Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungi. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för anläggning af vissa telefonledningar, dels ock Kungl. Maj ds i särskild proposition framställda förslag om beredande af lånemedel till fortsatt utveckling af statens telefonväsende.

1903-04-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:45, Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungi. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för anläggning af vissa telefonledningar, dels ock Kungl. Maj ds i särskild proposition framställda förslag om beredande af lånemedel till fortsatt utveckling af statens telefonväsende.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

1

N:o 45.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 april 1903.

— — Andra Kammaren den 18 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungi.

Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning

om anslag för anläggning af vissa telefonledningar,

dels ock Kungl. Maj ds i särskild proposition framställda

förslag om beredande af lånemedel till fortsatt

utveckling af statens telefonväsende.

(Statsutskottets utlåtande n:o 39).

Till Konungen.

I proposition angående statsverkets tillstånd och behof har

Eders Kungl. Maj:t under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

att för anläggning af telefonledningar från Stockholm till Örebro och

norska gränsen, från Stockholm till Malmö, från Stockholm till

Norrköping, från Norrköping till Nässjö, från Nässjö till Växjö,

från Växjö till Hessleholm, från Hessleholm till Malmö, från Norrköping

till Motala, från Nässjö till Mjölby, från Nässjö till Västervik,

från Växjö till Kalmar, från Hessleholm till Kristianstad, från

Malmö till Kristianstad, från Malmö till Ystad, från Stockholm till

Västervik och Oskarshamn, från Stockholm till ööteborg, från

Bill. till Rikad. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 0 Höft. (N:it 43—30). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Stockholm till Sköfde, från Sköfcle till Vänersborg, från Sköfde till

Borås, från Sköfde till Skara och Lidköping, från Göteborg till

Helsingborg, från Göteborg till Halmstad, från Falkenberg till Varberg,

från Ängelholm till Halmstad, från Helsingborg till Hessleholm,

från Göteborg till Karlstad, från Sköfde till Karlstad, från

Göteborg till Lysekil, från Göteborg till Uddevalla, från Smögen

till Lysekil, Grebbestad och Strömstad, från Göteborg till Borås,

från Göteborg till Jönköping, från Göteborg till Växjö, från Norrköping

till Örebro, från Eskilstuna till Flen, från Norrköping till

Västerås och Gäfle, från Stockholm till Örebro, från Stockholm till

Eskilstuna och Örebro, från Stockholm till Arboga och Örebro, från

Arboga till Västerås, från Stockholm till Gä de, från Stockholm till

Gäfle och Falun, från Örebro till Krylbo och Falun, från Örebro

till Smedjebacken, från Söderhamn till Hudiksvall, från Ljusdal till

Ange och Östersund, från Hernösand till Nyland, från Sollefteå till

Ragunda och Östersund, från Örnsköldsvik till Ramsele, Backe och

Strömsund, från Hällnäs till Lycksele och Åsele, från Boden till

Vuollerim, från Nederkalix till Haparanda och från Gellivare till

Kiruna bevilja ett extra anslag af 2,759,400 kronor samt däraf

anvisa för år 1904 ett belopp af 1,300,000 kronor till utförande af

dem bland ofvan uppräknade telefonlinjer, som Eders Kungl. Maj:t

funne skäligt bestämma, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta

af sistnämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna 700,000 kronor.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft

Eders Kungl. Maj:ts proposition (n:o 19) angående beredande af

lånemedel till fortsatt utveckling af statens telefonväsende, i hvilken

proposition Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att bemyndiga

riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling

af statens telefon väsen de ett lånebelopp af eu million femhundratusen

kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje

gång blifvit af Eders Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i

riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,

som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen

förorsakades riksgäldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen

återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets

medel därtill lämnade tillgång, dock så att dylika afbetalningar

borde eu månad förut af telegraf styrelsen; för riksgäldskontoret

tillkännagifvas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

3

Hvad af telegrafstyrelsen i förevarande frågor blifvit anfördt

bär synts Riksdagen till fyllest ådagalägga behofvet af den nu föreslagna

ytterligare ntvecklingen af statens telefonväsende dels genom

anläggning af ett flertal interurbana ledningar, dels ock genom anordnande

af nya och utvidgning af redan befintliga lokalnät jämte

anläggning af förbindelseledningar. I enlighet med den grundsats,

som hittills i regel blifvit följd, har Eders Kungl. Maj:t äfven nu

föreslagit, att sist omförmälda arbeten, afseende lokala telefonnät

med förbindelseledningar, skulle bekostas af upplånade medel, hvilka

lämnades telegrafstyrelsen såsom försträckning att inom eu kortare

tid återbetalas med ränta, men att däremot kostnaden för de egentliga

interurbana ledningania skulle bestridas med anslag att uppföras

å riksstaten och utan återbetalningsskyldighet ställas till telegrafstyrelsens

förfogande. Grunden för denna åtskillnad har varit den,

att de medel, som nedlagts i de lokala telefonnäten med tillhörande

kortare förbindelseledningar, beräknats kunna af deras afkastning

förräntas och inom en jämförelsevis kort tid amorteras, hvaremot

utsikt till enahanda resultat af trafiken å de långsträckta ledningarna

från början ansetts icke föreligga. Det har emellertid år för

år alltmera visat sig, att äfven de interurbana telefonledningarna

äro att anse såsom ett ekonomiskt fördelaktigt företag. Till belysning

häraf får Riksdagen meddela följande från telegrafstyrelsen

lämnade uppgifter, utvisande det öfverskott de interurbana telefonledningarna

under de senast förfiutna fem åren lämnat:

År

Anlägg- ningskost- nad vid

arets bör- jan

Inkomster

af inter- urbana

samtal

Antal

inter-

urbana

telefo-

nister

Utgift

e r

Öfverskott

Öfverskott

i % af

anläggn.- kostnad

Linie-

under-

håll

1 öfrigt

Summa

1898

4,708,122

953,048

114

203,000

253,558

456,558

496,490

10.5

1899

5,136,467

1,088,022

125

256,500

274,983

531,483

556,539

10.s

1900

5,767,647

1,219,723

158

294,000

345,011

639,011

580,712

10.1

1901

7,179,724

1,427,571

184

262,500

473,141

735,641

691,930

9.6

1902

8,407,640

1,696,102

218

336,000

omkr. 600,000

omkr. 936,000

omkr. 760,000

omkr. 9.0

Att, såsom af tabellen framgår, öfverskottsprocenten under

de sista tre åren något sjunkit lärer väl till en del vara beroende

på de ökade årliga kostnaderna, men förnämligast torde orsaken till

berörda förhållande vara att söka däruti, att på de långa och dyrbara

interurbanledningar, som under de senaste åren anlagts, sam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

talsfrekvensen helt naturligt under de första åren är mindre än

livad sedan får anses vara det normala.

Med stöd af ofvan meddelade uppgifter torde man med skäl

kunna påräkna, att interurbanledningarna för framtiden skola lämna

så stor afkastning, att telegrafstyrelsen kan vara i stånd att därmed

förränta och inom en ej allt för lång tid amortera de belopp, som

ytterligare anvisas för anläggning af dylika ledningar. Vid sådant

förhållande anser Riksdagen tiden nu vara inne att ej vidare med

anslag bekosta anläggning af interurbana telefonledningar, utan för

detta ändamål såsom för anläggning af lokala telefonnät sedan en

längre tid ägt rum, använda lånemedel, som mot återbetalningsskyldighet

tillhandahållas telegrafstyrelsen.

Beträffande de lån, som telegraf styrelsen allt sedan år 1891

årligen från riksgäldskontor erhållit för lokalanläggningar, är

amorteringstiden fastställd till tolf år. Räntan, som af riksgäldskontor

bestämmes efter kostnaden för medlens anskaffning i hvarje

fall, utgår för en del af nämnda lån med 33U procent, för andra,

däribland de senast lyftade, med 4 procent. Efter sistnämnda

räntesats och med lika fördelad amortering på den bestämda tiden

af tolf år belöper sig den årliga inbetalningen till 10,66 procent af

ursprungliga lånebeloppet. Då den vinst, interurbantrafiken under de

senaste åren lämnat, enligt ofvan meddelade uppgifter utgjort i medeltal

omkring 10 procent af anläggningskapitalet, är det uppenbart,

att eu så hastig amortering som den nyssnämnda icke rimligen kan

ifrågasättas beträffande lån för interurbana ledningar. Och äfven

för de lån, som hädanefter beviljas för lokalanläggningar, torde det

möta svårighet att bibehålla den korta amorteringstiden af tolf år.

Dessa lånemedel måste nämligen — helst sedan enligt meddelad

föreskrift öfverskottsmedlen ej vidare få af telegrafstyrelsen disponeras

för byggnadsverksamheten — i allt större utsträckning tagas

i anspråk för sådana lokalanläggningar, som mindre hastigt gifva

direkt afkastning, exempelvis nedläggning af kablar i städernas

gator. Då i anledning häraf amorteringstiden för nya lån till sistberörda

ändamål torde böra något utsträckas, har det synts Riksdagen

lämpligt, att samma amorteringstid bestämmes för alla de

lån, som hädanefter lämnas för telefon väsendets utveckling, vare

sig de afse lokala eller interurbana anläggningar. Med hänsyn till

de på frågan inverkande omständigheterna har det ansetts skäligt

sätta denna amorteringstid till tjugu år, hvarvid, under förutsättning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45. 5

att räntan beräknas efter 4 procent, annuitet^ skulle utgöra 7,35

procent af ursprungliga lånekapitalet. öfriga villkor för de nya

lånen hafva synts Riksdagen böra affattas i enlighet med motsvarande

bestämmelser för de förut utlämnade lånen till fortsatt utveckling

af statens telefonväsende.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen på

det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställningar,

att Riksdagen

dels för anläggning af telefonledningar från Stockholm till

Örebro och norska gränsen, från Stockholm till Malmö, från Stockholm

till Norrköping, från Norrköping till Nässjö, från Nässjö till

Växjö, från Växjö till Hessleholm, från Hessleholm till Malmö,

från Norrköping till Motala, från Nässjö till Mjölby, från Nässjö

till Västervik, från Växjö till Kalmar, från Hessleholm till Kristianstad,

från Malmö till '' Kristianstad, från Malmö till Ystad, från

Stockholm till Västervik och Oskarshamn, från Stockholm till Göteborg,

från Stockholm till Skof de, från Skof de till Vänersborg, från

Sköfde till Borås, från Sköfde till Skara och Lidköping, från Göteborg

till Helsingborg, från Göteborg till Halmstad, från Falkenberg

till Varberg, från Ängelholm till Halmstad, från Helsingborg till

Hessleholm, från Göteborg till Karlstad, från Sköfde till Karlstad,

från Göteborg till Lysekil, från Göteborg till Uddevalla, från

Smögen till Lysekil, Grebbestad och Strömstad, från Göteborg till

Borås, från Göteborg till Jönköping, från Göteborg till Växjö, från

Norrköping till Örebro, från Eskilstuna till Flen, från Norrköping

till Västerås och Gätle, från Stockholm till Örebro, från Stockholm

till Eskilstuna och Örebro, från Stockholm till Arboga och Örebro,

från Arboga till Västerås, från Stockholm till Gäfle, från Stockholm

till Gäfle och Falun, från Örebro till Krylbo och Falun, från Örebro

till Smedjebacken, från Söderhamn till Hudiksvall, från Ljusdal

till Ange och Östersund, från Hernösand till Nyland, från Sollefteå

till Ragunda och Östersund, från Örnsköldsvik till Ramsele, Backe

och Strömsund, från Hällnäs till Lycksele och Åsele, från Boden

till Vuollerim, från Nederkalix till Haparanda och från Gellivare

till Kiruna beviljat 2,759,400 kronor samt bemyndigat riksgäldskontor^!,

att af detta belopp såsom lån tillhandahålla telegrafstyrelsen

under år 1903 700,000 kronor och under år 1904 600,000 kronor,

att till utförande af dem bland ofvan uppräknade telefonlinjer, som

Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, i mån af behof och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N;o 45.

sedan detta för hvarje gång blifvit af Eders Kung! Maj:t pröfvadt,

af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande

den ränteutgift som genom berörda belopps öfverlämnande

till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från

första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån

telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika

afbetalningar böra en månad förut? af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret

tillkännagifvas;

dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen

för fortsatt utveckling af statens telefon väsende i afseende

å lokala telefonnät med; förbindelseledningar ett'' lånebelopp af

1,500,000 kronor att, i mån af'' behof och sedan detta för hvarje

gång blifviti af Eders Kungl. Maj it pröfvadt, af telegrafstyrelsen i

riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,

som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen

förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första

lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets

medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar

höra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

. j • jy/j j ’! I j «->:!''«.{♦ ''A ti» , , ,.* , - i

Stockholm den 18 april 1903;

Med undersåtlig'' vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.