Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående utredning af emigrationsfrågan m. m.

1904-05-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:107, Skrifvelse till Konungen, angående utredning af emigrationsfrågan m. m.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 107.

17

/

N:o 107.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående utredning af emigrationsfrågan

m. m.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 16-)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 5) utlåtande n:o 24.)

Till Konungen.

Genom särskilda under innevarande riksmöte väckta motioner tiar

Riksdagens uppmärksamhet fästs å emigrationen och Arissa därmed sammanhängande

frågor.

I dessa motioner har utvandringens stora samhälleliga innebörd

och den kraftförlust, den medför å alla områden af det svenska näringslifvet,

särskildt framhållits. Det är också denna sida af utvandringsfrågan,

som i vår tid mer och mer träder i förgrunden och fäster eftertanken

på möjligheten af åtgärder till att minska densamma. Uppmärksamheten

måste vända sig häråt desto starkare i denna tid, då det

blifvit uppenbart, att fosterlandet äger hittills oanade utvecklingsmöjligheter

i ekonomiskt afseende. Det blir under sådana förhållanden en

oförnuftig och sorglig motsägelse, att tiotusental af landets arbetsdugligaste

söner och döttrar hvarje år vända det ryggen för att i fjärran

Bik. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 21 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrif velse N:o 107.

land gå osäkra öden till mötes, medan hemma rikliga tillfällen finnas

att bereda dem utkomst, b ör så vidt dessa tillfällen ännu endast äro

möjligheter, måste de genom allmänna och enskilda åtgöranden göras

till verkligheter. Och sedan måste dessa verkligheter ställas för ögat

för hvar man, så att den uppfattning, som nu är så allmän bland mindre

bemedlade och som i ogynnsamma tider sprider sig som eu feber, att

i hemlandet ingen framtid är att vänta, förbytes i sin motsats.

Enligt Riksdagens uppfattning har utvandringen hufvudsakligen

sin rot i ekonomiska förhållanden. De allra flesta utvandra i hopp om

att vinna bättre villkor i ekonomiskt afseende. Utan tvifvel kunna

politiska, sociala och religiösa orsaker medverka och hos en och annan

gälla såsom hufvudanledningarna till att han eller hon söker sig ett

nytt hem på andra sidan hafvet, där de anse sina önskemål i ena eller

andra afseende! bättre förverkligade. Men som hufvudsak framstå dock

mindre goda ekonomiska förhållanden å ena hållet, utsikten till eu bärgad

ställning å andra, hvilket bäst visar sig af utvandringssiffrornas stigande

under tryckta tider i hemlandet och goda i Amerika och deras

fallande, när motsatta konjunkturer råda. Att det missnöje, det ekonomiska

betrycket närer, förenar sig med det missnöje, som kan råda

öfver samhällsförhållanden, och att därur härflyter en allmän misstämning

med åtföljande reslust eller s. k. amerikafeber, hvilken i tryckta

tider mycket utbreder emigrationen, får icke skymma blicken för att

det ondas rot är af ekonomisk art och att man där angriper det med

bästa framgång. Goda utkomstmöj 1 igiieter föranleda de med öfriga

förhållanden missnöjda att stanna i hemlandet och insätta sträfvan på

att få dessa förhållanden ändrade i stället för att draga sig undan dem

genom utvandring.

Från dessa synpunkter sedt finnas talande skäl för att genom

statens försorg ordna en egnahemsrörelse af stor omfattning och i så

lediga och praktiska former som möjligt. Också har Eders Kungl.

Maj:t i detta ämne till Riksdagen aflåtit eu proposition, som genom

särskild skrifvelse af Riksdagen besvaras.

Likasom man genom beredande af ökad möjlighet för mindre

bemedlade att skapa sig egna hem skulle sätta en damm för utvandringen

till Amerika, skulle man utan tvifvel minska densamma genom

en omfattande upplysningsverksamhet, gående ut på att lära den mindre

jordbrukaren både att genom lämpliga åtgärder uttaga mera ur sin

jord och att ej försumma de binäringar, hvilka med god skötsel ofta

gifva riklig afkastning. Vidare skall antagligen, i den mån landets in
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 107. 19

dustriella hjälpkällor med eller utan det allmännas medverkan öppnas

och tagas i'' bruk, utvandringen af industriarbetare minskas.

Ett med emigrationen i samband stående spörsmål, som i en åt

motionerna vidröres, är frågan om ett ingripande mot emigrantvärfning.

T afseende härå måste först erkännas, att utvandringen i viss

män främjas därigenom, att agenterna och deras underordnade hafva

intresse af emigrantbefordringen. De uppbära ett visst belopp för

hvarje emigrant, som de med sina respektive linjer befordra, och deras

konkurrens om emigranterna ökar själfklart emigrationen. Men hvad

som särskildt är förtjänt af beaktande är, att utvandrare i ganska stor

omfattning utan utflyttningsbetyg obehörigen befordras öfver grannlanden,

särdeles öfver Köpenhamn. Värnpliktige, som icke erhållit

vederbörligt tillstånd att utvandra, utfå gifvetvis icke utflyttningsbetyg.

Agenturer i Köpenhamn begagna sig då af att värnpliktige kunna

utan hinder resa till nämnda stad, för att fortskaffa dem denna väg till

Amerika utan utflyttningsbetyg. Och _ dessa agenturer synas genom

sina i södra Sverige i stort antal spridda underagenter med mycken

ifver locka värnpliktige att begagna sig af denna utväg att utan besvär

komma ut ur landet — lockelser, som så mycket beredvilligaie

efterkommas, som mången gärna vill slippa ifrån militäröfningaina.

Riksdagen har emellertid icke anledning att härom vidare yttra

sig, då, enligt hvad Riksdagen inhämtat, Eders Kungl. Maj :t har sin

uppmärksamhet fäst å berörda förhållande och är betänkt på åtgärder

att såvidt möjligt förebygga olaglig utvandring öfver grannlanden.

På sätt en af motionärerna uttalat är en grundlig insikt i utvandringsfrågan

första villkoret för att med hopp om framgång kunna göra

något till ett verksamt reglerande af utvandringen. Först efter eu

noggrann och fullständig utredning rörande utvandringens orsaker kan

man rätt bedöma arten af de olika åtgärder, som från det allmännas

sida till äfventyrs böra vidtagas. _

Motionären har såsom denna utrednings föremål angifvit verkställande

af dels en socialstatistisk undersökning af emigrationen inom

olika samhällslager och olika delar af vart land, dels en undersökning

om åtgärder, som kunna vidtagas för att på bästa sätt tillgodogöra sig

och möjligen befrämja återinvandringen till Sverige, dels _ slutligen eu

undersökning af amerikanska förhållanden, särskildt på näringslifvets

och folkbildningens område, i syfte att utröna hvad som till äfventyrs

kan vara förtjänt af efterföljd.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens Skrifvelse N:o 107.

. Hyad fr%an oni en socialstatistisk undersökning vidkommer, är

det i själ!va verket märkligt, att icke för länge sedan en dylik underBökning

ägt rum. Alla erkänna, att en utvandring, som tagit den omfattning,

som fallet är i Sverige, är en nationell olycka. Men detta

oaktadt har intet åtgjorts för att söka hejda den eller, såsom en första

åtgärd i sådant syfte, att noggrant undersöka den i afseende på såväl

förlopp som framför allt orsaker. Visserligen har den årliga registreringen

af in- och utflyttade efter hand fullständigats, men ännu lämnar

äfven den åtskilligt öfrigt att önska beträffande både antalet utflyttade

och andra omständigheter, som kunna bli föremål för en dylik statistik.

Så, till exempel, borde det meddelas uppgifter om utvandrarnes förin

ögenhetsställning samt i hvad män jordbrukarne bland dem äga eller

arrendera jord eller äro söner till själfägande jordbrukare. Om starkare

utvandring förekommer inom ett område, där förhållandena i detta

stycke förut vant normala, borde uppgift inhämtas om anledningen.

Öfver hufvud behöfva upplysningarna om yrkesfördelningen betydligt,

fullständigas, och Riksdagen kan icke undgå att till jämförelse hänvisa

pa, den motsvarande norska statistiken, hvilken specificerar utvandrarnes

yrken och lefnadsförhallanden långt utförligare än den svenska.

Utöfver statistiken är det emellertid nödigt att för en gång anställa

en särskild undersökning af orsakerna till" emigrationen.

Rörande omfattning och utförande af en sådan undersökning vill

Riksdagen icke närmare uttala sig, endast i korthet anmärka, att enligt

dess mening den bör vara direkt personlig, vändande sig till icke blott

den utflyttande själf, utan ock hans anhöriga eller grannar, där sådana

finnas, samt vidare att densamma bör anförtros åt statistiska centralbyiån,

sona med hjälp af prästerskapet och andra ordinarie organ för

vår befolkningsstatistik synes vara bäst skickad att utföra denna undersökning.

Den torde ock på det sättet kunna vinnas utan betydande

kostnader.

Beträffande främjandet af en återinvandring till Sverige håller

Riksdagen före, att spridandet i Amerika af uppgifter om tillfällen att

i Sverige erhålla egna jordbrukslägenheter äfvensom tillhandahållandet

hos. myndigheter här hemma af sådana uppgifter, därest en egnahemslnstitution

kommer till stånd, bör vara till fyllest, tills landets ännu i

sm forsta början varande kommunala platsförmedlingsväsende nått den

utvecklmg, att det någorlunda kan följa arbetsmarknaden i olika delar

af landet och olika yrken.

Hvad ^slutligen angår den ifrågasatta undersökningen af amerikanska

förhållanden, särskildt på näringslifvets och folkbildningens om
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 107. 21

råde, anser Riksdagen, att dylika undersökningar eller studier, gällande

än det ena, än det andra speciella området, skulle vara synnerligen

nyttiga och horde rätt flitigt utföras dels af staten och dels af föreningar

och enskilde. Amerikas väldiga utveckling och storartade framåtskridande

särdeles på näringslifvets område är en för alla uppenbar

företeelse, hvars studerande måste medföra de mest värdefulla lärdomar

för andra land. Vårt land skulle för sin ekonomiska utveckling säkerligen

hafva den största nytta af den omtanke och möda, som kunde

nedläggas på dylika undersökningar, hvilka framdeles kunde utsträckas

äfven till andra länder, då äfven land, som ligga oss närmare, hafva

mycket efterföljansvärdt att bjuda. En god del af om förmälda undersökningar

bör kunna utföras af våra beskickningar i utlandet, hvilka

däruti finge en tacksam uppgift sig förelagd.

Riksdagen vill emellertid i detta sammanhang betona, att sträfvandena

att bereda ökade utkomsttillfällen åt landets barn i syfte att

sålunda hålla dem kvar i hemlandet icke få läggas åt sidan i afvaktan

på utfallet af mer eller mindre vidlyftiga undersökningar. Endast under

denna förutsättning har Riksdagen anslutit sig till motionärens önskan

om nu ifrågavarande undersökning.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i öfvervägande:

l:o) i hvad män emigrantstatistiken må kunna och böra utvecklas

i socialstatistisk riktning; samt

2:o) i hvad mån undersökningar och studier af amerikanska förhållanden,

särskildt ur synpunkten att främja det inhemska näringsliv

et, ma kunna verkställas i större omfattning än för närvarande;

äfvensom

dels vidtaga de åtgärder, hvartill sådan pröfning kan gifva anledning,

och dels, därest så visar sig nödigt, inkomma till Riksdagen med

vederbörliga förslag.

Stockholm den 13 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1904. 10 Samt 1 Afd. 1 Band. 21 Hiift.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.