Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartememtet.

1904-05-17 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:137, Skrifvelse till Konungen angående reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartememtet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

1

N:o 137.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartememtet.

(Statsutskottets utlåtande n:o 10 och memorial n:o 46.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Landtbruksstyrelsen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1904 aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i

punkten 1) under nionde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att höja det

å staten för landtbruksstyrelsen upptagna anslag till extra biträden,

vikariatsersättning och expenser från 6,000 kronor till 9,000 kronor, eller

med 3,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Häft. (N:o 137). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Riksdagen, som funnit behofvet af ifrågavarande anslagshöjning

ådagalagdt, har höjt det å staten för landtbruksstyrelsen upptagna anslag

till extra biträden, vikariatsersättning och expenser från 6,000

kronor till 9,000 kronor, eller med 3,000 kronor.

I enlighet med detta beslut har anslagstiteln »landtbruksstyrelsen»,

nu 31,800 kronor, ökats till 34,800 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att

dels från och med år 1905 öka det under förevarande anslagstitel

till understödjande utaf premiering af nötboskap anvisade belopp från

75,000 kronor till 100,000 kronor, eller med 25,000 kronor, under enahanda

villkor för understöds åtnjutande, som gällde i afseende å de för

ifrågavarande ändamål nu anslagna statsmedel;

dels och medgifva, att af anslaget måtte få användas erforderligt

belopp för utgifvande af en riksstambok från och med år 1904 öfver

ayrshireboskap.

Då de ändamål, som skulle komma att tillgodoses genom den

föreslagna höjningen af ifrågavarande anslag, nämligen en jämnare fördelning

och utveckling af nötkreaturspremieringen samt utgifvande af

en riksstambok öfver ayrshireboskapen, måste anses vara af stor betydelse

för kreatursafveln inom landet, har Riksdagen funnit sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och alltså

dels från och med år 1905 ökat det under anslagstiteln »befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» till understödjande

utaf premiering af nötboskap anvisade belopp från 75,000 kronor

till 100,000 kronor, eller med 25,000 kronor, under enahanda villkor

för understöds åtnjutande, som gälla i afseende å de för ifrågavarande

ändamål nu anslagna statsmedel;

dels och medgifvit, att af anslaget må användas erforderligt belopp

för utgifvande af en riksstambok från och med år 1904 öfver ayrshireboskap.

I enlighet med detta beslut har anslaget till »befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar» ökats med 25,000 kronor,

eller från 175,000 kronor till 200,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

3

Hästafvel^ förbättrande.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja den

del af reservationsanslaget till hästafvel^ förbättrande, som icke utgöres

af det till prisbelöningar för hästar särskilt anvisade anslag å

100,000 kronor, från 58,550 kronor med 58,450 kronor till 117,000

kronor.

Då Riksdagen år 1903 biföll Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande

af medel till bestridande af kostnaderna för de byggnader och

anläggningar vid Flyinge hingstdepå, som föranleddes af samma depås

utvidgning, har Riksdagen ansett, att medel till öfriga med denna utvidgning

förknippade kostnader jämväl böra beviljas.

Beträffande de i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den

12 sistlidna januari närmare angifna ökade utgifter, hvarom nu är fråga,

har Riksdagen fäst uppmärksamheten på, att redan för nästa år upptagits

förhöjda kostnader å 8,500 kronor och å 20,000 kronor för furage

till ökadt antal beskällare och unghästar, oaktadt enligt stuteriöfverstyrelsens

förslag denna ökning endast skulle inträffa successivt. Då

emellertid Riksdagen inhämtat, att redan föregående år en betydlig

ökning af hästantalet vid depåen ägt rum, på grund af att inköpen

redan då omfattat ett trettiotal hingstföl samt därigenom att, till följd

af ökadt behof af beskällare, utgallringen af sådane fått anstå och att,

i stället för inköp af dyrbarare fullblodshingstar, ett större antal mindre

dyrbara hingstar förvärfvats, har Riksdagen icke ansett berörda kostnad

föranleda någon anmärkning från Riksdagens sida.

I sammanhang härmed har Riksdagen velat uttala den mening,

att, i samma mån som beskällarebesättningen vid Flyinge ökats, det

område, inom hvilket hingstar från depåen utplaceras, synes böra utvidgas.

Mot omförmälda utgifter vid Flyinge hingstdepå har Riksdagen

icke haft annat att erinra, än att den till 3,790 kronor upptagna

kostnaden för den extra personal af en officer och sex man, som skulle

kommenderas från något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena

till tjänstgöring vid depåen under sju månader af året, icke synes böra

uppföras å ordinarie stat. Denna kommendering, om hvars lämplighet

Riksdagen icke är fullt öfvertygad, torde nämligen vara att betrakta

såsom en tillfällig försöksåtgärd, hvars ändamålsenlighet synes böra

genom medlens uppförande såsom anslag å extra stat underkastas Riksdagens

förnyade ompröfning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Om det för denna utgift afsedda belopp, 3,790 kronor, fråndrages

den af Eders Kungl. Maj:t äskade anslagssökningen å 58,450 kronor,

återstå 54,660 kronor, hvilket belopp för att vinna jämnadt tal sjmes

böra ntföras med 54,650 kronor, hvarigenom detsamma, sammanlagdt

med nuvarande anslagsbeloppet till hästafvelns förbättrande, 158,550

kronor, bildar en summa af 213,200 kronor.

Riksdagen har alltså dels höjt den del af reservationsanslaget till

hästafvelns förbättrande, som icke utgöres af det till prisbelöningar

för hästar särskildt anvisade anslag å 100,000 kronor, från 58,550

kronor till 113,200 kronor, eller med 54,650 kronor; dels ock för

bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå på

extra stat för år 1905 beviljat ett anslag å 3,790 kronor.

I enlighet härmed har ordinarie anslaget till hästafvelns förbättrande

i sin helhet upptagits till 213,200 kronor, däraf 100,000 kronor

till prisbelöningar för hästar.

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland

husdjuren.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att af

förslagsanslaget till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar

bland husdjuren måtte utgå dels till resestipendier åt legitimerade

veterinärer, under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

kunde finna godt föreskrifva, ett årligt belopp af 2,200 kronor, samt

dels de ersättningar, som enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande skulle

af statsmedel tillkomma tillförordnade länsveterinärer vid andra förordnanden

än under vakans, i den mån dessa ersättningar icke blefve

guldna med hvad vederbörande ordinarie länsveterinär vore skyldig att

under den tid, förordnandet varade af sin aflöning afstå.

Riksdagen, som emot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

icke haft något att erinra, har alltså bifallit Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag.

Fiskerinäringens understöd.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen

dels att, under villkor att den nu lediga förste fiskeriassistentbefattningen

med utgången af innevarande år och andre fiskeriassistent
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

befattningen efter nuvarande innehafvare^ af denna befattning'' afgång

indroges, godkänna det i statsrådsprotokollet för jordbruksärenden den

12 januari 1904 intagna förslaget till stat för statens fiskeriadministration

äfvensom de villkor och förbehåll, som i statsrådsprotokollet föreslagits

för åtnjutande af de i samma stat upptagna löneförmåner, samt

medgifva ej mindre att, för tillsättande från och med år 1905 af två

fiskeriintendentsbefattningar och från den tid, då den från anslaget till

fiskerinäringens understöd till andre fiskeriassistenten nu utgående aflöning

samt resekostnads- och traktamentsersättning upphörde att utgå,

jämväl af den i staten upptagna fiskeriassistentbefattningen äfvensom

för anställande från och med år 1905 af två fiskeristipendiater och en

fiskeriingenjör, måtte under anslagstiteln »fiskerinäringens understöd»,

uppföras ett anslag med benämning »statens fiskeriadministration» till

belopp af 16,000 kronor, än äfven att af detta anslag måtte, så länge

nuvarande andre fiskeriassistenten i denna sin befattning kvarstode,

användas till aflöning samt resekostnads- och traktamentsersättning åt

honom högst 3,000 kronor, för år räknadt;

dels ock att, i följd af hvad sålunda föreslagits samt på grund af

hvad i statsrådsprotokollet i öfrigt anförts, höja anslaget till fiskerinäringens

understöd från 42,000 kronor till 66,000 kronor, eller med

24,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen

såväl, under villkor att den nu lediga förste fiskeriassistentbefattningen

med utgången af innevarande år och andre fiskeriassistentbefattningen

efter nuvarande innehafvarens af denna befattning afgång

indragas, godkänt

dels följande stat för statens fiskeriadministration:

Tjänst-

Summa

Aflöning:

Lön

görings-

penningar

1 fiskeriintendent .....................

2,500

1,500

4,000

Efter fem år kan

lönen liöjas med

5 fiskeriintendenter ..................

12,500

7,500

20,000

500 kronor och

efter tio år med

ytterligare 500

kronor.

1 fiskeriassistent ........................

1,800

1,200

3,000

2 fiskeristipendiater, arfvoden

—

—

3,000

1 fiskeriingenjör, arfvode

—

—

2,000

Summa aflöning kronor

—

1

32,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

dels vissa i ofvanberörda skrifvelse närmare angifna villkor och

förbehåll för åtnjutande af de i staten upptagna löneförmåner,

samt medgifvit ej mindre att, för tillsättande från och med år 1905

af två fiskeriintendentsbefattningar och från den tid, då den från anslaget

till fiskerinäringens understöd till andre fiskeriassistenten nu utgående

aflöning samt resekostnads- och traktamentsersättning upphör

att utgå, jämväl af den i staten upptagna fiskeriassistentbefattningen

äfvensom för anställande från och med år 1905 af två fiskeristipendiater

och en fiskeriingenjör, må under förevarande anslagstitel uppföras ett

anslag med benämning »statens fiskeriadministration» till belopp af

16.000 kronor, än äfven att af detta anslag må, så länge nuvarande

andre fiskeriassistenten i denna sin befattning kvarstår, användas till

aflöning samt resekostnads- och traktamentsersättning åt honom högst

3.000 kronor, för år räknadt;

som ock höjt anslaget till fiskerinäringens understöd från 42,000

kronor till 60,000 kronor, eller med 18,000 "kronor.

Skogsväsendet.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva,

att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet måtte under år 1905 få användas ett belopp

af högst 2,267 kronor till aflöningar åt en föreståndare och lärare

samt en skogsrättare vid Hällnäs skogsskola, till tio stipendier för lärlingar

vid samma skola äfvensom till expenser och underhåll vid skolan,

allt att utgå efter enahanda grunder, som gällde i afseende å aflöningar

och andra utgifter vid statens öfriga skogsskolor.

Mot denna Eders Kungl. Maj:ts framställning, som är föranledd

af nästlidet års Riksdags beslut om inrättande af en ny skogsskola å

ofvannämnda lägenhet, har Riksdagen icke haft något att erinra, hvadan

alltså hvad Eders Kungl. Majrt i förevarande hänsende föreslagit

vunnit Riksdagens bifall.

Landtmäteristaten.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under villkor

att det i landtmäteristyrelsens stat uppförda anslaget till vikariats
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

ersättning, arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad minskas

med 2,000 kronor, eller från 7,000 kronor till 5,000 kronor, i samma

stat uppföra ett förslagsanslag å 5,000 kronor till bestridande af kostnaderna

för kopiering af i landtmäteristyrelsens arkiv förvarade kartor

med därtill hörande handlingar, som för det allmännas räkning erfordras

eller af enskilde begäras,

På sätt i ofvanberörda statsrådsprotokoll meddelas, blef det i landtmäteristyrelsens

stat uppförda anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden

åt extra biträden och renskrifningskostnad)) af 1902 års Riksdag för

bestridande af kostnaderna för ökade renovationsarbeten höjdt med 2,000

kronor till 7,000 kronor; och har Eders Kungl. Maj:t nu ifrågasatf att,

genom utbrytande af sistberörda belopp samt med tillägg af 3,000 kronor

å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag för nämnda ändamål.

Då emellertid det ökade renovationsarbetet å generallandtmäterikontoret,

enligt hvad i statsrådsprotokollet upplysts, delvis föranledts af att i flera

län, där liflig industriell verksamhet råder, såsom Västerbottens, Gäfleborgs

och Värmlands län, landtmäterikontorens kartor och handlingar

genom eldsolyckor helt och hållet eller till stor del gått förlorade,

samt således i viss mån är beroende af tillfälliga omständigheter, anser

Riksdagen de för detta särskilda arbetes bekostande erforderliga

medel icke böra såsom fast anslag beviljas, utan lämpligen böra på extra

stat uppföras, vid hvilket förhållande anslaget icke synes böra gifvas

naturen af förslagsanslag. Riksdagen anser därför, att anslaget till

vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad

bör bibehållas vid sitt nuvarande belopp å 7,000 kronor att med 2,000

kronor användas till bestridande af kostnader för kopiering af i landtmäteristyrelsens

arkiv förvarade kartor med därtill hörande handlingar

samt att för samma ändamål på extra stat för år 1905 bör beviljas

ett anslag å 3,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det

sätt bifallits, att Riksdagen uppfört det i landtmäteristyrelsens stat

upptagna anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden

och renskrifningskostnad med oförändradt belopp 7,000 kronor, men

med titeln: »vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden och ren
skrifningskostnad

(däraf 2,000 kronor till kostnader för kopiering af

kartor och handlingar)» samt till bestridande af ökade kostnader för

kopiering af i landtmäteristyrelsens arkiv förvarade kartor med därtill

hörande handlingar, som för det allmännas räkning erfordras eller af

enskilde begäres, på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag å 3,000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Skiften och afvittringar.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva,

att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjänsten under år 1905

för afvittringslandtmätarne i Västerbottens och Norrbottens län kunde

komma att understiga 3,000 kronor för dem, som tillhörde första lönegraden,

och 3,500 kronor för dem, som på grund af ålder i tjänsten

åtnjöte arfvodesförhöjning, måtte desse tjänstemän godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för år 1905 åt föredraganden

af afvittringsärendena i Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna

belopp.

Hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har

vunnit Riksdagens bifall.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o) Beträffande öfriga här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslag har Eders Kungl. Maj:t ej föreslagit annan förändring, än att

för jämnande af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m., nu utgörande 16,736 kronor, måtte

höjas till 16,786 kronor, eller med 50 kronor.

Riksdagen får anmäla, att samtliga ordinarie anslag under nionde

hufvudtiteln, i hvilka här ofvan icke föreslagits förändring, för år 1905

fastställts till samma belopp som i innevarande års riksstat; dock att

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för jämnande af

hufvudtitelns slutsumma höjts med 50 kronor till 16,786 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

9

Extra anslag.

Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å

tillfälliga, till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, har Riksdagen fattat

följande beslut.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för höjning

från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre lantbruksskolor

utgående understöd af statsmedel, å extra stat för år 1905 anvisa ett

anslag af 6,000 kronor

Under erinran, att Riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

i ämnet gjorda framställningar för hvart och ett af åren 1902, 1903

och 1904 anvisat å extra stat ett anslag af 6,000 kronor för höjning

från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor

utgående understöd af statsmedel för genomförande af omorganisation

af dessa skolor på sådant sätt, att kurserna vid desamma, utan

minskning af den teoretiska undervisningen, förändrades från tvååriga

till ettåriga, och då denna omorganisation visat sig vara till gagn för

skolornas verksamhet, har Riksdagen, för höjning från 4,000 kronor

till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor utgående

understöd af statsmedel, å extra stat för år 1905 anvisat ett anslag

af 6,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet al jordbruk och landtmannanäringar.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att af det såsom

bidrag till uppförande å landtbruksakademiens experimentalfält af

en ny museibyggnad beviljade anslag af 50,000 kronor å extra stat

för år 1905 anvisa återstående belopp 25,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prat. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Riksdagen bär af det såsom bidrag till uppförande å landtbruksakademiens

experimentalfält af en ny museibyggnad beviljade anslag

af 50,000 kronor å extra stat för år 1905 anvisat återstående beloppet,

25.000 kronor.

12:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruJcsmöten på extra stat för år 1905 anvisat 7,500

kronor.

13:o) Vidare, och på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag, har Riksdagen, till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster å extra stat för år 1905 anvisat

12,500 kronor.

14:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen vidare på extra stat för år 1905 anvisat såsom

bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och

näringarnas behof — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller

hyresmedel för kemist och assistent än äfven aflöningen till desse och

laboratorietjänaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —

4.000 kronor för hvarje station eller tillhopa 32,000 kronor.

15:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af en för öfre

Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norbottens län — under

villkor, att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest

bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst 6,750

kronor — på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag af 11,250 kronor.

16:o) Riksdagen har vidare på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom

framställda förslag på extra stat för år 1905 till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande anvisat ett anslag af 10,000 kronor för att med högst 1,000

kronor för hvarje anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller

i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i

afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kungl.

Maj:t fastställas.

17:o) Inom Riksdagen har i väckta motioner föreslagits, att Riks
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

dagen måtte såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet å riksstatens nionde hufvudtitel

uppföra ett anslag af 40,000 kronor.

Till stöd för ifrågavarande förslag har i motionerna anlörts

följande:

»Inför den mäktiga utveckling, som vissa grenar af vår landthushållning,

framför allt boskapsskötsel och mejeridrift, på senare tider

tagit, synes man blott alltför benägen att glömma, att själfva grundlaget

för vår modernäring dock allt fortfarande är att söka inom jordbrukets

växtodling. Med de ofantliga vidder, denna i vårt land intager, representera

dess afkastning också värden, större än från någon annan af vårt

lands förvärfskällor. Hvarje ökning af densamma med låt vara blott

några enstaka deciton pr hektar kommer därför ock att gälla summor,

hvilka måste väga tungt i hela vårt folks ekonomiska ställning.

I detta syfte, förhöjande af den svenska jordens afkastning, har

Sveriges utsädesförening i Svalöf nu arbetat under en följd af år. Allt

sedan år 1890 har föreningen också åtnjutit ett statsanslag af 15,000

kronor, hvilket tillsammans med den ännu något större summa, som

från andra håll — från rikets hushållningssällskap, i medlemsafgifter

och dylikt — influtit, satt henne i stånd att åtminstone delvis fullfölja

sitt program.

I detta program ingick från början ett arbete med samtliga landtbrukets

kulturväxter, spannmålsslagen, foderväxterna och rotfrukterna,

hvilkas afkastning man ville höja genom uppdragandet af nya, bättre

och för våra förhållanden särskilt passande sorter. En dylik ökning i

afkastningen blefve här af desto större värde som den kunde ernås utan

ökade produktionskostnader. Det arbete, som en sådan sortuppdragning,

»förädling», fordrade, befanns emellertid snart nog vara omständligare,

än man tänkt sig, hvarför man till en början måste inskränka sig till

de närmast till hands liggande sädesslagen. Med dessa har föreningen

också ernått resultat, som tillvunnit sig stor uppmärksamhet ej minst i

utlandet. Sålunda hafva ju de senare åren en mängd utländska vetenskaps-

och fackmän i studieändamål besökt Svalöl liksom åtskilliga

främmande regeringar ditsändt stipendiater för att taga kännedom om

föreningens verksamhet.

Till ett tjogtal uppgå redan de nya sorter, som från Svalöf kommit

praktiken till godo, och än flera äro därifrån snart att förvänta. Utrustade

hvar för sig med vissa bestämda egenskaper, ser man också

redan nu några bland dessa sorter intaga sina särskilda utbredningsområden

eller vinna användning för vissa bestämda ändamål, en specia
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

lisering, som tydligen är af den största betydelse. Med vårt lands stora

rikedom på olika jordmåner under jämväl starkt skiftande klimatiska

betingelser är nämligen en tillgång till dylika specialsorter en fördel,

som knappast kan skattas för högt, sedan man väl en gång kommit

till full insikt om sanningen af satsen: rätta sorten på rätta platsen.

Bästa beviset på de nya Svalöfsorternas företräden framför de,

äldre torde vara den stora spridning, de vunnit icke blott i vårt eget,

utan äfven i vissa främmande länder. Och dock må man ihågkomma,

att de först från och med år 1897 börjat komma allmänheten i större

utsträckning till hända. Att beräkna den direkta vinst, som med detta

nya odlingsmaterial kan tillskyndas vårt jordbruk, är visserligen ännu

icke möjligt. Som en liten fingervisning i denna väg kan det dock

kanske vara värdt att beakta de utlåtanden, som årligen ingå från de

mindre brukare, hvilka blifva delaktiga af den med särskildt statsunderstöd

sedan ett tiotal år pågående förskotteringen af hafreutsäden från Svalöf.

Dessa lyda exempelvis för de båda åren 1900 och 1901, som följer:

Mycket bättre (d. v. s. 1/3—1/ä gång

högre skörd)

Bättre (utan uppgift om hur mycket)

Lika med ortens vanliga (dock ofta

med hänvisning på särskildt ogynnsamma

väderleksförhållanden) ...

Sämre är ortens vanliga...................

Ingen uppgift ...................................

1900 1901

i 38 fall =10,1 % i 36 fall = 11,2 %

„ 270

»t

= 72.2

V

„ 191 „

- 59,5 ,,

„ 41

11

= 11,0

11

„ 69 „

= 21,5 „

„ 5

11

= 1,3

11

„ 6 ,,

= 1,8 „

„ 29

11

= 5,4

11

„ 19 „

= 6,o „

I respektive 70,7 och 82,3 procent fall alltså ett märkbart bättre

resultat med Svalöfs än med ortens vanliga utsäden. Såsom den minsta

ökning i afkastning, som af odlaren på detta sätt med säkerhet bör

kunna iakttagas, får man väl anse 100 kg. pr tunnland eller 200 kg. pr

hektar. Antaget alltså, att de nya Svalöfsorterna vid sin blifvande

spridning utöfver hela landet kunde prestera åtminstone ett sådant

öfverskott, skulle redan detta på den med säd odlade arealen i vårt

land, öfver 1,600,000 hektar, göra 3,200,000 deciton, representerande

en ökad årlig inkomst för vårt land af icke mindre än 30 millioner

kronor. Och dock är denna beräkning säkerligen för lågt tilltagen,

enär man i nu anförda exempel hvarken haft med de nyaste och bästa

sorterna eller i allmänhet med jord i högre kultur att göra.

A andra sidan har erfarenheten visat, att sådana jämna och likartade

sorter med noga kända egenskaper och fordringar ingenstädes

bättre komma till sin rätt än just i det intensiva jordbruket. De skola

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

därför helt säkert också få en särskild betydelse för det slags husmansbruk,

hvars uppkomst man numera äfven här i vårt land vill pa allt

sätt söka främja. Därvid kommer då äfven den lilla egendomens i de

flesta fall likartade beskaffenhet och jordmån väl till pass.

Men ej blott af sädesslagen, utan äfven af landtbrukets öfriga

kulturväxter är ett bättre och mera gifvande odlingsmaterial, än hvad

vi för närvarande ha att tillgå i vårt land, af behofvet påkalladt. Den

högst ansenliga import af potatis från Tyskland, som senare åren ägt

rum, visar sålunda, att vår produktion af denna viktiga vara långt ifrån

är hvad den bör vara, då på detta sätt utlandet kan upptaga en konkurrens

med våra inhemska produkter i vart eget land, frakter och

mellanhänder till trots. Hvad som emellertid gjort Tyskland så konkurrenskraftigt

på detta område och bragt dess potatisodling till hvad

den i närvarande stund är — den främsta i världen är framför allt

de nya, för landets förhållanden afpassade sorter, man där haft att tillgå.

Att helt enkelt hit till landet införa dessa vore dock helt visst icke

tillfyllestgörande, enär på grund af vårt lands egendomliga och därtill

starkt växlande klimat och jordmån det med visshet kunde antagas, att

dessa främmande sorter blott i sällsynta och särdeles gynnsamma fall

här skulle låta sina egenskaper komma till sin fulla rätt. Sålunda har

man exempelvis vid dessa tyska sorters uppdragning ej ansenlig behöfva

taga hänsyn till mognadstiden, en sak, som däremot för vårt land,

särskild! dess nordliga delar, påtagligen är af den största betydelse.

För att få ett för vårt lands olika delar fullt passande odlingsmaterial,

är en inhemsk förädling af potatisen sålunda alldeles nödvändig.

Ej mindre viktiga än potatisen äro emellertid foderväxterna. Af

deras produktion bero ju sålunda närmast boskapsskötseln och mejeridriften,

vårt landtbruks antagligen för längre tid framåt förnämsta

exportgrenar. Men därtill kommer, att hithörande växter alldeles särskild!

lämpa sig för de klimatiska förhållandena inom vidsträckta delar af vårt

land, hvarförutom också mycket af vår svenska jord bäst ägnar sig för

extensiv drift, i hvilken foderväxtodlingen ju alltid bör intaga en framskjuten

plats.

Äfven för minskning af jordbrukets produktionskostnader är en

ökad foderväxtodling önskvärd. Redan nu af stor betydelse, blir en

dylik minskning måhända framdeles än mera nödvändig. I England

talar man sålunda allt mera om uppställandet åt sådana hinder för importen

af mejeriprodukter, att vi därmed skulle få att uthärda en ännu

allvarsammare konkurrens, hvars utgång som alltid i dylika fall då

väsentligen blir beroende på det pris, till hvilket vi förmå producera

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

våra varor. Såsom sakerna nu stå, hafva vi emellertid icke rätt att

här i landet berömma oss af någon särskildt billig produktion; snarare

tvärtom. Att basera utfodringen af en ansenlig kreatursstock hufvudsakligen

på spannmålsodling och inköp af kraftfoder kan väl nämligen

icke vara att anse som billigaste hushållning? Eu sådan bör väl tvärtom

i främsta rummet grunda sig på användning af de naturligaste fodermedlen,

hö, grönfoder, bete och rotfrukter.

En ökad och förändrad utläggning af fodervallar här i landet

låter sig dock icke utan vidare genomföras. Till en början fordras

härför en särskild sakkunskap, som ännu hos oss är ganska sällsynt,

och för det andra uppställer vårt hårdare klimat nya svårigheter beträffande

odlingsmaterialets härdighet, dem det först af allt gäller att

öfvervinna. Många af de bästa fodergräsen och vissa klöfvertyper

förekomma nämligen i handeln endast med ursprung från länder med

utprägladt mildt klimat och förmå för den skull icke uthärda våra

vintrar i mellersta och öfre Sverige. Emellertid äga vi i vårt eget

land ett säkert utgångsmaterial i här förekommande vilda former af

samma arter, som med nödig härdighet förena äfven andra värdefulla

egenskaper. Och att äfven därvidlag krafvet på en billig produktion

skulle främjas genom tillgång på olika sorter, är lätt att inse, ty afkastningens

storlek och kvalitet är här lika mycket som hos sädesslagen

betingad af sorten. Dylika olikvärdiga sorter t. ex. hos gräsen

ha hittills dock knappast funnits.

Lika många och tungt vägande skäl kunna naturligtvis framdragas

för behofvet af en inhemsk bearbetning jämväl af rotfrukterna,

hvilkas på en gång billiga och värdefulla bidrag till utfodringen allt

mera uppskattas.

Inför sådana allvarliga kraf från det svenska jordbrukets sida

som här angifha har utsädesföreningen alltså, 1902, ansett sin ställning

fordra, att hon skrede till vidare utveckling af sin verksamhet i ofvan

angifna riktning.

På hvilka vägar och i hvilken form man tänkt sig böra genomföra

dessa nya arbeten, har ledaren för anstalten på Svalöf ganska

utförligt angifvit i föreningens tidskrift, de båda sista årgångarna,

sedan han först med understöd från Kungl. Maj:t satts i tillfälle att

studera hithörande förhållanden i utlandet och hunnit närmare pröfva

Svalöfsmetodens användbarhet för de olika föreliggande uppgifterna.

Arbeten sådana som de nu föreslagna förädlingarna af potatis, af de

många slagen fodergräs, de olika klöfverarterna o. s. v. kunna emeller
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

tid enligt den på Svalöf förvärfvade erfarenheten icke upptagas så småningom

och efter hand, utan endast på en gång och med full kraft,

så framt icke resultaten skola mera, än önskligt och nyttigt är, fördröjas.

Den ökning, som häraf oundvikligen skulle föranledas, förutsätter

emellertid väsentligt ökade tillgångar. De medel, öfver hvilka

föreningen för närvarande förfogar, ha nämligen visat sig öfverskridas

redan med de nämnda förarbetena, så att inkomst- och utgiftsstaten,

som redarn för år 1902 gått ungefär jämnt ihop utan att medgifva

öfliga afskrifningar af inventarier och dylikt, för år 1903 och ännu

mer 1904 med visshet kommer att förete en ansenlig underbalans.

Sistlidne höst har föreningen alltså ingått till Kungl. Maj:t med

underdånig anhållan, det Kungl. Maj:t i nåder täcktes vidtaga sådana

anstalter, att från och med år 1905 kunde beredas föreningen ett statsunderstöd

af sammanlagdt 40,000 kronor årligen.

Denna ansökan, hvarmed afsågs att Kungl. Maj:t skulle hos Riksdagen

äska det erforderliga beloppets beviljande, har af Kungl. Maj:t

hänskjuta till kungl. landtbruksstyrelsen och af denna i sin ordning

underställts de församlade ombuden för rikets hushållningssällskap,

hvilka öfver densamma afgifvit ett tillstyrkande utlåtande, hvarpå kungl.

landtbruksstyrelsen för sin del efter infordrande af ytterligare upplysningar

från föreningens styrelse inkommit med utlåtande i ämnet.

Härmed var tiden emellertid så långt framskriden, att ingen utsikt

fanns, det frågan kunde komma till afgörande före uppsättandet

af Kungl. Maj:ts statsverksproposition till denna Riksdag. Ett vidare

uppskof af denna fråga skulle dock vara särdeles olägligt, enär de på

Svalöf redan pågående förarbetena därmed skulle ytterligare förlängas

och sålunda möjligen åsamka den i allmänhetens intresse arbetande

anstalten så stora förluster, att dess ekonomi däraf för längre tid kunde

blifva betänkligt rubbad.

Då det här alltså gäller att vinna en i anseende till frågans stora

allmänna betydelse särdeles viktig tidsbesparing,

då utsädesföreningen redan under adertonårig verksamhet tillkämpat

sig en från kompetent håll erkänd ställning på sitt hittillsvarande

arbetsområde och

då dess redan ernådda resultat synas ingifva grundade förhoppningar

om för hela vår landtliushållnings framtida utveckling afgörande

framsteg jämväl inom de nya afdelningar af växtodlingen, som nu sättas

i fråga till bearbetning,

hafva vi undertecknade härmed ansett oss böra såsom vår motion

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

till innevarande Riksdag frambära Sveriges utsädesförenings i fråga

varande anslagsäskande.»

Vid motionerna var fogadt följande

Förslag till inkomst- och utgiftsstat för Sveriges Utsädesförening

under år 1905.

Inkomster.

Statsanslag till förädlingsarbetena (förut beviljade) ................... 15,000

» » » nu begärd ökning ................ 25,000

» » fördelning af liafreutsäden..................................... 3,000

Hushållningssällskapens anslag............................................................. 16,150

Medlemsafgifter ......................................................................................... 2,500

Royalty å till utsädesbolaget öfverlåtna stammar........................... 4,000

Skörden från försöksfälten .................................................................. 1,500

Ersättning för kontrollen af utsädesbolagets utsäden .................. 4,000

Annonser ...................................................................................................... 700

Summa kronor 71,850.

Utgifter.

Aflöningar till ordinarie tjänstemän ................................................. 19,000

» i och för de nya arbetena .............................................. 9,000

d till extra biträden .............................................................. 2,500

Försöksverksamheten på Svalöf ........................................................... 13,000

» » Ultuna och hos hushållningssällskapen 5,000

Fördelningen af hafreutsäden................................................................. 3,000

Kontrollen af utsädesbolagets utsäden .............................................. 4,000

Resor.......................................................................................................... 3,000

Föreningens tidskrift och andra trycksaker ................................... 3,000

Böcker och tidskrifter.............................................................................. 1,000

Skrifmaterialier, porto och telefon .................................................... 1,000

Eldbrand, ljus och städning ................................................................. 3,000

Underhåll af planteringar och vägar.................................................. 500

Reparationer ............................................................................................ 1,500*

Räntor................................................................................................ 1,500

Diverse omkostnader, utskylder, försäkringar, frakter m. m. ... 1,850

Summa kronor 71,850.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Såsom i motionerna omförmäles, liade Sveriges utsädesförening i

skrifvelse den 29 oktober 1903 bos Eders Kungl. Maj:t anhållit, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes för år 1905 anvisa ett anslag å 40,000

kronor till uppehållande af föreningens praktiskt vetenskapliga verksamhet.

I häröfver afgifvet yttrande af den 7 november 1903 hafva hushållningssällskapens

i Stockholm församlade ombud förklarat sig i likhet

med utsädesföreningen anse de föreslagna förädlingsarbetena för eu

mera rationell potatis- och foderväxtodling vara af den största betydelse

för vår modernäring; och funno ombuden de af föreningen redan

upptagna arbetena å dessa nya arbetsfält i hög grad förtjänta att

understödjas med statsmedel, på grund hvaraf ombuden hemställde om

bifall till föreningens omförmälda framställning.

Landtbruksstyrelsen, som den 31 december 1903 till Eders Kungl.

Maj:t afgifvit infordradt utlåtande i förenämnda ämne, har däri anfört,

bland annat, att det framgångsrika arbete, föreningen utfört med afseende

å landets strå- och trindsäden, utgjorde en borgen för att

föreningen skulle lyckas jämväl i sitt tillämnade arbete för förädling

af landets potatisodling samt att, hvad beträffar foderväxtodlingen, det

enligt styrelsens uppfattning vore af stor vikt för ökande af foderskördarna,

att större tillgång funnes inom landet på lämpliga foderväxtfrön

för de ett- till treåriga vallar, som numera förekomme i de

allra flesta växtföljder, som ock för de mångåriga vallar, hvilka hade

en stor betydelse, särskildt för de nordliga delarna af vårt land, hvarest

spannmålsodling ej i större utsträckning kunde med fördel bedrifvas.

Äfven uppdragandet af nya klöfver- och grässtammar efter inhemskt

eller fullt häi''digt material samt dessa stammars vidare utbredningborde

därför, enligt styrelsens mening, ingå i det förädlingsarbete af

landets kulturväxter, som utgjorde föremål för ifrågavarande förenings

verksamhet. Emellertid ansåg styrelsen, i betraktande af de betydelsefulla

resultat, som af föreningen ernåtts med de statsanslag, föreningen

redan åtnjutit, och då förädlingen af strå- och trindsädesslagen, hvad

såväl metod som färdigt material anginge, numera nått en sådan ståndpunkt,

att hädanefter dess fortsatta bedrifvande med oförminskad kraft

ej behöfde taga i anspråk vare sig så stor personal eller så dryga

omkostnader som hittills, att det begärda statsanslagets belopp kunde

nedsättas och att ett anslag för år 1905 af 27,000 kronor skulle möjliggöra

för föreningen att utvidga sitt förädlingsarbete i önsklig omfattning,

om också genom eu sådan nedsättning i det begärda anslaget

Bill. till Riksd. Prot. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

arbetet med foderväxternas förädling till äfventyra skulle kräfva längre

tid än föreningen själf förutsatt.

Sveriges utsädesförening har utan tvifvel utvecklat eu så framgångsrik

och för svenska jordbruket betydelsefull verksamhet, att den

väl är förtjänt af understöd från det allmännas sida. Beträffande det

belopp, som i sådant afseende bör utgå, har Riksdagen ansett, att det

af föreningen begärda bidraget å 40,000 kronor bör densamma beredas.

En nedsättning i detta belopp, på sätt landtbruksstyrelsen ifrågasatt,

skulle, efter hvad styrelsen jämväl antydt, föranleda, att arbetet med

foderväxternas förädling komme att kräfva längre tid än föreningen

förutsatt. Men Riksdagen finner denna del af föreningens utvidgade

verksamhet vara af så stor vikt särskildt för jordbruket inom norra

delarna af vårt land, att Riksdagen anser dess fortgång och utvecklingböra

kraftigt främjas. Enligt hvad i motionerna meddelas, kunna

sådana arbeten som de nu föreslagna förädlingarna af potatis, af de

många slagen fodergräs och af de olika klöfversorterna, enligt den å

Svalöf förvärfvade erfarenheten, icke upptagas så småningom och efter

hand utan endast på en gång och med full kraft, så framt icke

resultaten skola mera, än önskligt och nyttigt är, fördröjas; och vid

sådant förhållande synes icke lämpligt, att genom en nedsättning i anslaget

hinder uppställes mot att det nu ifrågavarande arbetet från början

fullt planmässigt igångsättes.

Då emellertid Riksdagen inhämtat, att föreningen alltsedan år

1894 af Eders Kungl. Maj:t tillagts ett bidrag af 15,000 kronor från

anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,

och anledning förefinnes till antagande, att sådant bidrag äfven för den

närmaste framtiden kommer att med enahanda belopp af Eders Kungl.

Maj:t beviljas, anser Riksdagen icke erforderligt, att Riksdagen för

ändamålet anvisar högre anslag än 25,000 kronor; och synes detta anslag

lämpligen böra på extra stat uppföras. Ifrågasättas kan äfven,

om ej för anslagets åtnjutande borde föreskrifvas vissa villkor i afseende

å kontrollen öfver medlens användande; men torde det böra öfverlämnas

till Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser i detta

afseende, som må finnas af förhållandena påkallade.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1905 beviljat ett anslag

å 25,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

för godt bestämma, utgå såsom bidrag till uppehållande af Sveriges

utsädesförenings praktiskt-vetenskapliga verksamhet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, till utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning, på extra stat för år 1905 anvisat 1,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att för

anställande af en förste och en andre torfingenjör samt två torf assistenter

på extra stat för år 1905 anvisa ett anslag af 25,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att, för anställande från och med den 1 nästkommande

maj af en andre torfingenjör och ytterligare en torfassistent,

låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna 6,000 kronor, dels ock att till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande för vidtagande af sådana åtgärder, som kunna finnas vara

ägnade att främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet att

tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång, på extra

stat för år 1905, att i mån af behof användas, anvisa ett belopp af

25,000 kronor, med rätt därjämte för Eders Kungl. Maj:t att under år

1905, likaledes i mån af behof, för enahanda ändamål disponera hvad

vid utgången af år 1904 icke blifvit användt af det anslag å 100,000

kronor, som Riksdagen på extra stat för år 1902 anvisat till Eders

Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande af åtgärder i ofvan angifna syfte.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen, med

bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit,

på extra stat för år 1905 beviljat

dels för anställande af eu förste och eu andre torfingenjör samt

två torfassistenter 25,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att,

för anställande från och med den 1 i denna månad af en andre torfingenjör

och ytterligare en torfassistent, låta utaf nämnda belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 6,000

kronor, samt

dels till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande af sådana

åtgärder, som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan

angående lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar

befintliga bränsletillgång, att i mån af behof användas, ett belopp af

25.000 kronor, med rätt därjämte för Eders Kungl. Maj:t att under

år 1905, likaledes i mån af behof, för enahanda ändamål disponera

hvad vid utgången af år 1904 icke blifvit användt af det anslag å

100.000 kronor, som Riksdagen på extra stat för år 1902 anvisat till

Eders Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande af åtgärder i ofvan

angifna syfte.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom hos Riksdagen

gjorda framställning, har Riksdagen, till understöd åt Svenska mosskulturföreningen,

på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag af 15,000 kronor.

21:o) Eders Kung]. Magt har föreslagit Riksdagen att såsom bidragtill

åtgärder för höjande af det mindre jordbruket på extra stat för år

1905 anvisa ett anslag af 70,000 kronor.

Då de ändamål, för hvilka ifrågavarande anslag är afsedt, nämligen

premiepris och premielån vid premieringarna samt bidrag till studieresor

äfvensom understöd till kontrollföreningarna, synas vara väl ägnade att

främja det mindre jordbrukets utveckling och sålunda befordra ett viktigt

statsintresse, har Riksdagen, såsom bidrag till åtgärder för höjande af

det mindre jordbruket, på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag af

70,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, till anställande af en statskon sulent i svinskötsel,

på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag af 5,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fjäderfäafvelns

befrämjande anvisa å extra stat för år 1905 ett anslag af 5,000

kronor.

Riksdagen, som emot Eders Kungl. Maj:ts framställning icke haft

något att erinra, har till fjäderfäafvelns befrämjande anvisat å extra

stat för år 1905 ett anslag af 5,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande

under år 1905 af de geologiska undersökningarna och utgifvande

af därpå grundade kartor, af handlingar och uppsatser, bevilja å extra

stat för samma år ett anslag af 96,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att emot förevarande framställningerinra,

hvadan Riksdagen alltså för fortsättande under år 1905 af de

geologiska undersökningarna och utgifvande af därpå grundade kartor,

afhandlingar och uppsatser beviljat på extra stat för samma år ett

anslag af 96,000 kronor.

25:o) Vidare har Eders Kungl. Magt föreslagit Riksdagen att, såsom

bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra för nötboskap,

på extra stat för år 1905 anvisa ett anslag af 9,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning, har, såsom bidrag till bildande och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

upprätthållande af afvelscentra för nötboskap, på extra stat lör år 1905

anvisat ett anslag af 9,000 kronor.

Befrämjande af husslöjd.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1905 anvisa, till anställande af en andre instruktör i husslöjd,

2,000 kronor och såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören

Jonas Wallander, därest han fortfarande i denna egenskap med godt

vitsord tjänstgör, 1,500 kronor eller tillhopa 3,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning erinra, har alltså på extra stat för år 1905 anvisat

dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor, dels

ock såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander,

därest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord tjänstgör,

1,500 kronor eller tillhopa 3,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till byggande

aj ett tjänstefartyg för fisker iadministrationens behof, på extra stat för år

1905 anvisa ett belopp af 25,000 kronor.

På sätt Riksdagen i sin under punkten 5:o här ofvan omförmälda

skrifvelse anmält, har Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke af

Riksdagen bifallits.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att på

extra stat för år 1905 anvisa, till anskaffande af ett fartyg för hydrografisk-biologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande haf ven samt

"för tillsyn och bevakning vid Sveriges haf sfisken under annan tid åt året

än vintermånaderna, 130,000 kronor samt till underhålls- och driftkostnad

för berörda fartyg 25,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen dels

till anskaffande af ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande liafven samt för tillsyn och bevakning vid

Sveriges liafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna på extra

stat för år 1905 anvisat 130,000 kronor, dels ock till underhålls- och

driftkostnad för berörda fartyg på extra stat för år 1905 beviljat 25,000

kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

29:o) Ytterligare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att,

till utförande af hy dr ögna fisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgörande

liafven, på extra stat för år 1905 bevilja dels till omkostnader

för tiden från och med den 1 maj 1905 till och med den 30 april 1906

21,000 kronor, dels ock, till täckande af Sveriges andel i kostnaderna

för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium

för tiden från och med den 22 juli 1905 till och med den 21 juli

1906, 5,100 kronor eller tillhopa 26,100 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, har alltså, till utförande af hydrografisk-biologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande hafven, på extra stat för år

1905 beviljat dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj

1905 till och med den 30 april 1906 21,000 kronor, dels ock till täckande

af Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografiskbiologisk

centralanstalt med laboratorium för tiden från och med den

22 juli 1905 till och med den 21 juli 1906 5,100 kronor, eller sålunda

tillsammans 26,100 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att af

det för höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande beviljade anslag

af 500,000 kronor anvisa på extra stat för år 1905 100,000 kronor.

I sammanhang med denna Eders Kungl. Maj:ts framställning har

Riksdagen jämväl till behandling förehaft två särskilda inom Riksdagen

väckta motioner, däri föreslagits, att Riksdagen måtte besluta att af

redan beviljade medel till fonden för fiskerinäringens befrämjande anvisa

återstoden, 200,000 kronor, på extra stat för år 1905, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att låta utaf sistnämnda belopp förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor.

Motionärerna hafva såsom stöd för denna sin framställning anfört

följande:

»Under senare tid har man alltmer börjat inse vikten af att från

det allmännas sida understödja fiskerinäringen, och öfverallt inom de

hafsfiskeidkande länderna gör sig den sträfvan gällande att genom

understöd och lån uppmuntra fiskeribefolkningen samt sätta den i stånd

att föra sin näring framåt för att kunna skörda största möjliga gagn

däraf. Då denna näring för att blifva lönande måste bedrifvas på ett

helt annat sätt än förr, med större båtar och mera kraftigt verkande

fångstredskap, samt möjlighet beredas för fiskarena att snabbt kunna

förflytta sin fångst till afsättningsplatserna, fordras, att ganska stora

kapital stå fiskaren till buds.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Det strandfiske, af fivilket vår skärgårdsbefolkning fordom tog

sin nödtorftiga bärgning, är så godt som slut, och för att tillgodogöra

sig fångsten på de aflägsna fiskeplatserna, börjar man alltmer begagna

sig af maskinkraft såväl för fartygens framdrifvande som för själfva

fiskets utförande. De härför erforderliga kapitalen har man sökt åstadkomma

dels genom statens medverkan och dels genom sammanslutningar

hos kustbefolkningen själf; och som bevis på hvilka resultat,

som kunna ernås genom ett ordnadt föreningsväsen, må nämnas, att i

vårt grannland Danmark finnas endast i Fredrikshamnstrakten omkring

115 med maskinkraft försedda fiskefartyg.

Den norska, med maskinkraft försedda fiskeflottan består af

omkring 140 stycken ångbåtar samt 40 med motorer försedda fiskefartyg.

I Sverige stå vi däremot långt tillbaka i fråga om tidsenliga

fångstfartyg, och särskildt är maskinkraftens användning vid fisket hos

oss ej tagen i bruk, ehuru vårt västkustfiske är af den beskaffenhet, att

det snart sagdt nödvändiggör en sådan kraft både för fartygens förflyttning

och för inhalandet af den grofva fångstredskapen.

Orsaken till detta är bristen på kapital för anskaffning och utrustning

af modärna fiskefartyg.

Fonden för fiskerinäringens befrämjande inrättades vid 1891 års

Riksdag och sattes då till ett belopp af i00,000 kronor. På grund af

enskilda motionärers framställningar ökades denna fond vid 1899 och

1900 års riksdagar med tillsammans 200,000 kronor. Då emellertid,

oaktadt denna ökning, fonden icke ens närmelsevis var i stånd att motsvara

de på densamma ställda låneanspråken, ingick 1901 års landsting

i Göteborgs och Bohus län till Kungl. Maj:t med begäran om fondens

höjning med 500,000 kronor. Öfver denna framställning hördes såväl

Konungens befallningshafvande som kommerskollegium och landtbruksstyrelsen,

och ehuru dessa myndigheter lifligt tillstyrkte landstingets

framställning, ansåg Kungl. Maj:t likväl, att denna höjning icke borde

ske på en gång, utan föreslog Riksdagen »att, för höjande af fonden

för fiskerinäringens befrämjande, bevilja ett anslag af 500,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1903 anvisa 200,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf sistnämnda belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor».

Denna framställning blef af Riksdagen bifallen.

Sedermera anvisade 1903 års Riksdag 100,000 kronor, och återstå

alltså nu 200,000 kronor af den utaf 1902 års Riksdag beviljade halfva

miljonen som låneunderstöd för fiskerinäringens befrämjande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Af dessa återstående 200,000 kronor har Kung!. Maj:t nu föreslagit

innevarande Riksdag att anvisa 100,000 kronor på extra stat för

år 1905. Bifalles detta, blifva alltså 100,000 kronor ännu odisponerade.

Under tiden har emellertid fonden visat sig icke kunna motsvara behofvet,

utan låneansökningar i mängd blifva tillbakavisade, ehuru mot

deras beskaffenhet intet varit att anmärka. Som bevis härpå kan nämnas,

att under år 1902 inlämnades från Bohuslän 72 stycken ansökningar

om lån till ett sammanlagdt belopp af kronor 226,300, men af brist på

medel kunde endast 35 stycken af dessa, till ett sammanlagdt lånebelopp

af 110,000 kronor, beviljas.

Under år 1903 behandlades tillsammans 85 stycken sådana ansökningar,

upptagande ett samfäldt lånebolopp af 232,900 kronor, men

kunde af förut omnämnda skäl endast 59 stycken beviljas.

Behofvet af båtar och redskap för västkustens fiskeribefolkning

bar troligen aldrig varit större än nu, särskildt med hänsyn till de sillfångster,

som under de senare åren visat sig kunna äga rum ute i

öppen sjö. Sillen står i massor utanför den bohuslänska kusten ofta

2 å 3 mil ut till hafs, och det bar visat sig möjligt att med nyare redskap

— snörpvadar — kunna verkställa högst betydande fångster. Men

dels för att göra fiskaren mera oberoende af ström och vind, dels för

att kunna rätt handhafva de för detta fiske nödvändiga, tunga redskapen,

fordras, att han äger tillgång till maskinkraft i sin båt.

Det är särskildt med hänsyn till detta sillfiske samt för att bereda

vår svenska skärgårdsbefolkning möjlighet att kunna ändamålsenligt

bedrifva detsamma, som jag vågar påkalla Riksdagens uppmärksamhet

i syfte att genom anvisande af återstoden af redan beviljade medel

sätta lånefonden i stånd att motsvara de kraf, som ställas på densamma.»

På sätt Riksdagen i skrifvelse den 15 maj 1902 anfört, är det

af synnerlig vikt att tillfälle beredes fiskeribefolkningen, särskildt den

vid rikets västra kust, att genom lån erhålla medel till anskaffande af

för nuvarande förhållanden lämpliga fiskebåtar med de för fiskebedriften

afsedda anordningar och maskiner samt fångstredskap med mera dylikt;

och då, enligt hvad upplyst blifvit, den för nämnda lån afsedda fond

tagits så lifligt i anspråk, att den icke på långt när kunnat tillgodose

de på densamma ställda kraf, har Riksdagen funnit sig böra bifalla motionärernas

förslag om, att af det för fonden beviljade anslag å 500,000

kronor må redan nu anvisas, förutom af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

100,000 kronor, jämväl återstoden, eller ytterligare 100,000 kronor,

hvarjämte Riksdagen med hänsyn till tillströmningen af ansökningar

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

om lån från fonden, äfven ansett sig böra medgifva, att af det för år

1905 anvisade anslaget må redan under innevarande år af tillgängliga

medel förskjutas högst 100,000 kronor. Härvid har Riksdagen dock

velat uttala den mening, att ifrågavarande ändamål bör, vid bifall till

detta förslag, och med hänsyn därtill att annuiteterna å lånen alltjämt

skola till fondens förstärkande ingå till densamma, anses vara tillgodosedt

för en följd af år.

Riksdagen har alltså i anledning af Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag samt de i ämnet väckta motionerna af det för höjande

af fonden för fiskerinäringens befrämjande beviljade anslag af 500,000

kronor anvisat på extra stat för år 1905 återstoden, 200,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta af sistnämnda belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna högst 100,000

kronor.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har ytterligare föreslagit Riksdagen att

såsom bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation för bohuslänske

fiskare på extra stat för år 1905 anvisa ett anslag af 2,250

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp

förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 1,125

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att emot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning erinra, har såsom bidrag till anordnande af

undervisningskurser i navigation för bohuslänske fiskare, under förutsättning

att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap och landsting

för ändamålet bidraga med tillsammans 2,000 kronor, på extra

stat för år 1905 anvisat ett anslag af 2,250 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna 1,125 kronor. V

V attenståndsobservationer.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till utförande

af vattenståndsobservationer i vissa af landets vattendrag, på extra stat

för år 1905 anvisa ett anslag af 4,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna 2,000 kronor.

Med anledning af hvad i ärendet förekommit och med godkännande

Bih. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

af Eders Kungl. Maj:ts förslag, har Riksdagen, till utförande af

vattenståndsobservationer i vissa af landets vattendrag, på extra stat

för år 1905 anvisat ett anslag af 4,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna 2,000 kronor.

Ärfvoden åt amanuenser och extra biträden å domänstyrelsens

skogsafdelning.

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, till ärfvoden åt amanuenser och extra biträden å

domänstyrelsens skogsafdelning, på extra stat för år 1905 beviljat ett

anslag af 6,100 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra

stat för år 1905 anvisa till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande

afl domängöromålen hos länsstyrelserna 43,200 kronor, samt till

resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 40,585 kronor.

Med anledning häraf har Riksdagen på extra stat för år 1905

beviljat dels till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af

domängöromålen hos länsstyrelserna 43,200 kronor, dels ock till resekostnader

vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 40,585 kronor.

Beredande af ökade extra lärarekrafter vid skogsinstitutet.

35:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning har Riksdagen, till beredande af ökade extra lärarekrafter

vid skogsinstitutet, på extra stat för år 1905 anvisat ett belopp af 5,000

kronor.

Vägunderhållet på landet.

36:o) På grund af Eders Kungl. Majrts därom framställda förslagliar

Riksdagen på extra stat för år 1905 anvisat, för bestridande af

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 137. 27

statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag

50,000 kronor.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1905 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag

af 50,000 kronor, att användas till förekommande och hämmande af

tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Under uttalande att behållningen å det för innevarande år beviljade

anslag till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen synes böra få under år 1905 för samma ändamål

användas, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen emot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning icke haft annat att erinra, än att kostnaderna

för tuberkulosens bekämpande synts, på sätt hittills skett, kunna beräknas

till 55,000 kronor och det af Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget

till följd häraf kunna nedsättas med 5,000 kronor till 45,000 kronor.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1905 beviljat ett anslag

af 45,000 kronor, att användas till förekommande och hämmande af

tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Allmänna arheten af beskaffenhet att deras utförande kontrolleras

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till understödjande,

medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af sadana myrutdikningar

och vätte n afl app n i ng a r, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd, på extra stat för år 1905 bevilja

500,000 kronor, hvarjämte Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att i afseende

å detta anslag finge gälla de villkor och bestämmelser, som i ofvanberörde

statsrådsprotokoll omförmäldes.

Riksdagen har dels till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd,

på extra stat för år 1905 beviljat 500,000 kronor,

dels ock bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag om att i afseende å

sistnämnda anslag må gälla de villkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden den 12 januari 1904 omförmälas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen och i

Kopparbergs län.

39:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen, till bestridande af kostnader för afdikningar å

kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län, på extra

stat för år 1905 anvisat ett anslag å 150,000 kronor.

Reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom i

Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för bestridande

af kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen

äfvensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län, anvisa ett extra

anslag för år 1905 å 100,000 kronor äfvensom medgifva, att de afgifter,

som lades å flottningen, finge för enahanda ändamål disponeras.

Riksdagen har dels för bestridande af kostnader för reglering af

flottleder i de norrländska länen äfvensom i Kopparbergs, Örebro och

Västmanlands län anvisat ett extra anslag för år 1905 å 100,000 kronor,

dels ock medgifvit att de afgifter, som läggas å flottningen, må för

enahanda ändamål disponeras.

Den enskilda skogsvårdens befrämjande.

41 ro) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att, såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet, på extra stat för år 1905 anvisa ett anslag af

73,000 kronor; dels ock att för skogsodlingens befrämjande för år 1905

bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogs-

vårdsstyrelser, till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet

lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke

funnes, landsting och hushållningssällskap, under iakttagande att i

intetdera fallet statsbidrag finge till något landstingsområde utgå med

högre belopp än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans

eller ettdera af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting

eller hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag, skulle vara

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

skyldigt att efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande afgifva redogörelse öfver användningen af de af

staten samt af landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag.

Riksdagen har

dels, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för iippehållande

af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för år 1905 anvisat

ett anslag af 60,000 kronor;

dels ock för skogsodlingens befrämjande för år 1905 beviljat ett

extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,

till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet

lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes,

landsting och hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera

fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre belopp

än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller

ettdera af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap,

som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att

efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

afgifva redogörelse öfver användningen af de af staten samt

af landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till betäckande

af åtskilliga, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa

å extra stat för år 1905 ett anslag af 287,215 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen med afseende å

denna anslagsfråga anfört följande:

»Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda ämbetsverk förskjutit

följande belopp, hvilka torde böra anmälas till ersättande af

Riksdagen under nionde hufvudtiteln, nämligen:

till godtgörande af kostnader för landtmäteriförrätt
ningar

å åtskilliga kronans domäner ................. kronor 16,950: 5 9

,, godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i Hjälmarens och Kvismarens

sänkning........................................................................ „ 12,272:44

„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i andra vattenaflednings
företag.

.......................................................................... „ 10,685:19

Transport kronor 39,908: 2 2

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Transport kronor 39,908: 2 2

till godtgörande af kostnader för den af Eders Kungl.

Maj:t den 9 juni 1899 tillsatta kommitté för

utredning beträffande de mer betydande vattenfall

i landet, hvilka helt och liållet eller delvis

kunde anses vara i statens ägo, m. m............. „ 108,228: —

,, godtgörande af kostnader för den af Eders

Kungl. Maj:t den 24 oktober 1902 tillsatta

centrala nödhjälpskommittén ................................. „ 12,121: 3 5

„ godtgörande af kostnader för tryckning och

häftning af en bilaga till det betänkande, som

afgifvits af den utaf Eders Kungl. Maj:t den

10 juli 1899 tillsatta kommitté för utredning

rörande åtgärder för beredande af tillfälle för

mindre bemedlade arbetare att på landsbygden

förvärfva sig egna hem ............................ „ 225: 4 4

„ gäldande af svenska kronans andel i kostnaderna

för fiskeritillsynen under år 1903 vid regala

laxfisket i Torne älf................................................... „ 1,200: —

„ gäldande af vägskatt för samma laxfiske ............ „ 1,226: 7 8

„ gäldande af vägskatt för år 1902 för till statsverket

indragna frälseräntan af hemmanet 3/8

mantal Sundersbol n:o 1 i Uppsala län ............ „ 1: 2 4

,, ersättande af kostnader för upprättande af förslag

till regleringsplan för ett invid Bastuträsks

järnvägsstation beläget område af krono
parken

Brännheden i Västerbottens län ............ ,, 259: 7 8

,, ersättande af kostnader för upprättande af plan

för ordnande och bebyggande af ett invid Storsunds

järnvägsstation beläget område af krono
parken

Storträskliden i Norrbottens län............ „ 251: 2 8

„ byggnadsersättning, enligt nådiga brefvet den

29 maj 1891, åt skogstorpare å kronoparker i

Norrbottens län ......................................................... „ 11,500: —

„ godtgörande af kostnader för uppförande af en

ny ladugårdsbyggnad å förra militiebostället

Kastellgården n:o 1 i Göteborgs och Bohus län „ 30,806: 15

„ godtgörande af kostnader för verkställande af

reparationer å byggnader vid förra länsmans
bostället

Tofter n:o 1 i samma län .................... ,, 507: —

Transport kronor 206,235: 2 4

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

31

Transport kronor 206,235: 2 4

till godtgörande af kostnader för på vissa krono
egendomar

belöpande skogslikvidsersättning...... „ 48,483: 7 4

,, godtgörande af kostnader för verkställande af

uppskattning af vissa till utbyte emellan kronan

ocli staden Halmstad föreslagna områden......... ,, 83: 4 o

„ ersättning till vissa kronoarrendatorer och bo
ställskafvare

för exproprierad jord........................ ,, 395: 9 2

„ ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen „ 21,921: 6 7

„ godtgörande af kostnader, föranledda af inmutning

för kronans räkning af apatit- och magnesitfyndigheter

inom Norrbottens län............... ,, 10,048: 0 7

eller tillhopa kronor 287,168: 04.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt

tal af kronor samt för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, hemställer

jag, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, anvisa å extra stat för år 1905 ett anslag af 287,215

kronor.»

Emot ersättandet af omförmälda förskott har Riksdagen icke haft

något att erinra; och då Riksdagen i punkt 9 härofvan i anslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved m. in. vidtagit den jämkning, som

till jämnande af hufvudtitelns slutsumma erfordras, synes jämkning i

förevarande anslag endast böra afse jämnande af de extra ordinarie anslagens

slutsumma.

Riksdagen har alltså, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter, anvisat på extra stat för år 1905

ett anslag, som till utjämnande af de extra ordinarie anslagens slutsumma

upptagits till 287,225 kronor.

Dyrtidstillägg.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen under punkten 48 i denna

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att, till beredande i enlighet med de i

statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 januari 1904 angifna

grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och

betjänte i jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts

kansli samt till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk och kårer,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

å extra stat för år 1905 anvisa, såsom förslagsanslag, ett belopp af

85,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen med

anledning af denna Eders Kungl. Maj:ts framställning, för beredande

af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte

i jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli jämte

därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater, på extra stat för år 1905

anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af 85,000 kronor, att utbetalas

under iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägget skola gälla de

i ofvannämnda skrifvelse omförmälda villkor.

Stockholm den 17 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

33

Bil. Litt. A.

llih. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 34 Raft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Jordbruks

Departementschefen...........................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli......................................."i!”!!!!!.""!!!!!."!!"!!!!!!!!!

Landtbruksstyrelsen. Nuvarande belopp............................................................

Höjes a anslaget till extra biträden, vikariatsersättning och expenser med............................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar (däraf ett förslå g satislag å 15,000

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag...............................................................................

Landtbruksingenjörer och deras biträden.....................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar. Nuvarande belopp ...............

Okas å anslaget till understödjande af premiering af nötboskap med ....................................

Länsveterinärer och veterinärstipendiater ..........................................................................

Hästafvelns föibättrande, reservationsanslag, (däraf särskildt 100,000 kronor till prisbelöningar

ning i kontant..............................................................................................................

Ökas med ...........................................................................................

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslaqsanslaq

Befrämjande af husslöjden........................................................................................

Fiskerinäringens understöd. Nuvarande belopp...............................................ZZZZZ’.''.’".''.".........

Ökas med ...................................................................................

Domänstyrelsen .........................................................................................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten ..........;..........................................................................

» statens skogsläroverk ...................................................................................

Förslagsanslag :

Till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets lärarepersonal..................................

Reservationsanslag:

Till enskilda skogsundervisningen........................................................................................

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet................

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

35

Litt. A.

riksstatens Nionde hufvudtitel.

Anvisning i

Indelning och därmed jämförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

departementet.

i

Kronor.

17,000

Ö.

Kronor, j

I

1

Ö.

Kronor. |

ö.

Kronor.

17,000

Ö.

1

46,200

_______

—

— —

H

46,200

—

31,800: —

3.000: —

34,800

270,600

4,500

_

_ _

—

— —

—1

34,800

—

kronor till understöd åt landtmannaskolor)

—

—

—

zi

270,600

4,500

—

49,500

—

— —

—

— —

49,500

—

.................................. 175,000: —

.................................. 25,000: —

200,000

200,000

_

59,700

—

— —

—

—

59,700

—

för hästar). Nuvarande anvis-

158,550: —

54,650: —

213,200

30,000

1,070

214,270

—

—

—

—

30,000

25,000

— —

—

— —

25,000

—

42,000: —

18,000: —

60,000

94,000

i

—

— —

—

60,000

__

—

— —

—

94,000

........................ 645,608: —

........................ 55,000: —

700,608: —

|

100,000: —

i

1

........................ 5,600: —

........................ 1,599,792: -

1,605,392: —

2,406,000

1

1

2,406,000

1-

Transport; 3,510,500—| 1,070|—;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag ...

Landtmäteristaten....................................................

Skiften och afvittringar, reservationsanslag.......................

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag...................

Rikets allmänna kartverk ..........................................

Gästgifvares friheter ..............................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ..............

Färjor och färjekarlar...........................

Bidrag till vägunderhållet på landet,

Fattigvården i Stockholm och landsorten .......................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag............................

Ålderstillägg, förslagsanslag ..............................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................

Skrifmaterialier och expenser ved m. m., förslag sanslag.

Okas för jämnande af hufvudtitelns slutsumma med....

Extra utgifter, reservationsanslag........................................

Nuvarande belopp

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

37

Anvisning i

kontant.

Kronor. ! ö

Transport 3,510,500

...................| 12,000;-

...................! 89,200-

.................. 63,000-

..................; 50,000-

...................I 178,600;-

...................i 10,665

...................j 250,000 -

...................| 354-

...................! 600,000-

...................i 9,564-

..................| 75,000i
.

..................; 43,598 -

..................! 31,639j
16,

736: - ;

50: ~ ! 16,786

...................; 10,000-

Summa) 4,950,906 -

Indelning och därmed jämförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor. 1 ö. Kronor.

1,070—i

6,635

25

-

_ I
-

Kronor.

—I 3,511,570

''

1,664|-

12,000

89,200

63.000

50.000

178,600

18,964

250.000

379

600.000

9,564

75.000

43,598

31,639 —

16,7861 —

10.000 —

7,7301-1 1,664!—| 4,960,300)-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Nionde hufvudtitel.

Kronor

1

ö.

Jordbruksdepartementet.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanmnäringar:

Till förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Yästernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län ..................

a om

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanmnäringar:

1

Bidrag till uppförande å landtbruksakademiens experimentalfält af

en ny museibyggnad .................................................... 25,000:

» till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten ................................................ 7 goo-

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för

husdjur, redskap, maskiner m. m............................. 12 500-

Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jord- brukets och näringarnas behof.................................... 32 000-

» till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-

växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län ............ 11,250-

Till understöd åt frökontrollanstalter............................... 10 000-

Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet ........................ 25,000-

Till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejeri-

''i hushållning .............................................. 1 000-

För anställande af en förste och en andre torfingenjör

samt två torfassistenter........................................ 25 000- j

» vidtagande af åtgärder för tillgodogörande på lämp- ligaste sätt af den i landets torfmossar befintliga

bränsletillgång................................................................ 25,000: ;

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen ............ 15,000- — j

Transport 189,250: — |

6,000

-1

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

39

Kronor

Transport 189,250

Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket 70,000

Till anställande af en statskonsulent i svinskötsel ........ 5,000

j » fjäderfäafvelns befrämjande ........................................ 5,000

I » de geologiska undersökningarna ................................ 96,000

iBidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap ................................................................ 9,000:

Hästafvelns förbättrande:

iTill bestridande af kostnaden för extra personal vid Flyinge hingstdepå

Befrämjande af husslöjden:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt ålderstillägg

till andre instruktören Jonas Wallander............................

Fiskerinäringens understöd:

Till anskaffande af ett fartyg för liydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande liafven samt för tillsyn

och bevakning vid Sveriges hafsfisken .................... 130,000:

i » underhålls- och driftkostnad för detta fartyg ........ 25,000:

j » utförande af liydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande liafven ............................ 26,100:

iFör höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande 200,000: —

|Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation

för bohuslänske fiskare........................................ 2,250:

Till utförande af vattenståndsobservationer i vissa af

landets vattendrag........................................................ 4,000:

Domänstyrelsen:

Till arfvoden åt amanuenser och extra biträden å domänstyrelsens

skogsafdelning ............................................ 6,100:

» aflöning åt domänintendenter och för uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna.................... 43,200:

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 40,585: —

Skogsinstitutet:

Till beredande af ökade extra lärarekrafter vid skogsinstitutet.......

6,000;—

374,250

3,790

3,500

387,350—.

89,885

i

5,000

Transport 869,775''—|

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Kronor ö.

869,775

Landtmäteristaten

i bestridande af ökade kostnader för kopiering af i landtmäteristyrelsens

arkiv förvarade kartor m. in...............................

3,000

Vägunderhållet på landet:

jTill bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag.....................................................

50,000

Diverse anslag:

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nöt-:

kreaturen........................................................................ 45,000: —

I * understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

hvilkas ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd................................ 500,000: —

* afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län ................................................ 150,000:_;

! » reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom

i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län 100,000: — |

» bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehål
lande

af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet............ 60,000: — |

* skogsodlingens befrämjande ........................................ 100,000:__!

» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter.................................................... 287 225:_!

» beredande af dyrtidstillägg för år 1904 åt en dei

tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementet

samt därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslags
-

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1904.

anslag

85,000: — | 1.327.225

Summa 2,250,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.