Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändring af vissa i kungl. kungörelsen den 10 november 1882 meddelade bestämmelser beträffande förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.

1903-05-20 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:142, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändring af vissa i kungl. kungörelsen den 10 november 1882 meddelade bestämmelser beträffande förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

LO

Riksdagens Skrifvelse N:o 142.

N:o 142.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1903.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition angående ändring af vissa i kungl. kungörelsen

den 10 november 1882 meddelade bestämmelser

beträffande förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.

(Statsutskottets utlåtande n:o 91.)

Till Konungen.

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

för den 28 november 1902 har Eders Kungl. Maj:t i en till

Riksdagen samma dag aflåten proposition (n:o 5) föreslagit Riksdagen att

för sin del besluta,

dels att de i 15:e och 17:e punkterna af kungl. kungörelsen den 10

november 1882 meddelade bestämmelser angående förvaltning af kronans

jordbruksdomäner skulle utbytas mot följande stadganden:

15:o. Arrendators nybyggnadsskyldighet skall, därest nybyggnad anses

erforderlig, före egendomens utarrendering såväl i afseende på byggnadernas

beskaffenhet som kostnaden därför noggrant bestämmas och i

arrendekontraktet angifvas.

Utan föreskrift i arrendekontraktet eller domänstyrelsens medgifvande

må ny- eller ombyggnad af kronans hus vid egendomen icke företagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 142.

Varder af arrendator med domänstyrelsens begifvande och efter plan,

som af densamma blifvit godkänd, byggnad uppförd, som ej innefattas

under den arrendatorn enligt arrendekontraktet ålagda byggnadsskyldigheten,

ankommer på domänstyrelsens pröfning, huruvida öfverbyggnaden må arrendatorn

godtgöras genom eftergift i närmaste årens arrende eller vid

egendomens afträdande af den nye arrendatorn; dock bör vid bestämmande

af sådan godtgörelse tagas i beräkning den nytta, som genom den nya

byggnaden kan arrendatorn under återstående arrendetiden tillskyndas.

Ersättning för verkställd öfverbyggnad, hvartill nuvarande arrendator

enligt de för hans arrende gällande föreskrifter kan finnas berättigad,

skall af den nye arrendatorn gäldas, där icke i arrendekontraktet med

honom varder annorlunda bestämdt.

Om, på grund af särskilda förhållanden, hemman eller lägenhet anses

lämpligen kunna utan åbyggnad utarrenderas, må arrendator från all byggnadsskyldighet

befrias.

17:o. Inträffar brandskada, vare arrendator skyldig att skadan bota

till den omfattning domänstyrelsen bestämmer och med den brandskadeersättning,

som erhålles. Kronan uppbär och tillhandahåller, sedan plan

för nybyggnaden blifvit fastställd, arrendatorn brandskadeersättningen i den

mån densamma för byggnaden erfordras; skolande, därest kostnaden för

nybyggnaden öfverstiger den kronan tillerkända ersättningen, det Överskjutande

beloppet arrendatorn godtgöras genom eftergift å närmaste årens

arrende eller vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn.

dels ock att, då första gången utarrendering skedde af kronoegendom,

som för närvarande vore upplåten genom arrendekontrakt, däri byggnadsskyldigheten

bestämts enligt andra grunder än de genom 1882 års kungl.

kungörelse stadgade, eller af kronoegendom, som ej förut varit för statsverkets

räkning utarrenderad, momenten 2, 3 och 4 i 15:e punkten af

samma kungörelse, sådana de nu gällde, skulle tillämpas.

Riksdagen har på de i propositionen angifna skäl bifallit Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning.

Stockholm den 20 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.