Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

1903-05-20 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:156, Skrifvelse till Konungen, angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

1

No 156.

Uppläst och godkändt hos Första Kammaren den 20 maj 1903 _

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 54 och memorial n:o 60).

TILL KONUNGEN.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 52), har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag

till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Ifrågavarande förslag är byggdt på principen af beskattning å det vid

maltdryckstillverkningen använda hufvudsakliga råmaterialet, maltet. Från

denna princip är dock så till vida undantag gjordt, att vid bryggeri, där,

på grund af tillståndsbevis, under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas,

frihet från skatt åtnjutes. Tillverkningen af svagdricka är således

skattefri, såvida icke i bryggeri, där svagdricka framställes, tillika bedrifves

tillverkning af andra maltdrycker. Detta har föranledt till en uppdelning

af bryggerierna i två klasser, nämligen dels skattepliktiga, vid bvilka skatt

skall erläggas för allt malt, vare sig det användes till Öl och därmed jämförliga

drycker eller till svagdricka, dels skattefria bryggerier, där endast

svagdricka får tillverkas. Riksdagen, som i nu ifrågavarande afseende biBih.

till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 40 Häft. (N:o 156). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

trädt Eders Kungl. Maj:ts förslag, har emellertid — då det icke torde

kunna bestridas, att genom indelningen af bryggerierna i skattepliktiga

och skattefria många af de bryggerier, som inrättat sig för tillverkning af

såväl Öl som svagdricka, skulle komma i en svår ställning — ansett sig

böra vidtaga en sådan anordning af skattesatserna, att likställighet mellan

svagdricksbryggerierna och bryggerier med blandad tillverkning med afsesende

å möjligheten att tillverka svagdricka blefve i möjligaste mån beredd.

Detta syfte Tiar Eiksdagen ansett kunna vinnas genom en väsentlig nedsättning

af de föreslagna skattesatserna i allmänhet och särskilt för de

under tillverkningsåret först afverkade myckenheterna malt. Eiksdagen har

därför besluta, att för malt, som vid tillverkning af maltdryck användes i

annat bryggeri än sådant, som uteslutande tillverkar svagdricka, skatt skall

erläggas med 12 öre för kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten

för de första under tillverkningsåret afverkade 30,000 kilogrammen malt

skall utgå med 2 öre för kilogram, för de nästa 30,000 kilogrammen med

5 öre för kilogram, för de nästa 40,000 kilogrammen med 7 öre för kilogram,

för de nästa 50,000 kilogrammen med 9 öre för kilogram och för

de nästa 50,000 kilogrammen med 11 öre för kilogram, hvaremot vid

bryggeri, där endast svagdricka tillverkas, skattefrihet skall åtnjutas.

I öfrigt har Eiksdagen i alla hufvudsakliga delar bifallit det af Eders

Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget; dock har Eiksdagen i samma

förslag vidtagit några mindre ändringar, af Indika de mest betydande åro

följande:

Den i sista stycket af 20 § meddelade föreskrift om medgifvande

under vissa villkor för skattepliktigt bryggeri att i lagerkällaren använda

socker såsom tillsats till porter har Eiksdagen ansett böra öfverflyttas till

4 §, som innehåller de allmänna bestämmelserna om Indika råämnen få

användas för tillverkning af skattepliktiga maltdrycker; och har dextros

blifvit i nu omförmälda hänseende likställdt med socker.

I motsats mot hvad i 4 § föreskrifvits beträffande skattepliktiga bryggerier

är i 28 § af Eders Kungl. Maj:ts förslag medgifvet skattefria

bryggerier att använda maltsurrogat, dock med uudantag för sackarin.

Eiksdagen har emellertid ansett, att icke heller för skattefritt bryggeri

användning af maltsurrogat bör vara tillåten, i följd hvaraf i 28 § intagits

föreskrift, att sådana surrogat icke må finnas i dylikt bryggeri; dock

har undantag gjorts för socker, hvarjämte medgifvits, att för färgning af

svagdricka må användas sockerkulör. I sammanhang härmed har Eiks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

3

dagen ansett den i 20 § af Eders Kungl. Maj:ts förslag intagna bestämmelsen,

att i skattepliktigt bryggeri ej må finnas, bland annat, socker,

böra utgå. Anledningen härtill likasom till Riksdagens nyss omförmälda

beslut att undantaga socker från de ämnen, som ej må finnas i skattefritt

bryggeri, har varit, att då åtskilliga bryggerier tillverka, utom maltdrycker,

äfven läskedrycker, stadgandet att socker ej må finnas i bryggeri ansetts

hinderligt för tillverkningen af läskedrycker, hvartill socker måste användas.

I första momentet af 27 § stadgas förbud för den, som i skattefritt

bryggeri utöfvar tillverkning, att idka handel med andra maltdrycker än

svagdricka. Detta förbud har ansetts vara alltför strängt, enär detsamma

i sak innebär, att en bryggare icke skulle kunna, jämte det han tillverkar

svagdricka i ett skattefritt bryggeri, tillverka Öl i ett annat, skattepliktigt;

lian är nämligen enligt stadgandets ordalydelse förbjuden att drifva handel

med Öl. Afsikten med ifrågavarande stadgande har af chefen för finansdepartementet

angifvits vara att förekomma blandningar af skattepliktig

och skattefri vara äfvensom att underlätta kontrollen. För detta måls

vinnande synes det vara tillräckligt, om den, som utöfvar tillverkning i

skattefritt bryggeri, förbjudes att där idka handel med andra maltdrycker

än svagdricka; och har Riksdagen därför beslutit sådan ändring i ifrågavarande

moment.

Riksdagen har alltså icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag oförändradt; hvaremot Riksdagen, med iakttagande af här ofvan

omförmälda beslut jämte ytterligare några, mindre väsentliga ändringar, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag antagit

en förordning om tillverkning och beskattning af maltdrycker af den lydelse,

bilagan A. till denna skrifvelse utvisar.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes Riksdagens ifrågavarande beslut till allmän efterrättelse kungöra.

Stockholm den 20 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

Bilaga A.

Förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Kap. I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt

allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,

utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för rätt

att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande sådan

tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu, må,

utan binder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af en hvar, som

icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller tillverkning

af sådana drycker till afsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning af

maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum antingen ä apotek för medicinskt

ändamål, eller eljest under de villkor och den kontroll, Kungl.

Maj:t för särskildt fall föreskrifver.

2 §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt med 12

öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första

under tillverkningsåret afverkade trettiotusen kilogrammen malt utgår med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 156. 5

två öre för kilogram, för de nästa trettiotusen kilogrammen med fem öre

för kilogram, för de nästa fyrtiotusen kilogrammen med sju öre för kilogram,

för de nästa femtiotusen kilogrammen med nio öre för kilogram och

för de nästa femtiotusen kilogrammen med elfva öre för kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en

fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkens

extrakthalt icke öfverstiger sex^ procent;

skattefritt bryggeri hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

under tillverkningsåret endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri hvarje annat bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

maltdrycker må tillverkas, samt

tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet öfver bryggeriets

skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och med

den 30 september.

4 §.

1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas

endast torkadt, rostadt eller brändtjmalt, humle, jäst och vatten,

där ej för visst bryggeri Kungl. Maj:t medgifver, att under föreskrifna

villkor socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom tillsats

till porter.

2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så

förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning

ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvisning,

men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan justerad

våg; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund maltafverkningen

skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist afläste vågen,

innan felet märktes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

5 §.

Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal för

hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på grund af

tillståndsbevis må äga rum.

6 §.

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till vederbörande

landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållareämbetet

senast näst sista helgfria dag före hvarje månads början förskottsvis

inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna anmälan

kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att inom

åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande

beloppet.

3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, äger

han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som i 13

§ 2 mom, sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje kvartal

inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och skall vid

betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning enligt

samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan brista i den

uti nästföregående § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande

återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till

maltkrossning och låta utmäta skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med den

dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans ombud.

7 §•

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat

lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan för

afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till Kungl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande erforderlig

utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl. Maj:t insänder

handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

8 §•

Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes

under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den vikt

malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens

tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den skattesats, som vid tiden

för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

9 §•

1. Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af chefen

för kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga,

Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas bryggerikontrollen

af öfverkontrollörer samt vid skattepliktiga bryggerier af kontrollörer

och vid skattefria af tillsyningsmän.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer dem

tillkommande ersättning.

4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter förslag

af vederbörande öfverkontrollör.

5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så prof vas

nödigt, på statens bekostnad förordna ej mindre kontrollör att biträda

öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två kronor

om dagen, än äfven tillsyningsman att biträda öfverkontrollör vid tillsyn

å skattefritt bryggeri mot ersättning, som ej utan Kungl. Maj:ts medgifvande

må bestämmas till högre belopp än tjugu kronor i månaden för

hvarje bryggeri.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla siua handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga* för vederbörande öfverkontrollör, då denne önskar

däraf taga del.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

11 §.

Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för bryggerierna

innehåller om tillverkares åliggande, samt de föreskrifter, chefen

för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i

enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.

12 §.

Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis skall

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör sist

dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kungl. Majrts befallningshafvande

första helgfria dagen i hvarje vecka till kontroll- och justeringsbyrån

insända uppgift å de tillståndsbevis, som under föregående vecka

utfärdats.

Kungl. Maj.ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande stadsfiskal

eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning i skattefritt

bryggeri utfärdats eller återkallats.

Kap. II. Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

13 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af

ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren

att minst tio dagar förr, än maltkrossning må föi’etagas, till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är beläget,

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken han

önskar erhålla tillstånd för maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas

för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför kontrolltjänsteman

;

hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör, då

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande öfverkontrollör,

att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot denna förordnings

eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl. Majrts

befallningshafvande afkunna ränterikvittens å inbetald skatt för en månad,

eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos Kungl. Majrts

befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp, hvartill skatten

efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader kan komma att uppgå,

dock alltid för minst tvåhundratio kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där sådan

ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes eljest ej

hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Majrts befallningshafvande

tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning af maltdrycker

utaf det malt, som på grund af tillståndsbeviset krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet i

medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel utöfver

hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd med skattens

erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande för mer än hälften

af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar efter månadens slut ställa

säkerhet för den skatt, som svarar mot den tillökade medelafverkningen för

sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till

maltkrossning, återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst trettiofem kronor.

G. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet, skall tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.

14 §.

Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen skadats,

att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan anledning

afsluta raaltkrossningen tidigare, ån i tillståndsbeviset är utsatt, skall han

skriftligen anmäla sadant för kontrollören, i senare fallet minst tre dagar

före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att äga rum; och åligger

det kontrollören att härom lämna tillverkaren bevis samt ofördröjligen

underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören. När

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 40 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

sådan anmälan skett, må maltkrossning ej utan nytt tillståndsbevis äga

rum efter den tid, då enligt anmälan densamma skolat afslutas.

15 §.

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då enligt

tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan sådan anmälan,

som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom fem dygn,

det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren att för

hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

inbetala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,

hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter hos honom utmäta.

Kap. III. Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.

16 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri första

gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören öfverlämna

fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och samtliga

därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och ens ändamål.

Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid bryggeriet, och

det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen

för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke vidare

användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,

äfvenledes i två exemplar.

17 §.

1. Byggnader, .lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke blifvit

upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där upptagits,

men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker användas

utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen godkända.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny sådan

redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen gifvit sitt

samtycke till åtgärden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

11

18 §.

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i behörigt

skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning

ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande

lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap, med

mindre den ställes under kronans lås eller försegling.

19 §.

Omältad spanmål må icke inom skattepliktigt biyggeri finnas annorstädes

än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet uppgifvas

såsom för sådan spannmål afsedda.

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar och

vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som erfordras

till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot krossas till

större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas vid näst påföljande

brygd förvaras under kronans lås.

Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri eller tillhörande

lägenheter och ej heller därifrån utföras.

I skattepliktigt bryggeri eller tillhörande lägenheter må med det i 4

§ 1 mom. omförmälda undantag icke finnas stärkelse, sackarin eller annat,

■som kan vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt.

21 §.

I skattepligtigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontroll- och justerings by rån låter tillhandahålla,

i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal, hvilken

i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

22 §.

Justerad våg med justerade vikter, annan redskap ock det arbetsbiträde,

som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af

kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den själfregistrerande

vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans

förfogande.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare afhämtas

i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med såväl

bryggeriets namn som ordet »svagdricka».

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

24 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde till

de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar, vörtpanna

och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets öfriga lägenheter,

som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, vara för

kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex förmiddagen och klockan

sju eftermiddagen, så ock ^å annan tid, när arbete inom bryggeriet pågår.

25 §.

1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode

med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona för hvarje

3rtterliggare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant kräfva

må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörens hörande,

antingen förböja kontrollörs dagarfvode med högst två kronor utöfver det

i 1 mom. bestämda belopp för tillsyn å ett bryggeri eller ock ålägga tillverkaren

att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost samt ett möbleradt,

eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare fallet tillverkaren att af

staten erhålla ersättning med två kronor om dagen.

3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid b rån vinsbränn eri och

skattepliktigt bryggeri, åtnjute för tillsyn å hvarje sådant bryggeri blott

en krona om dagen.

4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga maltet

eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför med två

kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

Kap. IV. Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.

26 §.

Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att minst

tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är beläget,

b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen skall

bedrifvas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman,

hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där binder ej möter,

meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.

27 §.

1. Den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, må icke där

idka handel med andra maltdrycker än svagdricka.

2. I skattefritt bryggeri eller därtill börande lägenheter må ej införas

eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.

28 §.

1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent.

2. I skattefritt bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke finnas

stärkelse, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning af svagdricka användas

i stället för malt; dock må för färgning af svagdricka användas

sockerkulör.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

29 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla, i enlighet

med ordningsstadgaus föreskrifter föras eu bryggjournal, som städse

skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

30 §.

Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka

och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe tillverkaren

utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare afhämtas

i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med såväl

bryggeriets namn som ordet »svagdricka».

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

32 §. •

1. Inom en månad efter utgången af hvarje kvartal skall tillverkaren

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande aflämna ett af vederbörande kontrolltjänsteman

bestyrkt utdrag af bryggjournalen, upptagande vikten af det

malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt därmed såsom bidrag

till kostnaden för kontroll vid bryggeriet inbetala ett belopp, motsvarande

ett hälft öre för hvarje kilogram under kvartalet afverkadt malt.

2. Om under två på hvarandra följande kalenderveckor eller längre

tid brygd ej äger rum vid bryggeri, erlägge tillverkaren en särskild afgift

af fem kronor för hvarje vecka, hvarunder tillverkningen sålunda varit inställd.

Denna afgift inbetalas samtidigt med den i 1 mom. föreskrifna.

3. Inbetalas icke de i 1 och 2 mom. nämnda afgifter i behörig tid,

skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och låta

utmäta afgifterna.

33 §.

Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri mellan

klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan

tid, när arbete där pågår.

s. 15 Kontrollera mot PDF

jRiksdagens Skrifvelse N:o 156.

15

34 §.

Vill tillverkare utsluta tillverkningen före utgången af den tid, för

hvilken tillståndsbevis utfärdats, göre därom skriftligen anmälan hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande och vederbörande öfverkontrollör med uppgift

om dagen, då tillverkningen kommer att afslutas; hvarefter tillståndsbeviset

anses hafva upphört att gälla nämnda dag.

Kap. V. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

35 §.

1. Den, som utan vare sig berörighet efter 1 § 2 eller 3 mom. eller

erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett i allenast

ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till och med

tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning yrkesmässigt

eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses, straffes

med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller med

fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde skatt för

det afverkade maltet, dock för minst tvåtusen etthundra kilogram. Därest

omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än tvåtusen etthundra

kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig utredning om antalet brygder

och inmäskningens storlek antagas, att för hvarje dygn af den tid,

hvarunder den olagliga afverkningen pågått, verkställts en brygd och att

det därunder inmäskade maltets mängd i krossadt tillstånd uppgått till

hälften af mäskkarsrymden samt att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå

kilogram.

36 §.

Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget

behof tillverkadt maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,

skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt

gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från och med

fem till och med tvåhundra kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

37 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket

skatt

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven

ordning vägdt,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma veterligen

uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås, som

kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med ett

år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till

straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

38 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som ännu icke

godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 inom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen

eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad,

där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 37 §, med böter

från och med femtio till oeh med ettusen kronor.

Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen, och

öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,

äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

17

39 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,

eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt än sex

procent, v

eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet tillverkas,

straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen kronor

eller fängelse från och med en månad till och med ett år.

Den sakfällde gällde ock, på sätt i 35 § sägs, den skatt, han undandragit

statsverket.

40 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

öfverträder förbud i 27 § eller 28 § 2 mom.,

eller underlåter att ordentligt föra bryggjournal,

eller vägrar kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen eller att

taga prof af vört eller maltdryck i bryggeriet,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad,

där undersökning må ske,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 31 §,

straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra

kronor.

Ofverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,

äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

41 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad i

denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de föreskrifter

i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och justeringsbyrån

eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning

eller ordningsstadgan meddelar, straffes lian, där ej särskildt ansvar

är bestämdt, med böter från och med tjugu till och med tvåhundra kronor.

jBih. till Riksd. Rrot. 1903. 10 Samt. 1 Afd. 1 Rand. 40 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

42 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot denna

förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,

liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar tillverkare

ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet jämte tillverkaren och

lika med denne för sådan förbrytelse.

43 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

44 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Grör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han om den hemlighet

eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då han dylik befattning

ej innehaft, straffes med böter från och med femtio till och med

ettusen kronor. Sker det för att göra skada, eller begagnar han sig af

berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till egen eller annans fördel,

då må till fängelse från och med en månad till och med två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

45 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse mot

denna förordning.

Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det skydd,

honom därvid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära

påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages, uppvisa fullmakt

eller förordnande. Är förrättningsmannen i orten boende eller eljest

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 156. 19

känd, vare han likväl frikallad från skyldigheten att sålunda styrka sin

behörighet.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen och

klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han ej haft

giltig anledning till undersökningen.

46 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller olagligen

upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom förbrutna, därå

verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i beslag

tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon af hans

husfolk skall tillsägas om beslaget.

47 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

43 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång till

deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

49 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må, där

tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna med

penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

för vandlin gsstraff.

50 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af redskap

och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel kronan och

med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, tage han hälften

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 156.

af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då angifvelsen

skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller syskon

mot hvarandra, annan skyldeman mot den, bos hvilken han njuter kost

och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk

under den tid, de äro i tjänsten.

Kap. Yl. Öfvergångsstadganden.

51 §

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före denna

förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter

icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröfning bero, huruvida

det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant bryggeri får äga rum,

samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola på tillverkarens bekostnad

vidtagas.

52 §.

På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under

hvilka villkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före denna

förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverkningsåren må erläggas

för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle skattepliktig tillverkning

i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår eller maltafverkningen

under något tillverkningsår i medeltal uppgå till sjuttio kilogram

för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning där varit

tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet tillämplig.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att för

bryggeri, som är afsedt att under oktober månad 1903 vara i gång, anmälan

enligt 13 eller 26 § skall göras minst trettio dagar förr, än i skattepliktigt

bryggeri maltkrossning och i skattefritt bryggeri vörtkokning må

under nämnda månad taga sin början.

Stockholm 1903 Iduns Kung!. Hofboktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.