Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående skydd för vårt lands natur och naturminnesmärken.

1904-05-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:104, Skrifvelse till Konungen, angående skydd för vårt lands natur och naturminnesmärken.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 10i.

7

N:o 104.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående skydd för vårt lands

natur och naturminnesmärken.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 12.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 21.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen framställd motion kar väckts fråga om vidtagande

af åtgärder till beredande af skydd för vårt lands natur och

naturminnesmärken. Till styrkande af denna frågas vikt och betydelse

har motionären dels vid motionen fogat ett uttalande i ämnet af åtskilliga

framstående svenska vetenskapsmän, dels ock redogjort för åtgärder.

som i det af motionären afsedda syftemål inom andra länder

redan vidtagits eller stå under spörsmål.

Den sålunda inför Riksdagen framlagda frågan är till sin innebörd

alldeles ny. Visserligen hafva tid efter annan bestämmelser angående

jakt, fiske och vården af statens och enskildes skogar o. s. v. åt Riksdagen

antagits, men detta har dock skett företrädesvis i ekonomiskt

syfte. Hvad motionären afser, kan måhända närmast jämföras med hvad af

Regering och Riksdag blifvit åtgjordt för skyddandet af fornlämningar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

och historiska minnesmärken, dock med den skillnad, att lagstiftningen

därvid kommit till stånd af enbart kulturhistoriskt intresse, då däremot

i här omförmälda fråga äfven de naturalhistoriska och estetiska intressena

spela in, så till vida nämligen som motionen åsyftar att förebygga, det

en mängd djur- och växtarter samt ögat tilltalande ställen, hvilka äro

mer eller mindre kännetecknande för vårt land, genom markens uppodling

eller genom vandalisering gå sin förstörelse till mötes.

Riksdagen, som finner motionärens syfte högst beaktansvärdt,

anser också i likhet med denne, att det för vårt land torde vara hög

tid att följa exemplet af en del främmande länder, såsom Tyskland och

Amerikas Förenta stater m. fl., hvilka med stor omtanke söka bevara

enstaka minnesmärken af ursprunglig natur midt inne i odlade bygder.

I kampen mellan natur och kultur dukar den förra lätt under, såvida

ej målsmännen för mera ideella riktningar ingripa. Erfarenheten ger

ock vid handen, att naturen, äfven utan kulturens inverkan, ständigt

undergår förändringar, om också mindre märkbara. Särskilt beträffande

växter och djur försiggå dessa förändringar i allmänhet i andra riktningar

och mindre hastigt, där naturen rundt om får vara ostörd* än

där kulturen flyttats nära. Sålunda röna exempelvis växterna inflytande

såväl af den strid som de måste utkämpa med för platsen nya växter,

hvilka inflytta med kulturen, som ock af andra förhållanden, hvilka

följa denna senare i spåren.

Det är alltså framför allt genom markens fortskridande uppodling,

om hvilken ju annars icke kan vara annat än godt att säga, som en

mängd af för vårt land utmärkande naturegendomligheter hålla på att

försvinna. Den ena efter den andra af för vårt land säregna växt- och

djurarter dör ut, och naturen vanställes eller beröfvas sin bästa prydnad.

Då Regering och Riksdag genom frikostiga anslag bidraga till

utrustandet af vetenskapliga expeditioner, hvilka ha till uppgift att utforska

aflägsna länder och öka vårt lands vetenskapliga samlingar med

för dessa länder utmärkande naturalster, är det också följdriktigt, att

vi omsider söka från undergång rädda något af hvad ännu står att

rädda af det för vårt lands ursprungliga natur säregna och tilltalande.

Till förverkligande af ett sådant syfte vill Riksdagen ej ifrågasätta

något, som skulle innebära ett ingripande i den enskildes rätt att

med sin egendom förfara, som honom bäst synes, utöfver hvad nu

gällande lag därom innehåller; men då staten på de mest skilda ställen

i vårt land äger större eller mindre besittningar, kunde, enligt Riksdagens

mening, här och där en plats, där sällsynta djur eller växter

trifvas, ett egendomligt skogsbestånd, ett vattenfall, någon säregen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

teologisk bildning o. s. v. fridlysas för averkare, sa att naturen där

kunde lefva sitt eget ursprungliga lif. Lämpliga ställen för inrättandet

af dylika »nationalparker» angifvas i åtskilliga vid vederbörande utskotts

utlåtanden i ämnet fogade bilagor.

Utan att vidare ingå på denna frågas tekniska eller ekonomiska

sida, håller Riksdagen dock före, att ärendet är af den vikt, att en utredning,

så fort sig göra later, ma blifva verkställd; och da Eders

Kungl. Maj:t i institutioner, sådana som vetenskapsakademien, jordbruksdepartementet

och därunder lydande verk, har lämpliga krafter till sitt

förfogande, torde en slik utredning icke behöfva draga så synnerligen

störa kostnader.

På grund af hvad i frågan förekommit får Riksdagen därför anhålla,

det Eders Kungl. Majt:t täcktes låta verkställa utredning angående

de åtgärder, som böra vidtagas för att bereda skydd åt vårt lands

natur och naturminnesmärken.

Stockholm den 13 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1904.

10 Sami.

1 Afd.

I Band. 21 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.