Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändring af 15 § konkurslagen.

3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:28, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändring af 15 § konkurslagen.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse AT:o 28.

tf:o 28.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 mars 1903.

— — — — Andra Kammaren den 14 — . —r

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om ändring af 15 § konkurslagen.

(Lagutskottets utlåtande nio 8 och memorial n:o 25.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag har enskild motionär gjort framställning

om sådan ändring af 15 § konkurslagen den 18 september 1862, att

därigenom skulle stadgas skyldighet för rätten eller domaren att om

offentlig stämning i konkurs genom särskilda kallelsebref underrätta jämväl

utländska borgenärer.

Sedan gällande konkurslags tillkomst, vid hvilken tid affärsförbindelse

mellan in- och utlandet endast i jämförelsevis ringa utsträckning

ägde rum och till följd däraf något verkligt behof af ett stadgande sådant

som det ifrågasatta icke förefallit, hafva förhållandena härutinnan blifvit

väsentligt ändrade. Bland annat har den snabba utvecklingen af kommunikationsväsendet

gjort, att gränserna mellan de olika länderna ej

hafva samma ekonomiska betydelse som fordom. Dessa ändrade för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 28.

hållanden synas Riksdagen principiellt påkalla bifall till den ifrågasatta

lagändringen, hvilken dessutom öfverensstämmer med den tendens att

särskildt i civilrättsligt afseende likställa in- och utlänningar, som på

senare tiden äfven inom den svenska lagstiftningen gjort sig gällande.

Yisserligen torde rättsförluster för utlänningar till följd af gällande

bestämmelser i ämnet ej synnerligen ofta hafva förekommit, hvilket till

en del beror därpå, att utlänningar, som hafva affärsförbindelser här i

landet, i allmänhet härstädes hafva ombud, som kunna oafsedt sådana

kallelser iakttaga sina hufvudmäns rätt och bästa med afseende å bevakning

i konkurs. Berörda förhållande lärer emellertid icke utgöra

någon anledning, hvarför man icke skulle medgifva utländska borgenärer

rätt att erhålla särskild underrättelse om den offentliga stämningen. Lika

litet torde den föreslagna lagändringen böra anses obehöflig på den grund,

att redan nu vissa domare och domstolar pläga sända kallelsebref äfven

till utländska borgenärer. Tvärtom torde sistnämnda förhållande snarare

tala till förmån för motionärens förslag. En sådan olika praxis, som i

och för sig är olämplig, kan nämligen medföra bestämda olägenheter

genom den osäkerhet, som däraf följer. Det kan lätt inträffa, att eu

utlänning, med kännedom om att i något fall utländsk borgenär i konkurs

erhållit särskildt kallelsebref, vid ett annat tillfälle försummar att förskaffa

sig underrättelse om inställelsedagen i en konkurs och att bevaka

sin fordran, till följd däraf att han väntat att erhålla vederbörligt

kallelsebref.

Den i äldre tid såsom skäl för borttagande af konkurskallelser

öfver hufvud åberopade omständigheten, att desamma skulle föranleda

stora kostnader för konkursboet, förtjänar numera icke mycket beaktande.

Med nuvarande låga afgifter för postförsändelser äfven till mycket aflägsna

orter kan den ökade kostnaden för kallelsebrefven till utlandet ej i

väsentlig mån fördyra konkursförfarandet.

Med hänsyn till det förhållandet, att utländska borgenärer stundom

kunna vara så aflägset boende, att kallelsebrefven, äfven om de omedelbart

afsändas, icke kunna komma borgenärerna till banda inom den för

inländska borgenärer bestämda tiden af minst en månad före inställelsedagen,

torde det dock vara lämpligast att med afseende å kallelsebrefven

till utländska borgenärer allenast föreskrifva, att desamma skola afsändas

så fort ske kan.

På grund af det anförda har Riksdagen, med anledning af ofvanberörda

motion, för sin del antagit följande

Bill. till Rilml. Prål. 1908. 10 Sami. 1 AJd. I Band. 2 Haft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 28.

Lag

angående ändrad lydelse af 15 § i konkurslagen

den 18 september 1862.

Härigenom förordnas, att 15 § i konkurslagen den 18 september

1862 skall erhålla följande ändrade tydelse:

Offentlig stämning, hvarom nu sagdt är, skall ofördröjligen å

rättens dörr anslås, och varde kungörelse om densamma genast eller

nästa postdag afsänd för att införas i allmänna tidningarna tre gånger,

sista gången en månad före inställelsedagen, samt, där så ske kan, i

tidning inom orten en gång. Kronans ombudsman och alla kända inländska

borgenärer skola därjämte om stämningen underrättas genom särskilda

kallelsebref, hvilka rätten eller domaren läte till dem med posten

afsändas så tidigt, att kallelserna må kunna komma borgenärerna till

hända minst en månad före inställelsedagen. Jämväl kända utländska

borgenärer böra, så fort ske kan, genom särskilda kallelsebref om stämningen

underrättas.

Stockholm den 14 mars 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.