Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående samlingslokaler jämte bokförråd och skrifmaterialier för de värnpliktige. [Första KammarenB tillfälliga utskotts

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1903:78, Skrifvelse till Konungen, angående samlingslokaler jämte bokförråd och skrifmaterialier för de värnpliktige. [Första KammarenB tillfälliga utskotts

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 78.

1

\:o 78.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 6 maj 1903.

— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående samlingslokaler

jämte bokförråd och skrifmaterialier för de värnpliktige.

[Första KammarenB tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 11.]

[Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 19.]

Till Konungen.

I skrifvelse den 1 juni 1901 har Riksdagen hemställt, att Eders

Kungl. Maj:t. täcktes taga under ompröfning, huruvida icke anordningar

kunde vidtagas, hvarigenom, utan hinder för de värnpliktiges militära

utbildning, tillfälle blefve dem beredt att under den tid, tjänstgöringen

för denna utbildning påginge, erhålla undervisning i andra ämnen, af

hvilkas inhämtande de för framtiden kunde draga nytta, samt i sådant

afseende meddela de föreskrifter och vidtaga de åtgärder, som befunnes

erforderliga.

Efter det att vederbörande militära myndigheter yttrat sig med

anledning af Riksdagens berörda framställning, har, med anslutning till

den af dessa myndigheter uttalade uppfattning, genom generalorder den

3 april 1902 föreskrifvits:

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft. (N:is 78--82.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 78.

att åt värnpliktig, som för bibringandet af de för honom erforderliga

teoretiska (militära) kunskaper visat sig häraf vara i behof, skall i

samband med ämnet »instruktion» meddelas undervisning i läsning,

räkning o. s. v. samt

att under de värnpliktiges utbildning uppmärksamhet städse bör

ägnas åt allt, som kan främja deras fosterlandskärlek och medborgerliga

känsla, hvarför ock, i den mån sådant kan ske, utan att den rent

militära utbildningen eftersättes, lämplig tid bör, särskildt under söndagar

samt då väderleksförhållandena lägga hinder i vägen för de militära

öfningarnas bedrifvande, anslås till nämnda måls uppnående genom

anordnande af föredrag in. m.

Skall den föreskrift, som sålunda blifvit lämnad, kunna i nämnvärd

grad komma till tillämpning, kräfves tvifvelsutan för ändamålet

tjänliga samlingslokaler. Därförutan är anordnandet af föredrag, förevisningar,

musikaliska samkväm och dylikt ej möjligt, i alla händelser

icke under de tider, livilka i generalordern härför särskildt anvisats,

nämligen sådana, då väderleksförhållandena lägga hinder i vägen för

de värnpliktiges vistelse utomhus.

Tanken härpå har föranledt en af enskild motionär vid innevarande

års riksdag gjord framställning i syfte att åtgärder måtte vidtagas

för afhjälpande af den brist, som i berörda hänseende må vara

för handen.

Såsom i motionen framhållits, äro dylika samlingslokaler af nöden

jämväl för två andra belijärtansvärda ändamål, hvilka i militärmyndigheternas

utlåtanden endast föga och i generalordern alls icke blifvit

berörda. De gemensamma sysselsättningar, som där afsetts, skulle i

regeln förekomma endast å ordinarie eller tillfälliga fridagar; och, såsom

lätt inses, skulle de ej på långt när kunna utfylla dessa, än mindre de

lediga stunder, som äfven under vanliga öfningsdagar måste i någon

mån stå de värnpliktige till buds. Det skulle alltså ej saknas tid för

dem, hvilkas intresse väckts af ett föredrag, en förevisning eller en

uppläsning, att, därest de så önskade, göra sig närmare förtrogna med

det omhandlade ämnet. Och öfverallt, där man på allvar sökt afhålla

de unga från råa och brutaliserande nöjen genom att i stället lämna

dem tillfällen till bildande och förädlande njutningar, har man gjort den

erfarenheten, att bevistandet af föredrag och förevisningar väcker håg

för läsning på egen hand. För ändamålet skulle emellertid erfordras

tillgång till bibliotek. Sådana finnas för närvarande endast vid ett och

annat regemente, men det af dem gifna föredömet borde följas vid

alla. Blefve biblioteken så skötta, att de lockade till flitigt begagnande,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

''Riksdagens Skrifvelse N:o 78.

skulle man säkerligen i dem få den bästa ersättning, som under nuvarande

förhållanden kan ernås, för de sammanhängande lärokurser i

allmänt medborgerliga ämnen, hvilka i Riksdagens ofvannämnda skrifvelse

den 1 juni 1901 afsetts.

Äfven ur en annan synpunkt äro läsrum vid lägerplatserna nödvändiga.

Det torde väl kunna antagas, att de allra flesta värnpliktige

varit vana att genom tidningspressen, medelbart eller omedelbart, i

någon mån följa hvad som händer och sker, framför allt i den egna

hembygden. Så länge öfningstiden utgjorde en obetydlighet, kunde det

afbrott i förbindelsen med den öfriga världen, som saknaden af tidningar

under öfningsmötena måste medföra, måhända ej tillmätas någon

större betydelse. Men annorlunda ställer sig saken etter den nya härordningens

antagande, och skäl finnes därför att söka åstadkomma en

förändring i nu ifrågavarande afseende.

Af ännu betänkligare art är emellertid den isolering, som måste

inträda, om man ej sörjer för vidmakthållandet af den värnpliktiges

förbindelse med det samhälle i smått, som han i första hand tillhör:

hans hem, släktingar och vänner. För hvar och en som besinnar,

hvilket stöd i kampen mot mötande frestelser ynglingen äger i känslan

af samhörighet med sina närmaste och i hänsynen till deras omdöme,

måste det synas vara en angelägenhet af största vikt, att den värnpliktiges

förbindelse med hemmet och hemorten ej afskäres, utan att

allt göres för denna förbindelses vidmakthållande under den långa

kasern- eller baracktiden.

Lika med motionären anser alltså Riksdagen, att vid alla regementen

och lägerplatser böra finnas rymliga och praktiskt ordnade

lokaler, där de värnpliktige under sina lediga stunder kunna samlas för

åhörande af föredrag och dylikt samt hafva tillgång till böcker och

tidningar äfvensom tillfälle till brefskrifning; och Riksdagen anser behofvet

häraf vara så trängande, att dess tillfredsställande bör ske snarast

möjligt och icke får undanskjutas till den tidpunkt, då den nya härordningen

blifvit fullständigt genomförd. De förmåner, motionären härvid

afsett att söka bereda de värnpliktige, synas jämväl böra komma

det fast anställda manskapet till godo.

Riksdagen förbiser ingalunda, att de åtgärder, som i nu omförmälda

afseenden kunna erfordras, måste komma att kräfva vissa kostnader:

dels för anskaffande af skrifmaterialier, tidningar och böcker samt

förevisningsföremål äfvensom för godtgörelse åt föreläsare in. m., dels

och framför allt för lokaler.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 78.

Hvad kostnaderna af det förra slaget beträffar, lära väl utgifterna

för skrifmaterialier ej komma att uppgå till afsevärda belopp. Detsamma

torde blifva förhållandet i fråga om tidningars anskaffande. Ej

heller upprättandet af de erforderliga bokförråden synes behöfva kräfva

nämnvärda summor, därest saken ordnas tidsenligt och praktiskt. Utvägar

af olika slag kunna härvid komma i fråga. Bland annat kunde

det initiativ till ordnande af biblioteksverksamheten, som tagits genom

Riksdagens skrifvelse i ämnet den 8 maj 1902, blifva af betydelse för

nu ifrågavarande ändamål.

Hvad angar åstadkommandet af föredrag och förevisningar m. m.

liar man på flera håll hyst den uppfattningen, att regementena kunde

reda sig med de resurser, som deras egna officerskårer erbjöde. Vid

de regementen åter, där man ansett civila krafter åtminstone delvis

höra tagas i anspråk, ligger den utvägen nära till hands, att å mötesplatsen

bildas en föreläsningsförening, hvilken på enskild eller kommunal

väg anskaffar ett visst penningebelopp samt på ansökan erhåller

ett däremot svarande statsbidrag.

•p J torde det alltså kunna sägas, att för förverkligande af

nu ifrågavarande önskemål i den mån dessa anses verkställbara utan

intrång på den rent militära utbildningen — icke andra afsevärda kostnader

äro erforderliga än de, som kräfvas för anskaffande af ändamålsenliga

samlingslokaler. Vid åtskilliga regementen synas dylika redan

finnas. Andra åter lära vara alldeles i saknad däraf.

Då det gäller att finna medel för af hjälpande af den brist, som

sålunda förefinnes,_ ligger det utan tvifvel närmast till hands att tänka

pa de. kassor af olika natur och skiftande namn (»lägerkassor», bomärketenterikassor»,

»plankassor» o. s. v.), som truppförbanden hafva till sitt

förfogande för olika ändamål. Dessa kassors inkomster härröra till

mycket stor del från de hyror och arrenden, som, merendels af bryggeriägare,

betalas för disposition af marketenteribyggnaderna. Det är

alltså den a lägerplatserna förekommande utskänkning-en, som kassorna

i fråga till hufvudsaklig del hafva att tacka för sin tillvaro. Så länge

denna utskänkning kommer att fortfara, synes det vara i sin ordning,

att medel, hviska genom densamma tillflyta regementskassorna, användas

för ändamål, som kunna åtminstone i någon män konkurrera med

marketenterirörelsen och motverka dess skadliga inflytelser. Skulle

åter utskänkningen på lägerplatserna komma att upphöra och alltså de

bidrag, regementskassorna därifrån hittills åtnjutit, uteblifva, lära medel

på annan väg böra för ändamålet beredas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 78.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Riksdagen anhålla,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t vidtaga erforderliga åtgärder för att

vid de regementen och lägerplatser, som äro i saknad af nödiga samlingslokaler

för de värnpliktige jämte tillhörande bokförråd och skrifmaterialier,

denna brist måtte så skyndsamt som möjligt varda afhjälpt.

Stockholm den G maj 1903.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.