Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 134

1903-05-20 · 94 sidor, varav 90 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 90 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:134, Riksdagens Skrifvelse N:o 134

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

1

Ilo 134.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1903.

— — —* — Andra Kammaren den 20 — —

«

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om försäkringsbolag

samt till lag om utländsk försäkring sanstalts rätt

att drifva försäkringsrörelse här i riket, dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse

af 11 kap. 15 § rättegångsbalken, till lag om ändrad

lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen, till

lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4 maj

1855 angående handelsböcker och handelsräkningar samt

till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli

1887 angående handelsregister, firma och pr okura.

(Särskilda utskottets n:o 1 utlåtande n;o 1 och memorial n:o 3 och n:o 4).

Till Konungen.

Genom proposition, n:o 88 a, af den 30 januari innevarande år har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bifogade

förslag till

Bil. till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Haft. (N:o 134.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

l:o) lag om försäkringsbolag; samt

2:o) lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket.

Därjämte har Eders Kungl. Maj:t genom proposition, n:o 83 b,

af samma dag föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagda

förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken;

2:o) lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 §

strafflagen;

3:o) lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4 maj 1855

angående handelsböcker och handelsräkningar; samt

4:o) lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura.

Dessa propositioner hafva i hufvudsak vunnit Riksdagens bifall.

Endast i fråga om vissa detaljbestämmelser i de båda förstnämnda lagförslagen

har Riksdagen ansett ändringar böra äga rum. Några af dessa

äro uteslutande af redaktionell art och torde ej fordra närmare redogörelse.

För öfriga erinringar, hvartill dessa lagförslag gifvit anledning, skall

Riksdagan här nedan redogöra.

I detta sammanhang vill Riksdagen framhålla, att, ehuru Riksdagen

anser befogade anmärkningar kunna framställas mot vissa från aktiebolagslagen

hämtade paragrafer i den föreslagna lagen om försäkringsbolag,

Riksdagen dock ansett sig icke höra företaga några ändringar i desamma,

då Riksdagen innevarande år i skrifvelse hos Eders Kungl. Maj:t anhållit,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om revision af aktiebolagslagen,

och Eders Kungl. Maj:t i sammanhang med de ändringar i sistnämnda

lag, hvilka Eders Kungl. Maj:t kan komma att föreslå, otvifvelaktigt

lärer framlägga förslag till motsvarande ändringar i den af Riksdagen

nu beslutade lag om försäkringsrörelse, om denna varder af Eders Kungl.

Maj:t godkänd.

Förslaget till lag om försäkringsbolag.

Då den föreslagna lagen är afsedd att gälla jämväl för försäkringsanstalter,

hvilka icke benämnas bolag, synes den af Eders Kungl. Maj:t

föreslagna rubriken icke vara fullt lämplig, hvarför Riksdagen utbytt

densamma mot rubriken »lag om försäkringsrörelse».

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

1 §•

De anstalter, som för närvarande i vårt land drifva försäkringsrörelse,

äro, bortsedt från den af staten inrättade riksförsäkringsanstalten,

grundade antingen på aktier eller på delägarnas ömsesidiga ansvarighet.

Dessa senare sammanfattas i Eders Kungl. Maj:ts förslag under benämningen

ömsesidiga försäkringsbolag. Af dessa anstalter torde nog de flesta själfva

kalla sig bolag, men åtskilliga af dem gå dock under namn af förening.

Riksdagen har ej ansett sig böra föreslå någon förändring i den af Eders

Kungl. Maj:t föreslagna benämningen, helst, på sätt af 70 § framgår,

bibehållandet däraf icke medför skyldighet för de anstalter, hvilka nu

kalla sig förening, att efter lagens ikraftträdande i firman utbyta detta

ord mot ordet bolag. Dock har Riksdagen ansett det vara lämpligt, att

1 § så affattas, att däraf tydligt framgår, att under benämningen ömsesidiga

försäkringsbolag inbegripas såväl bolag som föreningar, grundade

på delägarnas ömsesidiga ansvarighet. Detta har varit syftet med den af

Riksdagen företagna ändring i paragrafen. Att de ömsesidiga försäkringsbolagen

kunna vara bildade med eller utan garantikapital, har Riksdagen

icke ansett vara behöfligt att här utsäga.

2 §•

Riksdagen har sig visserligen icke bekant, att i vårt land för närvarande

andra bolag än de, hvilkas rörelse afser lifförsäkring eller brandförsäkring,

meddela försäkring, gällande för all framtid eller för längre

tid än tio år. Den möjlighet är dock icke utesluten, att icke dessa försäkringssätt

snart kunna komma att användas äfven inom andra slag af

försäkringsrörelse än de båda ofvannämnda. Härpå syftar den i denna

paragraf vidtagna ändring, hvilken åter föranledt motsvarande ändring i

5, 124 och 144 §§ i förslaget.

* §•

Vid behandlingen af denna paragraf har mot affättningen af punkt

2) anmärkts, att densamma skulle kunna innebära, att Konungen vid

pröfning af bolagsordning skulle äga bestämma, huruvida bolag, hvars

rörelse afser lifförsäkring, skall äga rätt att utan läkareundersökning

meddela lifförsäkring mot dödsfall. Riksdagen anser visserligen stadgandet

icke böra så tolkas, men för att tydligt uttrycka, att sådan bestämmanderätt

icke tillkommer Konungen, har Riksdagen utbytt ordet »må» mot

ordet »skall».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o, 134.

48 §.

Såsom villkor, för att försäkringsbolag skola vara berättigade att i

sin balansräkning såsom tillgång uppföra de i denna paragraf omförmälda

organisationskostnader, har Riksdagen ansett det åtminstone böra föreskrifvas,

att förbehåll om åtnjutande af denna förmån intagits i bolagsordningen.

På grund häraf har Riksdagen vidtagit ändring i 1 mom.

Den i sista mom. verkställda ändring afser endast ett förtydligande

af ifrågavarande stadgande.

Motsvarande ändringar äro jämväl vidtagna i 99 §.

49 §.

De allmänna försäkringsvillkor, under hvilka sjöförsäkring i regel

meddelas af de svenska sjöförsäkringsbolagen, äro sammanförda i en efter

nu gällande sjölags utfärdande af svenska försäkringsgifvare antagen

»allmän svensk sjöförsäkringsplan». När försäkring på nämnda villkor

meddelas, bruka, enligt hvad upplyst blifvit, bolagen i försäkringsbrefvet

allenast omnämna, att försäkringen meddelats enligt nämnda plans bestämmelser.

I anledning af innehållet i 1 mom. af förevarande paragraf

har ifrågasatts, huruvida sjöförsäkringsbolagen icke på grund af detta

stadgande framdeles skulle vara skyldiga att å försäkringsbrefven aftrycka

bestämmelserna i planen. Riksdagen måste erkänna, att detta skulle vara

för bolagen ganska betungande, då planen innehåller 100 §§ och sålunda

är ganska vidlyftig. Men då enligt Riksdagens åsikt ifrågavarande stadgande

i förslaget icke innebär förbud för bolagen att i försäkringsbrefven

allenast hänvisa till berörda allmänt antagna sjöförsäkringsplan, har Riksdagen

låtit denna paragraf vara oförändrad. Samma är förhållandet

med 100 §.

92 §.

I det för granskning till högsta domstolen remitterade lagförslag

förekom icke något stadgande, motsvarande 92 § i Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag. Högsta domstolen erinrade i anledning häraf vid 40

och 41 §§ i det remitterade förslaget (motsvarande 81 och 82 §§ i förevarande

förslag), att, om än styrelsen icke saknade utvägar att pröfva,

huruvida tillräckligt antal röstberättigade påkallat utlysande af bolagsstämma,

det dock mången gång blefve för magistrat eller kronofogde

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

omöjligt att utan dylikt register verkställa den pröfning, som i 41 §

förutsattes. På grund af denna anmärkning infördes 92 § i det reviderade

lagförslaget. Denna styrelsen sålunda ålagda skyldighet torde i många

bolag blifva för styrelsen synnerligen betungande. Sålunda hade exempelvis

Svenska arbetareförsäkringsanstalten Trygg vid 1902 års slut gällande

45,836 försäkringar. För de ömsesidiga brand försäkringsbolagen torde det

vara rent af omöjligt att med ledning allenast af sina räkenskaper och

handlingar angifva namnen på de personer, som äro röstberättigade å

bolagsstämma. Då härtill kommer, att det säkerligen ytterst sällan ifrågakommer

att påkalla magistrats eller kronofogdes biträde för utlysande af

bolagsstämma, har Riksdagen ansett det icke vara lämpligt att för dessa

sällsynta undantagsfall ålägga samtliga ömsesidiga försäkringsbolag en

skyldighet, som för dem skulle medföra icke endast mycket besvär, utan

äfven mången gång icke obetydliga kostnader. Riksdagen har därför

låtit stadgandet i 92 § utgå samt i följd däraf och för att ej rubba

paragrafföljden till 92 § nedflyttat de två sista momenten i 91 §. På

grund häraf har i ansvarsbestämmelserna i 160 § 1 mom. borttagits 92 §.

99 §.

Sadant sista momentet är aflfattadt i Eders Kungl. Maj:ts förslag, synes

detsamma berättiga ett lifförsäkringsbolag att, äfven sedan förskjutet

garantikapital blifvit delvis eller till fullo återbetaldt till garanterna,

utdela fem procent å nämnda kapital, oaktadt såsom tillgång uppförda

anskaffningskostnader ännu icke blifvit fullständigt afskrida. Meningen

torde dock vara, att nämnda utdelningsprocent skall räknas endast å den

del af inbetaldt garanti kapital, som ännu icke blifvit återguldet. Detta

har Riksdagen ansett böra tydligt uttryckas.

120 §.

Då ersättningsreserven till sin natur väsentligt skiljer sig från premiereserven,

kan nog icke utan skäl ifrågasättas lämpligheten af att, på sätt

i Eders Kungl. Maj:t förslag skett, sammanfatta dem båda under benämningen

försäkringsfond. Genom att sammanföra ersättningsreserven med

premiereserven och, såsom jämväl föreslagits i 1897 års kommittéförslag,

låta samma föreskrifter gälla för båda ökas dock i någon mån säkerheten

för försäkringstagarna och deras rättsinnehafvare. Med hänsyn härtill och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N-o 134.

då högsta domstolen lämnat lagförslaget i denna del utan anmärkning,

har Riksdagen ansett ändring däri icke böra uti omförmälda hänseende

vidtagas.

Ett par mindre ändringar har Riksdagen dock vidtagit uti 120 § i

Eders Kungl. Maj:ts förslag. Uttrycket »i sin balansräkning afsätta försäkringsfond»

synes Riksdagen icke vara fullt korrekt, utan torde de i

föregående kommittéförslag begagnade ordalagen »i sin balansräkning såsom

skuld upptaga försäkringsfond» bättre återgifva hvad man här velat

uttrycka.

Skyldighet att i balansräkning såsom skuld upptaga premiereserv

åligger tydligen endast bolag, som uppbär premie för försäkring, löpande

utöfver tiden för räkenskapsårets utgång. Detta har Riksdagen dock ansett

lämpligen böra utsägas i paragrafen.

122 §.

Endast om försäkring återförsäkrats hos inländskt bolag, är enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag det bolag, åt hvilket återförsäkringen meddelats,

fritaget från förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet göra

afsättning till försäkringsfond. De svenska försäkringsbolagen kunna

emellertid stundom i fråga om återförsäkring vara hänvisade till utländska

bolag. Särskilt lär så vara förhållandet med sjöförsäkringsbolagen.

Förslagets nämnda stadgande kan vid sådant förhållande vålla bolagen

ganska stora svårigheter. En utsträckning af undantaget från skyldigheten

att för återförsäkradt belopp göra afsättning till försäkringsfond

har Riksdagen därför ansett böra ske, så att detsamma äfven kan gälla

vid återförsäkring hos utländskt bolag, helst de utländska bolagen stundom

på grund af hemlandets lagar äro skyldiga att för återförsäkringen göra

afsättning till försäkringsfond. Riksdagen har funnit det vara lämpligast

att öfverlämna åt försäkringsinspektionen att afgöra, huruvida vid återförsäkring

hos utländskt bolag befrielse från ofvannämnda förpliktelse må

kunna meddelas, utan att försäkringstagarnas säkerhet därigenom äfventyras.

123 §.

De i punkt 4) omförmälda skuldförbindelser torde icke alltid vara

af beskaffenhet att böra få användas vid redovisning af tillgångar, mot
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

svarande försäkringsfonden. I likhet med hvad som gäller för placering

af de i postsparbanken inflytande medel, som icke erfordras för löpande

utgifters bestridande, har Riksdagen ansett det böra stadgas såsom villkor

för skuldförbindelsernas användande för nämnda ändamål, att Konungen

lämnat sitt tillstånd till lånets upptagande eller garanterande.

Beträffande de i punkt 5) först omförmälda skuldförbindelser är i Eders

Kungl. Maj:ts förslag öfverlämnadt åt försäkringsinspektionen att pröfva

inteckningssäkerheten. Då inteckning inom två tredjedelar af fast egendoms

taxeringsvärde i de allra flesta fall lämnar fullgod säkerhet, torde

sådan pröfningsrätt icke vara erforderlig. För öfrigt skulle det, för att

densamma skulle blifva fullt effektiv, icke vara tillräckligt, att, såsom

lagförslagets stadgande synes gifva vid handen, inspektionen bestämde vissa

allmänna grunder för användande af ifrågavarande slags skuldförbindelser

vid redovisning af tillgångar, motsvarande försäkringsfonden, utan skulle det

för detta ändamål vara nödvändigt, att försäkringsinspektionen i detalj

följde bolagens medelplaceringar. Att tillerkänna inspektionen en dylik befogenhet

har Riksdagen funnit icke vara lämpligt. På grund häraf har

Riksdagen ansett sig böra ur förslaget borttaga denna pröfningsrätt. Däremot

har Riksdagen ansett skuldförbindelser med säkerhet af inteckning

intill fulla taxeringsvärdet i bolagets egen fastighet icke alltid böra godkännas

vid redovisningen. Det kan nämligen inträffa, att genom åtgöranden

från bolagets sida taxeringsvärdet å fastigheten blifvit satt högre än

fastighetens verkliga värde. För godkännande af sådana skuldförbindelser

har Riksdagen därför ansett försäkringsinspektionens medgifvande böra

fordras. Att, då åbyggnad finnes å den intecknade egendomen, nämnda

byggnad skall vara brandförsäkrad, för att inteckning i egendomen må

godkännas, har i Eders Kungl. Maj:ts förslag icke särskildt utsagts. I

likhet med hvad som stadgas i 12 § i lagen angående sparbanker den

29 juli 1892 har dock Riksdagen ansett en bestämmelse härom böra

intagas.

Borttagandet af orden »med den inskränkning, som följer af hvad i

136 § är föreskrifvet» i sista momentet i propositionen beror därpå, att

den föreskrift i sistnämnda paragraf, som åsyftas, likaledes af Riksdagen

borttagits. Med tillägget till sista momentet har Riksdagen velat uttala,

att de såsom tillgång uppförda anskaffningskostnader icke böra få användas

vid redovisning af tillgångar, motsvarande försäkringsfonden, längre, än

som är alldeles nödvändigt.

o

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

126 §.

Den skandinaviska kommitténs förslag till lag om lifförsäkringsrörelse

innehöll ett stadgande i hufvudsak af samma innehåll som förevarande

paragraf i Eders Kungl. Maj:ts förslag. Såsom skäl för detta stadgande

anförde kommittén bland annat, att afsättning af försäkringsfond visserligen

måste anses tillräckligt betryggande för försäkringstagarnas säkerhet,

såvida man kunde utgå från, att de faktorer, hvarpå premiereservens beräkning

hvilade, nämligen räntefot och dödlighet, vore oföränderliga och

inga förluster uppstode vid tillgångarnas placering, men att, då så icke

vore förhållandet, kommittén ansåge sig böra fordra afsättning af en

ytterligare fond, som vid behof skulle tjäna till utfyllning af premiereserven.

Att en säkerhetsfond af lifförsäkringsbolagen bör afsättas synes Riksdagen

icke med fog kunna bestridas. Svårare är att bestämma, huru

stor denna fond skall vara och huru afsättningen till densamma skall ske.

Lagstiftaren har härvid att tillgodose två motsatta intressen. Å ena sidan

bör fonden lämna all den säkerhet, som försäkringstagarnas trygghet kräfver.

Å andra sidan böra försäkringsbolagen icke åläggas att afsätta större säkerhetsfond,

än som är af behofvet påkallad. Emot Eders Kungl. Maj:ts förslag

har, särskildt från ömsesidighetsbolagens sida, anmärkts, att detsammas

bestämmelser i allmänhet äro för bolagen väl betungande. För de äldre

lifförsäkringsbolagen, hvilka redan hunnit afsätta betydande fonder, skulle

stadgandet icke förorsaka några svårigheter. De yngre bolagen skulle däremot

genom skyldigheten att göra de föreskrifna afsättningarna till säkerhetsfond

betydligt hindras i sin utveckling. Och hvad bildandet af nya

lifförsäkringsbolag beträffar, skulle sådant nästan fullkomligt omöjliggöras,

då dessa skulle vara förhindrade att under en lång följd af år utdela

vinst till försäkringstagarna och de utan vinstutdelning icke skulle kunna

bestå i konkurrensen med de äldre bolagen. Detta skulle åter hafva till

följd, att de nya idéer, som ständigt uppstå inom lifförsäkringsrörelsen och

hvilka hufvudsakligen frambäras af de yngsta bolagen, icke lika tidigt som

annars skulle komma vårt land till godo; och folkförsäkringen, som först

på senare åren vunnit insteg här i landet, skulle icke blifva föremål för

den stora utbredning, som vi i annat fall kunna förvänta.

Riksdagen har vid pröfning af de framställda anmärkningarna kommit

till den öfvertygelsen, att Eders Kungl. Maj:t uti ifrågavarande hän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 13d. Ö

seende ställt väl stora fordringar på bolagen och att man, utan åsidosättande

af nödig hänsyn till lifförsäkringstagarnas intressen, torde kunna

åtnöjas med att föreskrifva, att allenast en viss del af behållningen å

rörelsen årligen skall afsättas till säkerhetsfond. För att det icke skall

dröja ° alltför länge, innan fonden uppnår föreskrifvet belopp, måste dock

den årliga afsättningen utgöra en ganska väsentlig del af behållningen.

Riksdagen har ansett densamma lämpligen kunna bestämmas till minst

hälften. Fall torde dock kunna förekomma, då en så stor afsättning

icke är erforderlig, i ty att bolagets rörelse på annat sätt lämnar den erforderliga

säkerheten. För sadant fall har Riksdagen öfverlämnat åt försäkringsinspektionen

att medgifva, att mindre årlig afsättning må äga

rum. ^ Jämväl i fråga om den summa, till hvilken säkerhetsfonden skall

uPPga» innan afsättning till densamma får upphöra, har Riksdagen ansett

Eders^ Kungl. Maj:ts förslag vara väl strängt. Riksdagen har i denna del

återgått till 1897 ars kommitté förslag, som bestämmer säkerhetsfondens

belopp till en tjugondedel af försäkringsfonden. Riksdagen vill påpeka,

att enligt denna bestämmelse säkerhetsfonden under den första tiden af

bolagets tillvaro blir mindre än enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, men att

densamma längre fram kommer att stiga till högre belopp än den med den

i Eders Kungl. Maj:ts förslag angifna begränsning skulle göra.

127 §.

Emot det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna stadgandet i 1 mom. i

127 § har anmärkts, att det vore stridande mot aktiekapitalets allmänna

ändamål att, pa sätt i detta stadgande tillåtes, ställa tillgångar motsvarande

viss del, ja, till och med hela aktiekapitalet såsom pantsäkerhet för

en del af bolagets fordringsägare.

Denna principiella invändning, som endast gäller aktiekapitalet, icke

garantikapitalet, är tvifvelsutan grundad, men synes Riksdagen i föreliggande

fall vara utan reell betydelse. Granskar man nämligen dessa aktiebolags

räkenskaper, enligt uppgifterna i civildepartementets redogörelse för försäkringsväsendet

i riket år 1900, finner man, att försäkringstagarna äro,

utom aktieägarna, dessa aktiebolags så godt som enda fordringsägare, och

det är gifvetvis insikten härom som gjort, att såväl den skandinaviska

kommittén som Eders Kungl. Maj:t och högsta domstolen ej ansett sig

behöfva taga hänsyn till berörda principiella betänkligheter. Riksdagen

har dock ansett sig böra vidtaga den ändring i Eders Kungl. Maj:ts för

Bih. till Riksd. Prat. 1903. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 31 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

slag, att endast en del, högst hälften, af aktiekapitalet må kunna få af*

räknas å säkerhetsfonden. Såsom skäl härför får Riksdagen anföra att,

eftersom aktiekapitalet högst sällan är mindre än 500,000 kronor, medan

garantikapitalet i regeln uppgår till endast 100,000—150,000 kronor,

billigheten fordrar, att aktiekapitalet ej i sin helhet må få användas att

bereda aktiebolag den med momentet afsedda fördelen — det blefve nämligen

annars att lämna de yngre aktiebolagen ett öfvertag i konkurrensen

gent emot de yngre ömsesidiga bolagen.

131 §. •

Högsta domstolen anmärkte emot den bestämmelse i det till dess

o * ,

granskning remitterade lagförslag, som motsvarade förevarande paragraf i

kungl. propositionen, att af samma anledning, som föranledt upptagande

i förslaget af förbud för ledamot af försäkringsinspektionen att deltaga i

styrelsen af eller hafva anställning vid försäkringsbolag, torde äfven böra

dylik ledamot förbjudas att vara aktieägare eller garant i sådant bolag.

Chefen för civildepartementet förklarade sig emellertid anse, att en ovillkorlig

föreskrift härom ej erfordrades, utan att frågan härom kunde i

hvarje särskilt fall få vara öfverlämnad till Konungens pröfning. I)å

lagförslaget tillerkänner försäkringsinspektionen en vidsträckt befogenhet

att ingripa i försäkringsbolagens verksamhet, torde det vara af synnerlig

vikt, att inspektionen i hvarje fall för allmänheten framstår såsom fullt

opartisk. Riksdagen har fördenskull ansett förbudet i lagförslaget böra

utsträckas i enlighet med nämnda uttalande i högsta domstolen. Ett likartadt,

stadgande finnes i lagen angående skydd mot yrkesfara den 10 maj

1889, hvars 5 § föreskrifver, att yrkesinspektör ej må för egen eller annans

räkning drifva fabrik eller idka annat industriellt yrke, ej heller i dem

äga del eller anställning.

I den skandinaviska kommitténs förslag förekommer ett stadgande

därom, att hvarje lifförsäkringsbolag skall minst en gång hvart tionde år

af försäkringsinspektionen underkastas en närmare undersökning i syfte att

utröna dess förmåga att uppfylla åtagna förbindelser. Föreskrift om periodiskt

återkommande inspektion af lifförsäkringsbolagen finnes äfven i de

lagförslag angående försäkringsväsendet, hvilka för närvarande äro beroende

på norska Stortingets och danska Riksdagens pröfning, hvaremot sådan

föreskrift saknas i Eders Kongl. Maj:ts förslag. Om ock bestämmelse

härom icke bör intagas i denna lag, vill Riksdagen uttala önskvärdheten

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

11

däraf, att uti de närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet, som skola meddelas af Konungen, intages föreskrift

om skyldighet för försäkringsinspektionen att med bestämda mellanrum

underkasta lifförsäkringsbolagen en närmare undersökning. Att så

också är meningen synes framgå af hvad chefen för civildepartementet yttrat

till det statsrådsprotokoll, som fogats vid Eders Kungl. Maj:ts proposition

n:o 34 angående försäkringsinspektionens organisation och verksamhet m. m.

183 §.

Enligt det vid kungl. propositionen fogade statsrådsprotokoll har chefen

för civildepartementet förklarat Eders Kungl. Maj:ts förslag innebära rätt

för Konungen att fritaga försäkringsbolag från skyldighet att bidraga till

bestridande af försäkringsinspektionens omkostnader. Riksdagen har ansett

det vara riktigare, att det i lagen bestämmes, hvilka försäkringsbolag skola

vara fritagna från nämnda skyldighet. De ömsesidiga försäkringsbolag,

hvilka enligt 162 § icke skola söka Konungens stadfästelse å sin bolagsordning,

torde säkerligen komma att orsaka försäkringsinspektionen ringa

besvär och böra därför enligt Riksdagens förmenande åtnjuta sådan befrielse.

I det vid kungl. propositionen n:o 34 fogade statsrådsprotokoll

åberopas en af professoren A. Lindstedt efter anmodan verkställd beräkning

af det belopp, som skulle inflyta genom bidragen från försäkringsanstalterna.

Vid denna beräkning har jämväl undantagits de i 162 § i

Eders Kungl. Maj:ts förslag afsedda bolag. Det af Riksdagen gjorda undantag

har icke anmärkts vid förevarande paragraf, men framgår af affattningen

af 162 §.

I sista punkten har Riksdagen vidtagit ändring i ändamål att erhålla

ett uttryck, som bättre än ordet »premieinkomst» passar för försäkringsbolag,

hvilka genom uttaxering hos försäkringstagarna uppbära erforderliga

afgifter.

134 §.

Riksdagen har här ålagt lifförsäkringsbolagen att årligen till försäkringsinspektionen

ingifva en af bolagets aktuarie upprättad jämförelse

mellan den under året bland lifförsäkringstagarna inträffade dödlighet och

den dödlighet, som lagts till grund för beräkning af premiereserven för

lifförsäkringarua, samt mellan den verkliga och den vid samma beräkning

antagna räntefot. Tillgång till en sådan jämförelse är uppenbarligen nöd
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

vändig för inspektionen för utöfvande af en effektiv kontroll. Inspektionen

kan visserligen själf skaffa sig de erforderliga uppgifterna från bolagets

räkenskaper och öfriga handlingar, men de årliga jämförelserna, torde betydligt

underlätta inspektionens arbete.

186 §.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag äger försäkringsinspektionen rätt

att ingripa gent emot ett försäkringsbolag jämväl därest beskaffenheten af

bolagets rörelse eller det sätt, hvarpå bolagets medel göras fruktbärande,

finnes icke vara betryggande. Detta stadgande synes Riksdagen vara alltför

sväfvande och möjligen kunna gifva anledning till det missförstånd,

att bolagen härigenom kunna blifva föremål för ett godtyckligt förfarande

från inspektionens sida. Riksdagen anser visserligen något sådant icke

vara att frukta, helst inspektionens beslut ju alltid kunna öfverklagas,

men då på grund af öfriga stadganden i lagförslaget inspektionen torde

äga tillräcklig befogenhet att ingripa, när sådant är af nöden, har Riksdagen

ur paragraferna borttagit denna bestämmelse.

I anledning af motsvarande paragraf i det till högsta domstolen remitterade

lagförslaget anmärkte en ledamot i domstolen bland annat

följande:

»I afseende å de till redovisning af försäkringsfond afsätta medel

förekomma här två skilda bestämmelser, som i viss mån synas innebära

en motsägelse och som åtminstone ej torde lämna erforderlig ledning för

försäkringsinspektionen. Enligt första punkten, som afser alla försäkringsbolag,

äger försäkringsinspektionen ingripa, så snart de afsätta värdehandlingarna

ej motsvara fonden. Det ligger nära till hands att antaga, att

denna bestämmelse innefattar skyldighet för inspektionen att påkalla rättelse,

så snart en nämnvärd differens förefinnes mellan handlingarnas

värde och försäkringsfondens belopp.

Men enligt ett senare stadgande, hvilket endast afser lifförsäkringsbolag,

kan inspektionen låta anstå med vidtagandet af hvarje åtgärd ända

till dess att värdehandlingarna befinnas understiga fondens belopp med

mera än två procent af de sammanlagda lifförsäkringsbelopp, för hvilka

bolaget är pliktigt att göra afsättning till fonden. Då det kan inträffa,

att fonden icke uppgår till mera än tio procent eller en än mindre del

af försäkringssumman, skulle således enligt detta stadgande ett bolag

kunna anses hafva ett visst berättigande att obehindradt få fortsätta sin

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

13

verksamhet, ehuru det i värdehandlingar redovisat endast omkring fyra

femtedelar eller än mindre af hvad som rätteligen bort finnas.»

Högsta domstolens öfriga ledamöter voro ense med nämnde ledamot

därutinnan, att de särskilda i första och andra punkterna af paragrafens

första stycke gifna föreskrifter om rätt och skyldighet för försäkringsinspektionen

att ingripa, då försäkringsfonden nedgått under normalt belopp,

syntes vara oklara och i viss mån sinsemellan stridiga samt förty i behof

af omarbetning.

Riksdagen instämmer i hvad sålunda mot förslaget anmärkts; och då

den senare af ifrågavarande punkter på grund af närmast föregående

punkts innehåll synes Riksdagen vara fullkomligt öfverflödig, har Riksdagen

borttagit den tredje punkten i Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

143 §.

Enligt sista momentet i 143 § i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall,

där ej samtliga försäkringstagare öfverenskomma om fördelning af administrationsboets

tillgångar, administrationen fortsättas. Bristande samtycke

af en enda försäkringstagare kan sålunda orsaka, att en administration

skall fortsättas kanske i årtionden. Detta synes Riksdagen icke vara

tillfredsställande. Har försäkringsinspektionen misslyckats såväl att å annat

bolag öfverlåta samtliga försäkringarna som att bilda nytt bolag, bör

enligt Riksdagens åsikt fördelning af tillgångarna vara regel och administrationens

fortsättande ifrågakomma endast, därest samtliga försäkringstagare

äro ense därom. I öfverensstämmelse med denna åsikt har Riksdagen

vidtagit ändring i paragrafen.

159 §.

Straffminimum i Eders Kungl. Maj:ts förslag öfverensstämmer med

motsvarande stadgande i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet. I aktiebolagslagen är däremot straffminimum för liknande

förseelser femtio kronors böter. Då anledning icke torde finnas att i fråga

om försäkringsbolag, vare sig de äro aktiebolag eller ömsesidiga bolag,

sätta straffminimum lägre än enligt aktiebolagslagen, har Riksdagen härutinnan

vidtagit ändring.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

I följd af ändringen i 134 § har Riksdagen måst vidtaga ändring i

2 mom. i 159 §.

162 §.

Det i denna paragraf i Eders Kungl. Maj:ts förslag stadgade undantag

omfattar allenast ömsesidiga försäkringsbolag, hvilkas verksamhet endast

afser försäkring af egendom å landsbygden inom ett län och för

hvilkas förbindelser delägarna häfta med obegränsad personlig ansvarighet.

Något skäl för uppställande af sistnämnda villkor synes Riksdagen icke

förefinnas. Ej heller torde det vara lämpligt att såsom villkor uppställa,

att föremålet för verksamheten skall vara endast egendom å landsbygden.

Det bar inom Riksdagen upplysts, att af länens brandstodsbolag

flera meddela försäkring jämväl af egendom belägen å stads område samt

att flera kreatursförsäkringsbolag, hvilkas verksamhet endast omfattar ett

län, drifva sin rörelse såväl i stad som å landsbygden. Då den omständighet,

att det försäkrade föremålet utgöres af egendom i stad, enligt

Riksdagens åsikt icke i och för sig bör föranleda därtill, att bolagsordningen

skall stadfästas af Konungen, har Riksdagen härutinnan ändrat

den föreslagna paragrafen.

Mot affattningen af förevarande paragraf i Eders Kungl. Maj:ts förslag

torde vidare kunna anmärkas, att förutom de i 1 mom. uppräknade

paragrafer jämväl åtskilliga andra icke gälla försäkringsbolag af ifrågavarande

slag. Riksdagen har ansett det vara mera praktiskt att i paragrafen

uppräkna alla de föregående paragrafer i lagen, som i tillämpliga

delar skola gälla för dessa bolag. Detta har i viss mån inverkat på

paragrafens uppställning i öfrigt.

Borttagandet i 1 mom. af villkoret i fråga om delägarnas ansvarighet

har föranledt föreskrift därom, att vid registreringen skall i registret

införas jämväl uppgift om, huru för bolagets förbindelser skall ansvaras.

163 §.

I likhet med hvad i Eders Kungl. Maj-.ts förslag är stadgadt, har

Riksdagen ansett, att från lagens tillämpning böra undantagas anstalt,

som inrättats af staten, och anstalt, som allenast meddelar försäkring mot

förlust å skuldebref eller andra värdehandlingar. Däremot saknas enligt

Riksdagens förmenande skäl att, på sätt i förslaget skett, särskildt undan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

15

taga ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring af fiskebåtar och fiskredskap,

sedan Eders Kung!. Maj:t funnit det af särskilda kommitterade i

början af 1890-talet utarbetade förslag till dels reglementen för föreningar

till försäkring af hafsfiskemateriel, dels bestämmelser om villkoren för

statsunderstöd åt sådana föreningar icke föranleda någon åtgärd.

Enligt 1897 års kommittéförslag undantogos från den föreslagna

lagens tillämpning »föreningar för försäkring af egendom å landsbygden,

hvilkas verksamhet icke omfattar minst ett härad». I det till högsta domstolens

granskning remitterade lagförslag upptogs däremot icke detta undantag.

Såsom skäl härför anförde vederbörande departementschef, att

i åtskilliga af de inkomna yttrandena öfver kommittéförslaget anmärkts,

att sockenbolagen, för att kunna på ett i någon mån tillfredsställande sätt

fylla sin uppgift, måste vara inrättade och förvaltade enligt försvarliga

försäkringstekniska grunder, och att förhållandet, enligt erfarenhetens vittnesbörd,

ofta nog vore det motsatta, när dessa bolag icke vore underkastade

betryggande lagbestämmelser och offentlig myndighets kontroll. Ej

heller i Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag förekommer nämnda undantag.

Riksdagen kan dock icke finna, att tillräckliga skäl föreligga för

att hänföra äfven dessa bolag till dem, hvilka skola vara underkastade

lagens bestämmelser. Riksdagens erfarenhet har ingalunda gifvit vid handen,

att lagstiftning i fråga om dessa bolag är af behofvet påkallad. Därigenom

att deras verksamhet omfattar endast ett mindre område, kan den

erforderliga kontrollen å bolagens verksamhet sägas i viss mån utöfvas af

de enskilda delägarna. Tillämpning af den föreslagna lagens bestämmelser

skulle dessutom säkerligen vålla dessa bolag både ganska stora svårigheter

och äfven åtskilliga kostnader. Riksdagen har icke förbisett, att

härigenom från lagens tillämpning undantagas bolag, hvilkas rörelse till

och med har större omfattning än en del länsbolag. Detta är en följd

däraf att annan lämplig gräns icke kunnat uppdragas än den, som utgöres

af området för verksamheten. Och då dessa något större bolag

med afseende å sin organisation äro af samma natur som öfriga undantagna

bolag, torde hvad Riksdagen här ofvan anfört jämväl på dem äga

tillämpning''

Riksdagen vill jämväl framhålla, att genom ifrågavarande lag icke

upphäfves den Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande nu tillkommande

rätt att på begäran fastställa förslag till reglementen för brandstodsbolag,

hvilka enligt Riksdagens beslut skola vara undantagna från lagens tilllämpning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

Det till högsta domstolen remitterade lagförslaget var afsedt att gälla

jämväl för ränte- och kapitalförsäkringsanstalter. Dock var i förslagets

sista paragraf stadgadt, att i fråga om sådan anstalt, som börjat sin verksamhet

före lagens trädande i kraft, Konungen ägde meddela sådana afvikelser

från hvad lagen innehölle, som pröfvades skäliga.

Inom högsta domstolen erinrade en ledamot bland annat, att i afseende

å den del af ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet,

som afsåge kapitalutbetalning, förefunnes icke någon som helst försäkringsrisk

för anstalten. Denna förbunde sig icke såsom andra försäkringsbolag

att mot vissa premier utbetala ett på förhand fixeradt kapitalbelopp. Den

åtoge sig endast att å viss tid utgifva hvad anstalten själf bekommit genom

insättningar och utlåning af de insatta medlen. Beträffande lifränterörelsen

vore däremot förhållandet något annorlunda. Kapitalbildningen

skedde väl äfven där utan någon försäkringsrisk för anstalten, men

anstalten vore förpliktad att, sedan delägaren uppnått viss ålder, till honom

gälda en lifränta, som kunde komma att i värde öfverstiga delägarens

tillgodohafvande vid inträdet i lifränteåldern. Med den olikhet, som

sålunda förefunnes mellan ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas och

andra försäkringsbolags verksamhet, vore det lätt förklarligt, om åtskilliga

af förslagets hufvudsakligen för sistnämnda bolag afsedda regler ej väl

lämpade sig för ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna.

Särskildt framhöll denne ledamot, hurusom lagförslagets bestämmelser

angående försäkringsfond och säkerhetsfond icke vore afpassade efter ränteoch

kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet, och ansåg denne ledamot,

att dessa anstalter i själfva verket företedde så stora skiljaktigheter från

andra försäkringsbolag, att det kunde anses fullt naturligt, om lagstiftningen

för de förra byggdes på något andra grunder än för de senare.

I anledning af hvad sålunda anmärkts intogos uti Eders Kung! Maj:ts

förevarande lagförslag några särskilda bestämmelser för ränte- och kapitalförsäkringsanstalter.

Dessa bestämmelser äro enligt Riksdagens åsikt icke

fullt tillfredsställande. Jämväl en del andra stadganden lämpa sig ej väl

för dessa anstalter. Detta synes ock Riksdagen helt naturligt, då ränteoch

kapitalförsäkringsanstalterna med afseende å den hufvudsakligaste delen

af sin verksamhet närmast äro att likställa med sparbanker. Riksdagen

anser på grund af ofvan anmärkta förhållande det böra blifva föremål

för ytterligare utredning, om och i hvad mån ränte- och kapitalförringsanstalterna

böra vara underkastade lagförslagets stadganden.

Ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas undantagande från lagens

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

tillämpning har föranleda att Riksdagen låtit 128 § i Eders Kungl. Maj:ts

förslag utgå samt att ur 121 och 126 §§ borttaga de delar, som särskilt

haft afseende å nämnda anstalter.

Hvad slutligen angår frågan, huruvida icke vissa mindre lifförsäkringsanstalter

böra vara från lagens tillämpning undantagna, vill Riksdagen

erinra, att 1897 års kommittéförslag undantog dels »föreningar för

Rf-, lifränte- eller kapitalförsäkring, därest vid Rf- eller kapitalförsäkring

högsta försäkrade beloppet icke öfverstiger 1,000 kronor och vid lifränteförsäkring

högsta lifräntans årliga belopp icke öfverstiger 100 kronor»,

dels »pensions- och andra understödsföreningar» och dels »sjukkassor». Till

stöd härför anförde kommittén:

»Hvad lifförsäkringsföreningarna beträffar, har kommittén föreslagit

såsom regel, att de skulle hänföras under lagen, och att sålunda t. ex.

det rena uttaxeringssystemet icke skulle vara tillåtet inom desamma.

Men äfven i fråga om dessa föreningar synes det af praktiska skäl vara

nödvändigt att bestämma en gräns nedåt. Till dessa föreningar höra

nämligen strängt taget äfven de s. k. hundramanna-, fyrahundramannaföreningarna

in. fl., hvilka det å ena sidan skulle vara så godt som omöjligt

att öfvervaka, medan desamma å andra sidan ofta äro att betrakta

såsom allenast understödsföreningar. Hvarje gräns, som i detta afseende

bestämmes, är naturligtvis godtycklig. För att emellertid icke vara alltför

sträng härvidlag, har kommittén föreslagit, att alla föreningar af förevarande

slag, som icke meddela kapitalförsäkring till större belopp än

1,000 kronor eller försäkring af lifränta till högre årligt belopp än 100

kronor, skulle undantagas från lagens tillämpning.

Under benämningen »pensions- och andra understödsföreningar» har

kommittén sökt sammanfatta alla de olika slag af pensionskassor för statens

eller kommunens tjänstemän, för tjänstemän och arbetare inom enskilda

verk och inrättningar m. in. äfvensom föreningar för utdelande af

understöd åt behöfvande medlemmar o. dyl., hvilka visserligen utöfva ett

slags försäkringsverksamhet, men icke kunna sägas drifva försäkringsrörelse

i egentlig mening, alldenstund inträdet i dessa kassor är antingen

obligatoriskt eller också beroende af vissa speciella kvalifikationer. Ätt

alla dylika föreningar böra från lagen undantagas, torde vara tydligt.

Då emellertid någon skarp definition icke å dem synes kunna gifvas, lärer

man i tvifvelaktiga fall hafva att hålla sig till den i fråga om liflorsäkringsföreningarna

föreslagna begränsningen.

Bill. till Rikad. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N-o 134.

Då sjukkassorna genom lagen om sjukkassor den 30 oktober 1891

gjorts till föremål för särskild lagstiftning, har kommittén jämväl ansett

dem böra undantagas från förevarande lag.»

Enligt den skandinaviska kommitténs förslag skulle lagens föreskrifter

ej äga tillämpning å »sådana på ömsesidighet grundade lifförsäkringsanstalter,

som i fråga om försäkring af visst kapital ej meddelade försäkring

till högre belopp än 250 kronor eller i fråga om försäkring af

lifränta ej meddelade försäkring till högre belopp än 50 kronor om året»,

men skulle det dock vara Konungen obetaget, att, där så pröfvades

nödigt, jämväl förordna att dylik anstalt skulle underkastas lagens bestämmelser.

I det till högsta domstolens granskning remitterade lagförslaget stadgades,

att lagens bestämmelser ej skulle äga tillämpning å »ömsesidigt

försäkringsbolag, som med afseende på verksamhetens art och ändamål

vore jämförligt med pensions- eller annan understödskassa».

I anledning af detta stadgande anförde högsta domstolen:

»Med pensions- och understödskassor torde böra förstås sådana inrättningar,

hvilka visserligen utöfva försäkringsverksamhet, men som ej äro

afsedda för allmänheten utan endast för en viss kategori af medborgare,

de där på grund af sin verksamhet eller af annan bestående anledning

kunna sägas bilda en sluten krets. Då emellertid en dylik inrättning

mera med afseende å verksamhetens omfång än å dess art och ändamål

skiljer sig från ett vanligt försäkringsbolag, möter svårighet att af förevarande

undantagsstadgande, såsom det i förslaget blifvit formuleradt,

sluta sig till, hvilka försäkringsbolag därmed afses, och följaktligen äfven

att bedöma befogenheten af ett sådant undantag. Därest emellertid detsamma

anses böra bibehållas, torde tolkningen däraf böra underlättas

genom anförandet af exempel eller på annat sätt.»

På grund af hvad sålunda anmärkts har i Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag användts den formulering, som förekommer i 7 § i nu

gällande kungl. kungörelse angående anordnande af tillsyn å inländska försäkringsanstalter

den 22 oktober 1886, »sjuk- och begrafningskassa eller

annan dylik mindre understödsförening».

Af denna redogörelse framgår, att det mött stora svårigheter att beträffande

ifrågavarande slag af försäkringsanstalter angifva gränsen för lagens

tillämplighetsområde. Dessa svårigheter äro en följd af de skilda former,

hvarunder dessa talrika anstalter förekomma. I fråga om sjuk- och begrafningskassor

kan man erhålla åtskilliga upplysningar härutinnan af de

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

19

genom civildepartementet offentliggjorda årliga redogörelserna angående

registrerade sjukkassors verksamhet. Den senaste redogörelsen, som afser

år 1899, utvisar, att medlemmarnas antal växlar mellan ett fåtal och öfver

16,000 personer. Begrafningshjälpen utgår med visst belopp, vanligast

50 öre eller 1 krona, af hvarje medlem. Ofta är något maximum för

densamma icke bestämdt, hvarför densammas storlek beror på medlemmarnas

antal. Där maximum är fixeradt, växlar detta mellan 5 kronor

och afsevärda belopp. Det utgör sålunda i en kassa 2,000 kronor, i en

l, 200 kronor, i en 1,000 kronor och i tretton 500 kronor. Huruvida

dylika kassor äro att hänföra till understödsföreningar i egentlig bemärkelse,

anser Riksdagen kunna starkt ifrågasättas. Förutom dessa inregistrerade

kassor finnas en mängd andra pensionskassor, själfhjälpsföreningar,

hundramanna- och tusenmannaföreningar, lifförsäkringsföreningar

m. m., rörande hvilkas verksamhet någon officiell redogörelse icke finnes.

Till belysande af arten och omfattningen af en del sådana vill Riksdagen

meddela följande uppgifter, som blifvit Riksdagen lämnade.

Högsta belopp

Aytal med- som utbeta- xill å ar.

lemmar, las vid dods- ° °

fall.

Templarordens lifförsäkringsfond ..................... 8,621 2,000

Godtemplarordens själfhjälpsförening ............... 8,935 2,000

Nationalgodtemplarordens i Sverige själfhjälpsförening

Framåt .......................................... 3,377 1,500

Assuransföreningen 401 Landskrona ............... 401 4,000

Allmänna lifförsäkringsföreningen Röda bandet 4,818 2,000

Sveriges praktiska lifförsäkringsförening ......... 4,980 4,000

Sveriges allmänna kristna lifförsäkringsförening 6,023 2,000

Kristna vännernas lifförsäkringsförening ......... 7,578 2,000

192.000 kr,

513.000 »

60,000 »

126.000 »

99,000 »

106,000 »

241.000 »

237.000 »

Inga af nu ifrågavarande anstalter torde vara inrättade enligt försäkringstekniska

grunder, utan äro säkerligen rena uttaxeringsföreningar.

De hvila sålunda på ett system, som icke innebär trygghet för framtiden

och därför icke bör få inom lifförsäkringsrörelsen tillämpas. I den man

dessa anstalter kunna anses drifva försäkringsrörelse, bör äfven för dem

den föreslagna lagens bestämmelser vara gällande och dessa anstalter sålunda

blifva nödgade att ombilda sig i enlighet med de principer, efter

hvilka en solid försäkringsrörelse måste utöfvas. Ett sådant ombildande

kommer troligen att i många fall möta ganska stora svårigheter. För att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

bereda lättnad vid ombildandet och, därest sådant icke kan åstadkommas,

vid anstaltens afveckling, torde särskilda bestämmelser vara erforderliga.

Innan tillfredsställande lagbestämmelser beträffande nu ifrågavarande försäkringsanstalter

kunna meddelas, torde dock en såvidt möjligt fullständig

utredning angående desamma vara af nöden. Huru önskligt det än varit

att redan nu kunna åstadkomma en sådan utredning, har detta dock icke

varit möjligt för Riksdagen. Riksdagen har därför ansett lämpligast att

nu antaga det i Eders Kungl. Maj:ts förslag förekommande stadgande

med det af Riksdagen däri företagna förtydligande samt att samtidigt hos

Eders Kungl. Maj:t anhålla om föranstaltande af utredning rörande beskaffenheten

af ifrågavarande försäkringsanstalters verksamhet.

1 anledning däraf att en del af de försäkringsanstalter, hvilka af

Riksdagen undantagits från lagens tillämpning, för närvarande äro underkastade

föreskrifterna i kungl. kungörelsen angående anordnande af tillsyn

å inländska försäkringsanstalter den 22 oktober 1886, hvilken kungörelse

genom den föreslagna lagen upphäfves, har Riksdagen i ett nytt

mom. i 163 § förklarat, att berörda anstalter äro pliktiga att angående

sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter i enlighet med de föreskrifter,

Konungen meddelar.

166 §.

Då förändring af en länge använd firmabeteckning skulle för vissa

ömsesidiga försäkringsbolag kunna menligt inverka på deras rörelse, har

Riksdagen i ett nytt mom. i denna paragraf förklarat en sådan firmabeteckning

kunna med Konungens medgifvande fortfarande användas, oaktadt

den icke öfverensstämmer med stadgandet i 7 0 §.

Förslaget till lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att

drifva försäkringsrörelse här i riket.

4 §•

Med hänsyn till de stora försäkringsbelopp, som sjöförsäkringsrörelsen

gäller, har Riksdagen i punkt 9 i 4 § likställt sjöförsäkring med lifförsäkring

och brandförsäkring,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

21

13 §.

Det af Riksdagen gjorda tillägg till 1 mom. af förevarande paragraf

i Eders Kungl. Maj:ts förslag afser att hindra de utländska försäkringsanstalterna

att i reklamsyfte åberopa lagens för dem gifna föreskrifter om

deposition och om kontroll af försäkringsinspektionen.

16 och 19 §§.

I dessa paragrafer i Eders Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen vidtagit

ändringar motsvarande de ändringar, som företagits i sista punkten

i 183 § och 1 mom. i 159 § i förslaget till lag om försäkringsbolag.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, får Riksdagen tillkännagifva:
att

Riksdagen, som funnit sig icke kunna oförändradt antaga Eders

Kungl. Maj:ts vid propositionen n:o 33 a fogade lagförslag, för sin del

beslutat lag om försäkringsrörelse och lag om utländsk försäkringsanstalts

rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket, af den lydelse bilagorna A

och B utvisa; samt

att Riksdagen antagit Eders Kungl. Maj:ts i propositionen n:o 33 b

föreslagna lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken, lag

om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 28 kap. 4 § strafflagen, lag

om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4 maj 1855 angående

handelsböcker och handelsräkningar, och lag om ändrad lydelse

af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura;

hvarjämte Riksdagen får anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta

utreda, om och i hvad mån den verksamhet, som utöfvas af åtskilliga sjukoch

begrafningskassor, pensionsanstalter och andra understödsföreningar

äfvensom af rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, innefattar försäkringsrörelse

af beskaffenhet, att bestämmelserna i lagen om försäkringsrörelse

helt eller delvis på dem böra äga tillämpning, samt därefter om möjligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

för nästkommande års Riksdag framlägga förslag till de lagbestämmelser

i ämnet, hvartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 20 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

23

Bil. Å.

Lag

om försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas som följer:

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Försäkringsrörelse må, förutom af anstalt, som inrättats af staten,

drifvas endast af försäkringsaktiebolag eller af bolag eller förening, grundad

på delägarnas ömsesidiga ansvarighet (ömsesidigt försäkringsbolag).

Försäkringsbolag må icke drifva annan rörelse än försäkringsrörelse.

Om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här

i riket stadgas gärskildt.

2 §•

De, som vilja stifta försäkringsbolag, skola upprätta fullständig bolagsordning

samt därå söka Konungens stadfästelse. Afser bolagets rörelse

lifförsäkring, eller afser rörelsen annat slag af försäkring för all framtid

eller för längre tid än tio år, skola tillika, enligt hvad i 5 och 67 §§ sägs,

upprättas bestämmelser angående vissa grunder för försäkringsverksamheten

samt därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen pröfvar bolagsordningens

och de öfriga grundernas öfverensstämmelse med denna lag samt

lag och författning i öfrigt, så ock om och i hvad mån särskilda be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse 1V:o 184.

stämmelser därutöfver må, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af

bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning

eller i öfriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall ock sökas

Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska undersåtar och till

antalet minst fem.

Med lifförsäkring förstås i denna lag jämväl lifränte- och kapitalförsäkring.

3 §•

Försäkringsbolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.

Innan bolaget blifvit registreradt, kan det ej förvärfva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara.

Ingas förbindelse a bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt,

vare de, som ingått förbindelsen, ansvariga därför såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

Om försäkringsaktiebolag.

4 §.

Bolagsordning för försäkringsaktiebolag skall angifva:

1) bolagets firma;

2) föremålet för bolagets verksamhet, med särskildt angifvande, i

fråga om bolag, hvars rörelse afser lifförsäkring, huruvida bolaget skall

utan läkareundersökning meddela lifförsäkring mot dödsfall;

8) den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

4) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
5)

huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

6) det högsta belopp, hvarför bolaget må utan återförsäkring ikläda

sig ansvarighet på samma risk;

7) de grunder, enligt hvilka skall förfogas öfver uppkommen vinst;

8) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,

tiden för sådan stämmas hållande och hvilka ärenden skola å ordinarie

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134. 25

stämma, eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma till

behandling;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till delägarnas kännedom;

10) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å

bolagsstämma, så vidt de skola afvika från hvad härom finnes i 28 och

29 §§ föreskrifvet;

11) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

12) å hvilket belopp aktie skall lyda;

18) huruvida alla aktier skola medföra samma rätt, samt, i annat

fall, till hvilket belopp aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas och

hvilket företräde de skola medföra;

14) i hvilken ordning aktietecknare bör inbetala tecknadt aktiebelopp;

15) huruvida och i hvilken utsträckning delägare är pliktig att tillskjuta

något utöfver tecknadt aktiebelopp, samt under hvilka förhållanden

och i hvilken ordning dylik tillskottsplikt bör fullgöras.

5 §.

Afser försäkringsaktiebolags rörelse lifförsäkring, skola upprättas bestämmelser

angående följande grunder för lifförsäkringsverksamheten,

nämligen:

1) grunderna för beräkning af försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp af försäkring, för påföljd af försummelse att

erlägga premie samt för lämnande af förskott mot säkerhet i försäkringsbref;
3)

grunderna för beräkning och fördelning af den vinst, som må

ti llkom in a f örsäkri ngstagarn a;

4) huruvida bolaget må drifva försäkringsrörelse i utlandet, samt, i

sådant fall, hvilka beräkningsgrunder och försäkringsvillkor skola vid den

utländska rörelsen tillämpas.

Skall försäkringsaktiebolag meddela försäkring af annat slag än lifförsäkring,

och skall sådan försäkring meddelas för all framtid eller för

längre tid än tio år, skola upprättas bestämmelser angående grunderna

för beräkning af försäkringspremier och premiereserv för sådana försäkringar.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 31 Httft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagms Skrifvelse N:o 134.

6 §•

Aktiekapitalet skall bestämmas med hänsyn till vidden och beskaffenheten

af den tillämnade rörelsen samt fördelas i aktier å lika belopp i

svenskt mynt. Skall aktiekapitalet kunna, utan ändring i bolagsordningen,

bestämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej utgöra

mindre än tredjedelen af maximikapitalet.

För försäkringsaktiebolag, hvars rörelse afser lifförsäkring, må ej

aktiekapitalet eller i fall, hvarom nyss är sagdt, minimikapitalet sättas

till lägre belopp än tjugufem gånger det högsta liflförsäkringsbelopp,

hvarför bolaget må vid början af sin verksamhet utan återförsäkring

ikläda sig ansvarighet på samma risk, eller i något fall understiga etthundratusen

kronor. Vid tillämpning af hvad sålunda är föreskrifvet

skall i fråga om lifränteförsäkring försäkringsbeloppet anses motsvara

femton gånger den årliga lifräntan. För annat försäkringsaktiebolag må

ej aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring i bolagsordningen,

bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

sättas lägre än fem tusen kronor.

Ej må aktie lyda å mindre belopp än femtio kronor; dock må, där

aktiekapitalet ej öfverstiger tio tusen kronor, aktie kunna lyda å mindre

belopp, lägst tio kronor.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

7 §■

Å aktierna skola utfärdas bref, angifvande ordningsnummer å den

eller de aktier, hvarå de lyda. Aktiebref skall ställas till viss man.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och full betalning

erlagts för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder, samt, där aktietecknare

är pliktig att lämna tillskott, som i 12 § sägs, särskild skriftlig

förbindelse å dylikt tillskott blifvit aflämnad.

Utgifves dessförinnan bevis om rätt att vinna delaktighet i bolaget

eller om verkställd inbetalning å aktie, skall jämväl sådant bevis ställas

till viss man.

8 §•

Det belopp, som skall utgöra full betalning för aktie, må ej sättas

lägre än det belopp, hvarå aktien skall lyda,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

27

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning

erläggas.

Aktietecknare vare skyldig att senast vid bolagets bildande aflämna

särskild skriftlig förbindelse å oguldet aktiebelopp äfvensom, där aktietecknaren

är pliktig lämna tillskott, som i 12 § sägs, å sådant tillskott.

öfvergår aktierätten till annan, må ändock förbindelse å oguldet

aktiebelopp ej återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet,

ej heller förbindelse å tillskott, som ofvan sägs, återlämnas, innan densamma

blifvit till fullo inlöst eller den, till hvilken aktierätten öfvergått,

aflämnat ny sådan förbindelse, som af bolagets styrelse godkännes.

9 §■

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie eller af

tillskott, som i 12 § sägs, vare skyldig att gälda ränta efter fem för

hundrade om året från förfallodagen.

Varder ej i rätt tid inbetalning å aktie verkställd, eller försummar

någon att aflämna förbindelse, hvarom i 8 § 3 mom. förmäles, äge styrelsen,

där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten

förverkad.

Underrättelse om tiden för inbetalning äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma skall

gälla, så ock, där aktietecknarens adress uppgifvits för styrelsen, blifvit i

rekommenderadt bref till honom försänd.

Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts eller

redan inbetaldt tillskott, hvarom i 12 § förmäles, ej återfordras.

10 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,

där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom två år efter

utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock skyldig

att, så vidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalning

å aktie eller af tillskott, som i 12 § sägs, i den mån sådan inbetalning

ej visas vara af annan för öfvertagande af aktierätten verkställd.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

11 §•

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke skyldig

att ytterligare tillskjuta något, där ej bolagsordningen innehåller bestämmelse

om sådan skyldighet.

12 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om skyldighet att tillskjuta

något utöfver tecknadt aktiebelopp, må beloppet af sådant tillskott ej för

någon aktie öfverstiga tre gånger aktiens belopp.

13 §.

Försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet »försäkringsaktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning

registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk försäkringsanstalt,

som är allmänt känd här i riket. •

14 §.

Inbjudning till aktieteckning skall vara egenhändigt underskrifven

af stiftarna samt innefatta styrkt afskrift af Konungens beslut om stadfästelse

å bolagsordningen samt, där bolagets rörelse afser försäkring, som

i 5 § omförmäles, å öfriga i samma paragraf angifna grunder för bolagets

verksamhet.

Inbjudningen skall innehålla bestämmelser ej mindre om den tid, ej

öfverstigande ett år från det stadfästelsen meddelats, inom hvilken sammanträde

för pröfning af frågan om bolagets bildande skall hållas, än

äfven om den grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning de utbjudna

aktierna skola bland tecknarna fördelas.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å sådan inbjudning,

som ofvan i denna paragraf sägs.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

29

15 §.

Ej må stiftare eller annan betinga sig att för aktie eller för fullgörande

af skyldighet, som i 12 § sägs, tillskjuta annat än penningar

eller eljest åtnjuta särskild förmån eller rättighet. Aktieteckning, som

göres med sådant förbehåll, vare ogiltig.

16 §.

Stiftarna åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande utlysa

sammanträde att hållas inom den i inbjudningen bestämda tid. Har

ej sammanträde inom sagda tid hållits, vare aktieteckningen icke vidare

bindande.

17 §■

Styrkes vid sammanträde, som i 16 § omförmäles, genom behöriga

teckningslistor, att aktiekapitalet är, enligt inbjudningens innehåll, fulltecknadt,

skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna blifvit mellan

tecknarna fördelade och Överskjutande teckning förklarats förfallen, till

afgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock må

de flesta af de närvarande kunna besluta, att med frågans afgörande skall

anstå till fortsatt sammanträde inom en månad därefter.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,

eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig härom

och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare, stiftarna

inräknade, med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjärdedel af

hela aktiekapitalet, skall bolaget anses bildadt samt val af styrelse och

revisorer äga rum; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

18 §.

Ansökning om försäkringsaktiebolags registrering skall af dess styrelse

göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas

fullständiga namn äfvensom om deras hemvist än ock, där bolagets

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter gemensamt, uppgift

å den eller dem, som äro berättigade att teckna firman, samt vara åtföljd

af:

1) Konungens beslut om stadfästelse i två styrkta afskrifter;

2) protokoll vid sammanträde med aktieägarna, utvisande att beslut

fattats om bolagets bildande och att styrelse blifvit utsedd;

3) en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven

uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning

af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som

af aktietecknare förverkats och ej af annan öfvertagits, äfvensom huru

mycket af det belopp, hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blifvit inbetaldt;
4)

samtliga teckningslistor, i hufvudskrift och styrkt afskrift.

19 §.

Ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet skall registreras. Styrelsen skall härom ofördröjligen

göra ansökning och därvid foga två styrkta afskrifter af Konungens beslut

om den å ändringen meddelade stadfästelse.

20 §.

Förklaras aktietecknares aktierätt förverkad, och varder den ej inom

en månad därefter af annan öfvertagen, skall aktiekapitalet anses minskadt.

med det belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och varde

anmälan härom ofördröjligen för registrering gjord.

21 §.

Sist sex månader efter utgången af den för aktiernas inbetalning

bestämda tid skall, där ej anmälan om full inbetalning förut skett, för

registrering aflämnas en af styrelseledamöterna egenhändigt underskrifven

uppgift om det belopp, som å aktierna inbetalts.

Understiger hvad inom sålunda stadgad tid anmälts vara inbetaldt

det belopp, hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas,

skall bolaget anses vara vid utgången af den tid upplöst; och

varde anteckning härom i registret gjord.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

31

22 §.

Ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej ske, innan

förutvarande aktiekapital blifvit till fullo inbetaldt.

Beslut om sådan ökning skall registreras och må ej bringas till

verkställighet, innan det blifvit registreradt. Innefattar beslutet ändring i

bolagsordningen, må registrering ej ske förr, än stadfästelse å ändringen

vunnits.

Vid ansökning om registrering af beslut, som nu är sagdt, skall fogas

en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven försäkran,

att förutvarande aktiekapital till fullo inbetalts.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af de nya aktierna

bestämda tid, hvilken ej må öfverstiga ett år från det beslutet

registrerades, skall för registrering aflämnas en af styrelseledamöterna

egenhändigt underskrifven uppgift om det belopp, som å de nya aktierna

inbetalts.

23 §.

Hvad om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad

aktie eller af tillskott, som i 12 § sägs, så ock rörande anmaning

finnes i 9 och 10 §§ stadgadt skall äga motsvarande tillämpning vid ny

aktieteckning, som i 22 § sägs.

24 §.

Varder, efter det uppgift, som i 21 eller 22 § omförmäles, blifvit

aflämnad, ytterligare inbetalning å aktier fullgjord, må anmälan därom

kunna för registrering göras.

25 §.

Under försäkringsaktiebolags bestånd må ej till utdelning åt aktieägare

eller försäkringstagare användas annat än den behållning, som enligt

vederbörligen pröfvad balansräkning finnes hafva uppstått å rörelsen

i dess helhet, i den mån behållningen ej skall till reservfond eller säkerhetsfond

afsättas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

Egen aktie må försäkringsaktiebolag ej förvärfva, ej heller såsom pant

emottaga.

26 §.

Försäkringsaktiebolag, hvars rörelse icke afser allenast lifförsäkring,

skall af sin årsvinst afsätta minst tio procent till reservfond. Sedan fonden

uppgått till ett belopp, motsvarande tio procent af inbetalda aktiekapitalet

eller till det högre belopp, som kan vara i bolagsordningen

bestämdt, må vidare afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår

fonden under det sålunda stadgade belopp, skall afsättning därtill ånyo

vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning kan för

aktierna betingas utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, där aktierätt

förverkats och aktiekapitalet i följd däraf minskats, hvad, innan aktierätten

förverkades, blifvit å aktien inbetaldt.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande af

förlust, som enligt vederbörligen pröfvad balansräkning finnes hafva uppstått

å rörelsen i dess helhet.

27 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter

utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje aktieägare, som behörigen

anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt.

Ej må någon, för egen del eller såsom ombud för annan, deltaga i

afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot bolagets stridande;

och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, ej heller i val af

revisor.

Vid bolagsstämma skall, genom styrelsens försorg, föras protokoll,

utvisande hvilka aktieägare i förhandlingarna deltagit samt det antal aktier,

för hvilket enhvar af dem ägt rösta. Senast fjorton dagar efter

stämman skall protokollet vara för aktieägarna tillgängligt.

28 §.

Beslut om ändring af bolagsordningens bestämmelse i afseende på

föremålet för bolagets verksamhet eller om sådan ändring af bolags
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

33

ordningen, att aktier med företrädesrätt må utfärdas, vare ej giltigt, med

mindre samtliga aktieägarna förenat sig därom eller beslutet fattats å

två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och

å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst tre fjärdedelar af de

röstande med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst tre fjärdedelar af

hela aktiekapitalet.

Beslut om annan ändring i bolagsordningen eller om ändring i öfriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller om bolagets upplösning

af annan orsak, än i 50 § sägs, vare ej giltigt, med mindre samtliga

aktieägarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra

följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den stämma, som

sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkor i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till efterrättelse.

29 §.

Jämte hvad i 27 och 28 §§ är om utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å bolagsstämma stadgadt, galle, där ej annorlunda finnes

i bolagsordningen bestämdt:

att hvarje aktie berättigar till en röst;

att frånvarande aktieägares rösträtt må genom ombud utöfvas;

att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta

rösterna afgifvits; och

att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågor

den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande eller, om jämväl

antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

BO §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången

af hvarje räkenskapsår. Å den stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse

jämte balansräkning för det förflutna året tillika med

det utlåtande, som enligt 44 § bör af revisorerna afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å de

ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas för

aktieägarna tillgänglig. Ärende, som ej varit å förteckningen upptaget,

må ej utan samtliga närvarandes samtycke vid stämman till afgörande

Bill. till Riksd. Prof, 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N-o 134.

företagas, där det ej omedelbart föranledes af förvaltningsberättelsen eller

balansräkningen eller revisorernas utlåtande, eller ock enligt bolagsordningen

skall vid stämman afgöras.

Vill aktieägare hänskjuta ärende till pröfning å stämman, göre hos

styrelsen anmälan därom minst fjorton dagar före stämman.

31 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma.

Sådan stämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet, ända

mål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp,

utgörande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet eller den mindre del

däraf, som må vara i bolagsordningen bestämd.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som

ej varit i kallelsen till stämman angifvet.

32 §.

Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i 31 §

är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, där ej annat af

bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i föreskrifven

ordning kalla aktieägarna till ordinarie bolagsstämma, har magistrat

eller kronofogde i orten att, på anmälan af aktieägare, ofördröjligen utlysa

bolagsstämma.

33 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut, som

å bolagsstämma fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller eljest

strider mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot

öfriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet, äge därå tala genom

stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt galle ock, där

aktietecknare vill tala å beslut, som fattats å sammanträde, hvarom i

16 § förmäles.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

35

34 §.

Försäkringsaktiebolag skall företrädas af en styrelse, bestående af tre

eller flera ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

iinda, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering

anmälas.

35 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga stämning

är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende

gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets bud skall

delgifvas bolaget.

Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller eljest

kära till bolaget, kalle aktieägarne till bolagsstämma för val af ombud

att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses delgifven, då

den blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som i 38 § afses,

styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där stadgad tid stämman blifvit

utlyst att ofördröjligen hållas.

36 §.

Skriftlig- afhandling, som för försäkringsaktiebolag ingås, skall undertecknas,

å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning

skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

Är afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen uriderskrifven å

dess vägnar, svare de, som underskrifvit afhandlingen, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

37 §.

Inskränkning, i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare utan

verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom om den inskränkning.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

38 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest föra bolagets talan.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

39 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är i bolagsordningen

bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari

hans enskilda rätt är mot bolagets stridande.

40 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej

strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot öfriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

41 §.

öfver försäkringsaktiebolags samtliga aktier skall genom styrelsens

försorg hållas förteckning, i hvilken skola upptagas de ursprungliga aktieägarna

samt införas de förändringar i äganderätten till aktie, som hos

styrelsen anmälas.

Af den förteckning äge en hvar vid anfordran taga kännedom.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

37

42 §.

Den förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 30 § sägs, har

att för hvarje år å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen angifva

den vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad

före stämman tillhandahållas revisorerna samt, tillika med dessas utlåtande,

minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar hållas

för aktieägarna tillgängliga.

43 §.

Å den bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse och balansräkningen

jämte revisorernas utlåtande framläggas, skall jämväl till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för

den tid berättelsen omfattar.

Yrkas af aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande

minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, att med afgörande af den fråga

skall anstå till fortsatt stämma inom två månader, må sådant anstånd ej

förvägras.

Yarder talan å förvaltningen under den tid berättelsen omfattar ej

anställd inom ett år från det berättelsen å bolagsstämma framlades, vare

så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge bolaget att, inom

två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, i afseende

å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva i berättelsen

eller balansräkningen mot bättre vetande meddelat oriktig uppgift,

där denna kan antagas hafva inverkat å beslutet om ansvarsfrihet.

44 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas af

eu eller flera revisorer. Öfver granskningen skall för hvarje år skriftligt

utlåtande afgifvas.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom

beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

Hvad i 40 § är om styrelsen stadgadt skall äga motsvarande tillämpning

å revisorer.

45 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen med

angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af styrelsen

utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i 32 § sägs äga motsvarande

tillämpning.

46 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i

förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid

fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit

sådant komma sig till last, bolaget ansvariga för all däraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom anställas,

sedan två år förflutit från det revisorernas utlåtande å bolagsstämma

framlades.

47 §.

Afträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom

två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, äge

konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander

å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernas utlåtande å bolagsstämma

framlades, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa

sådan talan, som i 46 § förmäles.

Talan, hvarom i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom en

månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af bolaget,

efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången

af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

39

48 §.

De vid försäkringsaktiebolags bildande och därefter före utgången af andra

räkenskapsåret till organisation använda kostnader må, där sådant i bolagsordningen

bestämmes, i bolagets balansräkning uppföras såsom tillgång;

dock skola dessa organisationskostnader i bolag, hvars rörelse allenast

afser lifförsäkring, vara afskrida senast vid utgången af det tionde

räkenskapsåret sålunda, att vid utgången af det sjätte året skall hafva afskrifvits

minst en femtedel och vid utgången af hvarje följande år ytterligare

minst en femtedel för hvarje år, samt i annat bolag afskrifvas med

minst en åttondedel för hvarje efter andra räkenskapsåret följande år.

Kostnad, som under loppet af ett räkenskapsår användts till anskaffande

af nya lifförsäkringar, må i balansräkningen uppföras såsom tillgång,

dock icke till högre belopp än en och en half procent af summan

af de under året anskaffade och på bolagets eget ansvar bibehållna, i kraft

varande lifförsäkringar, lifränteförsäkringar oräknade. Har anskaffningskostnad

för något år sålunda uppförts såsom tillgång, skall den afskrifvas

med minst en femtedel för hvarje år.

Innan organisations- och anskaffningskostnader fullständigt afskrifvits,

må ej för något år till aktieägare och försäkringstagare utdelas sammanlagdt

mera än fem procent å det inbetalda aktiekapitalet.

49 §.

Försäkringsbref skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor, än äfven

om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brefvet afses.

Där uti meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, vid angifvande

af bolagets fonder inräknas oguldna förbindelser af aktieägare, skall

beloppet af sådana förbindelser särskilt utsättas.

50 §.

Har antalet aktieägare nedgått under fem, eller har enligt vederbörligen

pröfvad balansräkning aktiekapitalet till två tredjedelar eller till

den mindre del, som kan vara i bolagsordningen bestämd, gått förloradt,

skall, där ej inom tre månader tillräckligt antal aktieägare inträder eller

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdag em Skrifvelse N:o 134.

bristen i aktiekapitalet fylles, bolaget upplösas och likvidation verkställas,

vid äfventyr att de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut

om fortsättande af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, svara

för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en.

51 §.

Finnes försäkringsaktiebolag sakna till registret anmäld, behörig styrelse,

äge aktieägare eller borgenär hos rätten eller domaren göra ansökning

om bolagets upplösning. Kungörelse härom med uppgift om

tiden, när ansökningen kommer att af rätten pröfvas, skall af rätten eller

domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna

tidningarna, så ock i ortstidning, genom hvilken kallelse till bolagsstämma

skall bringas till aktieägarnas kännedom. Rätten eller domaren

äge ock, där så äskas, förordna en eller flera personer att emellertid såsom

gode män företräda bolaget. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet

fortfar, förklare rätten bolaget upplöst och förordne en eller

flera likvidatorer att dess likvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom bolaget förklarats upplöst, så ock om förordnande,

som enligt denna paragraf meddelas, skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

52 §.

Afträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, skall bolaget

anses upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten eller domaren

ingafs, eller då, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig

stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall,

samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens eller domarens försorg

afsändas för registrering.

58 §.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen

eller, där bolaget vid konkursens början var upplöst, af likvidatorerna;

dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under konkursens fortgång

i behörig ordning utses.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

'' 54 §.

Upplöses försäkringsaktiebolag af annan anledning än i 51, 52 eller

136 § sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom

likvidatorer, där ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets

beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara

likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må

när som helst kunna af bolaget återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom nu är fråga, med uppgift å dem, som, enligt hvad här ofvan i

denna paragraf är sagdt, skola vara bolagets likvidatorer, äfvensom å dem,

hvilka enligt bolagets beslut äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator

eller utses ny sådan, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen

göras.

55 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder och uppgöra

balansräkning.

Så snart ulan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom i

penningar förvandlas, där ej annat föranledes af bestämmelserna i 139

-144 §§.

56 §.

E|är ej annat föranledes af bestämmelserna i 139—144 §§, galle om

likvidatorers befogenhet att företräda försäkringsaktiebolag och deras skyldigheter

i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt; dock äge

likvidatorer ej, utan särskild^ af bolaget erhållet bemyndigande, afyttra

dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

57 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 36 § finnes föreskrifvet i fråga om underkufvande

af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar ingås, så

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Hiift. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

ock om påföljd för försummelse härutinnan äga motsvarande tillämpning

under bolagets likvidation.

58 §.

Innan den i årsstämningen utsatta dag är förbi och all veterlig gäld

blifvit betald, må bolagets tillgångar ej mellan aktieägarna skiftas.

Då likvidationen afslutats, skall anmälan därom ofördröjligen af likvidatorerna

för registrering göras.

59 §.

Åtnöjes aktieägare ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som under

likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra inom

ett år från den dag likvidationen afslutades. Försummas det, vare rätt

till talan förlorad.

Lag samma vare, där i fall, som i 139 § afses, försäkringsinspektionen

ej åtnöjes med skifte eller åtgärd, hvarom nu är sagdt.

60 §.

Har försäkringsaktiebolag kommit under likvidation eller i konkurstillstånd,

äge försäkringstagare håfva försäkringsaftalet, där ej bolaget vid

anfordran ställer säkerhet för aftalets fullgörande. Försäkringsaftal, som

ej sålunda häfts, skall upphöra att gälla ett år efter likvidationens eller

konkursens början, där ej aftalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt hvad nu är sagdt, försäkringsaftalet att gälla, äge

dock försäkringstagaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti

den i 120 § omförmälda försäkringsfond, i den mån bolagets tillgångar

därtill förslå.

Hvad i denna paragraf är stadgadt galle icke lifförsäkringsaftal.

Om häfvande af sjöförsäkringsaftal stadgas i sjölagen.

61 §.

Försäkringsaktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom

lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

bolagsordningen har sitt säte.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

43

Innehåller bolagsordningen föreskrift, att tvister mellan bolaget och

styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare skola hänskjutas till afgörande

af en eller flera skiljemän, äge den föreskrift samma verkan, som

skiljeaftal tillkommer, och gälle om påkallande af föreskriftens tillämpning

hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

62 §.

öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna lag

eller bolagsordningen eller öfriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet,

svare de för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla

för en.

Om ömsesidiga försäkringsbolag.

63 §.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag äro försäkringstagarna.

64 §.

För ömsesidigt försäkringsbolags förbindelser svara delägarna personligen

med obegränsad eller till visst belopp begränsad ansvarighet; dock

må i fråga om bolag, hvars rörelse icke afser försäkring af egendom,

kunna bestämmas, att allenast bolagets tillgångar skola häfta för dess

förbindelser.

Delägares ansvarighet må göras gällande allenast i den ordning denna

lag föreskrifver.

65 §.

Skulle i ömsesidigt försäkringsbolag, hvars rörelse icke afser försäkring

af egendom, delägarna enligt bolagsordningen stå i personlig ansvarighet

för bolagets förbindelser, må i bolagsordningen kunna bestämmas,

att bolaget äger vid meddelande åt annat bolag af återförsäkring å lifförsäkring

fritaga det bolag från sådan ansvarighet. Dock må ej återförsäkringar,

som meddelats under sagda villkor, öfvers 1‘gt. cn 1: < 11 < c!

s. 44 Kontrollera mot PDF

i

44 Riksdagens Skrifvelse N:o 13å.

af liffötsäkringarnas sammanlagda belopp; vid tillämpning häraf skall

lifräntas försäkringsbelopp beräknas på sätt i 6 § är för där afsedda fäll

Stadgadt.

För återförsäkring, Som ofvan i denna paragraf äfses, må ej iiiedgifvas

andel i uppkommande vinst.

66 §.

Bolagsordning skall angifva:

I) —8) hvad i 4 § är under 1)—8) i fråga om försäkringsaktiebolag

föreskrifvet;

9) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma,

med särskildt angifvande, där garantikapital förskjutes, huruvida

och i hvilken Plån delägare skall vara utesluten från rösträtt och

sådan rätt tillkomma garant;

10) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare;

II) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget

upptaga lån;

12) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

13) antal och belopp af försäkringar, som skola vara tecknade, innan

bolaget må anses bildadt;

äfvensom, där garantikapital förskjutes:

14) garantikapitalets belopp;

15) i hvilken ordning garant bör inbetala tecknadt garantibelopp;

16) huruvida och i hvilken utsträckning garant är pliktig att något

utöfver tecknadt garantibelopp tillskjuta, samt under hvilka förhållanden

och i hvilken ordning garant bör fullgöra dylik tillskottsplikt;

17) huruvida och i hvilken ordning ränta å garantikapitalet skall

erläggas och garantikapitalet återgäldas.

Bolagsordningen skall jämväl innehålla bestämmelser ej mindre om

den tid, ej öfverstigande ett år från det stadfästelse meddelats, inom

hvilken sammanträde, som i 74 § sägs, skall hållas, än äfven om grunderna

för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å sådant sammanträde.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, att bolagsstämmas befogenhet

skall helt eller delvis utöfvas af vissa därtill utsedda personer, skall

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134. 45

hvad i denha lag om bolagsstämma med ömsesidigt; försäkringsbolag sägs

äga motsvarande tillämpning å sammanträde med nämnda personer.

67 §.

Afäer ömsesidigt försäkringsbolags rörelse försäkring, som i 5 § omförmäles,

skall hvad i samma paragraf är föreskrifvet äga motsvarande

tillämpning.

68 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall, där garantikapital förskjutes,

tecknadt garantibelopp vara till fullo kontant inbetaldt. Garant

vare skyldig att senast vid bolagets bildande aflämna särskild skriftlig

förbindelse å tecknadt garantibelopp, som är oguldet, äfvensom å tillskott,

som det enligt bolagsordningen åligger honom att tillskjuta utöfver tecknadt

garantibelopp.

69 §.

Upplöses ömsesidigt försäkringsbolag, äge garant för fordran på grund

af inbetalning af garantibelopp eller tillskott, hvarom i 66 § under 16)

förmäles, ej njuta betalning ur bolagets tillgångar förr, än bolagets öfriga

skulder blifvit till fullo guldna.

70 §.

Ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden »ömsesidig»

samt »försäkring».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning

registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk försäkringsanstalt,

som är allmänt känd här i riket.

71 §.

Innan ömsesidigt försäkringsbolag må inses bildadt, skola försäkringar

vara tecknade till antal och belopp, som bestämmas med hänsyn till

beskaffenheten af den tilläinnade rörelsen; förskjutes garantikapital, må

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

de erforderliga försäkringarnas antal och belopp i förhållande därtill ned''

sättas.

72 §.

Inbjudning till teckning af delaktighet i ömsesidigt försäkringsbolag

skall vara egenhändigt underskrifven af stiftarna samt innefatta styrkt

afskrift af Konungens beslut om stadfästelse.

Teckning må ej vid sammanträde, hvarom i 74 § förmäles, tagas i

beräkning, där den ej göres å sådan inbjudning, som nu är sagd.

73 §.

Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare det

förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej finnes i inbjudningen fullständigt

angifvet.

74 §.

Stiftarna åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande

utlysa sammanträde att hållas inom den i bolagsordningen bestämda tid.

75 §.

Styrkes vid sammanträde, som i 74 § omförmäles, genom behöriga

teckningslistor, att försäkringar blifvit tecknade till minst det antal och

belopp, som i bolagsordningen föreskrifvas, samt, där garantikapital skall

förskjutas, att detsamma blifvit till den i bolagsordningen föreskrifna del

kontant inbetaldt, skall till afgörande företagas, huruvida bolaget skall

komma till stånd; dock må beslutas, att med frågans afgörande skall

anstå till fortsatt sammanträde inom en månad därefter.

Beslutes, att bolaget skall komma till stånd, skall bolaget anses bildadt

samt val af styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare frågan

om bolagets bildande förfallen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

47

76 §.

Ansökning om ömsesidigt försäkringsbolags registrering skall af dess

styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas

fullständiga namn äfvensom om deras hemvist, än ock, där bolagets

firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter gemensamt, uppgift

å den eller dem, som äro berättigade att teckna firman, samt vara

åtföljd af:

1) Konungens beslut om stadfästelse, i två styrkta afskrifter;

2) protokoll, utvisande att bolaget blifvit bildadt och styrelse utsedd;

3) samtliga teckningslistor, i hufvudskrift och styrkt afskrift.

Dessutom skall, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas,

vid ansökningen fogas styrkt afskrift af garantiaftalet äfvensom

en af styrelseledamöterna afgifven, egenhändigt underskrifven förklaring,

huru stor del af garantikapitalet blifvit kontant inbetald samt huruvida

och i hvad mån förbindelser, som i 68 § omförmälas, blifvit aflämnade.

Varder, efter det ansökning om ömsesidigt försäkringsbolags registrering

gjorts, inbetalning å garantikapital verkställd, må anmälan därom

kunna för registrering göras.

77 §.

Under ömsesidigt försäkringsbolags bestånd må ej till utdelning af

ränta eller vinst åt garanter eller af vinst åt delägare användas annat än

den behållning, som enligt vederbörligen pröfvad balansräkning finnes

hafva uppstått å rörelsen i dess helhet, i den mån behållningen ej skall

till säkerhetsfond afsättas.

78 §.

Å bolagsstämma må ej någon för egen del eller såsom ombud för

annan deltaga i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot bolagets

stridande; och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut

om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, ej

heller i val af revisor.

öfver beslut, som å bolagsstämma fattas, skall genom styrelsens försorg

protokoll föras. Senast fjorton dagar efter bolagsstämman skall proto
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 ’• Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

kollet vara för delägarna så ock för röstberättigade, som ej äro delägare,

tillgängligt.

79 §.

Beslut, hvarigenom delägarnas ansvarighet för bolagets förbindelser

förändras, vare ej giltigt, med mindre samtliga delägarna därtill samtyckt.

Beslut om annan ändring i bolagsordningen eller om ändring i öfriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller om bolagets upplösning

vare ej giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom

eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf

minst en ordinarie, och å den bolagsstämma, som sist hålles, biträdts af

minst två tredjedelar af de röstande. År härutöfver något villkor för

beslutets giltighet i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till efterrättelse.

SO §.

Ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet skall registreras. Styrelsen skall härom ofördröjligen

göra ansökning och därvid foga två styrkta afskrifter af Konungens beslut

om den å ändringen meddelade stadfästelse.

81 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade till

extra bolagsstämma.

Sådan bolagsstämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet

ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af samtliga röstberättigade

eller det mindre antal, som må vara i bolagsordningen bestämdt.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som

ej varit i kallelsen till stämman afgifvet.

82 §.

Har styrelsen ej senast inom fjorton dagar efter påfordran, hvarom

i 81 § är sagd t, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, där ej

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

49

annat af bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i föreskrifven

ordning kalla de röstberättigade till ordinarie bolagsstämma, har

magistrat eller kronofogde i orten att, på anmälan af röstberättigad,

ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

83 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller delägare eller röstberättigad,

som ej är delägare, att beslut, som å bolagsstämma fattats, icke i behörig

ordning tillkommit eller eljest strider mot lag eller författning eller mot

bolagsordningen eller öfriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet,

äge därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets

dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt äge motsvarande

tillämpning i fråga om talan å beslut, som fattats vid sammanträde,

hvarom i 74 § förmäles.

84 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag skall företrädas af en styrelse, bestående

af tre eller flera ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering

anmälas.

S5 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga stämning

är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende

gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets bud skall

delgifvas bolaget.

Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller eljest

kära till bolaget, kalle de röstberättigade till bolagsstämma för val af

ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses delgifven,

då den blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som i 83 § afses,

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där stadgad tid stämman

blifvit utlyst att ofördröjligen hållas.

86 §.

Skriftlig afhandling, som för ömsesidigt försäkringsbolag ingås, skall

undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning

skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

Är afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å

dess vägnar, svare de, som underskrifvit afhandlingen, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

87 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare utan

verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom om den inskränkning.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras, där

ej fråga är om inskränkning i befogenheten att för bolaget upptaga lån.

88 §.

Styrelsen äger förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest föra bolagets talan.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

89 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är i bolagsordningen

bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari hans

enskilda rätt är mot bolagets stridande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

90 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller öfriga stadfästa

grunder för bolagets verksamhet.

91 §.

i Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången

af hvarje räkenskapsår. Å den bolagsstämma skall styrelsen framlägga

förvaltningsberättelse jämte balansräkning för det förflutna året

tillika med det utlåtande, som enligt 95 § bör af revisorerna afgifvas.

92 §.

Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å de

ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas för

de röstberättigade tillgänglig. Ärende, som ej varit å förteckningen upptaget,

må ej utan samtliga närvarande röstberättigades samtycke vid stämman

till afgörande företagas, där det ej omedelbart föranledes af förvaltningsberättelsen

eller balansräkningen eller revisorernas utlåtande, eller

ock enligt bolagsordningen skall vid stämman afgöras.

Vill röstberättigad hänskjuta ärende till pröfning å stämman, göre

hos styrelsen anmälan därom minst fjorton dagar före stämman.

93 §.

Den förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 91 § sägs, har

att för hvarje räkenskapsår å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen

angifva den vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad

före stämman tillhandahållas revisorerna samt, tillika med dessas utlåtande,

minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar hållas för de

röstberättigade tillgängliga.

94 §.

A den bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse och balansräkningen

jämte revisorernas utlåtande framläggas, skall jämväl frågan

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid berättelsen omfattar

företagas till behandling.

Yrkas af minst en tiondedel af samtliga röstberättigade, att med

afgörande af den fråga skall anstå till fortsatt stämma inom två månader,

må sådant anstånd ej förvägras.

Varder talan å förvaltningen under den tid berättelsen omfattar ej

anställd inom ett år från det berättelsen å bolagsstämma framlades, vare

så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge bolaget att, inom

två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, i afseende

å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva

i berättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande meddelat oriktig

uppgift, där denna kan antagas hafva inverkat å beslutet om ansvarsfrihet.

95 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas af en

eller flera revisorer, öfver granskningen skall för hvarje räkenskapsår

skriftligt utlåtande afgifvas.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom

beslut å bolagsstämma skiljas från uppdraget.

Hvad i 90 § är om styrelse stadgadt skall äga motsvarande tilllämpning

å revisorer.

96 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen med

angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af styrelsen

utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i 82 § sägs äga motsvarande

tillämpning.

97 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i för
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

53

valtningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid fullgörandet

af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit sådant

komma sig till last, bolaget ansvariga för all däraf uppkommande skada,

en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom anställas, sedan

två år förflutit från det revisorernas utlåtande å bolagsstämma framlades.

98 §.

Afträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernas utlåtande å bolagsstämma

framlades, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa

sådan talan, som i 97 § förmäles.

Talan, hvarom i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom en

månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af bolaget,

efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången

af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

99 §.

De vid ömsesidigt försäkringsbolags bildande och därefter före utgången

af andra räkenskapsåret till organisation använda kostnader må, där

sådant i bolagsordningen bestämmes, i bolagets balansräkning uppföras

såsom tillgång; dock skola dessa organisationskostnader i bolag, hvars

rörelse allenast afser lifförsäkring, vara afskrifna senast vid utgången af

det tionde räkenskapsåret sålunda, att vid utgången af det sjätte året skall

hafva afskrifvits minst en femtedel och vid utgången af hvarje följande

år ytterligare minst en femtedel för hvarje år, samt i annat bolag afskrifvas

med minst en åttondel för hvarje efter andra räkenskapsåret

följande år.

Kostnad, som under loppet af ett räkenskapsår användts till anskaffande

af nya lifförsäkringar, må i balansräkningen uppföras såsom tillgång,

dock icke till högre belopp än en och en half procent af summan af de

under året anskaffade och på bolagets eget ansvar bibehållna, i kraft

varande lifförsäkringar, lifränteförsäkringar oräknade. Har anskaffnings
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

kostnad för något år sålunda uppförts såsom tillgång, skall den afskrifvas

med minst en femtedel för hvarje år.

Innan organisations- och anskaffningskostnader fullständigt afskrifvits,

må icke för något år till garanter och delägare utdelas sammanlagdt mera

än fem procent å inbetaldt garantikapital till den del detta icke må hafva

blifvit till garanterna återbetaldt.

100 §.

Försäkringsbref skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkrings villkor, än äfven

om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brefvet afses.

Där uti meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, vid angifvande

af bolagets fonder inräknas oguldna förbindelser af garanter, skall

beloppet af sådana förbindelser särskildt utsättas.

101 §.

Finnas ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar enligt vederbörligen

pröfvad balansräkning icke motsvara dess skulder, de i 120 och 126 §§

föreskrifna fonder inberäknade, skall, där ej för bolagets förbindelser häfta

allenast dess tillgångar, det belopp, hvartill bristen, i den mån den ej

varder täckt genom nedsättning af den i 126 § omförmälda säkerhetsfond,

uppgår, med tillägg af högst en tiondedel ofördröjligen af styrelsen uttaxeras

å dem, som varit delägare i bolaget under hela eller någon del

af den tid balansräkningen afser; är delägarnas personliga ansvarighet till

visst belopp begränsad, skall uttaxeringen därefter jämkas.

Varder bristen ej genom uttaxering, på sätt nu är sagdt, täckt, eller

häfta allenast bolagets tillgångar för dess förbindelser, skall i förra fallet

hvad af bristen icke kunnat genom uttaxering täckas, och i senare fallet

hela bristen, i den mån den ej varder genom nedsättning af den i 126

§ omförmälda säkerhetsfond täckt, utjämnas genom nedsättning af försäkringsbeloppen,

där ej annorlunda är i bolagsordningen föreskrifvet.

Ej må dock, där garantikapital förskjutits, uttaxering eller nedsättning

af försäkringsbeloppenfäga rum, så länge bristen ej öfverstiger det

inbetalda garantikapitalet till den del detta icke må hafva blifvit till

garanterna återbetaldt.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

55

102 §.

Uttaxering eller nedsättning, hvarom i 101 § förmärs, skall ske i

förhållande till en hvar delägares försäkringsbelopp, där ej annan grund

är i bolagsordningen bestämd.

103 §.

Inbetalning af medel, som enligt 101 § uttaxerats, må fördelas på

terminer, dock ej flera än sex eller med mera än ett hälft år mellan

hvarje inbetalning.

104 §.

Beslut om uttaxering skall, där ej annorlunda finnes i bolagsordningen

föreskrifvet, minst en månad före den för hvarje inbetalning bestämda

dag delgifvas i den ordning, som för kungörande af meddelanden

åt delägarna finnes stadgad.

ö O

105 §.

A delägare uttaxeradt belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall

ofördröjligen utsökas. Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar

tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande eller varder delägares

egendom afträdd till konkurs, skall, i den mån brist, som jämlikt

101 § skall täckas genom uttaxering, icke genom de erlagda beloppen

blifvit täckt, i förra fallet hvad som brister och i senare fallet hvad å

delägaren belöper uttagas hos öfriga delägare så långt deras ansvarighet

räcker; och skola i ty fall de för första uttaxeringen gällande grunder

lända till efterrättelse.

106 §.

Afträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, må den

delägare åliggande personliga ansvarighet för bolagets förbindelser göras

gällande endast i den mån bolagets tillgångar ej förslå till gäldande af

dess skulder samt allenast i den ordning, som i 107 och 108 §§ sägs.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

107 §.

A det sammanträde i bolagets konkurs, då förslag till sista utdelningen

af bolagets tillgångar framlägges, skall, där brist; för borgenärerna

uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag till uttaxering

å delägarna, så långt deras ansvarighet räcker, af det för bristens täckande

erforderliga belopp. Sådan uttaxering skall verkställas efter de i 101

och 102 §§ stadgade grunder, dock att uttaxeringen skall ske å dem, som

vid konkursens början voro eller under hela eller någon del af det före

konkursens början närmast förflutna året varit delägare i bolaget.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg

hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som angående

klander af utdelningsförslag finnes i konkurslagen stadgad. Sådan talan

må jämväl af delägare anställas.

108 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af första

domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligge det sysslomannen i konkursen

att ofördröjligen i den ordning, som för kungörande af meddelanden åt

delägarna finnes stadgad, infordra uttaxerade beloppen.

Infordradt belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall af sysslomännen

utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika gällande

som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgång

till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder delägares egendom afträdd

till konkurs, galle hvad i 105 § är stadgadt.

År ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och delägarna

gilladt, må ej utdelning ske, innan tid för klanders anställande är försutten.

Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som klandret afser,

annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom öfver klandret fallit.

109 §.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag sakna till registret anmäld, behörig

styrelse, äge delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller

borgenär hos rätten eller domaren göra ansökning om bolagets upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

hl

lösning. Kungörelse härom med uppgift om tiden, när ansökningen kommer

att af rätten pröfvas, skall af rätten eller domaren utfärdas och

minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så

ock i ortstidning, genom hvilken kallelse till bolagsstämma skall bringas

till delägarnas kännedom. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas,

förordna en eller flera personer att emellertid såsom gode män företräda

bolaget. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare

rätten bolaget upplöst och förordne en eller flera likvidatorer att

dess likvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom bolaget förklarats upplöst, så ock om förordnande,

som enligt denna § meddelas, skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

no §.

Afträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, skall

bolaget anses upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten eller

domaren ingafs, eller då, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs,

offentlig stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen

skall, samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens eller domarens

försorg afsändas för registrering.

in §.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen

eller, där bolaget vid konkursens början var upplöst, af likvidatorerna;

dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under konkursens

fortgång i behörig ordning utses.

i

112 §.

Upplöses ömsesidigt försäkringsbolag af annan anledning än i 109,

110 eller 136 § sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter

såsom likvidatorer, där ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller

bolagets beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att

vara likvidator anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men

må när som helst kunna af bolaget återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

Bih. till Rihsd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Iläft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Biksdagens Skrifvelse 134.

hvarom nu är fråga, ined uppgift å dem, som, enligt hvad \ denna paragraf

år sagdt, skola vara bolagets likvjd^torer, äfvensom å dem, hvilka

enligt bolagets beslut äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator eller

utses ny sådan, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen

göras.

113 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder och

uppgöra balansräkning.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom i

penningar förvandlas, där ej annat föranledes af bestämmelserna i 139

—144 88.

114 §.

Där ej annat föranledes af bestämmelserna i 139—144 §§, galle om

likvidatorers befogenhet att företräda bolag och deras skyldigheter i

tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt, dock äge likvidatorer

ej, utan särskildt, af bolaget erhållet bemyndigande, afyttra dess

fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 86 § finnes föreskrifvet i fråga om under
skrifvande

af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar

ingås, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

115 §.

ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar må ej mellan delägarna skiftas,

innan den i årsstämningen utsatta dag är förbi och all veterlig gäld

blifvit betald.

Finnas, sedan bolagets alla å den i årsstämningen utsatta inställelsedag

anmälda eller eljest kända skulder blifvit guldna, tillgångar, de där

enligt bolagsordningens bestämmelse kunna fördelas bland dem, som vid

bolagets upplösning voro delägare i bolaget, skall fördelningen ske i för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

itiksdågens Skrifvelse N:o 134. 5$

hållande till en hfår del&gårés försäkringsbelopp, där ej annan grund

finnes i bolagsordningen bestämd.

Da likvidationen afslutats, skall anmälan därom ofördröjligen af

likvidatorerna för registrering göras.

116 §.

o

Atnöjes ej delägare eller garant med skifte af bolagets tillgångar

eller med åtgärd, som under likvidationen vidtagits, skall talan hös domstol

anhängiggöras inom ett år från den dag likvidationen afslutades.

Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Lag samma vare, där i fall, som i 139 § afses, försäkringsinspektionen

ej åtnöjes med skifte eller åtgärd, hvarom nu är sagdt.

117 §.

Har ömsesidigt försäkringsbolag kommit under likvidation eller i

konkurstillstånd, äge delägare hafva försäkringsaftalet, där ej bolaget vid

anfordran ställer säkerhet för aftalets fullgörande. Föfsäkringsaftal,

som ej sålunda häfta, skall upphöra ätt gälla ett år efter likvidationens

eller könkursens början, där ej aftalets giltighet dessförinnan

upphört.

Upphör, enligt hväd nu är sagdt, försäkringsaftalet ätt gälla, äge

dock delägaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti dén i

120J omförmäla fbrsäkfingsföfld, i den mån bolagets tillgångar därtill

förslå.

Hvad i deilna paragraf är stadgadt galle ej lifförsäkringsaftal.

Om häfvande af sjöförsäkrihgsaftal stadgas i sjölagen.

H8 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ört, där

styrelsen enligt bolagsordningen har sitt 6äte.

Innehåller bolagsordningen föreskrift, att tvister mellan bolaget och

styrelsen eller ledamot däraf eller delägare eller röstberättigad, sorn éj är

delägare, skola hänskjhtas till afgörande af en eller flera skiljeman, äge

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

den föreskrift samma verkan, som skiljeaftal tillkommer, och galle om

påkallande af föreskriftens tillämpning hvad om stämning finnes stadgadt.

119 §.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller delägare eller röstberättigade,

som ej äro delägare, denna lag eller bolagsordningen eller

öfriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet, svare de för all däraf

uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om försäkringsfond och säkerhetsfond.

120 §.

Försäkringsbolag skall i sin balansräkning såsom skuld upptaga försäkringsfond.

Försäkringsfonden innefattar:

1) ersättningsreserven, motsvarande försäkringsbelopp, som anmälts

eller förfallit till ersättning men icke blifvit utbetalda;

samt, där bolaget uppbär premie för försäkring löpande utöfver tiden

för räkenskapsårets utgång:

2) premiereserven, motsvarande sammanlagda värdet af alla löpande

försäkringar.

Omfattar bolagets rörelse olika försäkringsgrenar, skall för hvarje

försäkringsgren särskild försäkringsfond upptagas.

Efter de grunder, som sålunda gälla för beräkningen af den på

försäkring belöpande andel i försäkringsfonden, beräknas äfven värdet af

försäkringstagarens fordran hos bolaget på grund af försäkringsaftalet.

121 §.

För bolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, skall premiereserven för

lifförsäkringar minst uppgå till skillnaden mellan kapitalvärdet af bolagets

förbindelser på grund af löpande lifförsäkringar och kapitalvärdet af de

nettopremier, som lifförsäkringstagarna må hafva att ytterligare erlägga.

Från kapitalvärdet af bolagets förbindelse på grund af lifförsäkring må

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

61

afräknas belopp, som bolaget förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrefvet

inom dettas återköpsvärde.

Varda, sedan bolag, hvars rörelse afser lifförsäkring, börjat sin verksamhet,

grunderna för beräkning af dess premiereserv för lifförsäkringar

ändrade, och föranleder ändringen skyldighet att för äldre försäkringar i

balansräkningen upptaga premiereserv till högre belopp än efter förut

gällande grunder, må försäkringsinspektionen med afseende å fullgörande

af denna skyldighet medgifva bolaget sådant anstånd, att under viss tid,

ej öfverstigande femton år, premiereserven för sådana försäkringar må

upptagas till lägre belopp än efter de nya grunderna; dock att skillnaden

årligen skall minskas i enlighet med en af försäkringsinspektionen fastställd

plan.

122 §.

Har försäkring återförsäkrats hos inländskt bolag, som enligt denna

lag är berättigad! att drifva försäkringsrörelse, vare, utom i det fall,

som i 164 § 2 mom. afses, det bolag, åt hvilket återförsäkringen meddelats,

fritaget från förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet göra

afsättning till försäkringsfond. Samma vare ock förhållandet i fråga om

försäkring, som återförsäkrats hos utländsk försäkringsanstalt, där försäkringsinspektionen

anser afsättning till försäkringsfond icke med hänsyn till

försäkringstagarnas säkerhet vara erforderlig.

Hafva särskilda inländska försäkringsbolag, som enligt denna lag

äro berättigade att drifva försäkringsrörelse, öfvertagit försäkring under

gemensam ansvarighet en för alla och alla för en, vare hvart och ett af

bolagen pliktigt att göra afsättning till försäkringsfond allenast för så

stor del af försäkringen, som, enligt aftal mellan bolagen, på det bolag

belöper.

123 §.

Tillgångar motsvarande försäkringsfonden för lifförsäkringar skola

redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;

2) i allmänna hypoteksbankens obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken eller af annan bank,

hvars reglemente biff vit af Konungen fastställdt;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

4) i obligationer eller ändra skuldförbindelse!, iltfärdäde eller garanterade

af svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande

erhållit Körningens tillstånd;

5) i skuldförbindelser, fö! hvilka bolaget äger säkerhet genom inteckning

i fast egendom inom två tredjedelar af senast fastställda taxeringsvärde,

så ock med försäkrihgsinspektionens medgifvande i skuldförbindelser

med säkerhet af inteckning intill fulla taxeringsvärdet i bolaget tillhörig

fastighet, som är afsedd för inrymmande af lokal för bolagets rörelse,

eller, där bolaget äger flera sådana fastigheter, i en af dem; dock att i

hvarje fall åbyggnad å egendom skäll, för att inteckning i egendomen må

godkännas, vara brandförsäkrad i något med vederbörligen fastställd

bolagsordning försedt brandförsäkringsbolag inom riket;

6) i sådana af enskilda järnvägar eller industriella inrättningar utfärdade

obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,

som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses jämförliga

med några äf de under 1)—5) nämnda.

De i enlighet med bestämmelserna i 48 eller 99 § såsom tillgång

Uppförda anskaffningskostnader må ock användas till redovisning af tillgångar

motsvarande försäkringsfonden, så länge försäkringsinspektionen

finner sådant kunna ske, utan att försäkringstagarnas säkerhet därigenom

äfvéntyras.

124 §.

Meddelar försäkringsbolag försäkring af annat slag än lifförsäkring,

och meddelas sådan försäkring för all framtid eller för längre tid än tio

år, skola tillgångar motsvarande försäkringsfonden för sådana försäkringar

redovisas i värdehandlingar af den i 123 § under 1)—6) omförmälda

beskaffenhet.

125 §.

De värdehandlingar, i hvilka enligt 123 eller 124 § tillgångar

motsvarande försäkringsfond redovisas, skola förvaras afskilda från

bolagets öfriga tillgångar och under minst två särskilda lås med olika

nycklar, af hvilka en innehafves af étt af Könungens befallningshafvande

förordnadt ombud. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna

panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet

af bolagets på försäkringsaftalen grundade förbindelser.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134. 63

För hvarje $r skall, senast efter det balansräkning för året blifvjt

upprättad och å bolagsstämma pröfvad, bolaget sätta i sådant förvar,

som nyss är sagdt, de värdehandlingar, i hvilka inträdd ökping af

försäkringsfond redovisas. Skulle enligt balansräkningen för något år

försäkringsfond nedgå, så att de i särskildt förvar sätta värdehandlingarna

komma att uppgå till högre belopp än fonden, har försäkringsinspektionen

att på framställning af bolaget lämna tillstånd till utbekommande

af värdehandlingar svarande emot öfverskottet. Bolaget äge

jämväl, för utbetalande af förfallet försäkringsbelopp, för hvilket afsättning

till försäkringsfonden ägt rum, utbekomma värdehandlingar, i den

mån sådant af försäkringsinspektionen pröfvas kunna ske utan förfång

för försäkringstagarnas säkerhet. Utbyte af värdehandling, som i denna

paragraf afses, emot annan sådan värdehandling må äga rpm, när sådant

af bolaget påkallas.

Visar bolaget, att för bevakande af dess rätt på grund af värdehandling,

som, enligt hvad nu är sagdt, blifvit satt i särskildt förvar, eller

för annat dylikt ändamål tillgång till sådan handling erfordras för bolaget,

vare ombudet pliktigt att till bolaget emot kvitto utlämna handlingen mot

skyldighet för bolaget att inom skälig tid återställa densamma eller aflämna

annan lika god handling.

Det åligge ombudet att, när bolaget befinnes ej fullgöra de i denna

paragraf stadgade skyldigheter, därom ofördröjligen göra anmälan hos

försäkringsinspektionen.

Ombudet uppbär af bolaget arfvode till belopp, som af Konungen

bestämmes.

126 §.

Försäkringsbolag, som drifver försäkringsrörelse, skall, på sätt här nedan

sägs, göra afsättning till säkerhetsfond.

Intill dess säkerhetsfonden uppgår till ett belopp motsvarande en

tjugondedel af försäkringsfonden för iifförsäkringar, skall till säkerhetsfond

årligen afsättas minst hälften af den behållning, som finnes hafva uppstått

a rörelsen i dess helhet, sedan afsättning till den i 2G § omförmälda reservfond

ägt rum; dock att försäkringsinspektionen är berättigad att för visst

fall medgifva, att mindre årlig afsättning än nu sagts må äga rum, där

inspektionen anser sadant kunna ske utan förfång för försäkringstagarnas

säkerhet. Då säkerhetsfonden uppgår till ofvan sagda belopp, vare afsätt
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

ning till fonden ej erforderlig; nedgår fonden under samma belopp, skall

afsättning därtill ånyo vidtaga. Ej må återbetalning af garantikapital äga

rum, där ej säkerhetsfonden uppgår till sagda belopp.

Nedsättning af säkerhetsfond må icke utan särskildt tillstånd af försäkringsinspektionen

äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande af

förlust, som icke kunnat ersättas genom uppkommen årsvinst eller, i fråga

om bolag, som jämte lifförsäkringsrörelse drifver annan försäkringsrörelse,

genom nedsättning af reservfonden.

127 §.

Har försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, redovisat tillgångar

motsvarande viss del af aktiekapital, dock ej öfverstigande halfva

detta kapital, eller af garantikapital i sådana värdehandlingar, som i 128 §

är sagdt, samt till lifförsäkringstagarnas säkerhet satt dessa värdehandlingar

i pant på sätt i 125 § är angående försäkringsfond stadgadt, må det sålunda

redovisade beloppet afräknas från den föreskrifna säkerhetsfonden.

Drifver försäkringsbolag jämte lifförsäkringsrörelse annan försäkringsrörelse,

skola tillgångar motsvarande säkerhetsfonden redovisas på sätt om

försäkringsfond är i 128 § föreskriftvet; i fråga om värdehandlingar, i

hvilka tillgångarna sålunda redovisas, gälle hvad i 125 § säges om där afsedda

handlingar.

128 §.

Drifver försäkringsbolag rörelse i utlandet, äger Konungen i fråga

om försäkringsfond eller säkerhetsfond för de utländska försäkringarna medgifva

de afvikelser från stadgandena i 120—127 §§, som med hänsyn till

utländsk lag pröfvas erforderliga, i den mån sådant kan ske utan förfång

för de inländska försäkringstagarnas säkerhet. Medgifves sådan afvikelse,

förordnar Konungen tillika, i hvad mån föreskrifterna i 139—144 §§ skola

äga tillämpning beträffande de försäkringar, som i medgifvandet afses.

129 §.

Vid försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, skall för utförande

af erforderliga försäkringstekniska beräkningar och utredningar finnas

a i ställ d en aktuarie.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

130 §.

Villkoren för behörighet att utöfva befattning såsom aktuarie bestämmas

af Konungen. På Konungens pröfning ankommer i särskildt fall, huruvida

utan hinder af dylika villkor viss person må kunna såsom aktuarie

godkännas.

Om tillsyn å försäkringsbolag.

131 §.

Den i denna lag föreskrifna tillsyn öfver försäkringsbolag utöfvas af

en för hela riket gemensam försäkringsinspektion.

Ledamot af försäkringsinspektionen må ej deltaga i styrelsen af eller

vara anställd vid försäkringsbolag eller vid utländsk försäkringsanstalt, som,

enligt hvad särskildt stadgas, erhållit tillstånd att här i riket drifva försäkringsrörelse;

ej heller må ledamot af inspektionen vara aktieägare eller

garant i sådant företag.

Närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens organisation och

verksamhet meddelas af Konungen.

182 §.

Öfver försäkringsinspektionens beslut må klagan föras hos Konungen.

Under förutsättning af ömsesidighet äger Konungen förordna, att, där

sådant pröfvas erforderligt, öfver beslut eller utlåtande, som af försäkringsinspektionen

meddelats i ärende rörande svenskt försäkringsbolag eller rörande

norsk eller dansk försäkringsanstalt, skall, för så vidt ärendet angår

lifförsäkringsrörelse här i riket, inhämtas yttrande af sakkunniga män,

utsedda till lika antal från hvardera af de tre rikena.

133 §.

Till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet skall försäkringsbolag årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser,

som af Konungen meddelas. Detta bidrag må icke i något fall

öfverstiga en femtedels procent af bolagets hela inkomst af afgifter för

Bill. till Rilcsd. Prof. 19011. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 lläft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

nästföregående kalenderår för försäkringar, som tillhöra bolagets rörelse här

i riket.

134 §.

Försäkringsbolag åligge att årligen inom en månad efter den i SO

eller 91 § omförmälda bolagsstämma till försäkringsinspektionen ingifva:

1) styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen, revisorernas utlåtande

äfvensom de å bolagsstämman i anledning af nämnda handlingar

fattade beslut;

2) en af styrelsen upprättad och underskrifven uppgift om bolagets

verksamhet under året och om dess ställning vid årets slut;

äfvensom, där bolaget drifver lifEörsäkringsrörelse:

8) en af bolagets aktuarie afgifven redogörelse för beräkning af premiereserven

för lifförsäkringarna;

4) en af bolagets aktuarie upprättad jämförelse mellan den under året

bland lifförsäkringstagarna inträffade dödlighet och den dödlighet, som lagts

till grund för beräkning af premiereserven för lifförsäkringarna, samt mellan

den verkliga och den vid samma beräkning antagna räntefot.

Bolaget skall tillika inom samma tid låta införa den under 2) omförmälda

uppgiften i allmänna tidningarna.

Under 2), 8) och 4) omförmälda handlingar skola upprättas i enlighet

med formulär, som af försäkringsinspektionen fastställas.

Finner försäkringsinspektionen nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas.

135 §.

Försäkringsbolag vare pliktigt att när som helst hålla bolagets räkenskaper

och öfriga handlingar tillgängliga för försäkringsinspektionen eller

dess ombud, äfvensom att lämna försäkringsinspektionen tillträde till bolagsstämma.

Hvad försäkringsinspektionen vid granskning af räkenskaper och

handlingar eller vid bolagsstämma må hafva erfarit angående enskildas personliga

eller ekonomiska förhållanden må ej för allmänheten yppas.

I fråga om bolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, äge försäkringsinspektionen

förordna en revisor att med de af bolaget utsedda revisorer

deltaga i granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper.

Den sålunda förordnade revisorn äge af bolaget uppbära arfvode till belopp,

som af Konungen bestämmes.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

136 §.

Sker afvikelse från denna lag eller från bolagsordning eller från öfriga

för bolagets verksamhet stadfästa grunder, äge försäkringsinspektionen förelägga

bolaget att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som pröfvas erforderliga

för rättelses vinnande. Lag samma vare, där det visar sig, att de till

redovisning af föreskrifven försäkringsfond afsätta tillgångar icke äro tillräckliga.

Finner försäkringsinspektionen bolagsordning eller öfriga för bolags

verksamhet stadfästa grunder icke längre vara betryggande, äge inspektionen

. göra anmälan därom hos Konungen, som, där så pröfvas erforderligt, förelägger

bolaget att inom viss tid vidtaga åtgärder för rättelses vinnande.

Hafva åtgärder, som, enligt hvad här ofvan är sagdt, föreskrifvits,

icke inom den bestämda tiden vidtagits, ankommer på Konungen att, där

försäkringstagarnas säkerhet finnes äfventyrad, förbjuda fortsättning af bolagets

verksamhet och förordna om bolagets upplösning. Yarder bolaget

sålunda upplöst, förordnar Konungen en eller flera likvidatorer att bolagets

likvidation verkställa; sådan likvidator äge af bolaget uppbära arfvode till

belopp, som af Konungen bestämmes.

Om anmälan för registrering af upplösning och förordnande, hvarom

nu är sagdt, beslutar Konungen.

137 §.

Ställes försäkringsbolag under likvidation af annan anledning än i

136 § sägs, skall bolagets styrelse eller, om bolaget saknar till registret

anmäld, behörig styrelse, rätten eller domaren härom ofördröjligen hos

Konungen göra anmälan; Konungen förordnar, där så pröfvas erforderligt,

en person att med öfriga likvidatorer verkställa bolagets likvidation. Förordnas

sålunda likvidator, skall bolagets firma tecknas af denne i förening

med den eller dem, som eljest äro berättigade att teckna firman.

Den af Konungen förordnade likvidatorn äge af bolaget uppbära arfvode

till belopp, som af Konungen bestämmes.

Om anmälan för registrering af förordnande, som ofvan sägs, beslutar

Konungen.

138 §.

Afträdes försäkringsbolags egendom till konkurs, skall rätten eller

domaren härom ofördröjligen hos Konungen göra anmälan; Konungen för
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

ordnar, där så pröfvas erforderligt, ett allmänt ombud att såsom god man

och syssloman deltaga i konkursboets förvaltning med de gode män och

sysslomän, som utses på sätt i konkurslagen stadgas.

Det allmänna ombud, som sålunda blifvit förordnadt, äge, lika med

rättens ombudsman, att sammankalla borgenärerna att höras öfver ämnen,

som röra boet och dess förvaltning, samt att hos rätten anmäla, om annan

god man eller syssloman i konkursen visar motvilja eller försummelse

vid fullgörande af sitt uppdrag. Då allmänna ombudet kallar borgenärerna

till sammanträde, åligge ombudet att därom underrätta rättens

ombudsman.

Utan binder af beslut, som kan vara fattadt om delning af förvaltningen

af boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla

dess delar.

Af det arfvode, som för gode männen och sysslomannen bestämmes,

tage allmänna ombudet en tredjedel.

Om särskild administration.

139 §.

Har försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelsc, kommit under

likvidation eller i konkurstillstånd, skall, för tillvaratagande af lifförsäkringstagarnas

rätt, en särskild administration inträda. Förvaltningen af

administrationsboet åligge försäkringsinspektionen.

Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen för lifförsäkringstagarnas

räkning omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i hvilka lifförsäkringstagarna

enligt bestämmelserna i 125 och 127 §§ njuta panträtt.

Härmed öfvergå på administrationsboet alla bolagets rättigheter och

skyldigheter på grund af lifförsäkringsaftalen äfvensom, där lifförsäkringar

återförsäkrats, bolagets rättigheter och skyldigheter på grund af aterförsäkringarna.

För det belopp, hvarmed omförmälda värdehandlingar må finnas i

värde understiga summan af lifförsäkringsfonden och af det högsta i 126 §

föreskrifna belopp för säkerhetsfonden, äge administrationsboet fordringsrätt

bos bolaget,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

69

140 §.

Under administrationstiden må icke meddelas nya lifförsäkringar, ej

heller återköp af lifförsäkringar äga ram, eller förskott mot säkerhet i lifförsäkringsbref

lämnas.

Å lifförsäkringsbelopp, som förfallit till betalning före bolagets upplösning,

skall utbetalas så mycket, som skolat gäldas, därest likvidation

eller konkurs icke inträffat. A lifförsäkringsbelopp, som förfaller till betalning

under administrationstiden, utbetalas, innan administrationen afslutats,

allenast så mycket, som försäkringsinspektionen finner kunna utgå

utan förnärmande af öfriga lifförsäkringstagares rätt. Befinnes sedermera,

att för mycket utbetalts, äge återbäring ej rum.

Hl §.

Så snart administration inträdt, skall försäkringsinspektionen företaga

eu noggrann värdering af de värdehandlingar, som af inspektionen omhändertagits,

samt verkställa beräkning af det belopp, hvartill lifförsäkringsfonden

uppgår å första dagen i månaden näst efter den, då bolaget

upplöstes.

142 §.

Sedan de i 141 § förcskrifna åtgärder vidtagits och försäkringsinspektionen

med ledning däraf verkställt utredning angående administrationsboets

ställning, skall inspektionen inleda underhandlingar med de inländska

försäkringsbolag, som må befinnas villiga att öfvertaga samtliga till administrationsboet

hörande försäkringar.

Finner försäkringsinspektionen, att anbud, som i följd af underhandlingarna

inkommit, bör antagas, skall inspektionen ofördröjligen upprätta

redogörelse för den verkställda utredningen angående administrationsboets

ställning och för de i anbudet föreslagna villkoren för försäkringarnas

öfvertagande, med särskildt angifvande af den nedsättning i försäkringsbeloppen,

hvilken må hafva betingats; i redogörelsen skola jämväl anföras

de skäl, som föranleda inspektionen att förorda anbudet.

Försäkringsinspektionen skall till en hvar af de försäkringstagare,

hvilkas adress är känd, med allmänna posten öfversända ett exemplar af

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

sagda redogörelse. Därjämte skall hufvudsakliga innehållet af redogörelsen

kungöras i allmänna tidningarna.

Har före utgången af en af försäkringsinspektionen bestämd samt i

redogörelsen och kungörelsen utsatt tid, minst fjorton dagar efter det

kungörelsen infördes i allmänna tidningarna, icke någon invändning från

försäkringstagare till inspektionen inkommit, eller uppgå de försäkringstagare,

som förklarat sig icke godkänna förslaget, ej till minst en femtedel

af hela antalet, skall anbudet anses vara af försäkringstagarna antaget.

Administrationen skall i sådant fall afslutas genom öfverlämnande till det

bolag, som öfvertager försäkringarna, af administrationsboets tillgångar och

handlingar.

Har vid försäkringarnas öfverlåtande uppstått öfverskott, skall öfverskottet

öfverlämnas till det bolag, hvars försäkringar varit föremål för

öfverlåtelsen.

143 §.

Har ej från inländskt bolag inkommit anbud om försäkringarnas öfvertagande,

eller har försäkringinspektionen icke funnit något inkommet anbud

böra antagas, eller har anbud, som af försäkringsinspektionen förordats,

icke blifvit på sätt i 142 § sägs antaget, skall inspektionen, där den finner

ömsesidigt försäkringsbolag för försäkringarnas öfvertagande och rörelsens

fortsättande lämpligen kunna bildas, kalla försäkringstagarna till sammanträde

för fattande af beslut om bildande af sådant bolag. Kallelsen skall

kungöras i allmänna tidningarna minst en månad före sammanträdet, äfvensom

med allmänna posten öfversändas till de försäkringstagare, hvilkas

adress är känd. Vid kallelsen skall i meddelandena till de särskilda försäkringstagarna

fogas en af inspektionen upprättad redogörelse för den verkställda

utredningen angående administrationsboets ställning samt för den

nedsättning i försäkringsbeloppen, hvilken inspektionen må finna erforderlig,

äfvensom ett genom inspektionens försorg upprättadt förslag till bolagsordning

för det nya bolaget och till öfriga i 5 § angifna grunder för bolagets

verksamhet.

Besluta de vid sammanträdet närvarande enhälligt, att bolaget skall

bildas i enlighet med de af försäkringsinspektionen föreslagna grunder, eller

finnas vid omröstning mera än fyra femtedelar af de röstande hafva förenat

sig härom, skola bolagsordning och öfriga grunder för bolagets verksamhet

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134. 71

anses vara af försäkringstagarna antagna. Beslutet skall underställas Konungens

stadfästelse.

Sedan Konungens stadfästelse erhållits och bolaget registrerats, skall

administrationen afslutas genom öfverlämnande till det nya bolaget af administrationsboets

tillgångar och handlingar. Bet nya bolaget inträder i

administrationsboets rättigheter och skyldigheter.

Kan icke i den ordning, som i denna paragraf sägs, nytt bolag komma

till stånd, skall fördelning af administrationsboets tillgångar äga rum, där

ej samtliga försäkringstagare öfverenskomma om administrationens fortsättande;

och ankomme i sistnämnda fall på försäkringsinspektionen, huruvida

ytterligare åtgärder böra vidtagas för försäkringarnas öfverlåtande eller för

bildande af nytt bolag.

144 §.

Har försäkringsbolag, som meddelar försäkring af annat slag än lifförsäkring

och meddelar sådan försäkring för all framtid eller för längre

tid än tio år, kommit under likvidation eller i konkurstillstånd, skall försäkringsinspektionen

utse ett ombud, som har att å försäkringstagarnas

vägnar iakttaga och bevaka den panträtt, som jämlikt 125 § tillkommer

försäkringstagarna uti de enligt sagda paragraf till deras säkerhet i särskildt

förvar satta värdehandlingar, med iakttagande däraf, att en hvar försäkringstagare

njuter panträtt i nämnda värdehandlingar i den mån han enligt bestämmelsen

i 120 § 3 mom. äger fordran hos bolaget på grund af försäkringsaftalet.

Ombudet äge af bolaget uppbära arfvode till belopp, som bestämmes

af Konungen.

Om frivillig öfverlåtelse af försäkringsbolags lifförsäkringar.

145 §.

Vill försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, till annat inländskt

försäkringsbolag öfverlåta vare sig alla sina lifförsäkringar eller viss

del däraf, skall tillstånd till öfverlåtelsen sökas hos försäkringsinspektionen.

Vid ansökningen skall fogas aftalet angående öfverlåtelsen, äfvensom förebringas

sådan utredning, att försäkringsinspektionen kan med ledning

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Riksdagms Skrifvelse N:o 134.

däraf bedöma, huruvida öfverlåtelse)! kan ske utan förnärmande af försäkringstagares

rätt.

Finnes ej ansökningen böra genast afslås, skall försäkringsinspektionen

genom tillkännagifvande i allmänna tidningarna kungöra ansökningens

innehåll, aftalet angående öfverlåtelsen och ett sammandrag af den förebragta

utredningen samt förelägga de försäkringstagare, hvilkas försäkringar

äro afsedda att öfverlåtas, att sist inom tre månader efter det kungörelsen

varit i allmänna tidningarna införd, hos försäkringsinspektionen

skriftligen anmäla, huruvida de hafva något att mot ansökningen erinra.

Underrättelse om kungörelsen och föreläggandet skall med allmänna

posten afsändas till enhvar af nämnda försäkringstagare, hvilkens adress

är känd.

Varder inom den utsatta tiden bifall till ansökningen bestridt af minst

en femtedel af de försäkringstagare, hvilkas försäkringar äro i fråga, skall

ansökningen afslås. I annat fall företage försäkringsinspektionen ansökningen

till slutlig pröfning.

Bifalles ansökningen, skall det bolag, som öfverlåter försäkringarna,

anses fritaget från sina förpliktelser på grund af de öfverlåtna försäkringarna,

och skola dessa förpliktelser i stället åligga det bolag, till hvilket

försäkringarna öfverlåtas.

Där bolags samtliga försäkringar på sätt nu är sagdt öfverlåtas, skall

bolaget anses upplöst den dag, ansökningen bifölls.

Varder, efter det ansökning, hvarom i denna paragraf förmäles, bifallits,

det bolag, som öfverlåtit försäkringar, försatt i konkurs, skall, vid

tillämpning af hvad i 86 § 3 mom. konkurslagen är stadgadt angående rätt

till talan om återgång af aftal, sådant aftal, som afses i denna paragraf,

anses ingånget den dag, ansökningen bifölls.

146 §.

Vilja två eller flera försäkringsbolag, som drifva lifförsäkringsrörelse,

sammansluta sig till ett nytt bolag med ändamål att öfvertaga deras förpliktelser

på grund af lifförsäkringar, skall, jämte det att stadfästelse å det

nya bolagets ordning och å öfriga grunder för dess verksamhet sökes efter

ty ofvan i denna lag är föreskrifvet, tillika i tillämpliga delar iakttagas

hvad i 145 § är stadgadt.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

73

Om registrering.

147 §.

Hos patent- och registreringsverket skall föras försäkringsregister för

inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

För anmälningsskyldighetens fullgörande svare styrelseledamöterna eller,

där bolaget är upplöst annorledes än genom konkurs, likvidatorerna.

148 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af stadgade

afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas anmälan

genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften vara af

vittnen styrkt.

Då försäkringsbolags registrering sökes, skall enhvar, som är berättigad

att teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva firmateckningen

i registret eller i särskildt bihang till detta, såvida icke teckningen

verkställts å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På

enahanda sätt skall förfaras, då anmälan sker därom, att någon blifvit berättigad

att teckna förut anmäld firma.

149 §.

Hafva icke vid anmälan till registrering iakttagits de föreskrifter, som

finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas beslut, som för

registrering anmäles och för hvars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras,

icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit eller ej stå i öfverensstämmelse

med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller

författning, skall registrering vägras.

Registreringsmyndigheten skall jämväl vägra registrering af försäkringsaktiebolag,

där, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift,

aktiekapitalet ej uppgår till det belopp, hvartill det enligt bolagsordningen

lägst må bestämmas, eller, enligt samma uppgift, ej minst hälften af aktieBih.

till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Uäft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

kapitalet blifvit inbetald, samt registrering af ömsesidigt försäkringsbolag

med garantikapital, där, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift,

ej minst hälften af garantikapitalet blifvit kontant inbetald eller stadgad

skyldighet att aflämna förbindelser, som i 68 § omförmälas, ej fullgjorts.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen hålla

sökanden till hända eller, om han uppgifvit fullständig adress, till honom

med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med

skälen därför.

År sökanden med beslutet missnöjd, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra

besvär hos Konungen.

150 §.

Beviljas försäkringsaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet

om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade uppgift,

aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna, utan

ändring i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

6) å hvilket belopp aktie skall lyda;

7) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterna

lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo inbetalts,

inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

8) huruvida och i hvilken utsträckning delägare är pliktig att något

utöfver tecknadt aktiebelopp tillskjuta;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till delägarnas kännedom;

10) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

11) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade att

teckna firman.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om företrädesrätt för vissa

aktier, skall ock därom anteckning i registret göras.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

75

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse skall, försedd

med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna i hufvudskrift, till

sökanden återställas.

151 §.

Beviljas ömsesidigt försäkringsbolags registrering, läte registreringsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet

om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) beloppet af garantikapital, där sådant förskjutes, huru stor del

däraf blifvit inbetald, förutsättningarna för dess återgäldande samt huruvida

och i hvilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta något utöfver

tecknadt garantibelopp;

6) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

7) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen äger för bolaget

upptaga lån;

8) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

9) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade att

teckna firman;

10) huruvida och i hvilken mån delägare skall vara utesluten från

rösträtt och sådan rätt tillkomma garant, samt huruvida bolagsstämmas

befogenhet skall, helt eller delvis, utöfvas af därtill särskildt utsedda

personer;

11) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare.

Den ena afskriften af Konungens beslut om stadfästelse skall, försedd

med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna i hufvudskrift, till

sökanden återställas.

152 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i bolagsordningen eller i öfriga stadfästa grunder

för bolagets verksamhet, skall ena afskriften af Konungens beslut om

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

stadfästelse å sådan ändring till sökanden återställas, försedd med bevis om

registreringen. Sker ändring i firman, skall ny, fullständig inskrifning i

registret göras.

153 §.

Hvad i registret införes, med undantag af underrättelse om konkurs,

hvarom i 52 eller 110 § förmäles, skall genom registreringsmyndighetens

försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

En samling för hela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom det

allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med register

för hvarje år.

Anmälningsskrifter med därtill hörande handlingar skola, särskilt för

hvarje försäkringsbolag, såsom bilagor till registret förvaras.

154 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 153 § stadgade kungörelser,

afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt tid och

sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling meddelas

af Konungen.

155 §.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid Stockholms

rådstufvurätt.

156 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i registret

gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom inskrifning

skeft, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera parten, anteckning

därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall

så kungöras, som i 153 § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om försäkringsbolags konkurs

gjorts, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen, på därom gjord ansökning, ur registret afföras,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

77

157 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och kungjordt

i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit till tredje mans

kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft eller

bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit eller

bort blifva i registret antecknadt, icke med laga verkan åberopas mot annan

än den, som visas hafva därom ägt vetskap.

Ansvarsbestämmelser.

158 §.

Drifver någon här i riket försäkringsrörelse utan att vara därtill berättigad,

straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen

kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse,

som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill varder lagligen

förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats och delgifvits,

fållas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.

159 §.

Den, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med böter från och med femtio till och med två

tusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

Lag samma vare om den, som mot bättre vetande lämnar oriktig sådan

uppgift, redogörelse eller jämförelse, hvarom i 134 § under 2), 3) eller 4)

förmäles.

160 §.

Bryter någon emot föreskrifterna i 7 § 2 eller 3 mom., 49 § 1 mom.

eller 100 § 1 mom., eller underlåter ledamot af försäkringsaktiebolags

styrelse att iakttaga föreskrift, som i 19 eller 20 §, 21 § 1 mom., 22 §

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens Skrifvelse Ko 134.

4 mom., 34 § 4 mom., 41 §, 134 §, 135 § 1 mom. eller 137 § är

meddelad, eller underlåter ledamot af ömsesidigt försäkringsbolags styrelse

att iakttaga hvad i 80 §, 84 § 4 mom., 134 §, 135 § 1 mom. eller

137 § är stadgadt, straffes med böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

Lag samma vare, där likvidator för försäkringsbolag ej fullgör hvad

honom enligt 54 § 2 mom., 58 § 2 mom., 112 § 2 mom., 115 § 3

mom. eller 185 § 1 mom. åligger.

Bryter någon emot föreskriften i 49 § 2 mom. eller 100 § 2 mom.,

eller lämnar någon eljest i meddelanden, som äro afsedda för allmänheten,

oriktiga eller vilseledande uppgifter angående försäkringsbolag, straffes efter

ty i 1 mom. sägs.

161 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

162 §.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, hvars verksamhet endast afser

att meddela försäkring af egendom inom ett län, skall af denna lags förestående

bestämmelser, förutom de i sista momentet af denna § angifna lagrum,

i tillämpliga delar allenast gälla hvad i 1, 3, 63, 64, 66, 68, 69,

71, 74, 75, 77—79, 81—91, 94—120, 122, 131, 132, 134—138 och

158—161 §§ stadgas, dock att sådan uppgift angående bolagets verksamhet

och ställning, hvarom i 134 § under 2) förmäles, skall införas, i stället

för i allmänna tidningarna, i den stads tidning, där Konungens befallningshafvande

har sitt säte, eller, om flera tidningar där utgifvas, i tidning, där

allmänna påbud för staden vanligen meddelas.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är sagdt,

skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens befallningshafvandes

stadfästelse. Konungens befallningshafvande pröfva!’ bolags
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

ordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag och författning i

öfrigt, så ock om och i hvad mån särskilda bestämmelser därutöfver inå

erfordras.

Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning skall ock sökas Konungens

befallningshafvandes stadfästelse.

Firman skall innehålla ordet »försäkring» och angifva området för

bolagets verksamhet samt tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut enligt bestämmelserna i denna paragraf införda, ännu bestående

firmor.

Sedan bolaget bildats och styrelse blifvit utsedd, skall ansökning om

bolagets registrering af styrelsen göras. Sådan ansökning skall innehålla

ej mindre uppgift å styrelseledamöternas fullständiga namn äfvensom om

deras hemvist, än ock, där bolagets firma ej skall tecknas af styrelsens alla

ledamöter gemensamt, uppgift å den eller dem, som äro berättigade att

teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens befallningshafvandes beslut om stadfästelse, i två styrkta

afskrift er;

2) protokoll, utvisande att beslut fattats om bolagets bildande och att

styrelse blifvit utsedd;

■ 3) samtliga teckningslistor i hufvudskrift och styrkt afskrift.

Stadfäst ändring i bolagsordningen skall, vid det i 160 § stadgade

äfventyr, ofördröjligen anmälas för registrering. Vid ansökning härom skall

styrelsen foga två styrkta afskrifter af Konungens befallningshafvandes

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras register för inskrifning

af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola i fråga om ömsesidigt försäkringsbolag,

hvarom i denna paragraf är sagdt, anmälas eller hvilkas intagande

i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshafvande i registret

införa:

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

6) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget

upptaga lån;

7) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens Skrifvelse fl:6 134.

8) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade att

teckna firman;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

kungöras delägarna eller röstberättigade, som ej äro delägare.

Det ena exemplaret af Konungens befallningshafvandes beslut om stadfästelse

skall, försedt med bevis om registreringen, jämte teckningslistoma

i hufvudskrift, till sökanden återställas.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas. Registreras ändring

i bolagsordningen, skall ena afskriften af Konungens befallningsbafvandes

beslut om stadfästelse å ändringen till sökanden återställas, försedd

med bevis om registreringen. Sker ändring i firman, skall ny, fullständig

inskrifning i registret göras.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid rådstufvurätten

i den stad, där Konungens befallningshafvande har sitt säte.

Hvad i 147 § 2 mom., 148 och 149 §§, 158 § 1 och 3 mom. samt

154, 156 och 157 §§ är stadgadt skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om registrering och register, hvarom i denna § är sagdt, dock att

de kungörelser, som i 153 § 1 mom. och 156 § omförmälas, skola införas,

i stället för i allmänna tidningarna, i ortstidningen, samt att hvad i 157

§ är sagdt om verkan af kungörande i allmänna tidningarna i stället skall

gälla kungörande i ortstidningen.

168 §.

Hvad ofvan i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å:

a) anstalt, som inrättats af staten;

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebref

eller andra värdehandlingar;

c) rånte- och kapitalförsäkringsanstalt;

d) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring af egendom å landsbygden,

hvars verksamhetsområde är mindre än ett härad;

e) sjuk- och begrafningskassa eller annan dylik understödsförening,

hvars verksamhet icke afser affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse.

Anstalt, hvarom ofvan under b), c) och d) förmäles, vare dock pliktig

att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter i enlighet

med de föreskrifter, Konungen meddelar.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

81

164 §.

I fråga om återförsäkring äger Konungen medgifva sådana afvikelser

från hvad denna lag innehåller, som pröfvas skäliga.

Har Konungen fritagit försäkringsbolag från skyldighet att afsätta

försäkringsfond för återförsäkring, som af bolaget meddelas, skall sådan försäkring

icke medföra den i 122 § 1 mom. stadgade verkan.

Öfvergångsbestämmelser.

165 §.

Genom denna lag upphäfvas:

nådiga kungörelsen angående anordnande af tillsyn å inländska försäkringsanstalter

den 22 oktober 1886; samt

lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, den 28 juni 1895.

166 §.

A försäkringsbolag, hvars stadgar blifvit före denna lags trädande i

kraft af Konungen eller af Konungens befallningshafvande stadfästa, skola

föreskrifterna i denna lag icke äga tillämpning så vidt de afse ämnen,

rörande hvilka blifvit i stadgarna särskildt bestämdt; dock att denna lag

gäller till efterrättelse i fråga om ändring af stadgarna eller af de i 5 §

angifna grunder för försäkringsverksamhet, om det sätt, hvarpå bolaget

skall företrädas och dess firma tecknas, om delgifning af stämning eller

annat offentlig myndighets bud, om skyldighet att afsätta och redovisa försäkringsfond

och säkerhetsfond, om sättande i förvar af värdehandlingar

motsvarande dessa fonder, om utdelning till aktieägare, garanter eller försäkringstagare,

om likvidation och särskild administration, om frivillig öfverlåtelse,

om tillsyn, om registrering och om ansvar. Stadfästelse å de grunder

för försäkringsverksamhet, angående hvilka jämlikt 5 eller 67 § bestämmelser

skola upprättas, skall, ändå att rörande sagda grunder eller en eller

flera af dem må hafva blifvit i stadgarna särskildt bestämdt, sökas inom

ett år efter lagens trädande i kraft.

Rik. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Haft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

För försäkringsbolag, som börjat sin verksamhet innan denna lag trädt

i kraft, men hvars stadgar icke blifvit stadfästa, skall, där enligt denna

lag stadfästelse å bolagsordningen och å öfriga grunder för bolagets verksamhet

erfordras, sådan stadfästelse sökas inom den i 1 mom. stadgade tid.

Ömsesidigt försäkringsbolags firma, som brukats innan denna lag

träder i kraft, må, där Konungen sådant medgifver, godkännas och registreras,

äfven om densamma icke i allo öfverensstämmer med bestämmelsen

i 7° §.

Konungen äger för särskilda fall medgifva, att med viss i denna lag

gifven föreskrifts tillämpning å försäkringsbolag, som börjat sin verksamhet

före lagens trädande i kraft, må anstå under viss tid, högst fem år.

De öfvergångsstadganden, som i afseende å registrering af äldre bolag

må finnas vara erforderliga, meddelas af Konungen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdag ms Skrifvelse N:o 134.

83

Bil. B.

Lag

om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Utländsk försäkringsanstalt må här i riket drifva försäkringsrörelse,

där sådant sker genom generalagent såsom syssloman, och i öfrigt under

villkor, som nedan i denna lag stadgas.

Ej må anstalt hafva mera än en generalagent.

Generalagent må, därest sådant ej förbjudes i fullmakten, använda

agent såsom ombud vid rörelsens drifvande.

2 §•

Generalagent skall vara bosatt här i riket, äga god frejd och råda

öfver sig och sin egendom samt, därest han är utländsk undersåte, hafva,

på sätt särskildt är föreskrifvet, förvärfvat rätt att inom riket idka handel

eller annat näringsyrke.

Generalagentur må jämväl innehafvas af svenskt aktiebolag eller ömsesidigt

försäkringsbolag, såvida samtliga styrelseledamöterna äro efter ty ofvan

i denna paragraf sägs behöriga, eller af svenskt handelsbolag, om samtliga

bolagsmännen äga dylik behörighet. För fullgörande af de skyldigheter,

som åligga generalagent, svare i förra fallet enhvar styrelseledamot och i

det senare enhvar bolagsman, som ej är endast kommanditdelägare.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

8 §.

Utländsk försäkringsanstalt, som här i riket drifver försäkringsrörelse,

skall i alla däraf härflytande rättsförhållanden lyda under svensk lag samt

vara pliktig att svara inför svensk domstol och underkasta sig svensk myndighets

afgörande.

^ §•

Innan utländsk försäkringsanstalt må börja drifvandet af försäkringsrörelse

här i riket, skall därtill förvärfvas tillstånd af försäkringsinspektionen.

Vid ansökning om sådant tillstånd skola fogas:

1) handlingar, som styrka generalagentens behörighet enligt 2 §;

2) det för anstalten gällande reglemente, i två exemplar;

3) uppgift, enligt närmare bestämmelser, som af försäkringsinspektionen

meddelas, om öfriga grunder för anstaltens verksamhet;

4) bevis att anstalten i sitt hemland med laga rätt drifver sådan försäkringsrörelse,

som är i fråga, jämte behörigen styrkt uppgift om den tid,

hvarunder anstalten i hemlandet drifvit sådan försäkringsrörelse, och om

anmärkningar, som af myndigheterna därstädes under de sista tre åren må

hafva framställts emot anstaltens verksamhet, äfvensom anstaltens förvaltnings-

och revisionsberättelse för hvart och ett af de tio sista åren, därest

anstalten så länge varit i verksamhet;

5) fullmakt för generalagenten att å anstaltens vägnar här i riket

drifva försäkringsrörelsen och att uti alla däraf härflytande rättsförhållanden

för anstalten mottaga stämning samt själf eller genom annan tala

och svara;

6) skriftligt bemyndigande för försäkringsinspektionen att i de fall, som

i 7 och 11 §§ omförmälas, förordna ett ombud att å anstaltens vägnar

mottaga stämning samt i öfrigt företräda anstalten;

7) skriftlig förklaring, att anstalten i allt, som angår försäkringsrörelsen

här i riket, underkastar sig svensk lag och svensk myndighets afgörande;

8) behörigt intyg, att den, som utfärdat de i 5)—7) omförmälda

handlingar, är därtill berättigad och att handlingarna äro affattade i enlighet

med hemlandets lagar;

9) bevis att anstalten, för ändamål, som i 9 § sägs, samt på sätt

och under villkor, som af försäkringsinspektionen godkännas, i riksbanken

nedsatt, i penningar eller värdehandlingar, ett belopp af etthundra tusen

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagms Skrifvelse N:o 134.

85

kronor för lifförsäkring, samma belopp för brandförsäkring eller för sjöförsäkring

och ett belopp af femtio tusen kronor för hvarje annat slag af

försäkring.

Med lifförsäkring förstås i detta lagrum jämväl lifränte- och kapitalförsäkring.

5 §•

Tinnes generalagenten behörig enligt 2 § och äro de enligt 4 § ingifna

handlingar jämväl i öfrigt af föreskrifven beskaffenhet, meddele försäkringsinspektionen

anstalten tillstånd att här i riket drifva försäkringsrörelsen;

dock skall sådant tillstånd vägras, därest grunderna för anstaltens

verksamhet finnas hvila på ett system, som uppenbarligen är af beskaffenhet

att ej medgifva en betryggande försäkringsverksamhet, eller med hänsyn

till innehållet af de i 4 § omförmälda handlingar sådan försäkringsverksamhet

uppenbarligen icke är att förvänta.

Meddelas tillstånd, skall försäkringsinspektionen låta i allmänna tidningarna

införa tillkännagifvande härom jämte fullmakten eller, där den

är på främmande språk affattad, svensk öfversättning däraf.

6 §•

Vidtages ändring i det för anstalten gällande reglemente eller i öfriga

uppgiga grunder för anstaltens verksamhet, skall generalagenten inom tre

månader därefter till försäkringsinspektionen ingifva två exemplar af beslutet

därom. Om ändringen läte försäkringsinspektionen ofördröjligen införa

tillkänngifvande i allmänna tidningarna.

Har af myndigheterna i anstaltens hemland framställts anmärkning

mot anstaltens verksamhet, skall generalagenten så fort ske kan därom

skriftligen underrätta försäkringsinspektionen.

7 §.

Varder generalagent urståndsatt att utöfva sitt uppdrag, vare sig emedan

han ej vidare är enligt 2 § behörig eller af annan anledning, eller afsäger

han sig uppdraget, eller återkallas fullmakten, skall, för tiden till

dess hindret upphört eller ny generalagent blifvit utsedd och af försäkringsinspektionen

godkänd, inspektionen förordna ett ombud att å anstaltens

vägnar mottaga stämning och i öfrigt företräda anstalten med afseende på

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

redan meddelade försäkringar; och läte inspektionen ofördröjligen införa

tillkännagifvande härom i allmänna tidningarna. Intill dess sådant förordnande

blifvit kungjordt, äge försäkringstagare hos försäkringsinspektionen

insätta förfallen försäkringspremie med samma verkan, som om den blifvit

inbetald till anstalten.

S §•

Generalagent vare pliktig:

att när som helst hålla räkenskaper och handlingar tillgängliga för

försäkringsinspektionen eller dess ombud, äfvensom att i öfrigt lämna de

upplysningar, som af inspektionen äskas i fråga om anstalten och dess verksamhet

inom riket;

att för hvarje räkenskapsår, enligt formulär, som af försäkringsinspektionen

fastställes, upprätta och inom åtta månader efter räkenskapsårets utgång

till inspektionen insända uppgift angående anstaltens verksamhet inom

riket samt att inom samma tid låta införa uppgiften i allmänna tidningarna;

äfvensom

att inom tre månader efter det berättelse om revision af anstaltens

räkenskaper och förvaltning blifvit å sammanträde med anstaltens delägare

framlagd, till försäkringsinspektionen ingifva ett exemplar af denna berättelse.

9 §•

Hvad på sätt i 4 § omförmäles blifvit af utländsk försäkringsanstalt i

riksbanken nedsatt må allenast användas till gäldande af fordringar på

grund af försäkringsaftal, som tillhöra anstaltens rörelse här i riket, äfvensom

af böter, afgifter och ersättningar, som i anledning af denna rörelse

må åläggas generalagenten eller anstalten.

Minskas det nedsatta beloppet i följd däraf, att värdehandlingar nedgå

i värde eller att någon del af beloppet åtgår till gäldande af fordringar,

böter, afgifter eller ersättningar, eller af annan anledning, skall hvad som

brister i det föreskrifna beloppet fyllas inom fyra veckor efter det generalagenten

blifvit därom tillsagd af försäkringsinspektionen.

Varder icke inom nu stadgade tid bristen fylld, hafve anstalten förverkat

sin rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse; och åligge det försäkringsinspektionen

att härom ofördröjligen låta införa kungörelse i allmänna

tidningarna.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

87

10 §.

Sker afvikelse från denna lag eller inträder förändring i de förhållanden,

som voro bestämmande för meddelande af tillstånd att här i riket

drifva försäkringsrörelsen, ankomme på försäkringsinspektionen att återkalla

det meddelade tillståndet. Om återkallelse läte försäkringsinspektionen ofördröjligen

införa tillkännagifvande i allmänna tidningarna.

11 §•

Upphör utländsk försäkringsanstalt att drifva rörelsen här i riket,

åligge anstalten att, med bifogande af behörig fullmakt, hos försäkringsinspektionen

uppgifva ombud, som af inspektionen godkännes, att å anstaltens

vägnar mottaga stämning och i öfrigt företräda anstalten i afseende

å redan meddelade försäkringar; för tiden intill dess sådan anmälan skett

äge försäkringsinspektionen förordna ett ombud med sagda befogenhet. Om

fullmakten eller förordnandet läte inspektionen ofördröjligen införa tillkännagifvande

i allmänna tidningarna. Intill dess sådant kungörande skett, äge

försäkringstagare hos försäkringsinspektionen insätta förfallen försäkringspremie

med samma verkan, som om den blifvit inbetald till anstalten.

Har utländsk försäkringsanstalt upphört att drifva rörelsen här i riket,

må det belopp, som enligt hvad i 4 § omförmäles blifvit i riksbanken

nedsatt, kunna, efter anmälan hos försäkringsinspektionen, af anstalten utbekommas,

därest det visas, att anstaltens samtliga förbindelser, som i 9 §

afses, blifvit fullgjorda, eller att anstalten för deras fullgörande ställt annan

säkerhet, som af inspektionen godkännes.

12 §.

Ombud, som enligt 7 eller 11 § förordnats af försäkringsinspektionen,

äge af anstalten uppbära ersättning med belopp, som af Konungen bestämmes.

13 §.

Utländsk försäkringsanstalt, som drifver försäkringsrörelse här i riket,

vare pliktig att i alla för allmänheten afsedda meddelanden vid teckning

af sin firma utsätta hemlandet äfvensom anstaltens egenskap att vara grundad

på aktier eller på ömsesidighet eller på andra grunder. Ej må sådan

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

anstalt själf eller genom sina agenter och personal angifva sig hafva genom

den i 4 § föreskrift^ deposition ställt fullgod säkerhet för sina svenska

försäkringstagare eller angifva sig vara beträffande hela sin verksamhet kontrollerad

af svenska staten, ej heller må annan beteckning af likartad! innehåll

användas.

Försäkringsbref skall innehålla uppgift ej mindre om de för anstalten,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor, än äfven

om de särskilda villkoren för den försäkring, som i hrefvet afses.

Där uti meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, vid angifvande

af anstaltens fonder inräknas oguldna förbindelser af delägare eller garanter

skall beloppet af sådana förbindelser särskild! utsättas.

14 §.

År handling, som enligt denna lag till försäkringsinspektionen ingifves,

affattad på främmande språk, skall, där så påfordras, tillika ingifvas

en bestyrkt svensk öfversättning däraf.

Tillkännagifvande, som enligt denna lag sker i allmänna tidningarna,

skall bekostas af den anstalt, som tillkännagifvande! rörer.

15'' §.

Innan förhållande, som enligt denna lag skall i allmänna tidningarna

kungöras, blifvit sålunda kungjordt, må det icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva därom ägt vetskap.

16 §.

Till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet skall utländsk försäkringsanstalt, som drifver försäkringsrörelse

här i riket, årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som af

Konungen meddelas. Detta bidrag må icke i något fall öfverstiga en femtedels

procent af anstaltens hela inkomst af afgifter för nästföregående kalenderår

för försäkringar, som tillhöra anstaltens rörelse här i riket.

17 §.

Öfver försäkringsinspektionens beslut må klagan föras hos Konungen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

89

18 §.

Hvar som här i riket drifver försäkringsrörelse för utländsk försäkringsanstalts

räkning, utan att anstalten erhållit tillstånd till rörelsens bedrifvande,

straffes med böter från och med femtio till och med fem tusen

kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse,

som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill varder

lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats och delgifvits

fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.

19 §.

Underlåter generalagent att fullgöra hvad honom enligt 6 eller 8 §

åligger, eller bryter någon emot föreskrifterna i 18 § 1 eller 2 mom.,

straffes med böter från och med fem till och med fem hundra kronor.

Lag samma vare, där någon bryter emot föreskriften i 13 § 3 mom.,

eller eljest i meddelanden, som äro afsedda för allmänheten, lämnar oriktiga

eller vilseledande uppgifter angående anstalt, hvarom i denna lag är fråga.

Den, som i fall, hvarom i 4, 6 eller 8 § förmäles, emot bättre ve

tande lämnar oriktig uppgift, straffes med böter från och med femtio till

och med två tusen kronor, där ej å förseelsen straff år i allmänna strafflagen

utsatt.

20 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

21 §.

I fråga om utländsk försäkringsanstalt, hvars rörelse här i riket allenast

afser återförsäkring, äge denna lag ej tillämpning.

22 §.

Genom denna lag upphäfves nådiga kungörelsen angående villkoren

för utländsk försäkringsanstalts rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse

den 22 oktober 1886.

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

Utländsk försäkringsanstalt, som vid denna lags trädande i kraft lofligen

drifver försäkringsrörelse här i riket, skall, om den önskar under mera

än ett år därefter fortsätta rörelsen, begära tillstånd på sätt i 4 § är föreskrifvet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N-o 134.

91

Bil; C.

Lag

om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 15 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

År stämning tagen å bolag, förening eller annat samfund, eller å

stiftelse eller annan sådan inrättning, varde stämningen delgifven den, som

äger att företräda samfundet eller inrättningen, eller, där flera, hvar för sig

eller gemensamt, äro därtill behöriga, någon af dem. Huru stämning skall

delgifvas, där styrelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad

förening för ekonomisk verksamhet vill kära till bolaget eller

föreningen, därom är särskildt stadgadt.

Är ej någon satt att företräda samfund, som stämmas skall, men finnes

någon, som äger sammankalla dem, bvilka hafva att öfver samfundets

angelägenheter besluta, skall stämningen honom delgifvas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

Lag

om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap.

4 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

22 kap.

14 §.

Går fullmäktig i sak, den honom betrodd är, svikligen hufvudmannens''

vederpart tillhanda, vare sig med skrifts uppsättande, eller med råd eller

skäl, eller eljest till hufvudmannens skada främjar sin eller andras nytta,

eller begår syssloman vid annat uppdrags utförande trolöshet emot hufvudman;

vare lag som i 11 § sägs; och varde fullmäktig, som med sådant

brott beträdes, dömd ovärdig att vidare föra andras talan inför rätta.

Såsom syssloman skall ock straffas, efter ty nu sagdt är, ledamot i

styrelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad förening

för ekonomisk verksamhet, så ock annan, som är satt att leda bolagets

eller föreningens angelägenheter.

Förleder man, i sviklig afsikt, annan till oskälig rättegång, straffes

med böter.

23 kap.

4 §.

Har aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad förening

för ekonomisk verksamhet kommit i konkurstillstånd, och finnes styrelseledamot

eller annan, som är satt att leda bolagets eller föreningens angelägenheter,

hafva mot borgenärerna sig förbrutit, som här ofvan sägs; då

skall han straffas, som vore han gäldenär i konkursen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

93

Lag

om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4 maj 1855

angående handelsböcker och handelsräkningar.

Härigenom förordnas, att 2 § i förordningen den 4 maj 1855 angående

handelsböcker och handelsräkningar skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Under stadgandet i första punkten af 1 § inbegripas: de, som penningehandel

och bankrörelse drifva; de, som för egen räkning eller i kommission

in- eller utrikes varor uppköpa, för att dem åter utsälja; de som i

kommission varor till utsägning emottaga; de, som för in- eller utrikes

sjöfart skepp eller fartyg bygga eller utrusta, för att dem på frakt upplåta

eller försälja; idkare af försäkringsrörelse; idkare af apoteksrörelse; idkare

af boktryckeri- och bokförlagsrörelse; idkare af gröfre eller finare smides

bruk, och af verk för tackjärnsblåsning och järngjuteri; idkare af fabriker

och manufakturverk; idkare af de borgerliga yrken, som hafva till ändamål

att lifsmedel eller drycker till försäljning bereda; och de, som till sitt yrke

gjort att på beting öfvertaga uppförande och bättrande af hus och byggnader.

Undantagna äro: jordbrukare och idkare af de näringar, hvilka med

jordbruket sammanhänga eller såsom föremål för husflit äro att betrakta;

idkare af grufdrift och bergsmannahandtering; handtverkare, som hufvudsakligen

på beställning varor förfärdiga; och de, som, utan biträde af andra

än hustru och barn, mångleri- eller annan sådan mindre handelsrörelse idka,

eller lifsmedel, drycker eller andra varor till försäljning bereda.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Haft.

13

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens Skrifvelse N:o 134.

Lag

om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 18 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura skall erhålla följande ändrade lydelse:

Hvar, som vill idka handel eller annan näring, med hvars utöfvande

följer skyldighet att föra handelsböcker, vare pliktig att till införande i

handelsregistret anmäla det namn, hvarunder han ämnar bedrifva sin rörelse

och som han vid därvid förekommande underskrifter ämnar teckna. Sådant

namn kallas firma.

I handelsbolag åligger det hvarje bolagsman att ansvara för anmälningsskyldighetens

fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet undantagas fartygsredare och

rederier, aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag samt registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet, så ock enskilda banker med rätt att utgifva

egna banksedlar.

Enkelt bolag må, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret

införas på sätt om handelsbolag är stadgadt; och gälle sedan om det bolag

hvad i denna lag finnes angående handelsbolag föreskrifvet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904.

Centraltryckeriet, Stockholm, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.