Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående antecknande, i prästbetyg af vitsord om kristendomskunskap.

1903-05-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:160, Skrifvelse till Konungen, angående antecknande, i prästbetyg af vitsord om kristendomskunskap.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o. 160.

N:o 160.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1903.

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående antecknande, i prästbetyg

af vitsord om kristendomskunskap.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 27.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 38.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen har af enskild motionär påkallats en ompröfning,

huruvida det kunde vara af vikt, att vitsord om kristendomskunskap fortfarande

förekomme i prästbetyg. Om så befunnes vara fallet, borde, enligt

motionärens förmenande, föreskrift meddelas om sättet för nämnda

vitsords antecknande, men i motsatt fall borde det förklaras, att sådant

vitsord icke vidare skulle i prästbetyg förekomma.

Motionärens framställning i detta ämne är förnämligast grundad på

den omständigheten, att prästbetyg för personer, som ej äro konfirmerade

inom svenska kyrkan, men likväl måhända äga god kristendomskunskap,

i enlighet med gällande föreskrifter icke innehålla något vitsord om kristendomskunskap.

Vitsord om kristendomskunskap kan stundom hafva en viss kyrklig

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 160.

betydelse såsom varande af behofvet påkalladt vid den enskilda själavården.

Men därjämte är detsamma under bestående förhållanden af särskild

vikt i judiciellt hänseende, nämligen då vittnesmål skall afläggas af

en för domstolen okänd person. I de uppgifter, som enligt kungörelse

den 30 mars 1901 skola af prästerskapet meddelas angående häktades

lefnadsomständigheter, skall ock, jämlikt fastställdt formulär, vitsord om

kristendomskunskap upptagas. Då ett vitsord om kristendomskunskap

alltså vid vissa tillfällen är af vikt, har Riksdagen ansett sig ej böra

ifrågasätta uteslutande af rubriken »kristendomskunskap» ur de få formulär,

i hvilka denna rubrik ännu förekommer.

Motionären har ej heller bestämdt förnekat önskvärdheten af att ifrågavarande

vitsord kvarstode. Men om det befunnes vara af någon vikt, att

prästbetyg innehölle ett dylikt vitsord, borde enligt motionärens åsikt i

de icke konfirmerades prästbetyg under rubriken kristendomskunskap antecknas

det betyg, vederbörande vid afgång från folkskola eller från viss

klass af allmänt eller enskildt läroverk eller seminarium erhållit.

Af flere skäl anser sig likväl Riksdagen icke kunna i allmänhet förorda

ett obligatoriskt införande i församlingsboken och flyttningsbetygen af

andra vitsord om kristendomskunskap än dem, som tillkomma på sätt nu

är föreskrifvet. Däremot anser Riksdagen, att rättighet kunde medgifvas

för den, som det önskar, att vid uppvisandet af det betyg han erhållit

vid afgång från folkskola eller annan undervisningsanstalt få däri förekommande

vitsord om kristendomskunskap antecknadt i kolumn 14 af

församlingsboken med hänvisning till det undervisningsstadium, vitsordet

gäller.

Det finnes emellertid en grupp af okonfirmerade, i fråga om hvilken

Riksdagen särskild! anser, att närmare bestämmelser böra meddelas om

anteckning i församlingsbok och prästbetyg af deras vitsord i kristendomskunskap.

Denna grupp utgöres af sådana, som väl genomgått konfirmationsskolan,

så att de af prästerskapet förklarats berättigade till konfirmation,

men som ej velat deltaga i själfva konfirmationsakten. I gällande

förordning lämnas ingen anvisning om anteckning i församlingsboken

och i prästbetygen af det vitsord i kristendomskunskap, som dessa

erhållit vid afslutad konfirmationsundervisning, och dock har ett sådant

vitsord för dem blifvit af särskild vikt genom lagen af den 13 maj 1898,

som ger dem rättighet till kyrklig vigsel, ifall de åtnjutit konfirmationsundervisning

af präst inom kyrkan och af denne funnits beredda att ofter

undergången konfirmation få tillträde till Herrens heliga nattvard.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami, 1 Afd. 1 Rand. 41 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 160.

Riksdagen, som anser med billighet och rättvisa öfverensstämmande,

att för dessa okonfirmerade de vitsord i kristendomskunskap, som de erhållit

i konfirmationsskolan, införas i församlingsboken och prästbetygen,

anhåller, med anledning af ifrågavarande motion, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t taga i öfvervägande, huruvida och i hvad män förändrade bestämmelser

beträffande sättet för antecknandet i prästbetyg af vitsord om

kristendomskunskap kunna vara af nöden.

Stockholm den 22 maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.