hämtad från nu gällande

lagstiftning. Den bankerna genom samma bestämmelse tillerkända rätt

torde emellertid numera vara för dem utan betydelse. Vid sådant förhållande

och då berörda bestämmelse tydligen kan hafva till följd vissa

olägenheter, har Riksdagen, i enlighet med hvad i en inom Riksdagen

väckt motion föreslagits, ur förenämnda paragrafer uteslutit orden »och

silfver».

I 31 § af förslaget litt. A och 28 § af förslaget litt. B äro intagna

stadgande!!, på grund af hvilka bankbolag skulle äga bemyndiga

jämväl annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äro i

33 § af förslaget litt. A samt i 30 § af förslaget litt. B införda bestämmelser

om förbud för styrelsen att lämna dylikt bemyndigande.

Då det emellertid mången gång torde vara för bankbolagen med afseende

å deras rörelse vid afdelningskontor af vikt, att jämväl styrelsen

må kunna meddela bemyndigande af ofvan angifna art, hafva berörda

bestämmelser i förevarande af Riksdagen godkända förslag så till vida

fullständigats, att i desamma inryckts föreskrift om rätt för bankbolag

att uppdraga åt styrelsen att lämna sådant bemyndigande, hvarom

ofvan sägs.

Enligt den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelse af 79 § af

förslaget litt. A och 72 § af förslaget litt. B skulle bankinspektören

äga sammankalla extra bolagsstämma, där styrelsen icke efterkomme af

honom framställd begäran om utfärdande af kallelse till sådan stämma.

Enär emellertid bolagsstämmas sammankallande synes Riksdagen vara

en åtgärd af den vikt, att densamma ej bör kunna af bankinspektören

ensam vidtagas, har Riksdagen, i enlighet med hvad i en inom Riksdagen

väckt motion föreslagits, i förevarande §§ infört bestämmelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

därom, att dylik åtgärd får af bankinspektören företagas allenast efter

uppdrag af chefen för finansdepartementet.

I skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t har 1900 års Riksdag ifrågasatt

en förändring af bankinspektionens organisation särskildt därutinnan, att

anordningar vidtoges till åstadkommande af samarbete mellan bankinspektören

och de af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnade

ombud i bankerna.

Rörande denna fråga har af bankkommittén anförts följande:

»Det ombud, Konungens befallningshafvande vid hvarje bank anställer,

har, om man frånser pröfningen och vården af de sedelutgifvande

bankernas grundfondshypotek, hvilket bestyr upphör med sedelutgifningen,

till hufvudsakligt åliggande att kontrollera och attestera riktigheten

af den rapport, som för hvarje månad skall insändas till finansdepartementet.

Därjämte förordnar Konungens befallningshafvande vid

hvarje bank en person, som deltager i den årliga revisionen af bankens

förvaltning. Det vore enligt kommitténs mening önskvärdt, att, såsom

någon gång redan nu sker, dessa bägge uppdrag i samma bank lämnades

åt en persou, hvilken således skulle både granska månadsrapporterna

och deltaga i revisionen. Denne person borde då kunna förväntas

erhålla en bättre inblick i bankens förhållanden, än ombudet och revisorn

nu hvar för sig äga, och han skulle därföre kunna med större

sakkännedom fullgöra de skilda uppdragen. Då emellertid de personliga

betingelserna för de bägge uppdragen kunna sägas vara i viss

mån olikartade, i det revisorsuppdraget måste anses mera grannlaga

och maktpåliggande, samt det sålunda kan inträffa, att den person, som

anses lämplig att deltaga i revisionen, till äfventyrs icke är villig att

åtaga sig arbetet med månadsrapporternas granskning, bär kommittén

icke ansett ändamålsenligt att i lag stadga, det uppdragen skola förenas

i en hand.

Att nu anordna ett samarbete mellan baukinspektören och Konungens

befallningshafvandes ombud i bankerna på det sätt, att dessa

senare skulle, såsom ett slags underinspektörer, vara pliktige att på

bankinspektörens anmodan verkställa inspektioner synes icke tillrådligt

eller nödigt. Enhetligheten i bankinspektionen skulle därigenom äfventvras

och bankerna skulle kunna blifva besvärade med tätare inspektioner,

än behofvet påkallar och för bankverksamhetens lugna gång är

önskvärdt. Men att dessa ombud, som ju dock utöfva en viss tillsyn

i bankerna, fortfarande skola stå alldeles isolerade från den centrala

bankinspektionen är utan tvifvel icke ändamålsenligt. Kommittén har

därföre förordat skyldighet för det allmänna ombudet att meddela

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

bankinspektören alla de upplysningar om vederbörande bank, som af

honom äskas. Bankinspektören kan sålunda, utan att en särskild bankinspektion

anordnas, erhålla tillförlitlig underrättelse om förhållanden,

som det kan vara af vikt att känna; och ombudet, som redan enligt

nu gällande lag har tillträde till banks räkenskaper och handlingar,

bör utan vidare svårighet kunna meddela sådan upplysning.»

Riksdagen, som delar de af kommittén sålunda uttalade åsikter,

anser sig böra framhålla vikten däraf, att uppdrag af ifrågavarande

beskaffenhet må komma att tilldelas endast för dylikt uppdrag fullt

kompetenta personer. Utan att så sker, vinnes naturligtvis ej nödig

effektivitet åt de föreslagna bestämmelserna; och med afseende å den

förändrade ställning, bemälde ombud och revisor enligt de nya stadgandena

skulle komma att intaga, blir det tydligen framdeles mera än

hittills af vikt, att sagda uppdrag anförtros endast åt härför fullt lämpliga

personer.

Vissa äldre bankaktiebolag, hvilkas verksamhet är grundad på

tillåtelse, meddelad före tillkomsten af 1886 års bankaktiebolagslag,

hafva i öfverensstämmelse med härom i bolagsordningarna meddelade

bestämmelser utelöpande aktier, hvilka äro ställda till innehafvaren. I

bolagsordningen för åtminstone ett af dessa bankaktiebolag finnes meddelad

föreskrift om skyldighet för bolaget att underkasta sig de bestämmelser,

hvilka för bankaktiebolag varda i allmän författning stadgade.

På grund af de i 90 § af förslaget litt. B meddelade öfvergångsbestämmelser

skulle alltså den nya lagen i hela sin utsträckning gälla

för dylikt bolag. Då emellertid vissa af de i samma lagförslags 18 §

införda stadganden tydligtvis icke kunna vinna tillämpning å andra aktier

än sådana, som äro ställda till viss man, har ett undantagsstadgande

i berörda syfte blifvit i 90 § intaget.

Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag angående industriförlagsbanker

afser införande i lagstiftningen af en ny banktyp, hvilken skulle — i

motsats till ö fråga bankbolag — äga rätt att, jämte bankrörelse, drifva

handel jämväl med aktier.

Riksdagen vill ingalunda bestrida, att en aktieemissionsanstalt,

skött med sakkunskap och redbarhet samt ställd under offentlig kontroll,

tilläfventyrs skulle vara till nytta för industrien. Den i detta ärende

förebragta synnerligen knappa utredningen har emellertid icke kunnat

bibringa Riksdagen någon viss öfvertygelse, att tiden är inne för den

ifrågasatta lagstiftningen eller att Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta

Bih. till Riksd. Prof. 1303. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

afseende är byggdt på riktiga och lämpliga grunder. Något verkligt

trängande behof för närvarande af en sådan lagstiftning har icke heller,

Riksdagen veterligen, framträdt. Det får ej heller förbises, att, på sätt

erfarenheten från utlandet gifvit vid handen, inrättningar af ifrågavarande

beskaffenhet under en mindre nogräknad ledning kunna jämväl

ägna sig åt osunda, för industrien skadliga spekulationsaffärer. Det

föreslagna namnet för ifrågavarande inrättningar synes ock mindre

lämpligt. Riksdagen har alltså ansett sig icke böra godkänna ifrågavarande

lagförslag.

Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse af 8 § i

lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och probera har

förfallit.

Intet af öfrig a ifrågavarande lagförslag har gifvit anledning till

någon erinran från Riksdagens sida.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen

dels anmäla, att Riksdagen, som icke kunnat oförändradt antåga

Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag angående solidariska bankbolag, för

sin del beslutit en lag angående solidariska bankbolag af den lydelse,

bilagan litt. A vid denna skrifvelse utvisar;

att Riksdagen, som icke kunnat oförändradt antaga Eders Kungl.

Maj:ts förslag till lag angående bankaktiebolag, för sin del beslutit eu

lag angående bankaktiebolag af den lydelse, bilagan litt. B vid denna

skrifvelse utvisar;

att det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslag till lag angående

industriförlagsbanker icke vunnit Riksdagens bifall;

att Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse af 8 §

i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura

förfallit;

att Riksdagen antagit med Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet

öfverensstämmande

lag angående tillsyn å vissa penningeinrättningar, som drifva sin

rörelse utan af Konungen stadfäst reglemente,

lag angående ändrad lydelse af 1 § i lagen den 27 maj 1898,

innefattande särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva

lånerörelse,

lag angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks

konkurs,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

lag angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28 juni 1895

om handelsbolag och enkla bolag,

af den lydelse, bilagan litt. C vid denna skrifvelse utvisar;

dels ock anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t, i sammanhang

med den utaf innevarande års Riksdag begärda revision af aktiebolagslagen

och den däraf påkallade omarbetning af förevarande lagstiftning

rörande solidariska bankbolag och bankaktiebolag, efter verkställd utredning

taga i öfvervägande angelägenheten af en förbättrad lagstiftning

för vissa andra solidariska bankbolag än dem, å hvilka den nya lagen

angående solidariska bankbolag vinner tillämpning, äfvensom i hvad män

i samband därmed en granskning jämväl i andra afseenden af lagstiftningen

rörande bankbolag må af den förebragta utredningen påkallas.

Stockholm den 19 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

f

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Bilaga litt. A.

Lag

angående solidariska bankboiag.

Härigenom förordnas som följer:

I Kap.

Om bankbolags bildande och om dess fonder.

1 §•

De, som, i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta bolag med

personlig ansvarighet för delägarne och som åstunda att försäkra sig

om tillgodonjutande af de rättigheter, denna lag medgifver, skola därom

hos Konungen göra ansökning med bifogande af fullständig bolagsordning.

Stiftarne skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och

till antalet minst tio.

Finnes sådant bankbolag vara för landet nyttigt, pröfvar Konungen

bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag och författningar

i öfrigt, så ock om och i hvad mån därutöfver, med hänsyn

till vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse, särskilda bestämmelser

må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bankrörelsens

drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver

intill slutet af då löpande kalenderår.

Bankbolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.

2 §•

Sedan oktroj meddelats, må stiftarne utfärda inbjudning till teckning

af lotter i grundfonden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Inbjudningen, som skall egenhändigt underskrifvas af stiftarne

samt vara åtföljd af styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse

af bolagsordningen, skall innehålla bestämmelse ej mindre om den tid,

ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen meddelats, inom

hvilken sammanträde med tecknarne för pröfning af frågan om bolagets

bildande skall hållas, än äfven om den grund, efter hvilken i händelse

af öfverteckning de utbjudna lotterna skola bland tecknarne fördelas.

Teckning vare ogiltig, där den ej göres å sådan inbjudning, som

ofvan i denna § sägs.

3 §•

Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare

det förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej finnes i inbjudningen

fullständigt angifvet.

4 §•

Stiftarne åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse

till ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande

utlysa sammanträde att hållas inom den i inbjudningen bestämda tid.

Har ej sammanträde inom sagda tid hållits, vare teckningen icke vidare

bindande.

5 §•

Styrkes vid sammanträde, som i 4 § omförmäles, genom behöriga

teckningslistor, att grundfonden är, enligt inbjudningens innehåll, fulltecknad

och att tecknarne, stiftarne inräknade, utgöra minst det antal,

som i 9 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning lotterna blifvit

mellan tecknarne fördelade och Överskjutande teckning förklarats förfallen,

till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd;

dock må de fleste af de närvarande kunna besluta, att med frågans

afgörande skall anstå till fortsatt sammanträde inom en månad därefter.

Besluta .de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd

eller finnas vid omröstning de fleste röstande hafva förenat sig härom

och utgöra desse minst en fjärdedel af hela antalet tecknare, stiftarne

inräknade, med ett sammanlagdt, delaktighetsbelopp af minst en fjärdedel

af hela grundfonden, skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare

frågan om bolagets bildande förfallen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Stiftare, som, efter ty i 3 § sägs, förbehållit sig särskild förmån

eller rättighet, äge ej deltaga i omröstning, hvarom i denna § förmärs,

ej heller skall sådan'' stiftare eller det af honom öfvertagna delaktighetsbelopp

vid omröstningen tagas i beräkning.

6 §•

Utgöra stiftarne minst det antal, som i 9 § sägs, och öfvertaga

de själfva samtliga lotterna, skall bolaget anses vara genom aftalet

härom bildadt.

7 §•

År bankbolag bildadt, skall val af styrelse och revisorer ofördröjligen

ske.

8 §•

Bankbolags grundfond skall utgöra minst en million kronor; dock

att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser angående

bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva vid

handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i större

omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss ort,

grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till lägre

belopp, dock ej understigande två hundra tusen kronor.

9 §•

Bankbolag skall bestå af minst trettio hufvudlottägare. De skola

vara svenska medborgare. Dessa bolagsmän skola insätta bolagets

grundfond och ansvara för uppfyllandet af alla bolagets förbindelser,

en för alla och alla för en.

Den ansvarighet för bolagets förbindelser, hvilken enligt denna §

åligger hufvudlottägare utöfver hans andel i grundfonden, må ej af

bolagets borgenärer göras gällande i annan ordning, än som i lagen

angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs

stadgas rörande solidariskt bankbolag.

10 §.

I firma för bankbolag, hvars grundfond ej understiger en million

kronor, skola ingå orden enskild bank. Sådan firma må ej af annan

begagnas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Understiger bankbolags grundfond en million kronor, skall bolagets

firma innehålla ordet folkbank.

Ej må enskild man eller annan enskild penningeinrättning än

bolag, hvarom i denna lag förmäles, samt sparbank och bankaktiebolag

i sin firma använda ordet bank.

Bankbolags firma skall tydligt skilja sig från annan förut i laga

ordning registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å

utländsk bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

11 §•

Grundfonden skall fördelas i lotter å lika belopp.

Hvad på grund af teckning af lott skall inbetalas må ej bestämmas

till lägre belopp än det, hvarå lotten skall lyda.

Banklott vare mot bolaget odelbar.

Skall grundfonden kunna, utan ändring i bolagsordningen, bestämmas

till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)

ej utgöra mindre än hälften af högsta beloppet (maximikapitalet).

12 §.

Å lotterna skola utfärdas bref, angifvande ordningsnummer å den

eller de lotter, hvarå de lyda. Lottbref skall ställas till viss man.

13 §.

Af grundfonden skola inbetalas minst tjugu procent, innan bankbolag

öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu procent inom tre månader

och återstoden inom åtta månader från öppnandet af bolagets

rörelse.

Innan bolaget registrerats och grundfonden blifvit till fullo inbetald,

må lottbref ej.utgifvas.

14 §.

Har tecknare af hufvudlott ej vid bolagets bildande erlagt full

betalning, vare han skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse

att inbetala oguldna beloppet i enlighet med hvad i 13 § stadgas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

15 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å bufvudlott,

vare skyldig att gälda ränta efter sex för hundrade om året från förfallodagen.

Varder, innan pant, hvarom i 14 § förmäles, blifvit aflämnad, inbetalning

ej verkställd i rätt tid eller försummar någon att aflämna

sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter

anmaning, förklara rätten till delaktighet i bolaget förverkad. Lag

samma vare, där senare inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad

pant ej förslår till inbetalningens gäldande.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma

skall gälla, så ock, där lottecknarens adress för styrelsen uppgifvits,

till honom i rekommenderadt bref blifvit försänd.

Då rätt till delaktighet i bolaget förverkats, kan hvad å lott redan

inbetalts eller hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.

16 §.

Ökning af grundfonden medelst ny teckning må ej ske, innan

förutvarande grundfond blifvit till fullo inbetald. Beslut om sådan

ökning må ej bringas till verkställighet, innan det blifvit registrerad!

Lottbref må i ty fall ej utgifvas, innan full betalning erlagts för

den eller de lotter, hvarå brefvet lyder.

Den för inbetalning af de nya lotterna bestämda tid må ej öfverstiga

ett år från det beslutet registrerades.

U §•

Hvad om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å

tecknad lott, så ock rörande anmaning att sådan inbetalning fullgöra

finnes i 15 § stadgadt skall äga motsvarande tillämpning vid ny teckning,

som i 16 § sägs.

18 §.

Hufvudlottägarne stånd e öppet att med sig förena kommanditlottägare.

Sådan lottägare är icke för bolagets förbindelser ansvarig med

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

mera än lian i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommanditlottägare

i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar

hälften af grundfonden. Det af kommanditlottägare tillskjutna belopp

häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men

äga vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå hvad de insatt,

innan utdelning å hufvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall

lyda å samma belopp som hufvudlott och ställas till viss man.

Kommanditlottägare må ej deltaga i andra beslut å bolagsstämma

än val af revisorer. Till revisor må kommanditlottägare kunna utses.

19 §.

En hvar hufvudlottägare skall till förvaring hos bolaget öfverlämna

en egenhändigt undertecknad och af två personer bevittnad

handling, innefattande uppgift å de lotter, han i bolaget äger. Innan

sådan handling afgifvits, må han icke från bolaget uppbära utdelning

eller utöfva annan bolagsman tillkommande rättighet.

20 §.

Hufvudlottägare vare ej berättigad att under oktroj tiden från

bolaget afgå, med mindre bolaget därtill samtycker.

Lag samma vare för hufvudlottägares sterbhus; dock att, där

sterbhusets hufvudlott på grund af arf eller giftorätt tillfallit sterbliusdelägare,

som jämlikt 9 § kan antagas såsom bolagsman, och denne

aflämnat sådan handling, som i 19 § sägs, de öfriga delägarne äro

från bolaget skilda.

Kommanditlottägare må sina lotter å annan öfverlåta efter anmälan

hos bolagets styrelse och under iakttagande i öfrigt af de föreskrifter,

bolaget i sådant afseende må meddela.

21 §.

klar annorledes än på grund af arf eller giftorätt hufvudlott öfvergått

till ny ägare, må denne ej, förrän bolaget godkänt öfverlåtelsen,

utöfva någon bolagsman tillkommande rättighet i vidare mån, än att

han, där 9 § icke utgör hinder för hans antagande till bolagsman, äger

att efter afkunnande af sådan handling, hvarom i 19 § förmäles, lyfta

den utdelning, som faller å lotten, äfvensom hvad å densamma belöper

vid bolagets likvidation.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Bolagets rätt att pröfva öfverlåtelse må, med de undantag, hvarom

i 3 mom. förmäles, å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa ordinarie

bolagsstämma öfverlåtas på styrelsen. Kallelse till sammanträde,

då sådan pröfning af öfverlåtelse skall ske, skall innehålla uppgift, att

så beskaffad fråga vid sammanträdet förekommer. Godkännes ej öfverlåtelsen

enhälligt af de vid sammanträdet närvarande styrelseledamöterna,

hänskjutes frågan till ordinarie bolagsstämmas afgörande.

Ofverlåtelser, som styrelsen godkänt, skola vid näst därefter inträffande

ordinarie bolagsstämma anmälas.

Vill hufvudlottägare öfverlåta sin sista lott eller vill ledamot af

styrelsen öfverlåta någon af de hufvudlotter, han innehade, då han

senast utsågs till styrelseledamot, må sådan öfverlåtelse pröfvas endast

af ordinarie bolagsstämma.

22 §.

A bankbolags hufvudkontor skall genom styrelsens försorg hållas

en särskild bok, i hvilken samtlige såväl hufvudlottägare som kommanditlottägare

skola inregistreras och anteckning göras om de lotter, en

hvar innehar.

Har lott öfvergått till ny ägare, och denne vunnit inträde i

bolaget, skall anteckning härom genast göras i registerboken.

Styrelsen åligge att låta en hvar, som sådant önskar, taga kännedom

af registerboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,

äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman

bestyrkt utdrag därur.

23 §.

Under bankbolags bestånd må ej inbetald grundfond och den

genom tillskott af kommanditlottägare bildade särskilda fond minskas

genom utdelning eller annan återbetalning till bolagsmännen.

24 §.

Af bankbolags behållna årliga vinst skola minst femton procent

afsättas för bildande af en reservfond. Sedan reservfonden uppgått till

femtio procent af bolagets grundfond, må vidare afsättning till reservfonden

kunna upphöra; nedgår den under detta belopp, skall afsättning

därtill å nyo vidtaga.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid teckning kan för

lotterna betingas utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där rätt

till delaktighet i bolaget förverkats, hvad som blifvit å lotten inbetaldt

eller genom realisering af aflämnad pant influtit.

Reservfonden må endast användas till betäckande af den förlust,

som å bolagets rörelse i dess helhet uppstått och som icke kan ersättas

af andra befintliga, till framtida förfogande afsätta medel.

25 §.

Varder, under det bankbolag fortsätter sin rörelse, utdelning

beslutad och verkställd, ändå att, enligt senast upprättade, behörigen

reviderade bokslut, tillgång därtill icke kan beredas utan åsidosättande

af de i 23 och 24 §§ angående bolagets fonder meddelade bestämmelser,

vare de bolagsmän, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära

densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla

och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.

26 §.

Innan bankbolag blifvit registreradt, kan det ej förvärfva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan

myndighet söka, kära eller svara.

Ingås förbindelse å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt,

vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige därför såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

II Kap.

Om rörelsen.

27 §.

Bankbolag må ej drifva handel med annat än guld, in- och utrikes

växlar samt räntebärande papper.

För bankbolags fordran pantsatt eller utmätt, fast eller lös egendom,

som försäljes å auktion, må bolaget dock äga att, till skyddande

af sin fordran, inropa, med skyldighet att egendomen åter afyttra, så

snart det kan sko utan förlust.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Bankbolag äger förvärfva för bankens inrymmande afsedd fastighet.

Ej må bankbolag såsom pant mottaga egna lottbref eller andra

bankbolags hufvudlottbref.

28 §.

Bankbolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till viss man

eller order, eller till innehafvaren ställda förbindelser.

29 §.

Varda penningar hos bankbolag insatta att viss tid där innestå,

mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas

till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss

man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet hos bolaget

anmälas.

Å medel, som på så kallad sparkasseräkning eller därmed likartad

räkning insättas, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tretusen

kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bankbolag

ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka, efter

uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock

öppet lämnadt att, då sådant pröfvas utan olägenhet kunna ske, i särskilda

fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens

utgång.

111 Kap.

Om förvaltning och styrelse samt om bolagsstämma och revision.

30 §.

Hufvudlottägarne skola inom sig utse en styrelse af minst fem

ledamöter att företräda bolaget. Ledamot af styrelsen skall vara bosatt

i Sverige. Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem

år. Styrelseledamot må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald,

ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget

skiljas.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva om den inskränkningägt

kännedom. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej

registreras.

31 §.

Bankbolag äge bemyndiga eller uppdraga åt styrelsen att bemyndiga

jämväl annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma.

Om inskränkning i sådant bemyndigande vare lag, som i 30 §

2 mom. sägs.

32 §.

Skriftlig afhandling, som för bankbolag ingås, skall undertecknas

å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning

skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven

å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

33 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära

och svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets

uppdrag, bemyndigande, som i 31 § sägs, af styrelsen lämnas.

34 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är i bolagsordningen

bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de fleste

röstande förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari

hans enskilda rätt är mot bolagets stridande.

35 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig til]

fterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej

trida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

36 §.

Bolagsmännens rätt att deltaga i liandhafvandet af bolagets angelägenheter

utöfvas å bolagsstämma.

Ej må någon, för egen del eller såsom ombud för annan, deltaga

i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot bolagets stridande;

och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig ej heller i val af

revisor.

Vid bolagsstämma skall, genom styrelsens försorg, föras protokoll,

utvisande hvilka bolagsmän i förhandlingarne deltagit samt det antal

lotter, för hvilket en hvar af dem ägt rösta. Senast fjorton dagar efter

stämman skall protokollet vara för bolagsmännen tillgängligt.

37 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen eller om bolagets upplösning

af annan orsak, än i 49, 50, 52 eller 59 § sägs, vare ej giltigt,

med mindre samtlige hufvudlottägarne förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en

ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, bit.rädts af minst två

tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkor i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till efterrättelse.

Förändring af bankbolags ordning äge ej giltighet, med mindre

den varder af Konungen stadfästad.

38 §.

Jämte hvad i 36 och 37 §§ är om utöfvande af rösträtt och

fattande af beslut å bolagsstämma stadgadt, gälle, där ej annorlunda

finnes i bolagsordningen bestämdt:

att hvarje lott berättigar till en röst;

att frånvarande bolagsmans rösträtt må genom ombud utöfvas;

att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta

rösterna afgifvas; och

att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågo

den mening gäller, som biträdes af de fleste röstande, eller, om järn

antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

23

39 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången

af hvarje räkenskapsår. Å den stämma skall styrelsen framlägga

förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna aret,

tillika med den berättelse, som enligt 46 § bör af revisorerna afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å

de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg

hållas för bolagsmännen tillgänglig å bolagets hufvudkontor. Ärende, som

ej varit å förteckningen upptaget, må ej, utan samtliga närvarandes

samtycke, vid stämman till afgörande företagas, där det ej omedelbart

föranledes af förvaltningsberättelsen eller balansräkningen eller revisionsberättelsen

eller ock enligt bolagsordningen skall vid stämman afgöras.

Vill bolagsman hänskjuta ärende 1 ill pröfning å stämman, göre

hos styrelsen skriftlig anmälan därom minst fjorton dagar före stämman.

40 §.

Den förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 39 § sägs,

har att för hvarje år å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen angifva

den vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.

Den i samma § omförmälda balansräkning skall behörigen redovisa

bolagets inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt dess

tillgångar och skulder vid årets slut. Bolagets tillgångar må icke upptagas

öfver deras verkliga värden. Osäkra fordringar skola förty upptagas

endast till de belopp, hvarmed de beräknas komma att ingå,

samt värdelösa fordringar afskrifvas.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad

före stämman tillhandahållas revisorerna samt, tillika med dessas berättelse,

minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar

hållas för bolagsmännen tillgängliga å bolagets hufvudkontor.

41 §.

Å den bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse och

balansräkningen jämte revisionsberättelsen framläggas, skall jämväl till

behandling företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen

för den tid, förvaltningsberättelsen omfattar. Yrkas af hufvudlottägare

med ett sammanlagdt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

af hela grundfonden, att med afgörande af den fråga skall anstå till

fortsatt stämma inom två månader, må sådant anstånd ej förvägras.

Varder talan å förvaltningen under den tid, förvaltningsberättelsen

omfattar, ej anställd inom ett år från det densamma å bolagsstämma

framlades, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge bolaget att,

inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades,

i afseende å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas

hafva i förvaltningsberättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande

meddelat oriktig uppgift, där denna kan antagas hafva å beslutet om

ansvarsfrihet inverkat.

42 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla bolagsmännen till

extra bolagsstämma.

Sådan stämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet

ändamål skriftligen påfordras af hufvudlottägare med ett sammanlagdt

delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden

eller den mindre del däraf, som må vara i bolagsordningen bestämd.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,

som ej varit i kallelsen till stämman angifvet.

43 §*

Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i

42 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, där ej

annat af bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i

föreskrifven ordning kalla bolagsmännen till ordinarie bolagsstämma,

har Konungens befallningshafvande att, på anmälan af bolagsman, ofördröjligen

utlysa bolagsstämma.

44 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller bolagsman, att beslut,

som å bolagsstämma fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller

eljest strider mot lag eller författning eller mot bolagsordningen, äge

därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets

dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt galle ock,

där tecknare af lott vill tala å beslut, som fattats vid sammanträde,

hvarom i 4 § förmäles.

45 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga

stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende

gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets

bud skall bolaget delgifvas.

Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller

eljest kära till bolaget, kalle bolagsmännen till bolagsstämma för val

af ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses

delgifven, då den blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som

i 44 § afses, styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där stadgad

tid stämman blifvit utlyst att ofördröjligen hållas.

46 §.

Bolagsmännen skola för granskning af styrelsens förvaltning och

bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvart annat

år skall en af dessa revisorer ombytas.

Af bolagsmännen utsedd revisor må, ändå att den tid, för hvilken

han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma

från uppdraget skiljas.

Öfver granskningen skall skriftlig berättelse afgifvas.

47 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af

styrelsen utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i 43 § sägs

äga motsvarande tillämpning.

48 §.

Hafva revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller

vid fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som

låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvarige för all däraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan

härom anställas sedan två år förflutit från det revisionsberättelsen å

bolagsstämma framlades.

IV Kap.

Om bankbolags upplösning och om förlängning af bolagets oktroj.

49 §.

Har bankbolag, enligt behörigen revideradt bokslut, gjort sådana

förluster, att reservfonden och tio procent af grundfonden förlorats,

skall styrelsen senast den dag, revisionsberättelsen aflämnas, sammankalla

bolagsstämma till första dag, sådant enligt bolagsordningen kan

ske; och läte styrelsen dessutom ofördröjligen genom rekommenderadt

bref om bolagsstämman underrätta hufvudlottägare, hvars adress är

känd. I kallelsen till bolagsstämman skall uppgifvas, att bolaget gjort

sådan förlust, som här är sagd.

Har före eller senast vid bolagsstämman af hufvudlottägare tecknats

hvad som erfordras för att återställa grundfonden till dess behöriga

belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke skett eller

om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke inbetalts inom

tre månader från omförmälda stämma, skall bolaget upplösas och likvidation

verkställas.

De hufvudlottägare, som verkställt tillskottet, äga att af bolagets

blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet

jämte sex procent årlig ränta, innan annan utdelning å hufvudlotterna

får ske. Upplöses bolaget, förr än sådant tillskott blifvit till

fullo återguldet, skall, sedan bolagets skulder och, där kommun ditlottägare

blifvit i bolaget inrymda, deras insatser blifvit betalda, tillskottet,

dock utan beräkning af ränta för tid efter bankrörelsens upphörande,

återgäldas af bolagets tillgångar, så långt de därtill förslå, innan någon

utdelning å hufvudlotterna må äga rum.

Yppas under löpande räkenskapsår anledning till antagande, att

bolaget gjort sådana förluster, hvarom i denna § förmäles, åligge det

styrelsen att ofördröjligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna

att granska detsamma.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

27

so §.

Bankbolag skall ock upplösas och likvidation verkställas:

då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år ifrån bolagets

bildande;

då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett

år, från det bolagets rörelse öppnades;

då antalet hufvudlottägare nedgått under det i 9 § bestämda samt

tillräckligt antal hufvudlottägare ej inom tre månader inträdt; eller

då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats.

/

51 §.

Varder bankbolag icke upplöst, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt 49 eller 50 § påkallar upplösning, svare de, som med vetskap

om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af bolagets verksamhet

eller handla å dess vägnar, för uppkommande förbindelser, en

för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

52 §.

Har Konungen förklarat bankbolag hafva förverkat oktrojen,

skall bolaget anses upplöst den dag, då sådant förklarande gjordes.

53 §.

Upplöses bankbolag af annan anledning, än i 59 § sägs, skall

likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där

ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en

eller flere särskilde likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator

anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som

helst kunna af bolaget återkallas.

54 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okände borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder

och upprätta bokslut.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom

i penningar förvandlas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

55 §.

Om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget och deras

skyldigheter galle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt.

56 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation)).

I öfrigt skall hvad i 32 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar

ingås, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

57 §.

Innan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald eller erforderliga medel därtill afsätta, må

bolagets tillgångar ej mellan bolagsmännen skiftas. Sker det, vare, i

händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser, bolagsman

skyldig återbära hvad han bekommit.

58 §.

Atnöjes bolagsman ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som

under likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra

inom ett år från den dag, likvidationen afslutades. Försummas

det, kåfve han sin talan förlorat.

59 §.

Afträdes bankbolags egendom till konkurs, skall bolaget anses

upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten eller domaren

ingafs eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig

stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall,

samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens eller domarens försorg

afsända^ för registrering.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 133.

29

60 §.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där bolaget vid konkursens början var upplöst, af

likvidatorerna; dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under

konkursens fortgång i behörig ordning utses.

61 §.

Varder bankbolags egendom afträdd till konkurs, som börjar inom

två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, äge

konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår, berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisionsberättelsen å bolagsstämma

framlades, stånde konkursboet öppet att mot revisorerna

anställa sådan talan, som i 48 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöra inom en

månad från inställelsedagen, eller, där tiden för talans anställande af

bolaget, efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom

utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

62 §.

Önskar bankbolag erhålla förlängning af bolaget meddelad oktroj,

göre i den ordning, som i 1 § är sagd, ansökning därom sist sexton

månader, innan den löpande oktroj en tilländagå^

Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma

sist tjugu månader före utgången af den löpande oktrojen.

63 §.

Hufvudlottägare, som ej vill under förlängd oktroj i bolaget kvarstå,

äge, därest han före den bolagsstämma, hvarom i 62 § förmäles,

sådant för styrelsen anmält, att, efter det den löpande oktrojen tilländagått,

ur bolaget utträda samt af bolagets behållning enligt behörigen

revideradt bokslut utbekomma hvad på honom belöper.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

V Kap.

Om registrering.

64 §.

Konungen bestämmer det register, hvari skola inskrifvas de uppgifter,

hvilka enligt denna lag skola för registrering anmälas eller

hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

65 §.

Ansökning om bankbolags registrering skall göras af styrelsen

och innehålla uppgift ej mindre å styrelseledamöternas fullständiga

namn och hemvist än ock å den eller dem, som äro berättigade att

teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens beslut om stadfästelse af bolagsordningen, i två

styrkta afskrifter;

2) protokoll, utvisande att styrelse blifvit utsedd;

_ 3) en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven

uppgift, huru mycket blifvit af hufvudlottägare tecknadt, med afdrag i

anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket

blifvit inbetaldt ej mindre af grundfonden än ock, där kommanditlottägare

blifvit i bolaget inrymda, af det utaf dem tecknade belopp;

4) förteckning öfver hufvudlottägarne med uppgift tillika å det

antal lotter, en hvar af dem innehar.

Dessutom skola vid ansökningen fogas:

där inbjudning till lotteckning skett, samtliga teckningslistor i

hufvudskrift och styrkt afskrift, äfvensom protokoll, utvisande att beslut,

hvarigenom bolaget blifvit bildadt, i föreskrifven ordning fattats, samt

där stiftarne öfvertagit samtliga lotterna, det härom träffade aftal

i hufvudskrift eller styrkt afskrift.

66 §.

Sist fyra månader efter utgången af den i 13 § för liufvudlotternas

slutliga inbetalning bestämda tid skall, där ej anmälan om full

inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering aflämnas en af dess

ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grundfonden

blifvit till hela sitt belopp inbetald.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

31

67 §.

Beslut om ökning af grundfonden medelst ny teckning skall,

ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, af styrelsen

för registrering anmälas. Registrering må icke beviljas, där ej anmälan

till registret gjorts därom, att förutvarande grundfond till fullo

inbetalts.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af de nya

lotterna bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas dels

en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp,

som å de nya lotterna inbetalts, dels ock förteckning å de nya lotternas

ägare.

68 §.

När uti den i 22 § omförmälda bok anteckning skett om förändring

i äganderätten till hufvudlott, skall uppgift härom af styrelsen

ofördröjligen för registrering aflämnas.

69 §.

Hafva kommanditlottägare blifvit i bolaget inrymda, innan sådan

ansökning gjorts, hvarom i 65 § förmäles, skall ofördröjligen efter utgången

af den för kommanditlotternas inbetalning bestämda tid, där

ej anmälan om full inbetalning förut skett, af styrelsen för registrering

aflämnas en af dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om

det belopp, som å lotterna inbetalts.

70 §.

Har, efter det sådan ansökning gjorts, hvarom i 65 § förmäles,

beslut fattats om teckning af kommanditlotter, skall beslutet, äfven om

det ej innefattar ändring af bolagsordningen, ofördröjligen af styrelsen

för registrering anmälas.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af de nya

lottorna bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas en af

dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som

å de nya lotterna inbetalts.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

71 §•

Ändring af bolagsordningen skall registreras. Styrelsen skall

härom ofördröjligen göra ansökning och därvid foga två styrkta afskrift^

af Konungens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

72 §.

Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten

att teckna bolagets firma skall ofördröjligen af styrelsen för registrering

anmälas.

73 §.

Likvidatorer skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i 53 § sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa likvidationen,

och å dem, som äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator eller utses

ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till firmateckning, skall

ock därom anmälan för registrering af likvidatorerna ofördröjligen göras.

Då likvidationen afslutats, åligge det likvidatorerna att för registrering

ofördröjligen göra anmälan därom.

74 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkf.

Då bankbolags registrering sökes, skall en hvar, som är berättigad

att teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva firmateckningen

i registret eller i särskildt bihang till detta, så vida icke

teckningen verkställts å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt.

På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sker därom, att någon

blifvit berättigad att teckna förut anmäld firma.

75 §.

Vägras registrering, äge den, som är med beslutet missnöjd, att,

vid talans förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets

dag däröfver anföra besvär hos Konungen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

33

76 §.

I afseende å bankbolag galle, förutom hvad i 64—75 §§ här ofvan

sägs, i tillämpliga delar till efterrättelse hvad om registrering är stadgadt

i 24 samt 68—75 §§ af lagen om aktiebolag.

VI Kap.

Om tillsyn.

77 §.

Förr än bankbolag öppnar sin rörelse, skall inför Konungens befallningshafvande

styrkas:

att kungörelse i öfverensstämmelse med 71 § i lagen om aktiebolag

skett angående bolagets registrering;

att å lotterna blifvit inbetalda minst tjugu procent af grundfonden

samt förbindelse med pant, som Konungens befallningshafvande pröfvar

fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden; samt

att en hvar af hufvudlottägarne till förvaring hos bolaget öfverlämnat

sådan handling, hvarom i 19 § förmäles.

78 §.

Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkännagifvas,

när bankbolag börjar sin rörelse, så ock när bankbolag upplöses af

annan anledning än konkurs, och skall underrättelse om dagen, då

sådant sker, till finansdepartementet insändas.

79 §.

Den af Konungen förordnade bankinspektören äge, där han så

pröfvar nödigt, sammankalla styrelsen. Jämväl må bankinspektören,

på uppdrag af chefen för finansdepartementet, sammankalla extra bolagsstämma,

där styrelsen icke efterkommer af bankinspektören framställd

begäran om utfärdande af kallelse till sådan stämma. Bankinspektören

må närvara vid bolagsstämma och vid af honom utlyst

styrelsesammanträde samt i öfverläggningarna deltaga.

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band 30 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

so §.

Styrelsen åligge:

att när som helst hålla bolagets räkenskaper och handlingar tillgängliga

för Konungens befallningshafvande, för det allmänna ombud,

som Konungens befallningshafvande förordnar, för bankinspektören samt

för den särskilda undersökning, Konungen eller chefen för finansdepartementet

eljest kan finna för godt att låta anställa;

att genast efter hvarje månads slut i närvaro af det allmänna ombudet,

enligt formulär, som från finansdepartementet meddelas, upprätta

en öfversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift om

räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under

den tid, öfversikten omfattar, varit hos bolaget gällande, och att därefter

ofördröjligen till nämnda departement insända denna öfversikt för dess

offentliggörande genom departementets försorg;

att jämväl i öfrigt meddela chefen för finansdepartementet, Konungens

befallningshafvande, bankinspektören och allmänna ombudet alla

de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas;

att ofördröjligen efter verkställd revision till finansdepartementet

insända styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen och revisionsberättelsen

samt låta införa sistnämnda berättelse i allmänna tidningarna;

samt

att, där chefen för finansdepartementet finner anledning till antagande,

att bolaget gjort sådana förluster, att reservfonden och tio

procent af grundfonden förlorats, på departementschefens anmodan

ofördröjligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska

detsamma.

81 §.

Det i 80 § omförmälda allmänna ombud åligge att meddela bankinspektören

alla de upplysningar angående bolaget, som af honom

äskas.

82 §.

I den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper,

hvarom i 46 § förmäles, skall jämväl deltaga en af Konungens

befallningshafvande förordnad revisor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

35

83 §.

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, hvilket står i strid

med lag eller den för bolaget fastställda ordning, må Konungens befallningshafvande

kunna förbjuda verkställighet af beslutet. Konungens

befallningshafvande må ock kunna förelägga styrelse att, i händelse

beslut af nyssomförmälda beskaffenhet gått i verkställighet, göra

rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra hvad styrelsen enligt lag

och bolagsordning åligger. Sådant föreläggande må dock icke af Konungens

befallningshafvande meddelas i fråga om i lag gifna föreskrifter,

hvilkas öfverträdande är med straff belagdt; och må i frågor, som angå

bankbolags förvaltning och bokföring, förbud eller föreläggande, hvarom

nu är sagdt, icke af Konungens befallningshafvande meddelas, med

mindre bankinspektören därom gjort framställning.

Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagets ordning,

ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat

oktroj en.

84 §.

Bryter någon mot hvad i 10 § 3 mom. finnes stadgadt, äge

Konungens befallningshafvande föreskrifva rättelse.

85 §.

Konungens befallningshafvande må förelägga vite vid meddelande

af föreskrift eller förbud enligt denna lag samt till sådant vite fälla.

86 §.

Öfver beslut, som af Konungens befallningshafvande på grund af

denna lag meddelas, må klagan föras hos Konungen, men beslutet går

ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.

87 §.

Upplöses bankbolag af annan anledning, än i 59 § sägs, skall

chefen för finansdepartementet förordna ombud, som har att närvara

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

vid, likvidatorernas sammanträden, med rätt att yttra sig till protokollet

samt att i öfrigt öfvervaka likvidationen.

88 §.

Bankbolag åligge att ersätta ombud, som utses enligt 80 och 87

§§, äfvensom revisor, hvarom i 82 § förmäles. På den, som utsett

nämnda ombud eller revisor, ankomme att bestämma ersättningsbeloppet.

VII Kap.

Ansvarsbestämmelser.

89 §.

Hvar, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med böter från och med femtio till och

med två tusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen

utsatt.

Lag samma vare, där styrelseledamot mot bättre vetande låter

uti den i 22 § omförmälda bok införa oriktig uppgift.

90 §.

Bryter någon mot hvad i 13 § 2 mom. eller 16 § 2 mom. finnes

stadgadt eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i

22 §, 66 §, 67 § 2 mom., 68, 69, 70, 71 eller 72 § är meddelad, straffes

med böter från och med fem till och med fem hundra kronor.

Lag samma vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt

73 § åligger.

91 §.

Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skola de förvandlas

efter allmän lag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

37

VIII Kap.

Särskilda bestämmelser.

92 §.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller bolagsmän denna

lag eller bolagsordningen, svare de för all däraf uppkommande skada,

en för alla och alla för en.

93 §.

Bolagsordning för bankbolag skall angifva:

1) bolagets firma;

2) de rörelsegrenar, banken må utöfva;

3) den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring

i bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

5) det belopp, hvarå hufvudlott skall lyda;

6) huruvida kommanditlottägare må i bolaget inrymmas, samt,

därest det medgifves, den rätt till vinstutdelning, som skall dem tillkomma,

jämte de bestämmelser i öfrigt, som i ty fall finnas erforderliga;

7) antalet af styrelsens ledamöter och suppleanter för dem, tiden

för deras befattningar samt grunderna för styrelsens beslutförhet;

8) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen

hållas, tid och ort för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden

skola å ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem

förekomma till behandling;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till bolagsmännens kännedom;

10) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å

bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes i 37 och

38 §§ föreskrifvet; samt

11) antalet revisorer och suppleanter för dem samt tiden för deras

befattningar och för revisionen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

94 §.

Bankbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

bolagsordningen har sitt säte.

95 §.

Enskildes förhållanden till bankbolag må ej för allmänheten yppas.

96 §.

Genom denna lag upphäfvas:

kungl. kungörelsen angående enskilda banker med rätt att utgifva

egna banksedlar den 12 juni 1874;

lagen den 19 maj 1899 om ändrad lydelse af § 31 i nämnda

kungörelse;

lagen med vissa bestämmelser angående enskilda banker, som

afstått från sedelutgifningsrätt, den 27 maj 1898:

lagen med vissa bestämmelser angående enskilda sedelutgifvande

banker den 7 juni 1889; samt

lagen med vissa bestämmelser angående enskilda banker den 13

juni 1902.

97 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904; dock att hvad

i 10 § 3 mom. finnes stadgadt icke skall äga tillämpning på bolag,

hvilka före lagens trädande i kraft erhållit Konungens stadfästelse å

bolagsordningen, samt att §§ 28 och 29 i kungl. kungörelsen angående

enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar den 12 juni

1874 äfvensom 2 mom. i lagen med vissa bestämmelser angående

enskilda banker, som afstått från sedelutgifningsrätt, den 27 maj 1898

fortfarande skola för enskild bank lända till efterrättelse, intill dess

bankens betalningsansvar för utgifna sedlar upphört.

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit, innan denna lag

träder i kraft, skola bedömas efter äldre lag.

Konungen utfärdar de öfvergångsstadganden, som må finnas erforderliga

för registrering af bankbolag, å hvars ordning stadfästelse meddelats,

innan denna lag träder i kraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Uppå ansökning af enskild bank, som ägt sedelutgifningsrätt, vill

Konungen, där banken ej afträdt sin egendom till konkurs, genom

allmän kungörelse förelägga en hvar, som innehar af banken utgifven

sedel, att inom två år från kungörelsens dag, vid förlust af all betalningsrätt,

förete sedeln till infriande i banken; skolande kungörelsen

minst fyra gånger under hvartdera året uppläsas i rikets kyrkor och

införas i allmänna tidningarna.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Bilaga litt. B.

Lag

angående bankaktiebolag.

Härigenom förordnas som följer:

I Kap.

Om bankaktiebolags bildande och om dess fonder.

De, som i ändamål att drifva bankrörelse, vilja stifta aktiebolag,

skola upprätta ''fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens

stadfästelse.

Stiftarne skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och

till antalet minst tio.

Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna

lag samt lag och författningar i öfrigt så ock om och i hvad mån

därutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagets

rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bankrörelsens

drifvande (oktroj) under en tid af högst tio år och därutöfver

intill slutet af då löpande kalenderår.

Bankaktiebolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.

2 §•

Sedan oktroj meddelats, må stiftarne utfärda inbjudning till

aktieteckning.

Inbjudningen, som skall egenhändigt underskrifvas af stiftarne

samt vara åtföljd af styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

af bolagsordningen, skall innehålla bestämmelse ej mindre om den tid,

ej öfverstigande sex månader från det stadfästelsen meddelats, inom

hvilken sammanträde med tecknarne för pröfning af frågan om bolagets

bildande skall hållas, än äfven om den grund, efter hvilken i händelse

af öfverteckning de utbjudna aktierna skola bland tecknarne fördelas.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å sådan inbjudning,

som ofvan i denna § sägs.

3 §''

Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare

det förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej finnes i inbjudningen

fullständigt angifvet.

i §•

Stiftarne åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse

till ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande

utlysa sammanträde att hållas inom den i inbjudningen bestämda

tid. Har ej sammanträde inom sagda tid hållits, vare aktieteckningen

icke vidare bindande.

5 §•

Styrkes vid sammanträde, som i 4 § omförmäles, genom behöriga

teckningslistor, att grundfonden är, enligt inbjudningens innehåll, fulltecknad

och att tecknarne, stiftarne inräknade, utgöra minst det antal,

som i 9 § sägs, skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna blifvit

mellan tecknarne fördelade och Överskjutande teckning förklarats förfallen,

till afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd;

dock må de fleste af de närvarande kunna besluta, att med frågans afgörande

skall anstå till fortsatt sammanträde inom en månad därefter.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,

eller finnas vid omröstning de fleste röstande hafva förenat sig härom

och utgöra desse minst en fjärdedel af hela antalet tecknare, stiftarne

inräknade, med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjärdedel af

hela grundfonden, skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan

om bolagets bildande förfallen.

Stiftare, som, efter ty i 3 § sägs, förbehållit sig särskild förmån

eller rättighet, äge ej deltaga i omröstning, hvarom i denna § förmäles,

ej heller skall sådan stiftare eller det af honom öfvertagna aktiebelopp

vid omröstningen tagas i beräkning.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

6 §•

Utgöra stiftame minst det antal, som i 9 § sägs, och öfvertaga de

själfva samtliga aktierna, skall bolaget anses vara genom aftalet härom

bildadt.

* '' i I 1 T» v ’ . • ■ . ‘ ’ ‘ ; . -i) • ...»j i Jk } .

7 §•

År bankaktiebolag bildadt, skall val af styrelse och revisorer ofördröjligen

ske.

8 §•

Bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap af aktiebolag.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning

registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk

bankinrättning, som är allmänt känd här i riket.

9 §.

Delägare i bankaktiebolag skola vara svenska medborgare och till

antalet minst tjugu.

10 §.

Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en million kronor;

dock att, där de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser

angående bolagets rörelsegrenar och villkoren därför uppenbarligen gifva

vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse i

större omfång, utan blott att tillgodose den mindre omsättningen å viss

ort, grundfonden må, om Konungen gifver därtill lof, bestämmas till

lägre belopp, dock ej understigande två hundra tusen kronor.

11 §•

Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp.

Hvad på grund af teckning af aktie skall inbetalas må ej bes

mas till lägre belopp än det, hvarå aktien skall lyda.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Skall grundfonden kunna, utan ändring i bolagsordningen, bestämmas

till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)

ej utgöra mindre än hälften af högsta beloppet (maximikapitalet).

Å aktierna skola utfärdas bref, angifvande ordningsnummer å den

eller de aktier, hvarå de lyda. Aktiebref skall ställas till viss man.

12 §.

Af grundfonden skola inbetalas minst tjugu procent, innan bankaktiebolag

öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu procent inom tre

månader och återstoden inom åtta månader från öppnandet af bolagets

rörelse.

Innan bolaget registrerats och grundfonden blifvit till fullo inbetald,

må aktiebref ej utgifvas.

13 §.

Aktietecknare, som ej vid bolagets bildande erlagt full betalning,

vare skyldig aflämna af fullgod pant åtföljd förbindelse att inbetala

oguldna beloppet i enlighet med hvad i 12 § stadgas.

14 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare

skyldig att gälda ränta efter sex för hundrade om året från förfallodagen.

Varder, innan pant, hvarom i 13 § förmäles, blifvit aflämnad,

inbetalning ej verkställd i rätt tid, eller försummar någon att aflämna

sådan pant, äge styrelsen, där ej rättelse sker inom en månad efter

anmaning, förklara aktierätten förverkad. Lag samma vare, där senare

inbetalning ej fullgöres i rätt tid och aflämnad pant ej förslår till inbetalningens

gäldande.

Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma

skall gälla, så ock, där aktietecknarens adress för styrelsen iippgifvits,

till honom i rekommenderadt bref blifvit försänd.

Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller

hvad genom realisering af aflämnad pant influtit ej återfordras.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

15 §.

Ökning af grundfonden medelst ny aktieteckning må ej ske, innan

förutvarande grundfond blifvit till fullo inbetald. Beslut om sådan

ökning må ej bringas till verkställighet, innan det blifvit registreradt.

Aktiebref må i ty fall ej utgifvas, innan full betalning erlagts

för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.

Den för inbetalning af de nya aktierna bestämda tid må ej öfverstiga

ett år från det beslutet registrerades.

16 §.

Hvad om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å

tecknad aktie, så ock rörande anmaning att sådan inbetalning fullgöra,

linnes i 14 § stadgadt skall äga motsvarande tillämpning vid ny aktieteckning,

som i 15 § sägs.

17 §■

Har genom köp, arf eller på annat sätt förändring i äganderätten

till aktie skett, vare den nye ägaren, efter skriftlig anmälan hos

bolagets styrelse och därest hinder ej möter af bestämmelsen i 9 §,

berättigad att i bolaget inträda.

18 §.

Å bankaktiebolags hufvudkontor skall genom styrelsens försorg

hållas en särskild bok, i hvilken samtlige bolagsmän skola inregistreras

och anteckning göras om de aktier, en hvar innehar.

I registerboken skola alla förändringar i äganderätten till aktier genast

antecknas.

Ej må någon från bolaget uppbära utdelning eller utöfva annan

bolagsman tillkommande rättighet, innan han blifvit i registerboken

införd.

Styrelsen åligge att låta en hvar, som sådant önskar, taga kännedom

af registerboken å de tider, banken hålles öppen för allmänheten,

äfvensom, mot afgift, erhålla till riktigheten af vederbörande tjänsteman

bestyrkt utdrag därur.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

19 §.

Inbetald grundfond må ej, så länge bankrörelsen fortfar, minskas

genom utdelning eller annan återbetalning till bolagsmännen.

20 §.

Af bankaktiebolags behållna årliga vinst skola minst femton procent

afsättas för bildande af en reservfond. Sedan reservfonden uppgått till

femtio procent af bolagets grundfond, må vidare afsättning till reservfonden

kunna upphöra; nedgår den under detta belopp, skall afsättning

därtill å nya vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning kan

för aktierna betingas utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där

aktierätt förverkats, hvad som blifvit å aktien inbetaldt eller genom

realisering af aflämnad pant influtit.

Reservfonden må endast användas till betäckande af den förlust,

som å bolagets rörelse i dess helhet uppstått och som icke kan ersättas

af andra befintliga, till framtida förfogande afsätta medel.

21 §■

Varder, under det bankaktiebolag fortsätter sin rörelse, utdelning

beslutad och verkställd, ändå att, enligt senast upprättade, behörigen

reviderade bokslut, tillgång därtill icke kan beredas utan åsidosättande

af de i 19 och 20 §§ angående bolagets fonder meddelade bestämmelser,

vare de bolagsmän, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära

densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla

och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.

22 §.

Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare delägare i bankaktiebolag

icke pliktig att ytterligare något tillskjuta.

23 §.

Innan bankaktiebolag blifvit registreradt, kan det ej förvärfva

rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller

annan myndighet söka, kära eller svara.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Ingås förbindelse å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt,

vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige därför såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

II Kap.

Om rörelsen.

24 §.

Bankaktiebolag må ej drifva handel med annat än guld, in- och

utrikes växlar samt räntebärande papper.

För bankaktiebolags fordran pansatt eller utmätt, fast eller lös

egendom, som försäljes å auktion, må bolaget dock äga att, till skyddande

af sin fordran, inropa, med skyldighet att egendomen åter afyttra,

så snart det kan ske utan förlust.

Bankaktiebolag äger förvärfva för bankens inrymmande afsedd

fastighet.

Ej må bankaktiebolag såsom pant mottaga egna aktiebref.

25 §.

Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till viss

man eller order, eller till innehafvaren ställda förbindelser.

26 §.

Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att viss tid där

innestå, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,

ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till

viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet hos bolaget

anmälas.

Å medel, som på så kallad sparkasseräkning eller därmed likartad

räkning insättas, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tretusen

kronor af eu insättares tillgodohafvande. Ej heller må bankaktiebolag

ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka, efter

uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

öppet lämnadt att, då sådant pröfvas utan olägenhet kunna ske, i särskilda

fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens

utgång.

III Kap.

Om förvaltning oeh styrelse samt om bolagsstämma och revision.

lvm-* \;r.: ’i r •''! / \f

27 §.

Bolagsmännen skola inom sig utse en styrelse af minst fem ledamöter

att företräda bolaget. Ledamot af styrelsen skall vara bosatt i

Sverige. Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år.

Styrelseledamot må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald,

ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget

skiljas.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva om den inskränkning

ägt kännedom. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej

registreras.

28 §.

Bankaktiebolag äge bemyndiga eller uppdraga åt styrelsen att

bemyndiga jämväl annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma.

Om inskränkning i sådant bemyndigande vare lag, som i 27 §

2 mom. sägs.

29 §.

Skriftlig afhandling, som för bankaktiebolag ingås, skall undertecknas

å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning

skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven

å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för eu, såsom för egen skuld.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

30 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära

och svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets

uppdrag, bemyndigande, som i 28 § sägs, af styrelsen lämnas.

in

31 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är i bolagsordningen

bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de fleste

röstande förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes

af ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari

hans enskilda rätt är mot bolagets stridande.

32 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och

ej strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

33 §.

Bolagsmännens rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter

utöfvas å bolagsstämma.

Ej må någon, för egen del eller såsom ombud för annan, deltaga

i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot bolagets stridande;

och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, ej heller i val af

revisor.

Vid bolagsstämma skall, genom styrelsens försorg, föras protokoll,

utvisande hvilka bolagsmän i förhandlingarna deltagit samt det antal

aktier, för hvilket en hvar af dem ägt rösta. Senast fjorton dagar

efter stämman skall protokollet vara för bolagsmännen tillgängligt.

34 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen eller om bolagets upplösning

af annan orsak, än i 46, 47, 49 eller 56 § sägs, vare ej giltigt,

med mindre samtlige bolagsmännen förenat sig därom eller beslutet

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en

ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två

tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkor i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till efterrättelse.

Förändring af bankaktiebolags ordning äge ej giltighet, med

mindre den varder af Konungen stadfästad.

35 §.

Jämte hvad i 33 och 34 §§ är om utöfvande af rösträtt och

fattande af beslut å bolagsstämma stadgadt, gälle, där ej annorlunda

finnes i bolagsordningen bestämdt:

att hvarje aktie berättigar till en röst;

att frånvarande bolagsmans rösträtt må genom ombud utöfvas;

att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta

rösterna afgifvas; och

att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de fleste röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

36 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången

af hvarje räkenskapsår. Å den stämma skall styrelsen framlägga

förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna året

tillika med den berättelse, som enligt 43 § bör af revisorerna afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å

de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg

hållas för bolagsmännen tillgänglig å bolagets hufvudkontor. Ärende,

som ej varit å förteckningen upptaget, må ej, utan samtlige närvarandes

samtycke, vid stämman till afgörande företagas, där det ej omedelbart

föranledes af förvaltningsberättelsen eller balansräkningen eller revisionsberättelsen

eller ock enligt bolagsordningen skall vid stämman afgöras.

Vill bolagsman hänskjuta ärende till pröfning å stämman, göre hos

styrelsen skriftlig anmälan därom minst fjorton dagar före stämman.

37 §.

Oen förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 36 § sägs,

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagen* Skrifvelse N:o 133.

bar att för hvarje år å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen angifva

den vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.

Den i samma § omförmälda balansräkning skall behörigen redovisa

bolagets inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt dess

tillgångar och skulder vid årets slut. Bolagets tillgångar må icke upptagas

öfver deras verkliga värden. Osäkra fordringar skola förty upptagas

endast till de belopp, hvarmed de beräknas komma att ingå,

samt värdelösa fordringar afskrifvas.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad

före stämman tillhandahållas revisorerna samt, tillika med desses berättelse,

minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar

hållas för bolagsmännen tillgängliga å bolagets hufvudkontor.

38 §.

Å den bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse och

balansräkningen jämte revisionsberättelsen framläggas, skall jämväl till

behandling företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen

för den tid, förvaltningsberättelsen omfattar. Yrkas af bolagsmän med

ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden,

att med afgörande af den fråga skall anstå till fortsatt stämma

inom två månader, må sådant anstånd ej förvägras.

Varder talan å förvaltningen under den tid, förvaltningsberättelsen

omfattar, ej anställd inom ett år från det densamma å bolagsstämma

framlades, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge bolaget att,

inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades,

i afseende å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas

hafva i förvaltningsberättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande

meddelat oriktig uppgift, där denna kan antagas hafva å beslutet om

ansvarsfrihet inverkat.

39 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla bolagsmännen till

extra bolagsstämma.

Sådan stämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet

ändamål skriftligen påfordras af bolagsmän med ett sammanlagdt aktiebelopp,

utgörande minst en tiondedel af hela grundfonden eller den

mindre del däraf, som må vara i bolagsordningen bestämd.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,

som ej varit i kallelsen till stämman angifvet..

40 §.

Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i

39 § är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, där ej

annat af bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i

föreskrifven ordning kalla bolagsmännen till ordinarie bolagsstämma, har

Konungens befallningshafvande att, på anmälan af bolagsman, ofördröjligen

utlysa bolagsstämma.

41 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller bolagsman, att beslut,

som å bolagsstämma fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller

eljest strider mot lag eller författning eller mot bolagsordningen, äge

därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets

dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt gälle ock,

där aktietecknare vill tala å beslut, som fattats vid sammanträde, hvarom

i 4 § förmäles.

42 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga

stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende

gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets

bud skall bolaget delgifvas.

Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller

eljest kära till bolaget, kalle bolagsmännen till bolagsstämma för val

af ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses

delgifven, då den blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som

i 41 § afses, styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där stadgad

tid stämman blifvit utlyst att ofördröjligen hållas.

43 §.

Bolagsmännen skola för granskning af styrelsens förvaltning och

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

bolagets räkenskaper årligen utse revisorer. Åtminstone hvart annat

år skall en af dessa revisorer ombytas.

Af bolagsmännen utsedd revisor må, ändå att den tid, för hvilken

han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom beslut å bolagsstämma

från uppdraget skiljas.

öfver granskningen skall skriftlig berättelse afgifvas.

44 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning

angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af

styrelsen utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i 40 § sägs

äga motsvarande tillämpning.

45 §.

Hafva revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i

förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid

fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit

sådant komma sig till last, bolaget ansvarige för all däraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom

anställas sedan två år förflutit från det revisionsberättelsen å bolagsstämma

framlades.

IV Kap.

Om bankaktiebolags upplösning och om förlängning af bolagets oktroj.

46 §.

Har bankaktiebolag, enligt behörigen revideradt bokslut, gjort

sådana förluster, att reservfonden och tio procent af grundfonden förlorats,

skall styrelsen senast den dag, revisionsberättelsen aflämnas,

sammankalla bolagsstämma till första dag, sådant enligt bolagsordningen

kan ske; och läte styrelsen dessutom ofördröjligen genom rekommen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

deradt bref om bolagsstämman underrätta bolagsman, hvars adress är

känd. I kallelsen till bolagsstämman skall uppgifvas, att bolaget gjort

sådan förlust, som här är sagd.

Har före eller senast vid bolagsstämman af bolagsmän tecknats

hvad som erfordras för att återställa grundfonden till dess behöriga

belopp, äge bolaget att fortsätta rörelsen; men om så icke skett eller

om för grundfondens återställande tecknadt tillskott icke inbetalts inom

tre månader från omförmälda stämma, skall bolaget upplösas och likvidation

verkställas.

De bolagsmän, som verkställt tillskottet, äga att af bolagets

blifvande behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet

jämte sex procent årlig ränta, innan annan utdelning får ske. Upplöses

bolaget, förr än sådant tillskott blifvit till fullo återguldet, skall, sedan

bolagets skulder blifvit betalda, tillskottet, dock utan beräkning af ränta

för tid efter bankrörelsens upphörande, återgäldas af bolagets tillgångar,

så långt de därtill förslå, innan någon utdelning å aktierna må äga rum.

Yppas under löpande räkenskapsår anledning till antagande, att

bolaget gjort sådana förluster, hvarom i denna § förmäles, åligge det

styrelsen att ofördröjligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna

att granska detsamma.

47 §.

Bankaktiebolag skall ock upplösas och likvidation verkställas:

då bolaget icke öppnat sin rörelse inom ett år ifrån bolagets

bildande;

då grundfonden ej blifvit till hela sitt belopp inbetald inom ett

år från det bolagets rörelse öppnades;

då antalet bolagsmän nedgått under det i 9 § bestämda samt tillräckligt

antal delägare ej inom tre månader inträdt;

eller då meddelad oktroj tilländagått, utan att ny oktroj beviljats.

48 §.

Varder bankaktiebolag icke upplöst, ehuru sådant förhållande

inträffat, som jämlikt 46 eller 47 § påkallar upplösning, svare de, som

med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande af bolagets

verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande förbindelser,

en för alla och alla för en.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

49 §.

Har Konungen förklarat bankaktiebolag hafva förverkat oktrojen,

skall bolaget anses upplöst den dag, då sådant förklarande gjordes.

50 §.

Upplöses bankaktiebolag af annan anledning, än i 56 § sägs, skall

likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där

ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en

eller flere särskilde likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator

anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som

helst kunna af bolaget återkallas.

51 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okände borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder och

upprätta bokslut.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom

i penningar förvandlas.

52 §.

Om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget och deras

skyldigheter gälle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt.

53 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 29 § finnes föreskvifvet i fråga om underskrifvande

af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar

ingås, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

54 §.

Innan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald eller erforderliga medel därtill afsätta, må

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

bolagets tillgångar ej mellan bolagsmännen skiftas. Sker det, vare i

händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser, bolagsman

skyldig återbära hvad han bekommit.

55 §.

Åtnöjes bolagsman ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som

under likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra

inom ett år från den dag, likvidationen afslutades. Försummas

det, hafve han sin talan förlorat.

56 §.

Afträdes bankaktiebolags egendom till konkurs, skall bolaget anses

upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten eller domaren

ingafs eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig

stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall,

samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens eller domarens försorg

afsändas för registrering.

57 §. -

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där bolaget vid konkursens början var upplöst, af

likvidatorerna; dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under

konkursens fortgång i behörig ordning ulses.

58 §.

Varder bankaktiebolags egendom afträdd till konkurs, som börjar

inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagstämma framlades,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår, berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisionsberättelsen å bolagsstämma

framlades, stånde konkursboet öppet att mot revisorerna

anställa sådan talan, som i 45 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras inom en månad

från inställelsedagen, eller, där tiden för talans anställande af bolaget,

efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af

den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

59 §.

Önskar bankaktiebolag erhålla förlängning af bolaget meddelad

oktroj, göre i den ordning, som i 1 § är sagd, ansökning därom sist

sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår.

Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma.

V Kap.

Om registrering.

60 §.

I aktiebolagsregistret skola inskrifvas de uppgifter, hvilka enligt

denna lag skola för registrering anmälas eller hvilkas intagande i

registret eljest är eller varder föreskrifvet.

61 §.

Ansökning om bankaktiebolags registrering skall göras af styrelsen

och innehålla uppgift ej mindre å styrelseledamöternas fullständiga

namn och hemvist, än ock å den eller dem, som äro berättigade att

teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens beslut om stadfästelse af bolagsordningen, i två

styrkta afskrifter;

2) protokoll, utvisande att styrelse blifvit utsedd;

3) en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven

uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag i anledning af öfverteckning,

där sådan ägt rum, äfvensom huru mycket af grundfonden

blifvit inbetaldt.

Dessutom skola vid ansökningen fogas:

där inbjudning till aktieteckning skett, samtliga teckningslistor,

i hufvudskrift och styrkt afskrift, äfvensom protokoll, utvisande att

beslut, hvarigenom bolaget blifvit bildadt, i föreskrifven ordning fattats,

samt

där stiftarne öfvertagit samtliga aktierna, det härom träffade aftal

i hufvudskrift eller styrkt afskrift.

62 §•

Sist fyra månader efter utgången af den i 12 § för aktiernas slutliga

inbetalning bestämda tid skall, där ej anmälan om full inbetalning

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

förut skett, af styrelsen för registrering aflämnas en af dess ledamöter

egenhändigt underskrifven uppgift, huruvida grundfonden blifvit till

hela sitt belopp inbetald.

63 §.

Beslut om ökning af grundfonden medelst ny aktieteckning skall,

ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, af styrelsen

för registrering anmälas. Registrering må icke beviljas, där ej anmälan

till registret gjorts därom, att förutvarande grundfond till fullo inbetalts.

Sist en månad efter utgången af den för inbetning af de nya

aktierna bestämda tid skall af styrelsen för registrering aflämnas en af

dess ledamöter egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som

å de nya aktierna inbetalts.

64 §.

Ändring af bolagsordningen skall registreras. Styrelsen skall

härom ofördröjligen göra ansökning och därvid foga två styrkta afskrift^

af Konungens beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

65 §.

Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten

att teckna bolagets firma skall ofördröjligen af styrelsen för registreringanmälas.

66 §.

Likvidatorer skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i 50 § sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa

likvidationen, och å dem, som äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator

eller utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till

firmateckning, skall ock därom anmälan för registrering af likvidatorerna

ofördröjligen göras. Då likvidationen afslutats, åligge det likvidatorerna

att för registrering ofördröjligen göra anmälan därom.

Bill. till Riksd. Prot. 1303. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Raft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

67 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då bankaktiebolags registrering sökes, skall en hvar, som är berättigad

att teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva

firmateckningen i registret eller i särskildt bihang till detta, så vida

icke teckningen verkställts å anmälningsskriften och blifvit af vittnen

styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sker därom, att

någon blifvit berättigad att teckna förut anmäld firma.

68 §.

Vägras registrering, äge den, som är med beslutet missnöjd, att,

vid talans förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets

dag däröfver anföra besvär bos Konungen.

69 §.

I afseende å bankaktiebolag gälle, förutom hvad i 60—68 §§ bär

ofvan sägs, i tillämpliga delar till efterrättelse hvad om registrering är

stadgadt i 24, 68 — 71 och 73 — 75 §§ af lagen om aktiebolag.

VI Kap.

Om tillsyn.

70 §.

Förr än bankaktiebolag öppnar sin rörelse, skall inför Konungens

befallningshafvande styrkas:

att kungörelse i öfverensstämmelse med 71 § i lagen om aktiebolag

skett angående bolagets registrering, samt

att å aktierna blifvit inbetalda minst tjugu procent af grundfonden

samt förbindelse med pant, som Konungens befallningshafvande

pröfvar fullgod, aflämnad för inbetalning af återstoden.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

59

71 §•

Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkännagifvas,

när bankaktiebolag börjar sin rörelse, så ock när bankaktiebolag upplöses

af annan anledning än konkurs; och skall underrättelse om dagen,

då sådant sker, till finansdepartementet insändas.

72 §.

Den af Konungen förordnade bankinspektören äge, där han så

prof var nödigt, sammankalla styrelsen. Jämväl må bankinspektören,

på uppdrag af chefen för finansdepartementet, sammankalla extra

bolagsstämma, där styrelsen icke efterkommer af bankinspektören framställd

begäran om utfärdande af kallelse till sådan stämma. Bankinspektören

må närvara vid bolagsstämma och vid af honom utlyst styrelsesammanträde

samt i öfverläggningarna deltaga.

73 §.

Styrelsen åligge:

att när som helst hålla bolagets räkenskaper och handlingar tillgängliga

för Konungens befallningshafvande, för det allmänna ombud,

som Konungens befallningshafvande förordnar, för bankinspektören samt

för den särskilda undersökning, Konungen eller chefen för finansdepartementet

eljest kan finna för godt att låta anställa;

att genast efter hvarje månads slut i närvaro af det allmänna

ombudet, enligt formulär, som från finansdepartementet meddelas, upprätta

en öfversikt, utvisande bolagets tillgångar och skulder, jämte uppgift

om räntesatserna för bolagets in- och utlåning samt diskonto, som under

den tid, öfversikten omfattar, varit hos bolaget gällande, och att därefter

ofördröjligen till nämnda departement insända denna öfversikt för dess

offentliggörande genom departementets försorg;

att jämväl i öfrig! meddela chefen för finansdepartementet, Konungens

befallningshafvande, bankinspektören och allmänna ombudet alla

de upplysningar rörande bolaget, som af dem äskas;

att ofördröjligen efter verkställd revision till finansdepartementet

insända styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen och revisionsberättelsen

samt låta införa sistnämnda berättelse i allmänna tidningarna;

samt

att, där chefen för finansdepartementet finner anledning till antagande,

att bolaget gjort sådana förluster, att reservfonden och tio

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

procent af grundfonden förlorats, på departementschefens anmodan ofördröjligen

låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.

74 §.

Det i 73 § omförmälda allmänna ombud åligge att meddela bankinspektören

alla de upplysningar angående bolaget, som af honom äskas.

75 §.

I den granskning af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper,

hvarom i 43 § förmärs, skall jämväl deltaga en af Konungens

befallningshafvande förordnad revisor.

76 §.

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, hvilket står i strid

med lag eller den för bolaget fastställda ordning, må Konungens befallningshafvande

kunna förbjuda verkställighet af beslutet. Konungens

befallningshafvande må ock kunna förelägga styrelse att, i händelse

beslut af nyssomförmälda beskaffenhet gått i verkställighet, göra rättelse,

där så kan ske, så ock att fullgöra hvad styrelsen enligt lag och

bolagsordning åligger. Sådant föreläggande må dock icke af Konungens

befallningshafvande meddelas i fråga om i lag gifna föreskrifter, hvilkas

öfverträdande är med straff belagdt; och må i frågor, som angå bankaktiebolags

förvaltning och bokföring, förbud eller föreläggande, hvarom

nu är sagdt, icke af Konungens befallningshafvande meddelas, med

mindre bankinspektören därom gjort framställning.

Sker svårare afvikelse från denna lag eller från bolagets ordning,

ankomme på Konungen att förklara bolaget hafva förverkat oktroj en.

77 §.

Konungens befallningshafvande äge förelägga vite vid meddelande

af föreskrift eller förbud enligt denna lag samt till sådant vite fälla.

78 §.

Öfver beslut, som af Konungens befallningshafvande på grund af

denna lag meddelas, må klagan föras hos Konungen, men beslutet går

ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

61

79 §.

Upplöses bankaktiebolag af annan anledning, än i 56 § sägs,

skall chefen för finansdepartementet förordna ombud, som har att närvara

vid lik vidatorernas sammanträden, med rätt att yttra sig till

protokollet samt att i öfrigt öfvervaka likvidationen.

80 §.

Bankaktiebolag åligge att ersätta ombud, som utses enligt 73 och

79 §§, äfvensom revisor, hvarom i 75 § förmäles. På den, som utsett

nämnda ombud eller revisor, ankomme att bestämma ersättningsbeloppet.

Yll Kap.

Ansvarsbestämmelser.

81 §.

Hvar, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med böter från och med femtio till och med

två tusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen

utsatt.

Lag samma vare, där styrelseledamot mot bättre vetande låter uti

den i 18 § omförmälda bok införa oriktig uppgift.

82 §.

Bryter någon mot hvad i 12 § 2 mom. eller 15 § 2 mom. finnes

stadgadt eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i

18 § 1, 2 eller 4 mom., 62 §, 63 § 2 mom., 64 § eller 65 § är meddelad,

straffes med böter från och med fem till och med fem hundra kronor.

Lag samma vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt

66 § åligger.

83 §.

Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skola de förvandlas

efter allmän lag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Vill Kap.

Särskilda bestämmelser.

84 §.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller bolagsmän denna

lag eller bolagsordningen, svare de för all däraf uppkommande skada,

en för alla och alla för en.

85 §.

Bolagsordning för bankaktiebolag skall angifva:

1) bolagets firma;

2) de rörelsegrenar, banken må utöfva;

3) den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) grundfonden eller, där grundfonden skall kunna utan ändring

i bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

5) det belopp, hvarå aktie skall lyda;

6) antalet af styrelsens ledamöter och suppleanter för dem, tiden

för deras befattningar samt grunderna för styrelsens beslutförhet;

7) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen

hållas, tid och ort för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola

å ordinarie stämma eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma

till behandling;

8) huru kallelse till bolagstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till bolagsmännens kännedom;

9) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å

bolagsstämma, såvidt de skola afvika från hvad härom finnes i 34 och

35 §§ föreskrifvet; samt

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

10) antalet revisorer och suppleanter för dem samt tiden för deras

befattningar och för revisionen.

86 §.

Bankaktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom

lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen

enligt bolagsordningen har sitt säte.

87 §.

Enskildes förhållanden till bankaktiebolag må ej för allmänheten

yppas.

88 §.

Angående aktiebolag, som uteslutande hafva till ändamål att

idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, är särskild! stadgadt.

89 §.

Genom denna lag upphäfvas:

lagen angående bankaktiebolag den 19 november 1886;

lagen den 19 maj 1899 om ändrad lydelse af 18 § i förstnämnda

lag; samt

lagen om registrering af bankaktiebolag den 28 juni 1895.

90 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

Rättigheter och skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, skola

bedömas efter äldre lag.

Bestämmelserna i denna lag skola äga tillämpning jämväl å bankaktiebolag,

hvars verksamhet grundas på tillåtelse, meddelad före nämnda

dag och i hvars ordning är meddelad föreskrift om skyldighet för bolaget

att underkasta sig de bestämmelser, hvilka för bankaktiebolag

varda i allmän författning stadgade, dock att i fråga om de bankaktiebolag,

hvilka hafva utelöpande aktier, ställda till innehafvaren, bestämmelserna

i 1,2 och 3 mom. af 18 § icke skola gälla för dylika aktier.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

A bankaktiebolag, hvars verksamhet grundas på tillåtelse, meddelad

före nämnda dag, och i hvars ordning icke meddelats föreskrift om skyldighet

för bolaget att underkasta sig de bestämmelser, hvilka för bankaktiebolag

varda i allmän författning stadgade, skola bestämmelserna i

denna lag icke äga tillämpning, så vidt de afse ämnen, rörande hvilka

blifvit i bolagsordningen särskildt stadgadt, utan gälle därutinnan hvad

bolagsordningen innehåller, dock att i fråga om ändring i bolagsordningen,

om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess firma tecknas, om

likvidation, om registrering, om tillsyn och om ansvar, denna lag gäller

till efterrättelse.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

65

Bilaga litt. C.

Lag

angående tillsyn å vissa penningeinrättningar, som drifva sin rörelse

utan af Konungen stadfäst reglemente.

Med upphäfvande af lagen angående tillsyn å vissa s. k. folkbanker

och med folkbanker jämförliga penningeinrättningar den 29 juli

1892, förordnas härigenom som följer:

1 §•

Har penningeinrättning, som i fråga om ändamålet med sin rörelse

är jämförlig med folkbank, ej af Konungen stadfäst reglemente och

ingår bland dess rörelsegrenar sådan inlåning, som sparbank bedrifver,

skall penningeinrättningen beträffande rörelsen i dess helhet vara underkastad

tillsyn af Konungens befallningshafvande i länet. För utöfvande

af sådan tillsyn har Konungens befallningshafvande att själf eller genom

ombud verkställa undersökning af penningeinrättningens förvaltning,

därvid dess räkenskaper, protokoll, kassa och lånehandlingar skola

af styrelsen hållas tillgängliga. Verkställes undersökningen genom

Konungens befallningsliafvandes ombud, skall godtgörelse därför af

penningeinrättningen gäldas till ombudet enligt Konungens befallningshafvandes

bestämmande.

2 §.

Styrelse för sådan penningeinrättning, hvarom i 1 § sägs, åligger

att årligen till Konungens befallningshafvande aflämna berättelse af utsedda

revisorer öfver verkställd granskning af nästföregående års förvaltning

tillika med det beslut, som fattats i fråga om ansvarsfrihet för

styrelsen. Dessa handlingar skola genom Konungens befallningsliafvandes

försorg, men på penningeinrättningens bekostnad införas i läuskungörelserna

och tidning i orten.

Bill. till Rihsd. Prof. 1303. 10 Smil. 1 Afd. 1 Band. 30 Raft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens Skrifvelse N:ö 133.

Styrelsen har ock att senast en månad efter bokslutets upprättande

afgifva statistisk redogörelse i afseende å penningeinrättningen och dess

rörelse jämlikt föreskrifter, som Konungen kan låta utfärda.

Bokslut skall upprättas för kalenderår och fullständigt utvisa

penningeinrättningens ställning; ägande Konungens befallningshafvande

att, där så aktas nödigt, meddela föreskrift angående sättet för böckernas

förande och afslutande.

Konungens befallningshafvande äger förelägga styrelsen att fullgöra

hvad enligt denna lag och gällande reglemente styrelsen åligger.

3 §.

Finnes grundad anledning till antagande, att penningeinrättning,

hvarom i denna lag sägs, förlorat sin reservfond och tjugu procent af

inbetald grundfond, har Konungens befallningshafvande att förordna

om dess ställande under utredning. Till deltagande i sådan utredningskall

Konungens befallningshafvande utse ett ombud, som härför uppbär

godtgörelse på sätt i 1 § sägs.

4 §•

Konungens befallningshafvande äger förelägga vite vid meddelande

af föreskrift enligt denna lag samt till sådant vite fälla.

Vite, som sålunda ådömes, tillfaller kronan och förvandlas efter

allmän lag.

5 §■

Öfver beslut, som af Konungens befallningshafvande på grund af

deuna lag meddelas, må klagan föras hos Konungen i finansdepartementet,

men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen

annorlunda förordnar.

6 §•

Denna lag träder i kraft med ingången af år 1904 och äger

tillämpning jämväl på redan bildade penningeinrättningar af ifrågavarande

beskaffenhet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

67

Lag

angående ändrad lydelse af 1 § i lagen den 27 maj 1898, innefattande

särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som

drifva lånerörelse.

Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 27 maj 1898, innefattande

särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse,

skall erhålla följande förändrade lydelse:

A bolagsordning för aktiebolag, som har till ändamål att drifva

lånerörelse, men å hvilket, den för bankaktiebolag gällande lagstiftning

icke äger tillämpning, skall Konungens stadfästelse sökas. Konungen

pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med lagen om aktiebolag

samt lag och författningar i öfrigt, så ock huruvida därutöfver, med

afseende på vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse, särskilda

bestämmelser må erfordras. A ändring i bolagsordning för sådant

bolag skall Konungens stadfästelse ock sökas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

Lag

angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks

konkurs.

.Jämte de i konkurslagen meddelade stadganden, såvidt de ej

strida mot hvad här nedan förordnas, skola, beträffande solidariskt

bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs, följande föreskrifter

lända till efterrättelse:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Allmänna bestämmelser.

1 §''

Har solidariskt bankbolag eller bankaktiebolag råkat i konkurstillstånd,

varde det af rätten eller domaren ofördröjligen an mål dt bos

chefen för finansdepartementet; och förordne departementschefen ett

allmänt ombud att såsom god man och syssloman deltaga i konkursboets

förvaltning med de gode män och sysslomän, som utses på sätt

i konkurslagen stadgas.

Afträdes sparbanks egendom till konkurs, varde anmälan därom

af rätten eller domaren ofördröjligen gjord hos Konungens befallningshafvande,

som förordnar ett allmänt ombud att deltaga i förvaltningen

af konkursboet, på sätt här ofvan sägs.

På den, hvilken förordnat sådant allmänt ombud, ankomme att,

när det pröfvas skäligt, entlediga ombudet och i dess ställe annan förordna.

Häröfver må klagan ej föras.

2 §■

Det allmänna ombud, som sålunda blifvit förordnadt, äge, lika

med rättens ombudsman, att sammankalla borgenärerne att höras öfver

ämnen, som röra boet och dess förvaltning, samt att hos rätten anmäla,

om annan god man eller syssloman i konkursen visar motvilja eller

försummelse vid fullgörande af sitt uppdrag. Då allmänna ombudet

kallar borgenärerne till sammanträde, åligge ombudet att därom underrätta

rättens ombudsman.

Utan hinder af beslut, som kan vara fattadt om delning af förvaltningen

af boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla

dess delar.

3 §•

Af det arfvode, som för gode männen och sysslomänuen bestämmes,

tage allmänna ombudet en tredjedel.

4 §•

Under anslagstiden upprätte gode männen förteckning öfver de

borgenärer, hvilka enligt bankens räkenskaper hafva fordran hos banken

på grund af insättning å depositions-, upp- och afskrifnings- eller annan

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

räkning, eller ock enligt sparbanksbok; skolande denna förteckning för

hvarje borgenär upptaga beloppet af hans fordran, så ock, där ränta å

fordringen är utfäst, den dag, från hvilken räntan är ogulden, jämte

räntefoten.

Förteckningen skall i hufvudskrift af gode männen så fort ske

kan ingifvas till den, som, enligt hvad i konkurslagen sägs, har att

emottaga bevakningshandlingar i konkursen; börande vid hufvudskriften

fogas afskrifter till antal, som påkallas af hvad här efteråt stadgas.

Sedan desammas öfverensstämmelse med hufvudskriften blifvit af honom

bekräftad, skall förteckningen i sålunda styrkt afskrift under de trettio

sista dagarne före inställelsedagen hos rättens ombudsman samt vid

hvart och ett af bankens kontor hållas tillgänglig för en hvar, som vill

taga del af densamma.

5 §•

Förteckningen varde å inställelsedagen af ordföranden uppläst; och

skall fordran, som blifvit å förteckningen upptagen, anses vara i konkursen

bevakad, såsom hade borgenären själf å inställelsedagen uppgifvit

fordringen.

Särskilda bestämmelser angående solidariskt bankbolags konkurs.

6 §•

Bolagets tillgångar skola, så fort ske kan, värderas af en nämnd,

bestående af allmänna ombudet såsom ordförande samt två ledamöter,

utsedde den ene af borgenärerne och den andre af hufvudlottägarne.

Tillgångarne skola därvid upptagas till det värde, hvartill de efter noggrann

pröfning antagas kunna under förvaltningens fortgång förvandlas

i penningar.

7 §•

Borgenärerne välje ledamot i nämnden å den tid och i den ordning,

som konkurslagen föreskrifver för val af gode män.

För val af den ledamot i nämnden, som skall utses åt hufvudlottägarne,

kalle allmänna ombudet ofördröjligen dem att inför honom

sammanträda; och skall valet ske enligt de bestämmelser i fråga om

rösträtt, som i den för bolaget fastställda ordning äro gifna för val åt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

styrelse. Om tid och ort för sådant sammanträde utfärde allmänna

ombudet kungörelse, som i allmänna tidningarna införes tre gånger,

första gången minst tio dagar före sammanträdet.

Underlåta borgenärerne eller hufvudlottägarne att utse ledamot

i nämnden, varde ledamot i stället förordnad af den rätt, där konkursen

är anhängig. Försummar utsedd ledamot att på ordförandens kallelse

tillstädeskomma vid nämndens sammanträde, äge ordföranden tillkalla

annan person att i den försumliges frånvaro deltaga i värderingen.

8 §•

Visar sig vid den värdering, hvarom i 6 § sägs, eller sedermera

under konkursens fortgång, att bolagets tillgångar icke förslå till

betäckande af bolagets kända gäld jämte kostnaderna för boets utredning

och konkurssakens behandling, skola gode männen eller sysslomännen

ofördröjligen å hufvudlottägarne, i förhållande till det antal

lotter en hvar af dem enligt förteckningen öfver bolagets delägare innehar,

uttaxera det till fyllande af bristen i bolagets tillgångar erforderliga

belopp jämte en tiondedel därutöfver. År någon af hufvudlottägarne

veterligen i konkurstillstånd, skall uttaxeringen ske allenast å öfrigé

hufvudlottägare.

9 §•

Yppas sedan uttaxering skett behof af ny uttaxering, varde sådan

skyndsamt verkställd enligt de grunder, som i 8 § äro stadgade.

10 §.

Då uttaxering beslutes, skall tillika bestämmas viss förfallodag, å

hvilken bolagsmännens tillskott senast bör erläggas. Denna dag skall

sättas minst två och högst tre månader efter den dag, då uttaxeringen

beslutes. Uppgår det belopp, som på hvarje bolagsman uttaxeras, till

mera än hälften af hans andel i den grundfond, som hufvudlottägarne

insatt eller bort insätta, skall beloppet lika fördelas på två förfallodagar,

den första inom tid, som nyss är nämnd, och den andra minst två och

högst tre månader efter den första.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdageni Skrifvelse N:o 133.

71

11 §•

Kungörelse om uttaxeringen, upptagande det tillskott, Som för

hvarje lott skall inbetalas, äfvensom förfallodagen eller förfallodagarne,

värde införd i allmänna tidningarna tre gånger, första gången minst

sex veckor och sista gången minst fjorton dagar före första förfallodagen;

och läte gode männen eller sysslomännen dessutom om uttaxeringen

ofördröjligen underrätta hufvudlottägarne genom särskilda bref,

som afsändas med posten.

12 §.

Å uttaxeradt belopp, som icke inbetalas inom utsatt förfallotid,

skall bolagsmannen gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen

till dess betalning sker.

13 §.

Gäldar bolagsman inom utsatt förfallotid en fjärdedel af det belopp,

som då bör erläggas, må lian, efter ty i 15 § vidare sägs, njuta

anstånd med betalning af återstoden, därest han för sagda återstod

jämte ränta inom samma tid ställer pant eller borgen, som godkännes

af gode männen eller sysslomännen.

14 §.

Har bolagsman brustit i fullgörande af honom åliggande betalningsskyldighet

och är han icke enligt 13 § berättigad till anstånd, vare

han icke allenast för hvad oguldet och förfallet är jämte ränta därå

utan ock, där uttaxeringen fördelats på särskilda förfallodagar, för hvad

å senare förfallodag skolat erläggas underkastad utmätning utan dom

eller utslag, då gode männen eller sysslomännen med företeende af

rättens ombudsmans bevis om det belopp, för hvilket bolagsmannen på

grund af uttaxeringen liäftar, bos utmätningsman påkalla utmätning;

vare ock bolagsmannen skyldig att på yrkande af gode männen eller

sysslomännen afträda sin egendom till konkurs; åliggande det gode

männen eller sysslomännen att ofördröjligen mot bolagsmannen vidtaga

den åtgärd, som i hvarje fäll må anses lämplig.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

15 §.

O

Belopp, för hvilket pant eller borgen blifvit enligt 13 § ställd,

skall inbetalas inom sex månader efter den i kungörelsen utsatta förfallodag.

Sker det ej, läte sysslomannen ofördröjligen försälja panten

å offentlig auktion eller utsöka beloppet hos löftesmannen; vare ock

bolagsmannen underkastad sådan påföljd, som i 14 § sägs, där sysslomännen

anse nödigt, att sådan påföljd tillämpas.

16 §.

Afträdas hufvudlottägares tillgångar till borgenärers förnöjande,

må återvinningstalan, hvarom i 3 kap. konkurslagen stadgas, i bolagsmannens

konkurs anställas jämväl af gode männen eller sysslomännen

i bolagets konkurs i den ordning 37 § nämnda lag för enskild borgenär

föreskrifver; och skall, där sådan talan af dem föres och bolagsmannens

konkurs börjats inom natt och år efter det offentlig stämning å bolagets

borgenärer utfärdades, tid, som i 36 § samma lag sägs, räknas från

den dag, bolagets konkurs börjades.

17 §•

Hufvudlottägare, hvilken till följd af konkurstillstånd icke underkastats

uttaxering enligt 8 eller 9 §, vare ändock skyldig att för en

hvar af de lotter i bolaget, han innehar, tillskjuta enahanda belopp,

som jämlikt samma §§ blifvit å hvarje lott uttaxeradt; och gälle jämväl

i öfrigt om sådan bolagsmans tillskott i tillämpliga delar hvad om uttaxerade

tillskott förut är sagdt.

Gode männen eller sysslomännen i bolagets konkurs vare pliktige

att, då hufvudlottägare blifvit försatt i konkurs, däri såväl för bolagets

konkursbo som å öfrige hufvudlottägares vägnar bevaka hvad förstnämnde

bolagsman på grund af sin delaktighet i bolaget är skyldigtillskjuta,

samt, intill dess bolagets konkurs blifvit afslutad, uppbära

den utdelning, som belöper å berörda tillskott.

18 §.

Af de tillgångar i bolagets konkurs, som kunna återstå sedan

alla skulder jämte kostnaderna för boets utredning och konkurssakens

opaginerad Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

behandling blifvit betalda eller medel därtill afsätta, skola, innan utdelning

å lotterna må äga rum, de tillskott återgäldas, som hufvudlottägarne

på grund af denna lag erlagt järnte ränta efter sex för hundra

om året från betalningsdagarne.

19 §.

Genom denna lag upphäfvas:

lagen angående enskild sedelutgifvande banks, bankaktiebolags och

sparbanks konkurs den 7 juni 1889 samt

lagen den 18 april i890 angående ändrad tydelse af 3 § i nyssnämnda

lag. '' 1 J

20 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

o Råkar bankbolag, som ägt utgifva egna banksedlar, i konkurstillstånd,

under det bolaget häftar i betalningsansvar för utgifna sedlar,

skola de i 6, 7, 21 och 22 §§ af lagen angående enskild sedelutgafvande''

banks, bankaktiebolags och sparbanks konkurs den 7 juni 1889 meddelade

föreskrifter fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Lag

angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28 juni 1895 om

handelsbolag och enkla bolag.

Härigenom förordnas, att 55 § i lagen den 28 juni 1895 om

handelsbolag och enkla bolag skall erhålla följande ändrade lydelse:

55 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å aktiebolag

eller rederier eller solidariska bankbolag.

Bil,, till Riksd. Prof 1303. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens Skrifvelse N:o 133.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om bolag för

verksamhet af visst slag eljest är i lag eller författning särskild t

stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

STOCKHOLM, ISAAC MARCITS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.