Skrifvelse till Konungen, angående inlösning spriset å till statsverket hembjudna frälser autor m. m.
1903-04-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1903:73, Skrifvelse till Konungen, angående inlösning spriset å till statsverket hembjudna frälser autor m. m.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 73.
23
N:o 73.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 april 1908.
— — — — Andra Kammaren den 25 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående inlösning spriset å
till statsverket hembjudna frälser autor m. m.
(Statsutskottets utlåtande n:o 46).
Till Konungen.
Inom Riksdagen har föreslagits, att Riksdagen måtte för sin del
besluta, dels att de frälseräntor, hvilka det jämlikt gällande författningar
ålåge statsverket att inlösa, skulle, sedan deras värde efter det vid tiden
för räntornas hembud till statsverket senast fastställda årsmarkegångspris med
tillagd forsellönsersättning af 8 öre kubikfoten för råg och korn och 6
öre kubikfoten för hafre blifvit kapitaliseradt efter fyra för hundrade, inlösas
med det sålunda erhållna kapitalbelopp.
I kungl. förordningen den 11 september 1885 angående inlösen af
skattefrälseräntor, kronotionde, som innehafves under enskild äganderätt,
samt arbets- och hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom stadgas,
att de räntor å skattefrälsehemman, hvilka genom köp, byte eller gåfva
kommit från kronan i enskild persons eller verks, menighets eller inrättnings
ägo och icke blifvit med jordäganderätten förenade, må, i mån som
24 Riksdagens Skrifvelse N:n 7H.
vederbörande ägare därom framställa anbud och sedan deras värde efter
medeltalet af 1874—1883 årens markegångspris med tillagd forsellönsersättning
af 8 öre kubikfoten för råg och korn och 6 öre kubikfoten
för hafre blifvit kapitaliseradt efter fyra för hundrade, med det sålunda
erhållna kapitalbeloppet för statsverkets räkning inlösas.
Tiden, inom hvilken ägare af dylika räntor ägde hembjuda desamma
till inlösen, och som från början var bestämd till ett år från nämnda förordnings
datum, har sedermera gång efter annan utsträckts och är nu
genom kungl. förordningen den 11 maj 1900 bestämd till utgången af
år 1903.
På grund af dessa författningar lära öfver 1,000 frälseräntor hafva blifvit
för statsverkets räkning inlösta. Men ännu lärer särskilt inom Hallands
län återstå en mängd frälseräntor af beskaffenhet att kunna inlösas, och
för hvilka statsverket jämlikt kungl. kungörelsen den 3 februari 1888
och lagen den 2 december 1892 är skyldig att betala räntegifvaren ersättning,
hvilken från och med år 1904 utgår med räntans fulla belopp.
Anledningen till att räntetagarne ej begagnade sig af rätten att få
dessa räntor inlösta vore i många fall, enligt hvad inom Riksdagen uppgifvits,
att det numera ej ställde sig ekonomiskt fördelaktigt att till statsverket
afstå frälseränta mot den i 1885 års förordning stadgade ersättning.
Den i 1885 års beslut om inlösen af skattefrälseräntorna inrymda
föreskrift om att värdet å dem skulle beräknas efter medeltalet af 1874
—1883 årens markegångspris med tillagd forsellönsersättning, torde visserligen
hafva varit af dåvarande förhållanden betingad, särskildt med hänsyn
till att tiden för anmälan om sådan inlösen då bestämdes till ett år
efter förordningens utfärdande. Sedan numera den sålunda bestämda anmälningstiden
blifvit genom särskilda beslut utsträckt och senast fastställts
till innevarande års utgång, synes giltigt skäl icke förefinnas för att kvarblifva
vid ett inlösningspris, som hänför sig till prisförhållanden under
en tioårsperiod, hvilken nästan helt och hållet ligger bortom de närmaste
tjugu åren. Till norm för bestämmande af ifrågavarande räntors värde
synes därför böra tagas markegångspriset för en tid, som ligger inlösningstiden
närmare än den nu föreskrifna. Att bestämma detta värde
efter det vid tiden för räntornas hembud till statsverket senast fastställda
årsmarkegångspris finner Riksdagen dock icke lämpligt, utan anser, att
fortfarande såsom hittills ett tioårigt medelmarkegångspris bör läggas till
grund för nämnda beräkning. Och synes den senast tilländagångna tioårsperioden,
omfattande åren 1893 —1902, lämpligen böra utsättas såsom
25
Riksdagens Skrifvelse N:o 73.
den tid, hvars medelmarkegångspris bör ligga till grund för beräkningen
af värdet å de skattefrälseräntor, som hädanefter komma att inlösas af
statsverket. Sedan, på sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, Riksdagen
beslutit, att anmälningstiden för skattefrälseräntors inlösen må ytterligare
utsträckas, bör en åtgärd i nu angifvet syfte vinna ökad betydelse
och måhända bidraga till ett utsträckt anlitande af ifrågavarande väg för
dessa räntors upphörande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen beslutit, att
värdet å sådana frälseräntor, som enligt kungl. förordningen den 11 september
1885 härefter komma att af statsverket inlösas, skall bestämmas
till det kapitalbelopp, som erhålles genom att räntorna efter medeltalet af
1893—1902 årens markegångspris med tillagd forsellönsersättning af 8
öre kubikfoten för råg och korn och 6 öre kubikfoten för hafre kapitaliseras
efter fyra för hundrade, hvilket Riksdagen skolat härigenom för
Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Stockholm den 25 april 1903.
Med undersåtlig vördnad.
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami.
1 Afd. 1 Band. 9 Höft.
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.